Informellt och formellt lärande: Om motivation och förståelse
Hur lär människan? Informellt och formellt lärande (det mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan) Visa och berätta de grundläggande formerna av undervisning Många verktyg för lärande Motivation och förståelse viktiga faktorer underskattade inom pedagogisk teori Inre och yttre motivation satsa på den inre
Lektionens mönster Har varit nästan likadan sedan folkskolans start
Lektionens mönster Har varit nästan likadan sedan folkskolans start Alla gör samma sak (oberoende av nivå och talang) Alla använder samma läromedel (främst text) Alla följer samma läroplan Alla bedöms på samma sätt Alla skall sitta still Alla skall koncentrera sig Fritidshemmen behöver inte följa dessa regler
Skolans struktur inte gjord för att skapa motivation Journalisten Tracy Kidder : Problemet är grundläggande. Sätt tjugo eller fler barn i ungefär samma ålder i ett litet rum, sätt dem i bänkar, låt dem vänta i köer, tvinga dem att uppföra sig väl. Det är som om en hemlig kommitté,, hade studerat barn och när den kommit på vad de flesta av barnen minst av allt vill göra, hade kommittén bestämt att alla skulle göra just det
Rapport från SKL Motivationen minskar Endast 45 procent av eleverna i årskurs 8 tycker att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer. Motsvarande andel är 74 procent bland eleverna i årskurs 5. Att motivera elever är lärarens svåraste men viktigaste utmaning. Skolan konkurrerar med så mycket annat, så det gäller att möta eleverna i deras vardag och på deras villkor.
Hur uppnår man inre motivation? Att inte veta är dåligt. Att inte vilja veta är sämre. Afrikanskt ordspråk J. Bruner: (1) Nyfikenhet (stark från födelsen) (2) Känsla av kompetens kontroll över situationen
Hur uppnår man inre motivation? Att inte veta är dåligt. Att inte vilja veta är sämre. Afrikanskt ordspråk J. Bruner: (1) Nyfikenhet (stark från födelsen) (2) Känsla av kompetens kontroll över situationen (3) Ömsesidighet uppnå mål tillsammans
Exempel på motiverande verksamheter Datorspel Kamratlärande
Aha! Att förstå är att se ett mönster
Vad är det här? Elefant
Mönstret byggs upp av dolda variabler I skolan: vattenånga, reflektionsvinkel, rörelseenergi, kontinentalplatta, gen, demokrati, inflation, satsadverbial, motsatsord, ekvation..
Dolda variabler i vattnets kretslopp
Berättelser som verktyg för förståelse Våra hjärnor är gjorda för att minnas berättelser Berättelser presenterar orsakssamband, inte bara fakta Att se orsaker är att se mönster Berättelser kan presentera de dolda variablerna i en kunskapsdomän och de skapar därmed förståelse Liknelser (analogier, metaforer) är kraftfulla verktyg
Liknelser i undervisning Karius och Baktus
Liknelser i undervisning Karius och Baktus Tallinjen som promenadväg Elektricitet som strömmande vatten eller som knuffande folkmassa
Liknelser i undervisning Karius och Baktus Tallinjen som promenadväg Elektricitet som strömmande vatten eller som knuffande folkmassa Liknelser förankrar de teoretiska storheterna i konkreta erfarenheter Skapar förståelse
Skolan gemensam kunskap Nationella prov
Fritidshem kunskap i gemenskap Fritidspedagogerna är blomsterpinnarna Individuell utveckling mot mål som bestäms gemensamt Skolinspektionen: Fritidshemmen har potential Stöd för kamratlärande
LGR 11 - The Big Five Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
The Big Five Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Citat från Konfucius Vi blir visa på tre sätt: för det första genom att reflektera, vilket är det ädlaste för det andra genom att härma, vilket är det enklaste för det tredje genom att göra erfarenheter, vilket är det bittraste
Meta-kognition att reflektera över sitt eget lärande Illustrationer av Trollkarlens hatt Reflexioner över vad kunskap och tillförlitlighet är Lära sig hur man lär
Grundläggande färdigheter Läsning Räkning Social kunskap. handlar minst lika mycket om begreppsförståelse som färdighetsträning
Stöd för begreppsförståelse Fem myror är fler än fyra elefanter Vissa begrepp kan vara svåra för barn med svenska som andraspråk Prepositioner är viktiga i matematik I svenska kommer maj efter april men i kinesiska kommer maj under april
Få in kroppen i matematiken Åsa Harvards version av spelet Nim: Varje deltagare turas om att ta ett eller två steg i trappan (den andre kopierar) Först till toppen vinner!
Åsa Harvards version av spelet Set Antal, färg, form och mönster
Stöd för kamratlärande Haka på spontana aktiviteter med metakognition och begreppsdiskussioner (metakognitiv förmåga och begreppslig förmåga) Utnyttja spel och lekar som gynnar begreppsdiskussioner (begreppslig förmåga) Få barnen att förklara för varandra (analytisk förmåga, kommunikativ förmåga och begreppslig förmåga) Hjälp barnen att se mönster (begreppslig förmåga) Stöd nyfikenhet, känsla av kompetens och samarbete