Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Relevanta dokument
WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

BHV-programmet i Sverige

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

Amning & Jämställdhet

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Hälsofrämjande arbete på BVC

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Äta, växa och må gott!

Välfärds- och folkhälsoprogram

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Hälsofrämjande arbete på BVC

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Prevention före skolåldern riktad och generell

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Till dig som inte ammar

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Inskolning. med tanke på genus

FKS

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Eslövs kommun Ängabo förskola

Uppmärksamma den andra föräldern

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Eslövs kommun Lönnebo förskola

Vet vi vad som fungerar?

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Definition föräldraskapsstöd

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017


Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Adopterade barn möter barnhälsovården

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

LIKABEHANDLINGSPLAN

S Måltidspolicy Policy

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Föräldrastöd i grupp

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!

Transkript:

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma matvanor för familjen?

Vägledningen betonar Främja hälsosamma levnadsvanor TIDIGT genom samtal och föräldrastöd Barnhälsovården följer Livsmedelsverkets rekommendationer

VÄLLING i nappflaska eller GRÖT/PURÈ med sked? barn som fick välling (i nappflaska) när de var 6 mån hade signifikant högre BMI vid 12 och 18 månader, än barn som fick gröt eller puré som tillägg med sked. Välling bör erbjudas i mugg! Almqvist-Tangen G. (2014). Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective. Avhandling Göteborgs universitet

Matvanor etableras tidigt i livet Föräldrar har stort inflytande över barnets utvecklande av matvanor. Föräldrarnas kunskap om mat och tillgång till hälsosam mat Samspel med barnet Lyhört föräldraskap Föräldrarnas matvanor och preferenser Känna igen barnets tecken på hunger och mättnad självreglering Föräldrarnas trygghet Veta var man kan få stöd och råd! Känna igen tecken på barnets autonomi

Responsive feeding definition Responsive feeding kan beskrivas som ett ömsesidig process i 4 steg 1. föräldern skapar känslomässiga sammanhang som främjar samverkan genom att skapa struktur, rutiner, förväntningar ; 2. barnet reagerar och ger signaler till föräldern; visar tecken på hunger, mättnad 3. föräldern reagerar snabbt, on demand på ett sätt som är känslomässigt stödjande, adekvat för barnets utveckling/ ålder; 4. barnet upplever förutsägbara och igenkännande svar. Responsive feeding is embedded in a theoretical framework of responsive parenting. Black MM 1, Aboud FE.

Responsive feeding Reponsive feeding positiva effekter på kort sikt barn blir mer medvetna om sina känslor för mättnad och hunger och lär sig självreglering barn lär sig äta själv tidigare underlättar samspelet På lång sikt kan responsive feeding leda till en mer hälsosam livsstil och mindre under- och övervikt Non-responsive feeding kan leda till att matsituationen blir stressig och frustrerande Responsive feeding is embedded in a theoretical framework of responsive parenting. Black MM 1, Aboud FE.

Baby Led Weaning: BLW Baby Led Weaning: barnstyrd introduktion till fast föda eller mattillvänjning i barnets egen takt jf responsive feeding MEN Inom BLW börjar barnet direkt och på egen hand utforska fast föda: bitar av mat, plock-mat (finger feed), enligt definition 90% plockmat och 10% mat via sked

Baby Led Weaning: BLW BLW som begrepp skapades i början av 2000-talet av Gill Rapley, brittisk barnmorska och ansvarig för UNICEF:s amningskampanj i Storbritannien. Nu översatt på svenska Kritik: leder till järnbrist, lättare att mat sätter sig i halsen och undervikt http://www.blw.nu/vad-ar-blw/ Boken BLW på svenska av Jennie Bondesson, 2015 Expressen 24 september 2015

Responsive feeding Amning Nappflaska Tillvänjning Familjens mat Bild: 1177 Bilder: Livsmedelsverket

Responsive Breast feeding Forskning visar att mammor som ammar längre tenderar att vara mera responsiva på barnets hunger och mättnadsignaler i samband med tillvänjning till annan föda, vilket kan minska risken för övervikt/fetma. Di Santis et al. (2013). The association of breastfeeding duration with later maternal feeding styles in infancy and toddlerhood: a cross-sectional analysis. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 2013, 10:53

Jag är hungrig! Jag är verkligen hungrig! Lugna mig och amma mig sen! Bild: Queensland Goverment Australia Cadwell K. (2007). Latching-On and Suckling of the Healthy Term Neoanate: Breastfeeding Assessment. Journal of Midwifery & Women s Health

Känna igen barnets tecken på hunger! Begränsa antalet personer som matar! Hud-mot-hud! Tätt intill! Face-to-face! Känna igen barnets tecken på mättnad Inte övermata! Bild: 1177 Låta barnet bestämma takten! Inte truga! Pausa!

Långsam tillvänjning Bild: Livsmedelsverket Bröstmjölk alt ersättning är basen under hela första levnadsåret. Källa: Livsmedelsverket

NÄR är barnet egentligen redo att börja med tillvänjning till annan föda? 1. Kan sitta stadigt själv! 2. Kan koordinera ögon, hand, mun! 3 Kan tugga och svälja maten så att inte den mesta maten finns runt hela ansiktet! Bild: Livsmedelsverket Bild: 1177 Bild: Livsmedelsverket It is rare for these signs to appear together before 6 months. (Cattaneo et al 2011)

Responsive feeding Reflexion I: Föräldern tänker hmm hon är nog mätt? Föräldern erbjuder en sked mat Föräldern erbjuder en sked mat till Barnet öppnar munnen och accepterar Barnet tittar bort och stänger munnen...tid Barnet signalerar: jag vill inte ha mer, jag vill inte äta tittar bort stänger munnen

Responsive feeding Föräldern erbjuder en sked mat Föräldern erbjuder en sked mat till Reflexion II: Förälder tänker hmm kanske menar hon att hon vill äta själv? Föräldern erbjuder plockmat Barnet öppnar munnen och accepterar Barnet signalerar: jag vill inte ha mer jag vill inte äta tittar bort stänger munnen Bild: Livsmedelsverket...Tid..

Responsive feeding i förskoleåldern Källa : Livsmedelsverket

Hälsofrämjande möte med barnet HELHETSSYN HÄLSANS BESTÄMINGS- FAKTORER HÄLSA SALUTOGENES SAMVERKAN & SAMARBETE DIALOG JÄMLIKHET JÄMSTÄLLDHET DELAKTIGHET Kultur & Genus EMPOWERMENT

GSV: Främja hälsosamma levnadsvanor förebygga övervikt/fetma hos förskolebarn i två kommuner Grunda Sunda Vanors pedagogiska bildmaterial kan vara till hjälp vid samtalet om hälsosamma levnadsvanor med barn och deras familjer. Bildmaterialet kan ge barnen en möjlighet att bli mer delaktiga i samtalet.

Vad önskar föräldrar av barnhälsovården? Föräldrar vill ge sina barn en hälsosam livsstil, ser sig själv som förebild vet att det är viktigt att äta hälsosamt och att röra på sig Föräldrar önskar mer tid för samtal om hälsosamma matvanor och lekfulla rörelsevanor vid de olika besöken men föräldrar har svårt att klara av detta i vardagen pga stress vill ha stöd från både förskola och BVC om levnadsvanor Stenhammar C (2011). Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: quantitative and qualitative aspects. Avhandling Uppsala universitet

Vi inom BHV kan kanske se oss som lotsar? En lots (båt) är en specialist som känner sina farvatten. Lotsens uppgift är att på ett kunnigt sätt ledsaga i besvärliga vatten och lotsa fartyg in i eller ut ur en hamn. Lotsen tar ansvar för samtalsprocessen, men tar inte ansvaret från familjen. Lotsen tar familjens bekymmer på stort allvar, men hon kan också vara lekfull i samtalet. Magnus Ringborg, Förändrande familjesamtal,studenlitteratur 2011