Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Transkript

1 Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

2 HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök finns tillgänglig för den svenska och norska marknaden

3 HUBER RoS 3Q användningsområden Passar för avvattning av: kommunala slam primärslam bioslam förfällt slam & blandslam rötslam flotatslam MBR slam 3-kammarslam industriella slam / flotatslam från livsmedelindustrin cellulosaindustrin Recycling / biogas Nota Bene: Samtidigt så är slam alltid slam och karaktäristika varierar från RV till RV. Vi rekommenderar lab-testning eller test i fullskala.

4 HUBER RoS 3Q princip Drivpaket Mätning av inkommande slamtryck Silkorgar Presskona vid torrslamutloppet Centrumaxel Pneumatikcylindrar för konan Lagring Torrslamutlopp Trycksatt slaminlopp Filtratutlopp

5 RoS 3Q Konisk centrumaxel 3 olika silkorgar med olika spaltöppningar inbördes Rengöring av silkorgens insida med hjälp av effektiv skruvvinge-skrapa (lätt utbytbar på skruvens periferi). Trycksatt slaminmatning (typiskt: mbar) Tryckstyrd drift via tryckmätningen med hjälp av RoS 3Q-skruvens varvtal

6 RoS 3Q Inställbart pneumatiskt tryck på presskonan/ringspalten vid utloppet Högt vridmoment Låga varv: Typiskt: 0,3 1,5 rpm Utsidig korgrengöring intermittent med hjälp av fast spolramp Wedge-wire korgen backar kort tid under spolning Robusta lagringar av skruven

7 HUBER RoS 3Q Tillgängliga storlekar RoS 3Q 280 Kapacitet hydr: 1-2 m³/h Kapacitet TS/h: kg TS /h Motoreffekt: 0,37 kw RoS 3Q 440 Kapacitet hydr: 3-5 m³/h Kapacitet TS/h: 140 kg TS /h Motoreffekt: 1,5 kw RoS 3Q 620 Kapacitet hydr: 8-12 m³/h Kapacitet TS/h: kg TS /h Motoreffekt: 2,2 kw RoS 3Q 800 Kapacitet hydr: m³/h Kapacitet TS/h: kg TS /h Motoreffekt: 3,0 kw RoS 3Q 1000 (På gång inom kort) Kapacitet hydr: m³/h Kapacitet TS/h: kg TS /h Motoreffekt: 4,0 kw

8 TS-resultat med mekanisk slamavvattning & termisk processning/slamtorkning TS-innehåll i % Konventionell slamavvattning Hydrolys slamavvattning HTC slamavvattning Partiell torkning Komplett torkning Fluidized Bed förbränning Förgasning, Pyrolysis

9 När Solar-slamtorkning? När Termisk band-slamtorkning? Bandtork Huber BT Solar-tork Huber SRT

10 Varför överhuvud fundera över torkning av slam? Anledningar till och fördelar med slamtorkning: Huvudargument: Stigande kvittblivningskostnader (> / t OS) Politiska beslut att minska/terminera spridning av avvattnat slam till jordbruket. Exempel på reduktion av massa och volym: Exempel: TS-input = 20 %, TS-output = 90 % Mass-reduktion: 1000 kg => 222 kg Volymreduktion: 1m³ => 0,45 m³ (med bandtorkat / termiskt torkat slam)

11 Varför överhuvud fundera över torkning av slam? Anledningar till och fördelar med slamtorkning: Reducerade kvittblivningskostnader Reducerade transportkostnader Stabil slutprodukt, nästintill utan lukt/odör vid slamlagring Lättsam hantering av de torkade slamgarnulerna Torkade slammet kan användas till bränsle eller gödsel

12 HUBER SRT Solar-slamtorkning

13 HUBER SRT solar-slamtorkning Referenser worldwide HUBER SE.

14 Solar-slamtorkning kan användas: Om tillräcklig yta finns tillgängligt Om det inte finns någon spillvärme eller annan spill-termisk energi med låga temperaturer typ (< C) tillgängligt och/eller enbart i liten omfattning

15 Solar-slamtorkning kan användas: Om föreskrivet krav är ett lågt elektrisk energibehov (typiskt för SRT är: 0,02 0,03 kwh/per kg avdunstat H2O) Om ett garanterat och ett högt output TS-innehåll inte krävs hos det torkade slammet

16 Solar slamtorkning kan användas: Om det finns polititiskt och finasiellt stöd från myndigheter och opinion för grön teknologi När slamtorkningskapaciteten kan ökas genom att i tillägg inkludera golvvärme inne i solar- växthuset eller extra luftventilation för de fall med limiterade spillvärmeresurser När genomsnittliga TS-halter runt 70% - 80% kan accepteras (eller 80% - 90 % på sommaren, men vintertid lägre beroende på klimatet, exvis ingen nämnvärd torkning när tempen är < -3 till -10 C)

17 Solstrålning (källa:

18 Solar slamtorkning i Sverige? Möjlig i sydväst Behövs i tillägg spillvärme för golvvärme och/eller vent-hetluft inne i växthuset Plats måste finnas Slamlager för avvattnat slam för lagring under vinterhalvåret behövs Projektspecifik kalkyl behövs

19 Huber Bandtork BT

20 HUBER Bandtork BT Genomförda Huber BT bandtork-projekt: 33 Total årlig tork-kapacitet: Ca ton/a

21 Band-torkning kan användas när: Begränsad yta/plats finns tillgänglig (spill-) termisk energi vid temp runt 60 / 90 / 145 C finns tillgänglig Kapacitetsbehov om ca > t/a såsom input avvattnat slam Hög och garanterad TS-output krävs Kontinuerlig produktion önskvärd

22 Band-torkning kan användas när: Klass A /gödningsmedel enligt direktiv EPA 503 (USA) för lufttemperaturer > C Output TS-halt måste vara >= 90 % alltid Ingen möjlighet för användning på åkermark/jordbruket (typ för MEGA städer) Energin hos kondensslingan (typ C) kan användas för rötkammaruppvärmning

23 Specifika fördelar med solar-torkning: Gratis energi från solen ger låga investeringskostnader i varma klimat Låggradig spill-energi kan matas in och användas såsom tillskott Låg specifik elektrisk energikonsumption Baseras på s k grön energi med högt politiskt värde Slamkaraktäristika har mindre betydelse för slamtorkningsprocessen

24 Specifica fördelar med band-torkning: Högeffektiv torkningsmetod Mindre golvyta behövs för given kapacitet Hög och garanterad TS-output >= 90%

25 Specifika fördelar med band-torkning: Låga utsläpp av luft (< m³/h), dessutom är den lättbehandlad Lågt specifikt termiskt och elektriskt energibehov Klarar att använda spillenergi med temperaturnivåer runt C

26 Påverkan pga avvattningsprincip på slamtorkning Större TS input hos det avvattnade slammet = input till torken => ger lägre energibehov för torkningen samt en lägre investeringskostnad Mekaniska avvattningssteget tar 1/1 000 av det totala energibehovet (vs. termisk slamtorkning) per kg dunstat vatten. Termisk hydrolys-process med TS > 40%, men med behov för tilläggs termisk energi och med ökad lukt-/odör-belastning hos vent- /torkluften pga merkaptaner och svavelväte Hydrotermisk förkolning (HTC) med TS-halter runt 60-70%, men med behov för termisk energi och med kol-slurry som innehåller hög andel av mycket små partiklar (< 63µm)

27 Påverkan på torkningsprocessen ur energimässig synvinkel Enbart generering av termisk energi eller i tillägg även elektrisk energi Nödvändig TS för energioptimering (t ex: 45-50% TS för fluidized bed slamförbränning, > 65% TS för konventionell galler-förbränning eller > 85% for förgasning eller pyrolys Energibehovet för torkningsprocesser (t ex bandtorkning med 0,85 kwh/per kg dunstat H20) ODS / organiska innehållet i slammet bestämmer energivärdet

28 HUBER Sludge2Energy energianvändning Bandtorkning & efterföljande Fluidized Bed -förbränning sludge2energy GmbH