Geografisk information Belägenhetsadresser Applikationsschema. Geographic information Locational Addresses Application schema

Transkript

1 SVENSK STANDARD Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; Geografisk information Belägenhetsadresser Applikationsschema Geographic information Locational Addresses Application schema SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Denna standard ersätter SS , utgåva 1. This standard supersedes the Swedish Standard SS , edition 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4 Innehåll Förord Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner samt förkortningar Termer och definitioner Förkortningar Geografiska identifierare Inledning Katalog över typer av områden och platser Områdesindelning Kommun Kommundel Gatuadressområde Byadressområde Metertalsadressområde Gårdsadressområde Gatuadressplats Byadressplats Gårdsadressplats Metertalsadressplats Register över områden och platser Identifiering av ett område eller en plats Hantering av olika versioner av instanser i registret Alternativa namn på områden och platser Utökningar Belägenhetsadresser och adressplatser Adressplatser Adresser som inte refererar till registret Förändringar av giltighet Populärnamn och andra alternativa benämningar på adressplatser Teckenmängder för namn och beteckningar Applikationsschema och klassbeskrivningar Syfte Resursscheman Användning av resursscheman EX_GeographicExtent EX_TemporalExtent CI_ResponsibleParty GM_Point SC_CRS Applikationsschema Beskrivningar av klasser i applikationsschemat RS_ReferenceSystem SI_SpatialReferenceSystemUsingGeographicIdentifiers SI_Gazetteer SI_LocationType SI_LocationInstance Sida 2

5 6.4.6 LA_LocationType LA_LocationInstance LA_Location LA_LocationAddress LA_LocationCommonName LA_AddressElement LA_AlternativeName Bilaga A (informativ) XML-schema Bilaga B (informativ) Förhållanden till närliggande standarder och begrepp Bilaga C (informativ) Litteraturförteckning

6 Förord Svensk standard SS :200X, utgåva 2, Geografisk information Belägenhetsadresser Applikationsschema har utarbetats av den tekniska kommittén SIS/TK 466, Belägenhetsadresser. TK 466 är en del av projektområdet geografisk information (Stanli) inom SIS, Swedish Standards Institute. Den tidigare versionen av denna standard fastställdes 1998 och hade beteckningen SS , utgåva 1, Geografisk information Belägenhetsadresser Begreppsmodell. Utgåva 1 redovisade ett antal grundläggande begrepp. Dessa begrepp redovisas i utgåva 2 enligt kraven i SS-EN ISO Denna standard kompletteras av en handbok som på ett informativt sätt beskriver och ger exempel på hur standarden kan användas i praktiken. Handboken riktar sig exempelvis till adressättare i kommuner och andra som har intresse och behov av adressättning och annan praktisk användning av standarden. Huvuddelen av bilagorna i utgåva 1, som har som främsta syfte att förklara och ge råd, har utgått ur standarden och återfinns i denna handbok. På < under Användarstöd, finns bl.a. XML-scheman för nedladdning. Där går det också att ställa frågor samt lämna problemrapporter och förbättringsförslag. Här finns också information om handboken. Arbetet påbörjades i april

7 0 Orientering 0.1 Standardens syfte Denna standard avser belägenhetsadresser inom Sverige. Den syftar till att vara ett stöd dels för arbete med adressättning och fastställande av belägenhetsadresser, dels för utbyte av data om belägenhetsadresser. Standarden anger hur belägenhetsadresser byggs upp och registreras. Den innehåller också ett applikationsschema som visar vilken information om belägenhetsadresser som behövs för utbyte av data mellan olika system och hur denna information ska vara utformad och paketerad. Standarden visar också hur en förteckning över belägenhetsadresser kan konstrueras. Exempel på belägenhetsadresser samt rekommendationer för bland annat adressättning, skrivregler och presentation på skyltar ges i handboken. Denna standard är en tillämpning av standarden SS-EN ISO som anger hur områdesindelning dokumenteras och hur ett ortnamnsregister läggs upp. Tillämpningen är gjord för att kunna representera belägenhetsadresser som en kombination av namn och beteckningar som härrör från en väldefinierad områdesindelning. 0.2 Belägenhetsadressens funktion En belägenhetsadress anger var en geografisk plats är belägen. Plats är enligt Norstedts Svensk ordbok...område med välbestämt läge och begränsad omfattning, ibland mer eller mindre tänkt som en punkt (synonym:ställe). Belägenhetsadressen anger således platsen och pekar därigenom ut en företeelse som är belägen på platsen eller som representeras av denna plats. Denna metod att ange den geografiska platsen utgör ett indirekt referenssystem. Eftersom läget av en plats också kan beskrivas med koordinater kan platsen beskrivas såväl med det indirekta referenssystemet som med ett koordinatbaserat, d.v.s. direkt sådant. Olika typer av adresser fyller olika syften. En postadress till exempel ger information till postoperatör om slutdestination för postförsändelser och en besöksadress anger var man kan anträffa någon eller något. För att en belägenhetsadress ska fylla sitt syfte är det nödvändigt att den är unik, att varje belägenhetsadress bara förekommer en gång. Den ska också entydigt peka ut en enda plats. Av detta följer att belägenhetsadresser måste sättas, fastställas och registreras på ett enhetligt sätt och att inom varje geografiskt område någon organisation måste ha ansvaret för detta. Belägenhetsadressen har en viktig funktion genom att den kan fungera som identifierare för den byggnad eller anläggning som adressen knutits till. Denna funktion kan utnyttjas för uppbyggnad av register över exempelvis bostadslägenheter eller verksamhetslokaler. Till skillnad från många andra referenssystem är belägenhetsadresserna kända och används av dem som besöker, bor på eller verkar på platsen. De redovisas ofta på kartor och också på skyltar vid gator och vägar och på hus. Belägenhetsadresserna är särskilt viktiga för tillfälliga besökare. 5

8 Belägenhetsadress Postadress Postortsadress Utdelningsadress Verksamhetsadress Bostadsadress Leveransadress Besöksadress Figur 1 Samband mellan belägenhetsadress och postadress 0.3 Ansvaret för att sätta belägenhetsadresser I och med lagen om lägenhetsregister (2006:378) har ansvaret för att sätta belägenhetsadresser till en del lagreglerats. I 10 anges att kommun för varje bostadsentré ska fastställa en belägenhetsadress. Tidigare fanns en överenskommelse mellan Posten och Svenska kommunförbundet (från 1994) som innebär att kommunerna ansvarar för adressättning. I en gemensam rapport år 1995 var dessa båda parter samt Skatteverket (dåvarande Riksskatteverket) och Lantmäteriet (dåvarande Centralnämnden för fastighetsdata) ense om att kommunerna och ingen annan myndighet bör ha ansvaret för att sätta belägenhetsadresser. Detta stöds också av kommunallagens regler om kommunernas allmänna kompetens. Frågan har prövats i Regeringsrätten år 1998, ärende 4309/1998. En följd härav är också att kommunerna inte kan undandra sig ansvaret för att belägenhetsadresser fastställs där sådana uppenbarligen behövs. Det gäller, utöver bostäder, lokaler där verksamhet bedrivs och samlingslokaler. Kommunernas egna verksamheter är stora brukare av belägenhetsadresser i planering och dagligt arbete. Korrekta belägenhetsadresser är viktiga för effektiviteten i administration och transporter. För adressättning inom byggnader och anläggningar ansvarar ägaren. I anslutning till lagen om lägenhetsregister regleras hur inom varje belägenhetsadress unika beteckningar för bostadslägenheter ska vara utformade. 0.4 God ortnamnssed Belägenhetsadresserna innehåller alltid ortnamn. Det är med hjälp av ortnamnen som en belägenhetsadress blir unik och entydig. För att ett ortnamn ska kunna användas i en adress krävs att det är känt i en större namnbrukarkrets. Ortnamnen är samtidigt en viktig bärare av landets kulturarv och detta avspeglas i regler om god ortnamnssed i kulturminneslagen. Standarden stöder också inom ramen för god ortnamnssed lokala traditioner i adresskicket. Vid fastställandet av namnen i belägenhetsadressen ska god ortnamnssed iakttas i enlighet med kapitel 1 4 i kulturminneslagen (lagen om kulturminnen m.m., ändrad 2000:265). Det innebär bl.a. att man ska skriva ortnamnen enligt vedertagna regler för språkriktighet och att man inte ändrar hävdvunna ortnamn utan starka skäl. 6

9 0.5 Standardens struktur och upplägg Denna standard följer den form som används för svensk standard med följande avsnittsindelning: Avsnitt 1 Omfattning redovisar denna standards omfattning och även vad som inte ingår i standarden. Avsnitt 2 Normativa hänvisningar refererar till standarder som behövs för tillämpningen av denna standard. Avsnitt 3 Termer och definitioner samt förkortningar redovisar den terminologi som används i standarden. Avsnitt 4 Geografiska identifierare redovisar de typer av områden och platser som behövs för att ge en strukturerad och unik identifiering av en speciell geografisk plats. Ett register över sådana namngivna områden och platser utgör de geografiska identifierare som behövs för att kunna ange en belägenhetsadress. Kapitlet visar också hur en utökning med ytterligare typer, som till exempel lägenhetsbeteckningar, kan göras. Avsnitt 5 Belägenhetsadresser och adressplatser redovisar hur en adressplats kan tilldelas en belägenhetsadress och hur olika giltighet (föreslagen, gällande, upphörd etc.) i adressplatsens livscykel kan representeras. Avsnitt 6 Applikationsschema och klassbeskrivningar redovisar datastrukturen för information om adressplatser, deras belägenhetsadresser och det register över geografiska identifierare som de bygger på. Bilaga A är informativ och dokumenterar ett XML-schema som beskriver format för överföring av adressdata. Bilaga B är informativ och redovisar förhållanden till postadresser och andra närliggande adressbegrepp och de standarder som beskriver dem. Bilaga C är en litteraturförteckning. 7

10 1 Omfattning Standarden omfattar: Definitioner av delarna i en belägenhetsadress samt relationerna mellan delarna. Uppbyggnaden av ett register över namn och beteckningar på områden och platser som ingår i belägenhetsadresser. Redovisning av förändringar och giltighet hos belägenhetsadresser. Applikationsschema för adressinformation. XML-schema som grund för dataöverföring. Standarden omfattar inte: Praktisk användning av adresser för att beskriva hur man kan hitta till olika platser. Regler för adressättning och tillämpning av god ortnamnssed. Regler för identifiering av platser inom byggnader och anläggningar (t.ex. lägenhetsnummer). 2 Normativa hänvisningar Följande referensdokument är nödvändiga för tillämpningen av denna standard. För daterade hänvisningar gäller endast den nämnda utgåvan. För odaterade hänvisningar gäller den senaste utgåvan (inklusive eventuella tillägg). SIS-ISO/TS 19103, Geografisk information Modellbeskrivningsspråk SS-EN ISO Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19111:2005, Geografisk information Modell för att beskriva koordinatbaserade referenssystem SS-EN ISO 19112, Geografisk information Modell för att beskriva icke koordinatbaserade referenssystem SS-EN ISO 19115, Geografisk information Metadata SS-ISO 19118, Geografisk information Kodningsregler för överföring av data 3 Termer och definitioner samt förkortningar 3.1 Termer och definitioner I denna standard är följande termer och definitioner tillämpliga. De termer som markerats med [UML] har de definitioner som gäller i samband med beskrivningar med Unified Modeling Language (UML). UML:s grafiska notation som används i denna standard beskrivs i SIS-ISO/TS De för belägenhetsadresser centrala begreppen kommun, kommundel, gatuadressområde, metertalsadressområde, byadressområde, gårdsadressområde, gatuadressplats, metertalsadressplats, byadressplats och gårdsadressplats, definieras i 4.2 Katalog över typer av områden och platser. adressplats en. location geografisk plats som behöver kunna beskrivas med en belägenhetsadress 8

11 antalsrestriktion en. multiplicity restriktion med avseende på antal förekomster [UML] ANM. I text och scheman anges antalsrestriktionen med 1 (en förekomst), 0..1 (högst en förekomst), 0..* (frivillig, får upprepas) eller 1..* (minst en förekomst). applikationsschema en. application schema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Handboken Samverkande GIS med ISO 19100] ANM. 1 Ett applikationsschema innehåller graf och text som beskriver data med avseende på struktur, restriktioner och innebörd. ANM. 2 Ett applikationsschema kan användas för att generera överföringsformat, programkod etc. association en. association UML-element som anger hur instanser kan eller ska referera till varandra [UML] attribut en. attribute egenskaper hos en klass beskriven genom de värden den kan anta [UML] [Handboken Samverkande GIS med ISO 19100] basklass en. super class klass som subklassen ärver från i en specialisering [UML] belägenhetsadress en. locational address beteckning som anger en geografisk plats, utan användning av koordinater datatyp en. data type specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [UML] [Handboken Samverkande GIS med ISO 19100] diakritiskt tecken en. diacritic streck, prickar, ringar och liknande som skrivs över eller under en bokstav, som syftar till att skilja snarlika bokstäver åt i uttal eller betoning och som är en del av bokstaven eller ett nödvändigt tillägg ANM. Exempel på diakritiska tecken är pricken över i, ringen över å, prickarna över ä och ö, accenter och andra tecken som cedilj (ç) och tilde (ñ). företeelse en. phenomenon någonting som finns i den verkliga världen eller i en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet geografisk identifierare en. geographic identifier referens i form av en benämning eller kod som identifierar ett område eller en plats identifierare en. identifier språkoberoende sekvens av tecken som unikt och permanent identifierar det den är kopplad till 9