Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Befolkningsstrategi 2012-01-30

Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser Landskronas befolkningsstruktur samt hur befolkningens behov ser ut i dag och i framtiden. PM:et har tagits fram av en Eivor Johansson - Strategiavdelningen, Mattias Wald - Utbildningsförvaltningen, Jerry Karlsson Omsorgsförvaltningen, Mikael Lindberg Individ- och familjeförvaltningen, Tomas Johansson Utbildningsförvaltningen. 2

Geografisk avgränsning 3

Sammanfattning Landskrona har en hög andel flerfamiljshus och få ägda lägenheter. Den centrala delen av staden domineras helt av hyresrätter. Genom nyproduktionen sker en långsam utjämning av ägarstrukturen. Befolkningen har under 2000-talet ökat med cirka en procent om året. Genom inflyttningen har befolkningens medelålder sjunkit. Då inflyttningen framför allt skett till de centrala delarna av staden är antalet unga och barn högt här, och framför allt i områdena Öster och norra delen av Föreningsgatan. De äldre utgör en stor andel i andra områden såsom Strandvägen, Borstahusen, V. Fäladen och i synnerhet i Nyhamn. Flyttfrekvensen är påfallande hög i vissa delar av staden. En del kvarter har tillika ett inflyttningsunderskott från övriga staden. Inflyttningen sker framför allt från övriga Sverige och från utlandet. Kombinationen av låg förvärvsfrekvens och låg inkomst i tillsammans med hög omflyttning och låg inflyttning av individer som känner till kvarteren, är indikatorer på att här finns bostäder som är mindre attraktiva. Befolkningsökningen fram till år 2030 kan komma att öka med mellan cirka 5 200 och 9 300 invånare. För att tillgodose behovet av bostäder behöver bostadsproduktionen öka från cirka 90 per år till storleksordningen 125 225 årligen. Behovet av särskilt boende för de äldre kommer att öka kraftigt runt år 2020. 2 till 3 Antalet äldreboenden kan behöva utökas med två till tre. Emellertid beror behoven också på i vilken omfattning som seniorbostäder och trygghetsbostäder produceras. Kapaciteten för undervisning kommer också att behöva öka med motsvarande 2 skolor. Huruvida detta ska tillgodoses med två traditionella skolor eller i mindre enheter som kombineras med annan verksamhet bör bli föremål för överväganden. Behovet av utökad kapacitet beror dels på en förväntad ökning av andelen barn och unga dels på grund av de reformer som har införts de senaste tio åren inom förskolan. Skola/förskola bör bli en strategisk faktor vid planering av staden. Olika gruppers behov och önskemål kan sammanfattas på följande sätt - Friliggande villor är ett starkt önskemål bland dem som står i tomtkön - Barnfamiljer efterfrågar i stor omfattning småhus och flyttar dit sådana byggs. - Seniorboenden och trygghetsboenden efterfrågas av den generation som i stor utsträckning bott i småhus. - Ungas behov av mindre hyresrätter tillgodoses idag. - Boenden för personer med funktionsnedsättning får kontinuerligt bevakas. - Blandad bebyggelse motverkar segregation. 4

1 Stadens bostadsstruktur Landskrona hade år 2010 drygt 20 000 bostäder enligt SCBs kalkylerade bostadsbestånd. Staden har en hög andel bostäder i flerfamiljshus med 65 procent sådana bostäder. Malmö är den enda kommun i Skåne som har markant större andel. Hyresrätterna dominerar kraftigt i de centrala delarna av staden och är den enda upplåtelseformen i Sandvången och N om Ringvägen, förutom de atrium- och radhus som ligger längs Helsingborgsvägen. Den geografiska fördelningen av hyresrätter och äganderätter framgår av kartan i bilaga 1. Den årliga nyproduktionen av bostäder har sedan år 2002 varit cirka 90 bostäder i genomsnitt. Cirka 70 procent av dessa har varit bostads- och äganderätter. Nyproduktionen av bostäder har således gått i riktning mot större andelar ägda bostäder och småhus. Effekten på bostadsbeståndets sammansättning blir märkbar först på sikt. Nyproduktionen av bostäder 2002-2010 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 2002 45 0 17 2003 8 32 36 2004 39 18 54 2005 127 8 20 2006 0 65 38 2007 0 33 26 2008 12 19 38 2009 2 49 2010 10 64 41 Summa 243 239 319 Trots en måttlig bostadsproduktion har inflyttnignen varit relativt omfattande vilket medfört att antalet invånare per bostad har ökat sedan 1990-talet. En utveckling som staden delar med övriga Skåne. Kvoten har ökat från 1,98 invånare per bostad till 2,08 på tio år. 5

2 Befolkning Den sista juni 2011 uppgick befolkningen till 41 980 invånare. Cirka 28 000 bor inom det område som berörs av den fördjupade översiktsplanen. Fördelningen i de olika delarna av staden framgår av tabellen nedan. Område Antal invånare Södra innerstaden 3 186 Norra innerstaden 2 605 Öster 3 762 Väster 4 600 Strandv. o Bostahusen 2 301 V. Fäladen 3 134 Karlslund + Nyvång o Esperanza 3 750 + 450 Innanför Ringvägen 4 637 Föreningsgatan N sidan 1 600 Örja 248 Åldersfördelningen i staden Åldersfördelningen i tätorten Landskrona skiljer sig påtagligt från byarnas. Framför allt bor här färre barn (1-15 år), fler ungdomar och unga vuxna (16-24 år) och färre i de familjebildande åldrarna (25-39 år). Inslaget av unga är påfallande. Här bor t.ex. fler 15-25- åringar än 55-65-åringar. Åldersfördelningen skiljer sig också mellan de olika stadsdelarna inom tätorten Landskrona. Andelen barn är relativt hög i områdena Öster, Pilåkern-Kopparängen och N sidan av Föreningsgatan. Här bor också en låg andel äldre människor. Det omvända förhållandet råder i områdena Strandvägen-Borstahusen och V. Fäladen. Här bor en låg andel barn och unga medan andelen äldre är hög. De områden som har en åldersfördelning som ligger nära genomsnittet i staden är S. Centrum, Väster och S om Ringvägen. 6

Andelar i resp. åldersgrupp i olika delar av Landskrona S Cen t Pilåk- Koppa r S om Ring v Före n N sid N Cent Öste r Väste r Strv Borst V Fälad Esper Örj a Total t 0-5 7,1 6,9 10,2 6,4 4,6 3,9 5,9 10,4 5,2 11,1 7,1 6,9 6-15 8,1 9,8 12,5 8,3 9,4 7,3 12,1 12,9 8,1 11,8 10,5 9,5 16-18 3,2 4,6 3,8 2,9 3,8 2,7 4,0 3,1 3,9 3,1 4,1 3,5 19-24 10,7 10,8 12,1 10,8 5,0 4,9 5,7 9,9 8,7 12,9 7,8 9,5 25-39 22,1 20,9 23,3 19,9 8,8 12,4 14,3 23,7 16,7 24,6 20,1 18,8 40-64 31,1 28,0 29,9 30,4 36,5 33,1 38,8 23,1 33,3 28,9 39,5 31,3 65-79 12,4 12,4 5,8 13,1 22,2 23,8 12,1 10,1 16,4 5,6 9,5 13,8 80+ 5,2 6,7 2,6 8,2 9,7 11,9 7,0 6,7 7,5 2,0 1,4 6,8 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100,0 Centrala staden Andelen förvärvsarbetande och medianinkomsten är i de centrala delarna huvudsakligen lägre än i andra delar av staden. Se bilaga 2 och 3. Flyttfrekvensen är påfallande hög i vissa delar av centrum. En del av kvarteren har tillika ett inflyttningsunderskott från övriga staden. Inflyttningen sker framför allt från övriga Sverige och från utlandet. Kombinationen av låg förvärvsfrekvens och låg inkomst i tillsammans med hög omflyttning och låg inflyttning av individer som känner till kvarteren, är indikatorer på att här finns bostäder som är mindre attraktiva. Dessa förhållanden kommer att utvecklas närmare i en särskild rapport senare i höst. Arbetspendling Pendlingen mellan de skånska städerna på Skånes västkust ökar kontinuerligt. Till Landskrona pendlar dagligen cirka 5 150 personer och antalet Landskronabor som pendlar till annan kommun uppgår till 6 450. Till detta ska lägga de cirka 500 som arbetar i Danmark. Migrationen belyses i annan delrapport. 3 Befolkning 2030 Sedan många år har det pågått en koncentration av befolkningen i riket till de tre storstadsregionerna samtidigt som befolkningen fortsätter att minska i de mindre regionerna. Denna utveckling kan förväntas fortsätta. I Landskrona ökade befolkningen med cirka en procent årligen mellan åren 2000 och 2010. Ett av flera framtida scenarier kan vara att befolkningen fortsätter att växa i samma takt. Det skulle innebära att antalet invånare år 2030 kommer att uppgå till cirka 50 500 invånare. Emellertid beräknar Region Skåne att befolkningen ökar något långsammare under de kommande tio åren jämfört med under de allra senaste. Detta gäller i synnerhet för sydvästra Skåne, men även för nordvästra. Ökningen bedöms bli drygt hälften så stor som under de senaste åren. Framför allt är det inflyttningen från utlandet som bedöms bli lägre än under perioden 2005-2009. Utflyttningen till utlandet bedöms däremot fortsätta att öka. En tendens i denna riktning har vi kunnat se under de senaste åren även i Landskrona. 7

För Landskronas del där invandringen från utlandet varit omfattande under senare år kan detta nya migrationsmönster påverka befolkningsutvecklingen. Med ett antagande om en befolkningsökning på 0,6 procent årligen stannar antalet invånare år 2030 på cirka 46 400. Med dessa två scenarier kan fördelningen på olika åldersgrupper bli följande år 2030. Man kan förvänta att den kraftigaste befolkningsökningen kommer att ske under den första halvan av perioden. Antal invånare och framskrivning per åldersgrupp Årlig ökning 0,6% Årlig ökning 1% Ålder 2010 Antal 2030 Ökn. Antal Antal 2030 Ökn. Antal 1-5 2 478 2 785 307 3 031 553 6-15 4 444 5 245 801 5 709 1 265 16-18 1 538 1 625 87 1 768 230 19-24 3 458 3 574 116 3 890 432 25-39 7 828 8 820 992 9 600 1 772 40-64 13 443 14 854 1 411 16 168 2 725 65-74 4 258 5 106 848 5 558 1 300 75-79 1 426 1 625 199 1 768 342 80-84 1 111 1 346 235 1 465 354 85-89 750 882 132 960 210 90-94 371 418 47 455 84 95-w 80 139 59 152 72 Summa 41 185 46 419 5 234 50 524 9 339 Sådana beräkningar bör betraktas som tänkbara scenarier. Den faktor som påverkar befolkningsutvecklingen mest är flyttningen till och från utlandet och denna styrs i hög grad av händelseutvecklingen i andra länder. Scenarierna ger framför allt underlag för handlingsberedskap när det gäller bostäder och kommunal service. 4 Behov av bostäder och skolor 2030 Antalet invånare per bostad uppgår idag till 2,08 dvs. samma som genomsnittet i Skåne. Med samma täthet av bostäder i relation till befolkningens storlek skulle antalet bostäder behöva öka under perioden fram till 2030, med 2 400 respektive 4 300 om befolkningen ökar med 0,6 procent respektive en procent. Detta innebär en produktion av 125 respektive 225 bostäder årligen. Under de senaste tio åren har den årliga nyproduktionen uppgått till knappt 90 bostäder per år och sedan 1991 till 93 per år. 8

Den förväntade fortsatta inflyttningen till V Skåne kräver således att takten i bostadsproduktionen ökar. Även vid en måttlig ökning i Landskrona på 0,6 procent, d.v.s. mindre än vad vi sett under de senaste åren, behöver bostadsproduktionen öka med 25 procent för att invånarantal och bostadsproduktion ska hålla jämna steg. Vid en fortsatt ökning av invånarantalet i samma takt som hittills behöver bostadsproduktionen mer än fördubblas. Erfarenheterna hittills visar att även vid en måttlig nyproduktion av bostäder ökar befolkningen. Flyttningens volym påverkas på kort sikt endast i begränsad utsträckning av om nya bostäder byggs. Däremot påverkar nyproduktionens inriktning och bostadsbeståndets sammansättning vilka som flyttar till och från staden. Vi har under en följd av år haft en utflyttning av t.ex. invånare i familjebildande åldrar som efterfrågat småhus som inte kunnat tillgodoses. Behov av bostäder för äldre De stora behoven på grund av demografiska förändringar kommer att uppstå under åren strax efter 2020. Det är då som de stora årskullarna som nu är mellan 61 och 68 år kommer upp i 80-årsåldern och ett mera allmänt behov av särskilt boende inträder. Det är således under perioden mellan 2020 och 2030 som de stora kapacitetskraven kommer att ställas på äldreomsorgen i Landskrona. De överslagsvis gjorda beräkningarna ovan ger vid handen att de äldre kommer att öka, såväl i antal som i andel av befolkningen. Under förutsättning att samma andelar av de olika åldersgrupperna är i behov av särskilt boende som nu är fallet, så kan behovet av platser öka med mellan 100 och 150 beroende på hur kraftigt befolkningen ökar. Översatt till äldreboende (särskilt boende) handlar det om två á tre stycken om vardera 45 platser. Behov av skolor Skola och barnomsorg, både kvalitet och tillgång till, spelar en stor roll vid val av bostadsort. För att som stad kunna växa är det en stark fördel att satsa på dessa verksamheter. Landskrona har flera kvalitativt goda skolor och förskolor. I princip alla skolor i Landskrona ligger betygsmässigt på rikssnittet eller över. Det finns dock fortfarande många utmaningar kvar att arbeta med. Den fysiska miljön kring verksamhetslokalerna spelar en viktig roll. Miljön och lokalerna ska se fräscha ut, och sända en signal om att staden satsar på verksamheten. Utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra miljön på stadens förskolor och skolor. Vid byggnation och renovering är det viktigt att skapa olika typer av lokaler men även lokaler som går att nyttja till olika verksamheter, dvs flexibelt nyttjande. Det kan vara behovet av förskola och skola som växlar över tid. Det är även angeläget att vid planering ta hänsyn till var övrig service finns, exempelvis omsorgsförvaltningen, för att underlätta och minska mattransporter osv. Skolan/förskolan bör också placeras strategiskt. Både med hänsyn till närhetsprincipen, men även i stråk för att kunna komplettera exempelvis kollektivtrafik, gång och cykelvägar, samt befintliga eller nya idrottsplatser. Det handlar till stor del om att se skola/förskola som en naturlig och viktig del vid planering av områden. Det finns olika sätt att skapa nya verksamhetslokaler. Alla barn är olika och valfriheten ska understödjas. Det innebär att skolor måste planeras och utformas på olika sätt, för att skapa 9

valmöjligheten och tillgodose efterfrågan. Det bör inte bara finnas stora skolor utan även några mindre. Vid en utbyggnad av ca 1000 bostäder i Landskrona kommer det att krävas ytterligare förskole- och skolplatser motsvarande ca 1200 barn. I detta perspektiv är det två stora skolor som behövs. En jämförelse är Emiliaskolan, den senaste skolan Landskrona byggt, är byggd för 350 elever/barn. Utbildningsförvaltningen arbetar tillsammans med andra förvaltningar i det s.k. Karlslundsprojektet. Projektet syftar till att öka attraktiviteten i stadsdelen. Inom utbildningsförvaltningen pågår en utredning för att kunna anpassa den verksamhet som finns i området, till att bättre matcha efterfrågan. I planeringen finns även en plan på att stärka collegeverksamheten på Karlslund (årskurs 7-9). En faktor ur ett stadsbyggnadsperspektiv är att öppna infarten till området, via en förlängning av Hjalmar Brantings väg. En viktig faktor för stadens centrumliv, är en gymnasieskola i centrum. I förvaltningens skolplan står att förvaltningen ska arbeta för en gymnasieskola i centrum. Detta arbete har påbörjats med att se olika möjliga alternativ för att kunna realisera detta. Att ha de teoretiska programmen i centrumnära läge, skulle inte bara stärka konkurrenskraften om ungdomar, men även markant öka rörelsen i centrum. Gymnasieungdomar är en köpstark grupp, med en väl utbyggd kultur att röra sig i butiker och caféer. Arbetspendling Arbetspendlingen till och från Landskrona har ökat kontinuerligt och detta mönster har Landskrona gemensamt med övriga landet. En fortsatt befolkningsökning ställer ökade krav på pendlingskapacitet. 10

5 Invånarnas önskemål och behov Tomtkön I den kommunala tomtkön, där cirka 500 hushåll är anmälda, finns en mycket tydlig intresseprofil när det gäller bostäder. En friliggande villa, havsnära och belägen i de norra eller västra delarna av staden är de faktorer som värderas högst. Till bilden hör att en stor del av dem som står i tomtkön redan bor i en villa i ett attraktivt område. Man har således inget akut behov av ny bostad utan avvaktar tills rätt objekt erbjuds. Tomtkön speglar framför allt de medelålders önskemål även om också andra åldersgrupper finns i kön för småhus och tomter. Cirka 10 procent av de som står i tomtkön bor i annan kommun än Landskrona. Befolkningsprognosen visar att gruppen 40-64 år kommer att öka kraftigt redan under åren fram till 2016. Drygt 750 fler i detta åldersintervall kan man förvänta. (Uppdateras inom kort till 2017) Familjebildarna Landskrona har en påtaglig utflyttning av invånare i de familjebildande åldrarna dvs. i de åldrar då önskemål om småhus är som störst. Till skillnad från andra kommuner av motsvarande storlek har Landskrona en relativt liten del av bostadsbeståndet i form av småhus. Denna grupp (25-39 år) består idag av cirka 7 800 personer och befolkningsprognosen visar att den kommer att öka med cirka 1 000 personer under perioden fram till 2016. (Uppdateras inom kort till 2017) Detta innebär att trycket på småhus kommer att öka ytterligare. De unga Länsstyrelsen säger i sin rapport att bostadsmarknaden i Skåne under hela 2000-talet varit ansträngd för flera olika samhällsgrupper. Kommunerna har rapporterat en ökande bostadsbrist, särskilt i de västra delarna. Enligt 2010 års enkät råder det brist på bostäder framför allt för ungdomar som tillhör de stora kullarna som föddes i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Hyresrätter är den upplåtelseform som unga efterfrågar framför allt. Skälen till bristen på lägenheter för unga är den allmänna bostadsbristen, att lägenheterna är för stora eller för dyra. I Landskrona är tillgången på hyreslägenheter till relativt låga kostnader god. Efter avslutade gymnasiestudier söker sig många till högskoleorter för fortsatta studier. I Landskrona är det inrikes flyttnettot konstant negativt i denna ålder, dvs. fler flyttar ut till andra orter i Sverige än hit. Det utrikes flyttnettot ser annorlunda ut med fler inflyttare än utflyttare i denna ålder. Idag finns cirka 3 500 ungdomar i denna ålder (19-24 år) och gruppen kommer att vara relativt oförändrad under perioden fram till 2016 för att därefter öka något. (Uppdateras inom kort till 2017) 11

Bostäder för äldre Enligt Boverket har de äldre svårt att få bostad. Det handlar framför allt om behovet av bostäder för pensionärer och medelålders som vill flytta till en mindre bostad. I Skåne anger 14 kommuner att det råder brist på sådana bostäder. Frågan för framtiden handlar främst om hur morgondagens äldre kommer att vilja bo och om nya former av boenden för äldre kan bidra till att frigöra bostäder för andra grupper. Att bygga särskilt boende med mindre antal lägenheter än cirka 45 blir driftsmässigt alldeles för dyrt. Ökade krav på bemanningen innebär också att man måste bygga i en storlek som ekonomiskt är mest effektiv. Detta gör också att särskilda boenden bör förläggas i centralorten eftersom det inte finns underlag i byarna för särskilda boenden i denna storlek. En central placering främjar också möjligheterna för de boende att ta tillvara delar av samhället utanför boendet och det är också positivt för personalförsörjningen genom att en fungerande kollektivtrafik underlättar transporten till och från arbetet. De flesta äldre bor inom stadsbebyggelsen i Landskrona. Inom detta område bor cirka 8 000 personer som är 65 år och äldre. I byarna har Häljarp och Glumslöv mellan 400 och 500 äldre och Asmundtorp cirka 300. Många av dem som bor i Landskrona bor i lägenheter med hyresrätt. Hyresrätter som oftast består av trevåningshus utan hiss eller högre hus utan hiss eller med olika tillgänglighetsproblem som leder till inlåsningseffekter. Våtutrymmen är ofta små och försvårar för hemtjänsten att kunna hjälpa människor i hemmet. Långsiktigt kommer antalet äldre att stiga och för att i någon mån motverka behovet av äldreboende borde det byggas fler bostäder som har hög tillgänglighet. Dessa bostäder som ska ingå i det ordinarie bostadsbeståndet kan vara seniorboende 1, trygghetsboende 2 eller ett vanligt boende med hög tillgänglighet. Genom denna typ av bostäder kan man tillgodose önskemål om bostäder för äldre såväl i byarna som i centralorten. Seniorboenden och trygghetsboenden ger de boende ökat inflytande över sitt boende och bedöms kunna minska behovet av särskilt boende. Se vidare Underlag till bostadsförsörjningsprogram 2011-08-10. Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning Våren 2011 finns totalt 103 lägenheter i särskilda boenden för funktionsnedsättning. Av dessa drivs 83 i kommunal regi. I investeringsplanen är resurser avsatta för ett gruppboende under åren 2012 och 2013 vardera. Dessa boende täcker det behov man kan se idag. Nya boende behövs fortlöpande från 2014, i takt med att funktionshindrade barn växer upp och blir vuxna. Det finns också en grupp medelålders funktionshindrade som fortfarande bor hos sina 1 Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för alla bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet, som är avsedda för personer över en viss ålder. Dessa kan vara hyresrätt eller bostadsrätt med regler som fastighetsägaren sätter upp, t.ex. att inflyttning får ske mellan 55-70 år. 2 Tryggetsbostäder är en form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. De som bor i trygghetsbostäder ska ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm. Dessa bostäder upplåts som hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Det finns ett investeringsstöd för ny- och ombyggnader som startas senast december 2011. Förutsättningar för investeringsstödet är en lägsta åldersgräns 70 år och god tillgänglighet. Bostaden motsvarar i stort svensk standard med höjd nivå. 12

föräldrar. Den dag dessa föräldrar inte orkat ta hand om sina barn måste ett boende ordnas. Det krävs olika boendet beroende på arten av funktionshinder. Det kan vara gruppboende eller serviceboende. Boende som måste ligga på markplan, i ett plan högre upp i en fastighet eller i ett trapphus. Nyanlända från utlandet och individer med små resurser Länsstyrelsen redovisar utifrån kommunernas svar på bostadsenkäten att de som är i ett utsatt ekonomiskt läge, som har begränsade kunskaper och erfarenheter av bostadsmarknaden eller som saknar kontaktnät har svårt att få bostad. Betalningsförmåga är den enskilt viktigaste faktorn för att få tillgång till bostad. Det råder ingen generell brist på hyreslägenheter i Landskrona. Däremot har man vid förvaltningen för individ- och familjeomsorg kunnat se att antalet barnfamiljer som är trångbodda ökar, då riktigt stora lägenheter är svåra att få tag i. Sådana bostäder finns endast i de centrala delarna av staden. I en stad som de sista 5-10 åren präglats av olika typer av utsatthet som är väl dokumenterade, måste de olika typer av strukturella förslag till lösningar som arbetas fram och konsekvensbeskrivas med aspekter som tydligt belyser möjligheterna för olika utsatta grupper. Risken är annars att utsattheten förstärks. Landskrona stad har idag i likhet med många andra städer områden med sämre livsvillkor för de boende. I samma takt som nya områden (ofta med dyra boendekostnader) produceras, måste även strategier finnas på hur man motverkar segregation. När det planeras för skolor och fritidsanläggningar bör man också planera för t.ex. mötesplatser för barn och ungdomar, men även andra målgrupper bland befolkningen. Både ekonomi och samsyn för vad som stärker befolkningens hälsa i det långa perspektivet förstärks med ett sådant förhållningssätt redan från start. Integrerade verksamheter som innebär att olika målgrupper, t.ex. att barn och äldre möts i större utsträckning bör vara en strävan i sig denna planering. Pendlarna Pendlingen kan ge en indikation om en potentiell inflyttningsgrupp. De som framför allt pendlar in till Landskrona är de med teoretisk specialistkompetens och i ledningsfunktion. Detta är tillika de grupper som är mest benägna att pendla och väljer relativt fritt bostadsort. Här finns således en tänkbar inflyttningsgrupp om deras önskemål vad gäller bostad m.m. kan tillgodoses. 3 605 personer pendlar från Helsingborg, Svalöv, Kävlinge, Malmö och Lund. Drygt en tredjedel av dessa reser från Helsingborg. 13

6 Kommunens långsiktiga mål Kommunfullmäktige har slagit fast långsiktiga mål för stadens utveckling. För befolkning och bostadsproduktion gäller följande. - En positiv inflyttning till staden - Produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras - Fler hyresrätter i stadens ytterområden - Stärka Landskronas centrum - Föredöme när det gäller energianvändning och miljöpåverkan De övergripande målen konkretiserades närmare i dokumentet Vägval Landskrona som Kommunfullmäktige ställde sig bakom är 2010. Däri sägs bl.a. att en förutsättning för att kunna ge alla ett gott boende, en bara skola, omsorg och stöd vid behov är att staden har ett bärkraftigt skatteunderlag. En befolkningssammansättning som i högre grad liknar övriga Skånes är därför angelägen. Bostadsproduktionen lyfts fram som en central del för att nå dessa mål. - Bostäderna ska byggas i attraktiva lägen för att bidra till att staden får ökad skattekraft. - En ökad andel småhus ska ge möjlighet för barnfamiljer att stanna kvar i Landskrona. - Genom aktiva insatser ska antalet arbetsplatser öka. - Attraktiva bostäder ska öka stadens attraktion bland specialister och företagsledare. Ambitionerna för bostadsbyggandet för de kommande åren är höga. Den politiska viljeinriktningen är att under de närmaste fem åren ska 1 500 nya bostäder byggas. Produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras och byggnationen ska stärka Landskronas centrum. Parallellt med nybyggnationen ska också ske en fastighetssanering där fastigheter med låg standard och eftersatt underhåll åtgärdas. (Utredning pågår) 14

Hyresrätter och äganderätter i centrala Landskrona 15

Antal som flyttat ut ifrån och till respektive område 16

Andel förvärvsarbetande inom respektive område (16 år och äldre) 17

Medianinkomst inom respektive område.(20 år och äldre) 18