! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet
GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen i ditt klassrum. Det är bra. Och det behöver inte vara svårt. På lyssna.nu har vi samlat material och övningar som passar alla olika åldersklasser från förskolan till gymnasiet. På väsnas.nu pågår 2012 en fototävling som är ett enkelt sätt för dig som lärare att introducera Barnkonventionen i klassrummet på ett roligt sätt. Övningarna nedan är enkla idéer kring hur du kan jobba med dina elever och lägga en grund för att delta i tävlingen. Gör gärna om och anpassa efter förutsättningarna i din klass. Mer inspiration och förslag på övningar hittar du på lyssna.nu. Kontakta gärna oss på lyssna.nu om du har förslag eller idéer på hur materialet kan förbättras. För dig som deltagit på någon av våra inspirationsdagar är steg 1 3 övningar eleverna gjort på en av stationerna men då mycket kort. Fråga gärna eleverna vad de tyckte och om något kan göras bättre. Kanske vill några elever själva hålla i introduktionen för de andra eleverna efter inspirationsdagen. Övningarna passar bra för att introducera Barnkonventionen till klassen och lägga grunden för fortsatt arbete. Bakom lyssna.nu och väsnas.nu står sju organisationer och en myndighet som tillsammans vill lyfta Barnkonventionen och arbeta för att alla barn och vuxna i Sverige ska känna till och förstå vad Barnkonventionen är och innebär. Läs mer om oss på www.vasnas.nu/organisationer-for-barn 2
STEG 1 VEM ÄR ETT BARN? Målet: Alla deltagarna ska känna till att Barnkonventionen gäller för alla under 18 år. Tid: 5 20 minuter Material: Papper, kritor eller färgpennor Be eleverna rita ett barn på ett papper. Efter en stund avbryter du ritandet och ber eleverna reflektera över hur de tänkte. Närt är man ett barn? Vad är typiskt för ett barn? Berätta för klassen att alla enligt Barnkonventionen är ett barn tills man är 18 år då man blir vuxen och blir myndig. En 17-åring är alltså ett barn, precis som en tvååring. Lår klassen reflektera kring detta och rita klart sina bilder. 3
STEG 2 VAD ÄR EN RÄTTIG HET? Målet: Att deltagarna ska känna till vad en rättighet är och förstå att det kan innebära många olika saker. Tid: 5 15 minuter Material: Ev post-it-lappar, whiteboard eller dylikt Be barnen diskutera i små grupper eller par vad en rättighet är. Det är en svår fråga poängtera gärna att det inte finns några enkla svar, och försök att inte styra diskussionerna. Fråga sedan eleverna vad de har kommit fram till och du kommer att få många bra svar. Det är vanligt att eleverna säger Något man har rätt till och ger exempel på rättigheter de känner till. Se till att de får med: - Någons rättigheter är någon annans skyldigheter! Till exempel är det vuxnas (och statens) ansvar att barns rättigheter uppfylls. - Barnets rättigheter och de mänskliga rättigheterna kommer aldrig med några villkor. Man får dem automatiskt när man föds och behöver inte göra något för att förtjäna dem. Fallgropar: Rättigheter och skyldigheter blandas ofta ihop. Barn har skyldigheter, men de har aldrig skyldigheter för att få sina grundläggande rättigheter. Tillexempel kan ett barn som beter sig illa, enligt Barnkonventionen, inte förlora sin rätt att gå i skolan. I skolan eller hemmet kan det finnas andra rättigheter (som lördagsgodis), som följs av regler eller skyldigheter (som att städa sitt rum), men de ska inte blandas ihop med Barnkonventionens rättigheter som är ovillkorade. 4
STEG 3 GÖR EN KONVENTION! Målet: Alla deltagarna ska veta vad en konvention är samt känna till att Barnkonventionen finns. Tid: 15 45 minuter Material: Post-it-lappar eller dylikt, Barnkonventionen (finns på lyssna.nu eller regeringen.se) Utgå från bilderna på barn som klassen gjort. Be eleverna enskilt eller i grupp att lista saker som barnet på bilden har rätt att få respektive rätt att slippa. Försök att ge så få exempel som möjligt, för att inte styra eleverna. Om du vill kan du begränsa antalet rättigheter (till exempel sju av varje sort). Låt eleverna redovisa sina rättigheter och diskutera gärna lite hur de tänkte. Fånga sedan upp genom att berätta att det var precis så här det gick till när Barnkonventionen skrevs. Män och kvinnor från olika länder satte sig ner i FN och funderare och diskuterade i flera år på vad barn har rätt till och rätt att slippa. Resultatet blev FN:s Konvention om barnets rättigheter. Eleverna har gjort sina egna Barnkonventioner! Berätta att en konvention är en samling regler som FN tar fram och att länderna i världen kan välja att skriva under eller att låta bli. Skriver man under så lovar man att följa reglerna i konventionen. Diskutera vilka av barnens konventioner de själva skulle skriva under. Finns det några länder som de inte tror skulle skriva under konventionerna. Varför i så fall? Om ni har tid kan ni också jämföra elevernas konventioner med den riktiga Barnkonventionen. Finns det några rättigheter barnen skulle vilja lägga till eller ta bort? Fallgropar: Barnkonventionen gäller i hela världen. Det är lätt att fastna i diskussionen att det är barn i fattiga länder som svälter som behöver den bäst. Men Barnkonventionen är viktig för barn över hela jorden och gäller överallt. Det är den FN konvention som flest länder har skrivit på och den är lika viktig i Sverige som på Afrikas horn. 5
STEG 4 GRUND PRINCI PERNA Mål: Tid: Alla deltagarna ska förstå varför grundprinciperna finns och vad de betyder. Alla ska ha förståelse för hur konventionen ser på barn. 15 45 minuter Berätta att en viktig del i konventionen är att alla rättigheter är lika mycket värda, att de hör ihop och att ingen är viktigare än någon annan. Om ni har tid, gör gärna övningen Ballongen som finns på www.lyssna.nu. Förklara kort de fyra grundprinciperna. Ta gärna hjälp av texten på sidan www.vasnas.nu/barnkonventionen. Skriv upp grundprinciperna där alla kan se dem eller dela ut dem på papper. Berätta att Grundprinciperna fungerar som glasögon när man undersöker om rättigheterna är uppfyllda. Exemplifiera med frågorna på www.vasnas.nu/barnkonventionen men försök att inte styra så mycket utan låt eleverna upptäcka själva hur det fungerar i nästa steg. Dela in klassen i grupper och dela ut olika rättigheter, en rättighet till varje grupp. Skriv gärna rättigheten på papper så blir det tydligt för eleverna. Bra exempel är rätten till sjukvård, rätten till skola, rätten till rehabilitering efter övergrepp, rätten till ett bra flyktingmottagande, rätten till ett bra liv för barn med funktionshinder och rätten till lek och vila. Låt sedan eleverna, med hjälp av de fyra grundprinciperna diskutera och lista vad som, enligt Barnkonventionen krävs för att rättigheten ska vara uppfylld. Uppgiften kan redovisas muntligt, skriftligt, genom text, bilder eller kollage, i grupp eller enskilt beroende på vad som passar bäst. Fallgropar: Artikel 12 barnets rätt att komma till tals. Ett vanligt missförstånd är att artikel 12 handlar om att barnet har rätt att bestämma. Det är viktigt att poängtera att artikeln handlar om barnets rätt att komma till tals och göra sin röst hörd, och att vuxna måste lyssna och ta barnets röst på allvar. Men det betyder inte att barnet får bestämma om allt. En viktig del av artikel 12 är också att barnet inte måste ha en åsikt, utan kan välja att inte göra sin röst hörd. 6
SAMMANFATTNING Om eleverna har genomfört alla stegen har de en bra grundkunskap om vad Barnkonventionen är och innebär. På lyssna.nu finns många fler material där du kan fördjupa dig i barnets rättigheter tillsammans med dina elever. Där finns också till exempel flera olika planscher och annat roligt material att beställa till klassen. TÄVLA PÅ VÄSNAS.NU Under 2012 genomförs en tävling på väsnas.nu där eleverna genom foto ska tolka barnkonventionens fyra grundprinciper. Delta gärna, som en del i arbetet med Barnkonventionen i skolan. Har ni genomfört stegen ovan är det ett bra sätt att ge eleverna möjlighet att reflektera kring vad rättigheterna kan innebära i vardagen. All tävlingsinformation finns på www.väsnas.nu 7