Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4. Diagnoser... 3 5. ECT vid slutenvårdad svår depression... 4 6. Klinisk förändring efter ECT... 4 7. Symtomfrihet efter ECT för depression... 5 8. Minnesstörning efter ECT... 5 9. Återinsjuknande... 6 10. Återfallsförebyggande behandling... 6
1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad 4103 patienter behandlades med ECT i Sverige under 2014 och 89 % av dessa patienter registrerades i Kvalitetsregister ECT. Antalet behandlade patienter ökade med 104 individer jämfört med 2013. 2. Ålder och kön Det är vanligare att kvinnor får ECT än män. 63 % av de behandlade var kvinnor och 27 % män. Det förklaras till stor del av att depression är vanligare bland kvinnor än hos män. ECT förekommer som behandling från och med tonåren i alla åldrar, även för mycket gamla. ECT är en säker behandling även för äldre patienter med samtidiga kroppsliga sjukdomar. Den äldsta patienten som behandlades var 95 år gammal och den yngsta 15 år gammal. Äldre har en något säkrare effekt men även de flesta yngre som behandlas har god effekt. 2
3. Behandlingstid och antal behandlingar ECT ges i en serie behandlingar som vanligtvis pågår omkring tre veckor. Medianen för behandlingstiden var 16 dagar och medianen för antalet behandlingar per index-serie var 7. Utglesad ECT kan också ges för att förebygga att sjukdomssymptom återkommer (fortsättnings-ect eller underhålls-ect). Medianen för behandlingstiden för fortsättnings-ect var 44 dagar och medianen för antalet behandlingar per gles serie var 5. 4. Diagnoser De vanligaste indikationerna för ECT är depressionsdiagnoser. Omkring 80 % av patienterna som fick ECT behandlades för depression, varav de flesta för svår depression Andra diagnoser var bland annat manisk episod vid bipolär sjukdom, cykloid psykos och schizofreni. 3
5. ECT vid slutenvårdad svår depression ECT är den mest effektiva behandlingen vid svår eller psykotisk depression. Mer än 80 % av patienterna med svår depression får symtomlindring av ECT. Under 2014 var det totalt 4 653 patienter som vårdades inneliggande för svår depression i Sverige och av dem behandlades 39 % med ECT. Hur stor del av patientgruppen som fick ECT varierade mellan olika landsting från 24 % till 64 %. 6. Klinisk förändring efter ECT I 76 % av behandlingsserierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan i endast 0,3 % av serierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket försämrade. 4
7. Symtomfrihet efter ECT för depression 45 % av 1481 bedömda patienter i riket uppnådde symtomfrihet med ECT för depression. 1 Vid ECT tenderar äldre patienter att ha större chans till symtomfrihet än yngre patienter. Patienter med svårare former av depression har högre chans till symtomfrihet än patienter med lindrigare former av depression, som ofta får behandlingen senare i sjukdomsförloppet. 8. Minnesstörning efter ECT En uppmärksammad biverkan av ECT är dess påverkan på minnet. Minnesstörningar i samband med ECT är oftast tillfälliga. Men en del patienter upplever att minnet är försämrat en längre tid efter behandlingen. Upplevelsen av minnesfunktionen före och efter ECT efterfrågades hos 62 % av patienterna. En försämring av minnet på minst 2 stegs förändring på skalan Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS-minne) bedöms motsvara en kliniskt relevant försämring. Andelen med en så stor förändring redovisas. Skalan går mellan 0 och 6 där 0 motsvarar ingen minnesstörning och 6 motsvarar upplevelse av total oförmåga att minnas. 17 % av patienterna upplevde en försämring av minnet medan ca 8 % av patienterna upplevde en förbättring av minnet inom en vecka efter ECT. Hos de flesta patienter var upplevelsen av minnesfunktionen oförändrad efter ECT jämfört med före ECT. 1 Indikatorn mäter andelen patienter som efter ECT för depression har högst 10 poäng på Montgomery Åsbergs Depression Rating Scale i intervjubaserad version (MADRS, 0 60 poäng) eller självskattad version (MADRS-S, 0 54 poäng). 5
9. Återinsjuknande Symtomen vid de diagnoser där ECT används, bl.a. depression, tenderar att vara återkommande och effekten av ECT avtar ofta efter en tid. Det illustreras av att omkring hälften av patientgruppen behöver läggas in på sjukhus på grund av att psykiska symtom återkommit inom ett år efter avslutad ECT, trots att förebyggande läkemedelsbehandling erbjuds. Många patienter får också förnyad ECT vilket bedöms vara ett säkert tecken till återinsjuknande. 30 % av 3 133 patienter som behandlats med index-ect i riket under 2013 erhöll en ny index-serie med ECT under 2014. 10. Återfallsförebyggande behandling Litiumbehandling rekommenderas för patienter med bipolär sjukdom eller återkommande depressioner som krävt ECT i Svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer för ECT. Av patienterna i registret med dessa diagnoser behandlades 26 % med litium efter ECT. Fortsättnings-ECT innebär att ECT ges en gång i veckan till en gång i månaden i syfte att förhindra att sjukdomssymtom återkommer. Andelen patienter som fick fortsättnings-ect under 2014 var 18 %. 42 % av patienterna behandlades med bensodiazepiner efter ECT. Bensodiazepiner kan vara mycket värdefulla vid tillfällig kraftig ångest. Men de är förknippade med risker för beroendeutveckling och de kan försvåra optimal behandlingseffekt vid ECT. De är också förknippade med ökad risk för återinsjuknande efter ECT. 100% 80% 60% 40% 20% 26% 18% 42% 0% Litium Fortsättnings-ECT Bensodiazepiner 6