Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)

Relevanta dokument
Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Energieffektivisering i växtodling

Pelletsplattformen (2011)

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Norrlänningarnas mejeri

Hållbar återvinning av näring

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Hygienisering av avloppsslam

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Course leader: Dan Bergström,

Hampberedning med tornadoteknik Peter Norberg Högskolan i Gävle

Dagens upplägg. Norrmejerier Vision och Mål Vad har vi framför oss. Bakagrund till Ofel Varför Ofel Våra principer Hur gör vi

Möjligheter och risker vid samrötning

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

... till tillämpning

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

Rätt slam på rätt plats

Biogasanläggningen i Boden

Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Östersund 17 september 2013

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Halm som Biogassubstrat

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Välkommen till Ecosaver, din partner för optimal organisk avfallshantering.

ICM har lyckats kombinera full syresättning av materialet utan att värmen från kompostprocessen förloras.

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

JTI är en del av SP-koncernen

Skydda Er mark mot slamspridning!

Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Pelletplattformen II,

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogasanläggningen i Göteborg

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

* * * * * * * * * * * * * * * * * *

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

TAXA enligt miljöbalken Taxebilaga 2

* * * * * * * * * * * * * * * * * *

* * * * * * * * * * * * * * * * * *

Taxebilaga 2 Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet.

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Miljöpåverkan från avloppsrening

* * * * * * * * * * * * * * * * * *

Energiodlare och användare tillsammans

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Innehåll

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

kadmium i avloppsslam

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef

Eget värdefullt sortiment

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Taxebilaga 2 Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Hasselfors Garden kompostbehållare och ekotoaletter

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Smart specialisering. Cecilia Johansson

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Bioenergi för framtiden

BIOENERGI NORD- ASKA, SLAM, AVFALL

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Svenskarna och lokalproducerat

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Transkript:

Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP) Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, Umeå 2017-01-25 michael.finell@slu.se ; tel: 090-7868796

Samarbetspartners SLU, institutionen för skogens biomaterial Norrmejerier, ekonomisk förening Airgrinder AB Projektet startade 2016-09-09 och pågår till 2018-11-02 Budget: 3,1 mnkr Projektet genomförs inom ramen för programmet Strategiskt innovationsprogram RE:Source

Bakgrund Norrmejerier producerar omkring 3 000 ton rötrest (slam) årligen från sin biogasprocess Rötresten är ett bra gödningsmedel då det innehåller höga halter av fosfor, kväve och mineraler och låga halter av toxiska ämnen, tungmetaller och organiska ämnen Återcirkulationen till jordbruksmark försvåras dock av två faktorer, dels av hygieniska skäl och dels av att det innehåller en stor mängd syntetiska polymerer, (katjoniserad polyakrylamid, PAM) Rötresten har också låg TS-halt vilket gör lagring av materialet praktiskt besvärligt och transporter ekonomiskt ogynnsamt

Norrmejerier Norrmejerier Ek. Förening är Sveriges nordligaste mejeriförening och ägs av ca 500 lokala bönder varav 400 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län. Norrmejerier förädlar årligen drygt 200 miljoner kg mjölk vid mejerierna i Umeå, Luleå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost. I produktsortiment ingår varumärkena Norrmejerier, Västerbottensost, Verum, Gainomax, Fjällfil, Fjällyoghurt och Norrgott. Norrmejerier sysselsätter drygt 500 årsanställda och omsätter ca 1,8 miljarder kronor per år

Norrmejeriers biogasprocess nu

Efter planerad ombyggnad

Airgrinder AB Airgrinder AB är ett företag som ingår i Midroc Environment, ett affärsområde inom Midroc-koncernen som arbetar med miljöteknik, bl. a. med tester och utveckling av tornado-teknik. Airgrinder AB ligger i Skelleftehamn där även tester och utveckling sker. Tekniken utvecklas parallellt tillsammans med olika partners.

Airgrinders teknik Torkning, malning och fraktionering i samma process (tornadotork) Kan hantera besvärliga material som t.ex. olika typer av slam Goda erfarenheter från torkning av slam från pappers- och massaindustrin, tillsammans med SLU Kräver tillgång på spillvärme, 60-70 C Eldriven men låg energiåtgång per kg avdrivet H 2 O http://www.airgrinder.se/

Skogens biomaterial & teknologi Institutionen Projekt Ca 40 anställda Ny institution sedan 2013 Skogsteknologi Biomassateknologi & kemi Biomaterialtekniskt centrum (BTC) Institutionen utför grund- och forskarutbildning samt forskning som bidrar till en utvecklad biobaserad ekonomi med skogens biomaterial som en viktig resurs Många projekt tillsammans med pelletsindustrin Slamhanteringsprojekt tillsammans med massa- och pappersindustrin Tidigare projekt med fokus på rörflen och hampa som fiber- och energigrödor

Tornadotork hos SLU BTC

Pelletering vid SLU BTC

Projektets mål Det övergripande målet med detta innovationsprojekt är att ta fram nya tekniska lösningar och affärsmodeller för en hållbar rötresthantering hos Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Att omvandla rötresten till en certifierad produkt som går att använda som gödselmedel /näringsförstärkare Att optimera cyklontorkningsprocessen för rötrest/blandningar av rötrest och andra produkter med avseende på energibehov och torrhalt Att utveckla nya gödselmedels- /näringsförstärkningsprodukter med goda lagrings- och hanteringsegenskaper Att ta fram mer miljövänliga flockningskemikalier som ersättning till polyakrylamid

Genomförande, 5 WPs 1. Förstudie hos Norrmejerier: Förstudien skall utmynna i ett underlag för beslut med inriktning recirkulation av hygieniserad biomassa till Norrmejeriers ägare. 2. Tornadotorkning av rötrest från Norrmejerier. För att höja torrhalten och förbättra ev. efterföljande processbarhet kommer också röetresten att blandas med andra material som t.ex. rörflen, halm, bark eller torv. 3. Karakterisering och nya produkter. Pelletering eller brikettering av det torkade materialet antingen separat eller i blandning med andra bindemedel 4. Nya miljövänliga flockningskemikalier. Mer miljövänliga flockningskemikalier såsom modifierad stärkelse, tanniner m.m. kommer att testas 5. Ekonomisk utvärdering: Hela processen

Några resultat hittills Krav på produkten och utförda tester: Hygienisering, kräver minst 70 C under 1 timme Kompostering med blandning av bark eller fiberslam Olika grovlek på barkfraktionen Inblandning av laktos som temperaturhöjare Tester gjorda i liten skala (50 L)

Några resultat hittills Tanniner som koagulerings- /flockningsmedel för avloppsvatten Ersätter inte helt PAM men kan fungera bra i vissa situationer

Komplettering av projektet Kompostering tillsammans med bark eller fiberslam + laktos mycket intressant Möjligt att komma upp i temperaturer på > 70 C i större skala Kontakt med en leverantör av utrustning i kontainerformat http://www.sveamaskin.com/

SLUt!