Teknisk rapport SIS-TR 28:2009

Transkript

1 Teknisk rapport SIS-TR 28:2009 Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; ; ; ; ; Geografisk information Identifierare för geodata Geographic information Identifiers for geodata S W E D I S H S TA N DA R D S I N S T I T U T E

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Denna tekniska rapport är inte en svensk standard. This Technical Report is not a Swedish Standard. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Behov av identifierare för geodata Inledning Olika typer av identifierare för geodata Räckvidd Externa objektidentifierare för geodata Generering av externa objektidentifierare Krav på externa objektidentifierare i NSDI Uppdatering Befintliga och framtida externa objektidentifierare Användning av samma eller skilda externa objektidentifierare Inspires krav på identifierare ESDI-objektidentifierare Nationellt och lokalt definierade externa objektidentifierare ESDI-prefix Kodning av ESDI-objektidentifierare Kodning av versionsbeteckning Modellering av ESDI-objektidentifierare Kodning av referenser Svensk hantering av ESDI-objektidentifierare Rekommendationer Svensk inställning till Inspires princip för externa objektidentifierare Bilaga A (informativ) Referenser mellan datamängder med ESDI-objektidentifierare Litteraturförteckning Sida 2

5 Förord Detta är en teknisk rapport som tagits fram av tekniska kommittén Ramverk för geodata, SIS/TK 323. Det är den tekniska kommitté inom Stanli SIS projektområde för geodata ( som ansvarar för grundstandarder för geodata och för metodik. Stanli ser som sin uppgift att bidra till att produktion och användning av geodata görs enklare, säkrare och mer kostnadseffektivt. Stanli är därför med och tar fram standardiserade gränssnittsspecifikationer för geodata inom olika tillämpningsområden. Som en grund för detta arbete finns ett tekniskt ramverk som består av en uppsättning standarder och tekniska rapporter. De flesta standarderna kommer från ISO 19100, världsstandarden för geografisk information. Termen geodata kommer framdeles att i de flesta fall ersätta termen geografisk information. Detta är ännu inte konsekvent genomfört i denna tekniska rapport men de båda termerna kan betraktas som synonymer. Det tekniska ramverket innehåller ramverksstandarder från ISO serien svenska ramverksstandarder tekniska rapporter som beskriver metodik samt förklarar hur ovanstående standarder ska användas nedladdningsbara filer som motsvarar de scheman som beskrivs i standarderna. En översikt över tekniska ramverkets delar finns på Stanlis webbplats för användarstöd, Där finns också länkar och nedladdningsbart material. Ett tekniskt ramverk för geodata ger riktlinjer både för metodik och för användning av standard. Med hjälp av ramverket ska ett projekt kunna ta fram gränssnittsspecifikationer för överföring av geodata eller för geodatatjänster som både uppfyller verksamhetens behov och följer standard. En bra gränssnittsspecifikation ska uttrycka både strukturen och innebörden hos data. Specifikationer för geodata ska dessutom svara upp mot de krav som ställs av nationell och europeisk infrastruktur för geodata. Det innebär i praktiken att världsstandarden på området ISO ska följas. Denna tekniska rapport ingår i en serie som redogör för hur nationella och internationella geodatastandarder ska användas och hur man går tillväga för att ta fram specifikationer för utbyte av geodata. Rapporterna vänder sig både till dem som tar fram specifikationer och till dem som utvecklar systemen som baserar sig på specifikationerna. För projektledare finns rekommendationer om ett projekts aktiviteter, roller och arbetsgång. För verksamhetsutvecklare och verksamhetsexperter finns metoder för att uttrycka behov och krav. För informationsmodellerare finns beskrivet hur rumsliga egenskaper ska modelleras. Även de som implementerar specifikationerna och tar fram olika tekniska lösningar kan ha nytta av de tekniska rapporterna. Hit hör till exempel systemutvecklare, systemintegratörer, programvarutillverkare och systemleverantörer. 3

6 Följande tekniska rapporter planeras komma att ingå i serien Geografisk information Tekniskt ramverk: SIS-TR 23 Geografisk information Tekniskt ramverk Utvecklingsmetodik Rapporten beskriver metodik för att ta fram gränssnittsspecifikationer för utbyte av i första hand geodata men är tillämpbar även för andra typer av data, till exempel inom e-förvaltning. Rapporten beskriver aktiviteterna i utvecklingsprocessen och deras behov av kompetens samt vilka resultat dessa aktiviteter ger. Metodiken kan användas i standardiseringsprojekt såväl som i mindre formella sammanhang. SIS-TR 24 Geografisk information Tekniskt ramverk Applikationsschema och GML-kodning Rapporten beskriver konstruktion av gränssnittsspecifikationer för geodata i form av applikationsscheman på det sätt som SS-EN ISO Regler för applikationsschema och SIS-ISO/TS Språk för databeskrivande scheman föreskriver. Beskrivningen utgår från att applikationsschemat ska vara användbart för generering av GML-scheman och tar därför även upp de speciella krav som SS-EN ISO GML ställer. SIS-TR 25 Geografisk information Tekniskt ramverk Standarder för rumsliga aspekter och tidsaspekter Rapporten förklarar delar av de standarder ur ISO serien som beskriver rumsliga aspekter och tidsaspekter SS-EN ISO Modell för att beskriva rumsliga aspekter respektive SS-EN ISO Modell för att beskriva tidsaspekter. SIS-TR 26 Geografisk information Tekniskt ramverk Referenssystem för lokalisering Geografisk information är knuten till ett koordinatsystem antingen genom att information har koordinater knutna till sig eller genom någon typ av geografisk identifierare. Rapporten förklarar delar av de standarder i ISO serien som beskriver koordinatsystem och referenssystem för geografiska identifierare SS-EN ISO Modell för att beskriva rumsliga koordinatbaserade referenssystem respektiver SS-EN ISO Modell för att beskriva icke koordinatbaserade referenssystem. SIS-TR 27 Geografisk information Tekniskt ramverk Rapportering av datakvalitet Rapporten är ett komplement till SS-EN ISO Datakvalitet, SIS-ISO/TS Kvalitetssäkring av dataförsörjning och SS-EN ISO Metadata. Den ger förklaringar till standarderna och anvisningar för deras användning vid rapportering av datakvalitet. SIS-TR 28 Geografisk information Tekniskt ramverk Identifierare för geodata Rapporten är resultatet av en utredning om krav på generering, kodning och hantering av identifierare för geodata. 4

7 Orientering Identifierare är en viktig komponent i en nationell infrastruktur för geodata men samtidigt en komponent som kan implementeras på många olika sätt. Oklarheter och osäkerhet på området har medfört att standarder inte ställer krav på identifierare. Detta har lett till att olika tillvägagångssätt har tillämpats vilket har visat sig försvåra implementering och integration. Om man ska kunna tala om interoperabilitet måste det på en europeisk nivå råda någon form av samstämmighet för vissa identifierare. Inom Inspire har Drafting Team Data Specifications tagit fram krav på identifierare för att geodata ska kunna integreras och utbytas. Dessa identifierare benämns ESDI-objektidentifierare i denna rapport. De krav på identifierare som Inspire ställer ger endast viss vägledning för hur identifierare ska utformas och hanteras. Därför behövs nationella regler för skapande av identifierare som kan användas inom den svenska infrastrukturen för geodata. För att klara de nationella behoven för SDI, med interoperabilitet, effektivt datautbyte och en ökad del av automatiserad kommunikation mellan olika intressenter (producenter, à-jourhållare, vidareförädlare, kunder), bör de svenska standarderna ställa högre krav på lösning med permanenta och globalt unika objektidentifierare än vad Inspire rekommenderar. I Sverige finns även en strävan att betrakta geodata som en del av hela samhällets informationstillgångar. Regler för identifierare bör därför även gå att tillämpa inom till exempel annan elektronisk förvaltning. Eftersom det idag i Sverige finns många datamängder med identifierare av olika slag bör regler finnas för hur dessa omvandlas till ESDI-objektidentifierare. Det finns behov av identifierare på olika nivåer och skilda krav ställs på dessa. Helt systeminterna identifierare är ofta optimerade för lagring, indexering, etc. Identifierare för geografiska företeelser såsom fastigheter, gator eller ledningar måste kunna hanteras enkelt av människor. Kraven på identifierare för datautbyte inom en grupp nationella eller internationella aktörer ställer ytterligare krav. Alla geodatamängder i Sverige är heller inte intressanta i en nationell SDI (NSDI) ens om de utbyts och uppdateras mellan organisationer. Utformningen av identifierare kan då lösas mellan de inblandade organisationerna. Förr eller senare kan dock ett behov uppstå att integrera geodata från andra källor eller göra geodatamängden tillgänglig för fler. En övergång till identifierare som har egenskapen att fungera också på nationell och europeisk nivå är därför naturlig. Utgångspunkten för denna rapport är att generering av identifierare ska kräva minimal administration och att identifierare inte ska innehålla annan information än vad som är nödvändigt. De krav som formuleras i denna tekniska rapport är inramade. Detta är ett exempel på ett krav. Kraven är avsedda för NSDI men kan i princip användas även i andra sammanhang. Eftersom detta är en teknisk rapport ska inte dessa krav uppfattas som normativa utan som formuleringar som skulle kunna vara normativa om de förekom i en standard. 5

8 1 Omfattning Denna tekniska rapport rekommenderar metoder för kodning, generering, registrering och annan hantering av gemensamma, beständiga identifierare för geodata inom nationell och europeisk infrastruktur för geodata. De identifierare som behandlas är i första hand sådana som kan användas för att referera företeelsers datarepresentation i datamängder som är tillgängliga för flera aktörer, till exempel genom datautbyte mellan dem. Andra typer av identifierare förklaras i sitt sammanhang men utan att några rekommendationer görs. Terminologi för området och referenser till de benämningar som används inom Inspire ingår. 2 Normativa hänvisningar ISO/IEC 11578:1996 Annex A SS-EN ISO Refereras i detta dokument som: [GCM] Refereras i detta dokument som: [Encoding] IETF RFC 2141 Information technology Open Systems Interconnection Remote Procedure Call (Annex A: Universal Unique Identifier) Beteckningar för namn på länder och deras indelningar Del 1: Landskoder INSPIRE: D2.5; Generic Conceptual Model, Version 3.1 (Inspire ) INSPIRE: D2.7: Guidelines for the encoding of spatial data, Version 3.0 (Inspire ) URN Syntax 3 Termer och definitioner Nedanstående termer används i denna tekniska rapport. 3.1 SDI infrastruktur för geodata ANM. SDI uttyds Spatial Data Infrastructure. 3.2 NSDI nationell infrastruktur för geodata ANM. 1 NSDI uttyds National Spatial Data Infrastructure. ANM. 2 I detta dokument är det underförstått Sveriges NSDI som avses. 3.3 ESDI europeisk infrastruktur för geodata ANM. ESDI uttyds European Spatial Data Infrastructure. 3.4 identifierare en. identifier språkoberoende sekvens av tecken som unikt och permanent identifierar det den är kopplad till [ISO/IEC :2003] ANM. En identifierare är inte nödvändigtvis unik annat än i ett begränsat sammanhang. 6

9 3.5 företeelseidentifierare identifierare kopplad till en (verklig) företeelse ANM. En företeelseidentifierare är inte med säkerhet permanent under företeelsens hela livslängd. 3.6 geografisk identifierare en. geographic identifier referens i form av en benämning eller kod som identifierar ett område eller en plats [SS :2007] ANM. En geografisk identifierare är inte nödvändigtvis unik annat än inom ett geografiskt sammanhang, vanligen ett begränsat geografiskt område. Ortnamn är exempel på geografiska identifierare. 3.7 objektidentifierare identifierare kopplad till en viss sammanhållen datarepresentation av en företeelse 3.8 systemintern objektidentifierare objektidentifierare som används inom ett informationssystem och som inte är avsedd för datautbyte med andra informationssystem ANM. Systeminterna objektidentifierare är optimerade för effektiv lagring och databearbetning. 3.9 extern objektidentifierare objektidentifierare som används vid referens och för datautbyte mellan olika informationssystem ANM. Inspires benämning local identifier avser en extern objektidentifierare avsedd för användning i ett begränsat sammanhang, till exempel för en viss dataförsörjare medan Inspires benämning external object identifier avser en extern objektidentifierare användbar inom ESDI ESDI-objektidentifierare extern objektidentifierare som används inom ESDI för att identifiera en viss datarepresentation specificerad i ESDI ANM. Inspires benämning på ESDI-objektidentifierare är external object identifier. Enligt Inspire D2.5 är definitionen unique object identifier which is published by the responsible body, which may be used by external applications to reference the spatial object 3.11 ESDI-prefix i ESDI registrerad identifierare för en viss uppsättning ESDI-objektidentifierare ANM. 1 Inspires benämning på ESDI-prefix är namespace. ANM. 2 ESDI-prefix används för skapa ESDI-objektidentifierare UUID kodningsprincip där en sekvens på 128 bitar genereras enligt regler i ISO/IEC 11578:1996 ANM. 1 UUID uttyds Universally Unique Identifier. ANM. 2 UUID ger identifierare som inom sin namnrymd (namespace) är unika både i tid och rum. Nya UUID kan genereras utan något registreringsförfarande. 7

10 3.13 läsbar UUID läsbar sekvens av 36 tecken som representerar en UUID enligt regler i ISO/IEC 11578: URN-kodning kodningsprincip där en identifierare sätts samman av textsträngar enligt regler i IETF RFC 2141 ANM. 1 En URN-kodad identifierare kan utan att ange dess plats, identifiera en resurs på Internet. ANM. 2 URN uttyds Universal Resource Name. ANM. 3 En URN-kodad identifierare har syntaxen "urn:" <NID> ":" <NSS> där <NID> kallas Namespace Identifier och <NSS> kallas Namespace Specific String. ANM. 4 URN och UUID är tekniskt kompatibla då uuid är registrerat som en Namespace Identifier och den läsbara formen av UUID används för att representera den externa objektidentiteten (motsv. Namespace Specific String) utbytesobjekt sammanhållen datarepresentation som beskriver en företeelse och/eller dess egenskaper och som är avsedd att överföras till och tolkas av ett annat informationssystem än där den uppstod 3.16 lagringsobjekt sammanhållen datarepresentation som beskriver en företeelse och/eller dess egenskaper och som är avsedd för datalagring i ett informationssystem 4 Behov av identifierare för geodata 4.1 Inledning Denna tekniska rapport behandlar i första hand externa objektidentifierare som ska fungera inom en nationell eller europeisk infrastruktur för geodata. När data i ett visst utbytesobjekt som är specificerat enligt ett standardiserat applikationsschema ska kommuniceras mellan två eller flera aktörers informationssystem måste den externa objektidentifieraren vara anpassad och användbar för ändamålet. Ett steg för att nå interoperabilitet mellan och harmonisering av olika datamängder är att standardisera sättet att identifiera de ingående utbytesobjekten. 4.2 Olika typer av identifierare för geodata Det finns flera typer av identifierare för geodata med olika funktion och användningsområden: Företeelseidentifierare, som är systematiska och specifika beteckningar på fastigheter, byggnader, vägar, vattendrag och andra företeelser. Geografiska identifierare, som är namn på platser, områden, orter, berg, sjöar, etc. Externa objektidentifierare, som används för att referera ofta standardiserade utbytesobjekt med data om företeelser. Katalogpostidentifierare, som används för att referera poster i kataloger för objekttyper, tjänster, specifikationer, värden, referenssystem, definitioner etc. Systeminterna identifierare, som är utformade för effektiv lagring och databehandling. Företeelseidentifierare och geografiska identifierare används primärt för att mellan människor referera till samma företeelse. De är oftast namn, koder eller beteckningar som skapas enligt olika principer för respekti- 8

11 ve typ av företeelse. Dessa identifierare innehåller därmed avsiktligt information som beskriver företeelsen. Det är inte alla företeelser som har någon företeelseidentifierare och det är inte säkert att en viss företeelse har samma identifierare under hela livslängden. När data om företeelser ska lagras och hanteras i ett informationssystem behövs det identifierare som är optimerade för effektiv databearbetning, indexering och referering inom systemet. Dessa systeminterna objektidentifierare är inte lämpliga för datautbyte med andra informationssystem eftersom de endast är unika inom det aktuella systemet eller datamängden i fråga. Det är också vanligt att de data som ska utbytas (utbytesobjekten) inte exakt motsvarar de dataenheter som är lagrade i informationssystemet (lagringsobjekten). För kommunikation och datautbyte mellan olika informationssystem behövs identifierare som kan användas i ett vidare sammanhang. En viss sammanhållen datarepresentation ett utbytesobjekt identifieras då med en extern objektidentifierare. Då data om en företeelse ofta förekommer i olika sammanhang och för skilda användningsområden är det inte ovanligt att det finns flera utbytesobjekt och därmed flera externa objektidentifierare som alla representerar en och samma företeelse. En företeelse kan alltså vara representerad i form av flera olika utbytesobjekt, vilkas data i sin tur kan finnas lagrade i flera dataenheter i olika informationssystem. Det innebär även att företeelseidentifierare, geografiska identifierare, interna objektidentifierare och externa objektidentifierare förekommer parallellt och samtidigt med varandra och måste hanteras både i informationssystemen och vid utbyte och kommunikation dem emellan. Det finns dock inget som hindrar att ett standardiserat utbytesobjekt med dess externa objektidentifierare även har ett attribut som motsvarar företeelseidentifieraren och/eller den geografiska identifieraren. 4.3 Räckvidd För alla typer av identifierare kan man tala om en räckvidd. Med det avses i vilket sammanhang den kan anses vara unik. Ju större räckvidd en identifierare ska ha, desto fler aktörer måste vara överens om hur identifierarna ska användas och genereras. Ett sätt att öka räckvidden hos en grupp av identifierare är att lägga till ett prefix som är unik i sammanhanget. Ett exempel på detta är telefonnummer vilkas räckvidd kan utökas, först med riktnummer och vidare med landsnummer. Det är möjligt att skapa identifierare som har stor räckvidd redan från början genom att de är unika i tid och rum inom en bestämd namnrymd. Ett exempel är telefonens serienummer eller IMEI-kod (International Mobile Equipment Identity). 4.4 Externa objektidentifierare för geodata Idag är det inte ovanligt att identifierare för externt datautbyte har skapats utgående från företeelseidentifierare. Vanligt är också att de endast gäller för en viss datamängd eller ett visst informationssystem. Utgående från till exempel systematiska beteckningar på vattendrag har man skapat externa objektidentifierare för informationen om vattendragen. Detta kan fungera under en tid men erfarenheten visar att det också kan leda till problem. En extern objektidentifierare behöver nämligen vara oförändrad under hela utbytesobjektets liv medan sådant som indelningsprinciper och därigenom tilldelning av beteckningar mycket väl kan ändras. Externa objektidentifierare bör därför inte vara informationsbärande. För att vara så användbara som möjligt bör externa objektidentifierare alltså: ha så stor räckvidd som möjligt, alltså standardiseras och genereras enligt principer som så många aktörer som möjligt är överens om bygga på en gemensam specifikation, med ett standardiserat format som gäller för referens och datautbyte av alla förekommande typer av data vara permanenta, alltså inte innehålla eller vara beroende av information om det som de identifierar 9