Målanalys Belägenhetsadresser ~ Slutrapport ~ 2003-10-23 Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 1(9)
Innehåll INNEHÅLL 2 DELTAGARE I ARBETSGRUPPEN 3 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 4 SYFTE 4 Seminariernas mål 4 Vad vi vill åstadkomma med seminarierna? 4 METOD 5 KOMMENTARER TILL GRAFERNA 5 Intressenter 5 Mål 6 Processkartläggning 6 GRAFER 7 INTRESSENTER TILL MÅLMODELLEN 7 INTRESSENTER TILL STANDARDEN 8 MÅLMODELL VILKA MÅL FINNS MED ANKNYTNING TILL VÅR STANDARD? 9 Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 2(9)
Deltagare i arbetsgruppen Nore Eriksson ordförande Svenska Kommunförbundet SBK, Stadsmätningschef, Göteborgs stad. Ansvarar bland annat för namnsättning. Per Sundberg ledamot Lantmäteriet Lantmäteriet. Deltog i arbetet med befintlig standard. Är idag förvaltare. Arbetar med rådgivning i dessa frågor. Lantmäteriets intresse. John-Gunnar Skoog ledamot Svenska Kommunförbundet Ortnamnsansvarig i Västerås stad. Arbetar med att lära ut den befintliga standarden. Jesper Persson ledamot Teleadress Information Teleadress levererar data till telefonkatalogen, digitala kartor och Gula sidorna. Leif Nilsson Ortnamnsrådet Arbetar som namnvårdskonsulent myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet www.sofi.se. Även verksam i Ortnamnsrådet. Jan Ekselius LRF Göran Helmersson ledamot Posten Sverige AB Posten Sverige AB. Arbetar med postadressättning och postnummer. Ivan Fredriksson Svenska Kommunförbundet Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Deltog i arbetet med befintlig standard. Marianne Janning modelleringsledare Guide Anders Skog sekreterare SIS Projektledare, SIS. Arbetar med informationsstandarder, särskilt geografisk information. Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 3(9)
Inledning Uppdraget bestod i att stödja mål- och kravanalysen under vidareutveckling av svensk standard för, TK466, genom att förbereda, leda och dokumentera ett antal modelleringsseminarier. Arbetet utfördes under september 2003 oktober 2003. Sammanfattning Arbetet resulterade i två intressentmodeller som visar dels vem som skall använda målmodellen till vad, dels vem som skall använda standarden för till vad. Av modellerna framgår vilka effekter av standarden respektive målmodellen de olika intressenterna har behov av. Målmodellen visar i sin tur vad man vill uppnå med själva standarden, utifrån de kartlagda intressenternas behov. Syfte Seminariernas mål Seminarieledaren beskriv sin uppfattning om seminariernas mål: Kartlägga intressenter Inventera problem Skissera målstruktur Vad vi vill åstadkomma med seminarierna? Seminariedeltagarna beskrev vad de skulle vilja åstadkomma med seminarierna: Nore Göran H Jesper Ivan Leif John-Gunnar Anders Formulera omfattning av standarden. Även avgränsa, ringa in. Vad ska TK göra för att nå fram till bra resultat. Fördelning av åtgärder till AG? Enkla formuleringar, språk som andra begriper. Något att börja nysta i. Så att alla ser samma sak när man hör ordet. Reda ut begreppet belägenhetsadress. Beskriva målgrupp/användare. Vilka ska använda och varför? Avgränsa arbetet. Kartlägga brister i dagens standard. Reda ut vilka problem med dagens standard som ska lösas. Hur fortsätta efter denna dag. Ge riktlinjer för fortsatt arbete. Tjata om ortnamn. Sedan förra standarden finns paragram som kommer in. Följder av standarden. Vi eftersträvar en användbar modell där ortnamnen är språkligt och kulturhistoriskt korrekta. Vad är problem med dagens standard. Vilka brister finns. Hur verkar ny standard min organisation? Finns behov med andra adressproducenter, tex Posten? Vilka kan eller skall använda standarden? 1 Vi ska dra åt samma håll.. 2 Om det blir olika håll, vilka håll finns. Veta för vem standarden ska vara nyttig. Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 4(9)
Metod Analysen har genomförts med Astrakanmetoden, där en modelleringsledare drev diskussionen framåt medan verksamhetsexperter från olika områden stått för sakinnehållet i modellerna. Rollfördelning Verksamhetsrepresentanten kan verksamheten ansvarar för sakinnehållet, dvs att modellen är användbar i verksamheten Framför Dina åsikter! Motivera! Fundera över konsekvenser! Förankra! Modelleringsledaren kan metoden ansvarar för formen driver ifrågasätter dokumenterar Ytvattensystem TK 452 Figur, Rollfördelning under seminariet Kommentarer till graferna Intressenter Gruppen genomförde intressentanalys ur följande perspektiv: - vem skall använda målmodellen till vad? - vem skall använda standarden till vad? I intressentmodellen identifieras de aktörer som har intresse av en målmodell för en kommande standard för och vad de kan tänkas vilja få ut av en sådan modell. Intressentmodell - Vem ska använda målmodellen till vad? Intressentmodell - Vem ska använda standarden? Arbetsgrupper TK 466 STANLIstyrgrupp - arbetets inriktning - förväntat resultat - tydliga delmål - tydligt uppdrag - överenskomna mål och nödvändiga aktiviteter - arbetsgruppernas uppdrag Sveriges kommuner Systemutvecklare i regler för Målmodell för ny standard för i regler för i regler för LRF-medlemmar Adressköpare Hembygdsföreningar Jordägarförbundet - planerade aktiviteter, tider Uppdragsgivare i tillämpningsmodell i regler för Nya deltagare, t.ex. från RSV, villaägare i regler för Opinionsbildare Systemutvecklare inom GIS Adressförmedlare - skrivregler för - möjlighet till historik - tillämpningsmodell för och koppling till postadresser och andra verksamheter med hjälp av unika id för - enhetliga benämningar s delar och typer av Ägare av kundregister - tillämpningsmodell för och koppling till postadresser och andra verksamheter med hjälp av unika id för - stöd för enhetliga adresser - tillämpningsmodell för och koppling till postadresser och andra verksamheter med hjälp av unika id för - enhetliga benämningar s delar och typer av Räddningstjänst - koppling populärnamn och belägenhetsadress - heltäckande adresssättning Allmänheten Villaägare Jordbruksägare Transportsektorn - stöd för att hitta rätt - koppling belägenhetsadress och geografisk belägenhet - ruttplanering genom möjlighet till koppling belägenhetsadress - vägnät Ny standard för - principer som gör lätta att skriva, läsa och uttala - principer som gör fylliga, informativa,... - stöd för att hitta rätt - principer som stöder bevarande av gamla namn, t.ex. sockennamn i - enkla samband mellan och postadresser - skrivregler för - möjligheter till historik - enhetlig adressättning lägenheter RSV Kommunerna i sin roll som Adressättare - regler för adresssättning - enhetlig adresssättning lägenheter - enhetlig adresssättning lägenheter Anläggningsförvaltare - teleoperatör - eldistributör Stöd för statistikinsamling analyser planering - placering av skyltar - regler för val av namn och stavning av Fastighetsägare storhus Utredare, planerare Väghållare - enkel brygga mellan belägenhetsadress och postadress Posten - skrivregler för - koppling belägenhetsadress och geografisk belägenhet - regler för val av namn och stavning av - enhetliga benämningar s delar och typer av - regler för adressättning - principer som stöder bevarande av gamla namn, t.ex. sockennamn i - standarden ska så långt möjligt inte innebära ändrade datamodeller LMV Figur, Intressentmodeller En grov uppdelning av intressenter är i adress-skapare och adress-användare Bland intressenter finns både organisationer och roller. Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 5(9)
Mål I målmodellen illustreras målen med blå rutor och problemen med rosa rutor. Åtgärder för att uppfylla målen skrivs i gröna rutor. En målmodell är strukturerad så att om man läser en tråd nerifrån och upp, ger den svar frågan Varför?, och om man läser den uppifrån och ner ger den svar frågan Hur?. Målet är att... Varför? Hur? Ytvattensystem TK 452 alla är väl förberedda seminarierna är effektiva är en förutsättning för alla läser kallelsen vi har bra lokaler under seminarierna boka lokaler i god tid innebär innebär Figur 2, Läsanvisningar till målmodellen. lokalerna har släta väggar lokalerna har god ventilation Symbolförklaring Mål som arbetsgruppen kommer att arbeta för Mål som tillämpningen av standarden bidrar till, men som ligger utanför arbetsgruppens direkta uppdrag Andra standarder etc. som ger underlag till arbetet Strukturen i målmodellen visar hur olika viljeriktningar samspelar och vilka förutsättningar som måste gälla för dem. Processkartläggning Vi bör utreda processerna för hur adresser sätts och sprids i samhället idag. Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 6(9)
SIS Slutrapport TK 466 Grafer Intressenter till målmodellen Intressentmodell - Vem ska använda målmodellen till vad? STANLIstyrgrupp Systemutvecklare - arbetets inriktning - förväntat resultat i regler för - planerade aktiviteter, tider Uppdragsgivare Arbetsgrupper - tydliga delmål - tydligt uppdrag Målmodell för ny standard för i tillämpningsmodell i regler för - överenskomna mål och nödvändiga aktiviteter - arbetsgruppernas uppdrag i regler för i regler för i regler för Nya deltagare, t.ex. från RSV, villaägare TK 466 Sveriges kommuner LRF-medlemmar Adressköpare Hembygdsföreningar Jordägarförbundet Opinionsbildare Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 7(9)
SIS Slutrapport TK 466 Intressenter till standarden Intressentmodell - Vem ska använda standarden? Systemutvecklare inom GIS Adressförmedlare Ägare av kundregister - tillämpningsmodell för och koppling till postadresser och andra verksamheter med hjälp av unika id för - stöd för enhetliga adresser - tillämpningsmodell för och koppling till postadresser och andra verksamheter med hjälp av unika id för - enhetliga benämningar s delar och typer av - skrivregler för - möjlighet till historik - tillämpningsmodell för och koppling till postadresser och andra verksamheter med hjälp av unika id för - enhetliga benämningar s delar och typer av Räddningstjänst - koppling populärnamn och belägenhetsadress - heltäckande adresssättning - principer som gör lätta att skriva, läsa och uttala - principer som gör fylliga, informativa,... - stöd för att hitta rätt - principer som stöder bevarande av gamla namn, t.ex. sockennamn i - enkla samband mellan och postadresser Allmänheten Villaägare Jordbruksägare Transportsektorn - stöd för att hitta rätt - koppling belägenhetsadress och geografisk belägenhet - ruttplanering genom möjlighet till koppling belägenhetsadress - vägnät Ny standard för - skrivregler för - möjligheter till historik - enhetlig adressättning lägenheter RSV Kommunerna i sin roll som Adressättare - regler för adresssättning - enhetlig adresssättning lägenheter - enhetlig adresssättning lägenheter Anläggningsförvaltare - teleoperatör - eldistributör Stöd för statistikinsamling analyser planering - placering av skyltar - regler för val av namn och stavning av - enkel brygga mellan belägenhetsadress och postadress Fastighetsägare storhus Utredare, planerare Väghållare Posten - skrivregler för - koppling belägenhetsadress och geografisk belägenhet - regler för val av namn och stavning av - enhetliga benämningar s delar och typer av - regler för adressättning - principer som stöder bevarande av gamla namn, t.ex. sockennamn i - standarden ska så långt möjligt inte innebära ändrade datamodeller Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 8(9)
SIS Slutrapport TK 466 Målmodell vilka mål finns med anknytning till vår standard? Målmodell SIS-STANLI 2003-10-23 TK466 - Belägenhetsadresser Standarden ska stödja utbyte av och information kopplad till dessa adresser utformas så att underlättar för alla att hitta rätt bli spridd och använd bland dess intressenter ange principer för unik identifiering av adressplatser Symbolförklaring Mål som arbetsgruppen kommer att arbeta för Andra standarder etc. som ger underlag till arbetet STANLIs tillämpningsdirektiv för metadata möjliggöra koppling från till andra referenssystem beskriva sambandet mellan referenssystemet och andra geografiska eller administrativa referenssystem - fastighetsreferenssystemet - väg-järnvägreferenssystemet - byggnadsreferenssystemet - koordinatsystemet - m.fl. Tillämpningsmodellen skall beskriva hur metadata, inklusive data om kvalitet, skall uttryckas Standard för metadata (ISO1915) Tillämpningsmodellen skall beskriva struktur och innehåll för olika typer av informationsutbyte och för tillämpningar Tillämpningsmodellen skall beskriva struktur för överföring mellan självständiga ITsystem Rules for application schema (ISO 19109) (ISO 19108) Representation av förändringar i datamängder (GUM, SS637007) är en förutsättning för skall beskriva ett begränsat antal typer av skall möjliggöra 3D och lägenhetsadresser Begreppsmodell skall visa strukturen för samt begreppens definitioner och termer. ska sättas i relation till internationella krav bidrar till skall möjliggöra beskrivning av historisk information Standarden ska ge riktlinjer för hur ska redovisas - kartor - skyltar - i databaser beskriva adressättningsprocessen adressflödet stödja användning av nedärvda namn och indelningar, t ex sockennamn underlätta sättning av unika relevanta strukturerade ändamålsenliga, godtycklig plats bidrar till skall peka ut de delar i belägenhetsadressen som skall användas i postadressen ange vilka punkter som skall ges byggnad och fastighet Underlätta införande av standarden Standardens komponenter skall i tillämpliga fall uttryckas i ett tekniskt format anpassat till användandet ge rekommendationer kring Standarden skall vara användarvänlig Tillämpningsmodellen skall vara begriplig för systemutvecklarna Rekommendationerna ska omfatta skrivregler för Rekommendationerna ska ge riktlinjer för val av typ av belägenhetsadress Rekommendationerna ska ge riktlinjer för namnsättning Information om standardens existens och innehåll skall spridas Standarden skall innehålla många exempel som förklarar de valda lösningarna Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 9(9)