BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA



Relevanta dokument
Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005

Bilaga 1. Artikelmatris

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Artikelöversikt Bilaga 1

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/ Beslutsdatum Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom den slutna vården - en fenomenologisk hermeneutisk studie


Tema 2 Implementering

ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Kurskod: OM1730 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Kursplan. Institutionen för vårdvetenskap

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Närstående i palliativ vård

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Sjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp

SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), vt 2014

SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), ht 2014

RSJD10. Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng. Delkurs 1: Profession och omvårdnad, 4,5 hp

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Palliativ vård - behovet

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Studieguide. Fristående kurs Avancerad nivå Ladokkod VKAMPV (Ersta Sköndal högskola) Ladokkod 62FL01 (Högskolan i Borås)

Palliativ vård i hemmet

Kommunikation och bemötande. Empati

Patientens och sjuksköterskans upplevelse av vårdrelation inom palliativ vård

Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Palliativ vård ett förhållningssätt

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

Artikelmatris Bilaga 2

Palliativ vård som forsknings- och kunskapsområde, 4 hp Palliative care, 4 ECTS. Forskarutbildning. Forskarnivå. Godkänd, Underkänd

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Evaluering i psykoterapihandledning

När mamma eller pappa dör

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte

MEVN11 Kvalitativa forskningsmetoder II. Allmänna uppgifter. Mål. 7,5 högskolepoäng Nivå A1F

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Vägledning för en god palliativ vård

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Att uppleva hälsa vid livets slut En litteraturstudie

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Omvårdnad AV, Palliativ vård och omvårdnad, 7,5 hp

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

LITTERATURLISTA. Psyk-VIPS - att dokumentera psykiatrisk omvårdnad enligt VIPS-modellen. Björkdahl. Studentlitteratur

Närståendes upplevelser av den vårdande rollen En litteraturstudie. Next of Kin s experience of the caring role A literature study

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp,

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Transkript:

ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Institutionen för vårdvetenskap Magisteruppsats D-nivå, 10 poäng Vårterminen 2004 BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA Intervjuer med patienter i palliativ vård Care dependency a struggle towards rest Interview with patients in palliative care Författare Monika Eriksson Leg. Sjuksköterska Handledare Birgitta Andershed Lektor Examinator Jennifer Bullington Docent

SAMMANFATTNING Studiens syfte har varit att belysa svårt sjuka och döende personers upplevelse av att vara beroende av vård i ett palliativt skede samt vad de uppgav som underlättade och försvårade beroendet. Öppna intervjuer gjordes med nio patienter, fem patienter vårdades på hospice och fyra i hemmet. Analysen skedde med en fenomenologisk-hermeneutisk metod som utarbetats i samarbete mellan Tromsö och Umeå universitet (Lindseth & Norberg 2004). Resultatet visade att leva med ett ökat beroende av palliativ vård var strävsamt och påverkade livet på olika områden med ibland motstridiga känslor. Ett huvudtema och tre teman framkom. Huvudtemat visade att de sjuka med tiden ibland upplevde en vila i sitt beroende. Vila innebar att tillåta sig vara beroende av vård och att känna en trygghet i att vårdarna önskade och kunde ge den hjälp som behövdes. Det blev då möjlighet att hämta ny kraft och energi för att orka leva vidare trots sjukdomens begränsningar. Första temat var ett förändrat förhållande till sig själv och andra. De sjuka kände inte igen sig själva, upplevde en oro över att vara en börda för vårdarna samt kände tacksamhet och tacksamhetsskuld. Det andra temat visade sig vara en strävan att anpassa sig till situationen, vilket innebar försök att få vården på egna villkor samtidigt som de sjuka många gånger accepterade och anpassade sig till vårdarnas oförmåga och en förändrad vardag. Hinder och möjligheter på vägen mot vila i beroendet var det sista temat. Den egna personligheten och den egna inställningen, samhörigheten med andra samt vårdkulturens utformning kunde underlätta eller försvåra att vara beroende av vård. Samhörigheten med andra ökade möjligheten att bli sedd som den person man alltid varit och minskade känslan av utanförskap. De sjuka upplevde sig som delaktiga i ett sammanhang och i det pågående livet. Nyckelord: beroende, beroende av vård, palliativ vård och vård i livets slutskede

REFERENSER Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut. Delaktighet i ljuset delaktighet i mörkret. Akademisk avhandling. Socialmedicinskt fakultet. Uppsala: Uppsala universitet. Backman, K. & Hentinen, M. (1999). Model for the self-care of home-dwelling elderly. Journal of Advanced Nursing 30(3):564-572. Beck-Friis, B., & Strang, P. (red) (2002). Palliativ medicin. (2:a uppl.). Stockholm: Liber förlag. Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar fenomenologi från Husserl till Merleau-Ponty (3:e rev. upp.) Göteborg: Diadalos. Benzein, E. (1999). Traces of hope. Akademisk avhandling. Medicinskt fakultet, institutet för omvårdnad.umeå: Umeå universitet. Brilowski, G. & Wendler, M. C. (2005). An Evolutionary Concept Analysis of Caring. Journal of Advanced Nursing 50(6):641-650. Carlsson, M., Berg, S. & Wenestam, C-G. (1991). The Oldest Old: Patterns of Adjustment and Dependence. Scandinavian Journal Caring Sciences 5(2):93-100. Clark, D. & Seymour, J. (1999). Reflections on palliative care. Buckingham: Open University Press. Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande det onödiga lidandet. Vård i Norden 63(22):4-8. Dahlberg, K., Drew, N. & Nyström, M. (2001). Reflective Lifeworld Research. Lund: Student litteratur. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Ellefsen, B. (2002). Dependency as Disadvantage Patient s Experiences. Scandinavian Journal Caring Sciences 1:157-164. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber. Europarådets (2003).Rekommendationer Rec (2003) 24 av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård. Stockholm:Sandviken. Ewing, G., Rogers, M., Barclay, S., McCabe, J., Martin, A. & Todd, C. (2004). Recruiting Patients Into a Primary Care Based Study of Palliative Care: Why is it so Difficult? Palliative Medicine 18:452-459.

Filiberti, A., Ripamonti, C., Totis, A., Ventafridda, V., De Conno, F., Contiero, P. & Tamburini, M. (2001). Characteristics of Terminal Cancer Patients Who Committed Suicide During a Home Palliative Care Program. Journal of Pain and Symptom Management 22(1):544-553. Flanagan, J. & Holmes, S. (1999). Facing the Issue of Dependence: Some Implications from the Literature for the Hospice and Hospice Nurses. Journal of Advanced nursing 29(3):592-599. Forsman, B. (1997). Forskningsetik en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Friedrichsen, M. (2002). Crossing the border. Different ways cancer patents, family members and physicians experience information in the transition to the late palliative phase. Akademisk avhandling. Institutet för biomedicine och kirurgisk palliative forskning. Linköping: Linköpings universitet. SFS 1982:736 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Stockholm: Socialdepartementet. Gaut, A. D. (1993). Caring. A Vision of Wholeness for Nursing. Journal of Holistic Nursing 11 (2):165-171. Kaséns, A. (2002). Den vårdande relationen. Akademisk avhandling. Åbo: Åbo universitet. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. (2:a upplag.). Lund: Studentlitteratur. Klemm, D. E. (1983). The Hermeneutical Theory of Paul Ricoerur. A Constructive Analysis. London och Toronto: University Presses. Klingberg, C. (1997). Myter och idéer om sjuksköterskan och omvårdnaden. I A. Sarvimäki (Red.), Reflektioner kring omvårdnad från huvudsatser, bisatser till slutsatser (s.43-64). Stockholm: Vårdförbundet SHSTF. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leininger, M. (2001). Culture Care Diversity and Universality Theory: Philosophic, Epistemic, and other Dimensions of the Theory. I M. M. Leininger (Red.), Culture Care Diversity and Universality: a Theory of Nursing (s 5-68). Mississauga: Jones and Bartlett Publishers Canada. Lindseth, A. & Norberg, A. (2004). A Phenomenological Hermeneutical Method for Researching Lived Experience. Scandinavic Journal of Caring Sciences 18:145-153. Lomborg, K., Bjørn, A., Dahl, R. & Kirkevold, M. (2005). Body Care Experienced by People Hospitalized with Severe Respiratory. Journal of Advanced Nursing, 50(3):262-271. Lustbader, W. (1995). The Dilemmas of Dependency. Journal of Case Management 4(4):132-135.

Miller, A. (1984). Nurse/Patient Dependency a Review of Different Approaches with Particular Reference to Studies of the Dependency of Elderly Patients. Journal of Advanced Nursing 9(9):479-486. Mayeroff, M. (1971). On caring. New York: Harper & Row Publisher. Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of perception. London: Routledge. Moore, L. W. & Miller, M. (1999). Initiating Research with Doubly Vulnerable. Journal of Advanced Nursing 30(5):1034-1040. Norstedts ordbok. (2001). Finland: WS Bookwell. O Conner, N. (1993). Paterson and Zderad: Humanistic Nursing Therory. Calif.:Sage, Newbury park. Rasmussen, B.H. (1999). In pursuit of a meaningful living amidst dying: Nursing practice in a hospice. Akademisk avhandling. Medicinskt fakultet, institutionen för omvårdnad. Umeå:Umeå universitet. Ricoeur, P. (1976). Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning. Texas: Christian University Press. Riksdagens skrivelse 2004/5:166. Vård i livets slutskede Rinell Hermansson, A. (1990). Det sista året. Omsorg och vård vid livets slut. Akademisk Avhandling. Uppsala: Uppsala universitet. Sahlberg Blom, E. (2001). Autonomi, beroende, livskvalitet. Levets sista månad för 56 cancerpatienter. Akademisk avhandling. Medicinskt fakultet. Uppsala: Uppsala univetsitet. Silfverberg, G. (2003). Det oundvikliga beroendet. Om informell omsorg.. I Lars Sandman & Simon Woods (Red.). God palliativ vård etiska och filosofiska aspekter. (s.147-165). Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2004). God vård i livets slut. En kunskapsöversikt om vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2001:6. Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut, slutbetänkande från kommittén om vård i livets slutskede. Stockholm: Socialdepartementet. Strandberg, G. (2002). Beroende av vård. Innebörden av fenomenet som det visar sig genom patienters, deras anhörigas och vårdares berättelser. Akademisk avhandling. Omvårdnads fakulteten. Umeå: Umeå universitet. Strandberg, G., Norberg, A. & Jansson, L. (2000). An Exemplar of a Positive Perspective of Being Dependent on Care. Scholarly Inquiry for Nursing Practice 14(4):327-353.

Strandberg, G., Norberg, A. & Jansson, L. (2001). Being Overwhelmed by the Feeling of Having a Home and Family. One Aspect of the Meaning of Being Dependent on Care: A Study of One Patient and Two of His Nurses. Journal of Advanced Nursing 35(5):717-727. Strandberg, G., Åström, G. & Norberg, A. (2002). Struggling to Be/Show Oneself Valuable and Worthy to Get Care: One Aspect of the Meaning of Being Dependent on Care a Study of One Patient, His Wife ant Two of His Professional Nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences 16(1):43-51. Strandberg, G., Norberg, A & Jansson, L. (2003). Meaing of Dependency on Care as Narrated by Ten Patients. Research and Theory for Nursing Practice, 17(1):65-84. Ternestedt, B-M. (1998). Livet pågår! Om vård av döende. FoU:53. Lund: Studentlitteratur. Ternestedt, B-M., Andershed, B., Eriksson, M. & Johansson, I. (2002). A Good Death. Development of a Nursing Model of Care. Journal of hospice and Palliative Nursing 4(3):153-160. Vård i livets slut. (2004). Organisatoriskt vårdprogram i Skaraborg. Tagit av hälso- o sjukvården, primärvården och kommunförbundet i Skaraborg. Walter, T. (1994). The Revival of Death. London: Routledge. WHO Expert Committee. (1990). Cancer Pain Relief and Palliative Care. Technical report series, no. 804. Geneva: World Health Organization. Ödman, P-J. (1994). Tolkning förståelse vetande. Hermeneutik i teori och praktiken. Stockholm: Nordstedts förlag. Öhlén, J. (2001). Lindrat lidande. Att vara i en fristad berättelse från palliativ vård. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet. Nora: Nya Doxa.