Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet
Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Högst utbildningsnivå 1990 2001 2012 2
Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 15% 500 000 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Högst utbildningsnivå 1990 2001 2012 3
Personer med låg utbildningsnivå vilka är de? Hur är gruppen lågutbildade sammansatt? Hur har gruppen förändrats 1990-2012? Hur ser förutsättningarna ut för denna grupp? Hur har förutsättningarna förändrats 1990-2012? 4
Kvinnor och män i Sverige 20-69 år: Procent 65 60 55 50 45 40 35 33,1 33,3 30 25 20 15 19,3 12,8 22,6 16,6 10 5 0 1990 2001 2012 1990 2001 2012 Högsta utbildningsnivå Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 5
Kvinnor och män i Sverige 60-69 år: Procent 63,6 65 60 Kvinnor 55 och män, 60-69 år 50 45 42,5 56,9 43,7 40 35 30 25 20 15 10 5 23,0 28,5 0 1990 2001 2012 1990 2001 2012 Högsta utbildningsnivå Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 6
Ålder; lågutbildade män och kvinnor 20-69 år 33% 24% 1990 10% 13% 20% Kvinnor 35% 21% 2012 16% 13% 15% 20 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60 69 år 26% 32% 11% 16% 16% Män 14% 23% 24% 23% 15% 7
Ålder; lågutbildade män och kvinnor 20-69 år 33% 24% 1990 10% 13% 20% Kvinnor 35% 21% 2012 16% 13% 15% 20 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60 69 år 26% 11% 32% 16% 16% Män 14% 23% 24% 23% 15% 8
Utrikes och inrikes födda; män och kvinnor 20-69 år 60,0 50,0 1990 2012 Kvinnor 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 60,0 50,0 40,0 Födda i Sverige Utrikes- födda Födda i Sverige Utrikes- födda Män 30,0 20,0 10,0 0,0 Födda i Sverige Utrikes- födda Födda i Sverige Utrikes- födda Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 9
Inrikes- resp. utrikes födda bland kvinnor och män 20-69 år med som högst grundskoleutbildning 10
Samhällsförändringar i Sverige efter 1990 och utvecklingen av risker för ohälsa bland lågutbildade i Sverige Ökade skillnader i hälsa mellan låg- och högutbildade Gruppsammansättning Högre utsatthet för faktorer som leder till risk för ohälsa 1. Arbetsmarknad och sysselsättning 2. Arbetsvillkor 3. Inkomst 11
Arbetsmarknad och sysselsättning Förändringar på arbetsmarknaden; från produktion till information och tjänster SBTC eller polarisering Ökad utbildningsnivå endast delvis motsvarats av ökade kvalifikationskrav på arbetsmarknaden Brist på kvalificerade arbeten Ökad konkurrens om arbeten med låga utbildningskrav 12
Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Uppg. saknas Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Uppgift sakn. Grad av sysselsättning inom respektive utbildningsnivå. Män och kvinnor 20-69 år Procent 100 90 80 70 60 50 1990 2001 40 30 20 2012 10 0 Högsta utbildningsnivå Kvinnor Män 13
Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Uppg. saknas Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Uppgift sakn. Grad av sysselsättning inom respektive utbildningsnivå. Män och kvinnor 20-69 år Procent 100 90 80 70 60 50 1990 2001 40 30 20 2012 10 0 Högsta utbildningsnivå Kvinnor Män 14
Arbetsvillkor Fysiskt påfrestande arbeten Tunga lyft, olämpliga ställningar, upprepade rörelser, buller, damm, rök, giftiga eller skadliga ämnen Psykosociala arbetsmiljön Krav och kontroll, känslomässigt krävande Anställningsvillkor 15
Tidsbegränsade anställningar Mindre trygga anställningar - ökad psykisk press Lägre grad av egen kontroll Mindre tydliga sociala relationer Otydligt ansvar för den anställdes arbetsvillkor 16
Tidsbegränsade anställningar 1998-2005; mer reglerade tidsbegränsade anställningar minskade i omfattning 2007; förändring i LAS allmän visstidsanställning 2000-2010; förekomsten av tidsbegränsade anställningar minskade generellt ökade bland lågutbildade 17
Inkomst Starkt samband mellan utbildning och inkomst. Lågutbildade överrepresenterade bland gruppen med de lägsta inkomsterna 18
Inkomst Absoluta resurser Relativa resurser Hälsorelevant konsumtion handlar inte bara om överlevnad Absolut fattigdom Relativ fattigdom 19
Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Uppgift sakn. Förgymn. Gymnasial Eftegymn. Uppgift sakn. Kvinnor och män 20-69 år med disponibel inkomst under 60 % av medianen. Procent 70 60 50 40 30 20 1990 2001 2012 10 0 Högsta utbildningsnivå Kvinnor Män 20
1990 2001 2012 1990 2001 2012 1990 2001 2012 1990 2001 2012 1990 2001 2012 1990 2001 2012 Ersättningar från socialförsäkringssystemet inom resp. utbildningsgrupp. Män och kvinnor 25-64 år Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Arbetslöshet el. arbetsmarknadspolitiska åtgärder Förtidspension, sjuk- el. aktivitetsersättning Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Förgymn. Gymnasial Eftergymn. Högst utbildnings-nivå Kvinnor Män 21
Sammanfattning Överutbildning konkurrens om lågkvalificerade arbeten Andelen tidsbegränsade anställningar ökat bland lågutbildade; konkurrens Arbetslöshet en av de stora sociala riskfaktorerna för hälsan 22
Sammanfattning Andelen lågutbildade som är relativt fattiga har ökat Utrikesfödda: Andelen bland lågutbildade ökat Lägre grad av sysselsättning Högre grad av arbetslöshet och utanförskap Högre grad av fattigdom 23
Avslutande tankar Vem blir lågutbildad bortom kön, ålder och födelseland Utbildningsbakgrund Föräldrar med låg utbildning större risk för ohälsa Barn till lågutbildade tenderar att ha lägre betyg Lågutbildade i andra generation har högre risk för ohälsa 24
Tack för uppmärksamheten