Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd
|
|
- Gunnar Danielsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pulverbrännare
2 Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent drift långsam lastrespons platskrävande hög egenförbrukning el relativt platskrävande finfördelat bränsle stråkbildning/omblandning g hög egenförbrukning el hög andel flygaska ( kw/m 2 ) - Stor mängd ackumulerat bränsle - Lång genomloppstid (timmar) ( kw/m 2 ) - Torkning och pyrolys sker snabbt i den varma sandbädden - Den ackumulerade bränslemängden är relativt liten, ( kw/m 2 ) All omvandling i suspension: - omvandlingstid - flamhållning
3 Pellet/Briketter/slipdammetc Fukt [% lev] 5 10 % H eff [kwh/kg] ~4,75 Träpulver partiklar iameter [% %] 100 Ursprunglig pellets Hammarkvan, 1.5 mm siktduk skivkvarn, 0.1 mm spalt C [% TS] H [% TS] ~6 40 N [% TS] 0,1 0,3 20 O [% TS] ~ 43 Aska [% TS] 0, , Andel av mindre än d Diameter [mm]
4 Förbränning av pulver Olika fronter torkning pyrolys Utbränning av kol-återstod Värme transporteras in i bränslepartikeln Vatten kolväten och koloxid transporteras bort från bränslepartikeln MW Pyrolys CO 100 char CO 50 Medel 10 uppehållstid r P O2 e E RT tid
5 Pyrolys y Ca 80 % av massa avgår som brännbar gas 11 Pyrolyshastighet 1200 Exempel 0,4 mm partikel i 1200 C 0,6 sek ,4 sek 8 7 A = 2500 [1/s] E = [J/mol] 800 0,3 sek /δt [1/s] 1/m δm/ Tempe eratur ,2 sek ,1 sek Temperatur [ o C] 0 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 radie [mm] 1 M m t = Ae E RT [1/s]
6 Pyrolys forts C 1,0 0,9 08 0,8 0,7 1,6 mm 3,2 mm CH 4 NH3 Py yrolysavgån ng [-] 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 mm 0,4 mm 6,4 mm C x H y H 2 CO 0,1 0,8 mm 0,0 0,01 0, Tid [sek]
7 Steg 2: Utbränning av char Ca 20 % återstår som träkol (char) och brinner långsamt 10 Stora partiklar: diffusions kontrollerade 1200 o C 1400 o C Utbränn ningstid för char [sek] 1 Gränser: Konstant densitet / diameter r O 2 : A = 0,658 m s -1 K -1, E 74,8 kj/mol CO 2 : A = 3,42 m s -1 K -1, E 130 kj/mol ρ char = 150 kg/m 3 O 2,medel = 13 %, CO 2,medel = 6,25 % CO 2 CO H 2 O CO r = E RT ( AT ) e Cx CO O 2 c, x [mol m 2 s 1 ] 0,1 0, Diameter [mm] Små partiklar: kinetiskt kontrollerade
8 Antändning av fri flamma Pulverhastighet ut ur brännare är ca m/s Krav: Mer än ca 10 % finandel
9 Slutförbränningszon Eldstadsbelastning P V (kw bränsle /m 3 ) > 800⁰C < 800⁰C Snabb reaktion: Kolväten > Koloxid (C x H y + O 2 > CO + H 2 O) Långsam reaktion Koloxid > koldioxid (CO + O 2 > CO 2 ) Tidskala utbränning av CO 1 sekund Uppehållstid 1 sek 2 sek P V (kw bränsle/ /m 3 )
10 Eldrörspanna Normenlig (EN 12953) relation för eldrörspannor Eldrörspannor bara normenligt möjliga upp till ca 14 MW (0lja). Diamet ter eldstad dstub [mm m] I praktiken ca 8 9 MW för träpulver (pga. uppehållstid) med kommersiell 3 stråks panna Tillförd värme [MW] För högre effekter kan pannor med två eldrör brukas
11 Kombination av vattenrör eldstad och rökrör avgaspanna Umeå 25 MW träpulver Möjlig toppeldad träpulver Danstoker typ Compo (3 50 MW)
12 Vattenrörspanna
13 Fribrinnande Brännare + Fribrinnande flamma: Relativt okänslig för låg asksmältpunkt + Snabb uppstarttid + Låg vikt på pannkonstruktion () Reglerområde ca 1:4 Kräver finmalt pulver (< 0,7 mm) Omfattande bränsleberedning med hög egenförbrukning Risk för hög CO vid låg last 25MW Petrokraft 15 MW WTS
14 Cyklonbrännare + Förugn (förgasning) och gasförbränning I eldstad: Hög effekttäthet i eldstad möjlig (< 500 kw/m 3 ) + Kan elda grövre träpulver + Mindre energikrävande bränsleberedning + Mindre utrustning och lägre investeringskostnad + Lastområde > 1:7 Lång uppstarttid (mycket keramik) Känslig för låg asksmältpunkt k (bränslespec.) Relativt hög vikt på brännare 14 MW BioEld/Sweco 2 x 6 MW TPS
15 Tangentialeldad panna 80 MW Hetvatten Rafako + Kombinerar på sätt och vis fördelar med fribrinnande ochcykloneldade cykloneldade brännare + Utjämning i eldstad ställer mindre krav på jämn fördelning mellan brännare Kräver utformad vattenrörspanna Kräver större antal hörnbrännare. Dyr installation i mindre pannor
16 Energibehov bä bränslehantering 100 Ursprunglig pellets Hammarkvan, 1.5 mm siktduk skivkvarn, 0.1 mm spalt Hammarkvarn (CPM) Andel av pa artiklar indre än dia ameter [%] Kapacitet 20 kg/kwh 0, Max storlek: ca 7 ton/h mi Diameter [mm] Skivkvarn (Skiold) Kapacitet >120 kg/kwh Max storlek: ca 6 ton/h 1.4 % egenförbrukning konv. Brännarer [kw/ton] Cyklonebrännare [kw/ton] Kvarn 50 8 Kvarnventilation 3 0 Transport till brännare 11,5 11,5 Övrigt 3 1 Total 67,5 20, % egenförbrukning
17 Anläggning för enbart pellet (Tippficka och silo)
18 Anläggning g för anpassad för briketter (bränslelager med kran) Fritt lager Traverskran med gripklo Dagficka Grovkross Alternativ; Tippficka, grovkross och mellanlager
19 Exempel Mottagningsficka g Volym ficka = 200 m 3 Uppfodring: ca 120 m 3 /h Söderenergi Fittja 130 MW (TPS Termiska Processer AB)
20 Bränslehantering M Manuellt + Bandmagnet Manuellt Storlek beroende på krav M M Manuellt Max kvarn ca 7 ton/h M Max brännare Max brännare ca MW
21 Dosering av bränsle (exempel pulver) Delvis ett skalningsproblem Delvis beroende på metod utan avskrapare Typisk frammatning 5 cm/s med avskrapare
22 Transportledning (Pulver) Dilute phase Strands Dunes Bränsle/luft ~ 5 Bränsle/luft ~2 Normalt arbetar pulverbrännare med en bränsle-/luftkvot mellan 2 och 3 Transporthastighet > ca 25 m/s förväntas säkerställa pulsationsfri transport
23 Exempel Röbäck 25 MW pulvereldad (2st cyklonbrännare) hetvattencentral i Umeå Grycksbo pappersbruk 53 MW pulvereldad (tangentialeldad) y p pp p ( g ) ångpanna
Trepulver et grønt alternativ til olje og gass
Norsk Energis Årsmøte 04-06-09 Trepulver et grønt alternativ til olje og gass Niklas Berge www.tps.se Värme och ångproduktion med fossila bränslen Aalborg boilers Rökrörspanna Effektområde 0.5 15 MW Eldstadsbelastning
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet
BioLoop 2011. Biobränslekonvertering vid Östrands massafabrik. SCA Östrand
BioLoop 2011 Biobränslekonvertering vid Östrands massafabrik SCA Östrand 1 SCA Östrand Sulfat CTMP Airlaid Grön el 425 000 ton/år 95 000 ton/år 7 000 ton/år 460 GWh Antal anställda 380 SCA Östrands produkter
Inspecta/Skog Sundsvall 20-21 mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar
Biobränslehantering presented by H Sundström Andritz LimeLine White Liquor Plant 2 Chemical Systems Andritz Pulp Mill Machinery and Systems Chemical Systems Division recausticizing overheads show a.ppt
Grön energi till kraft och processindustrier
Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell
Grundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral
Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
MALNING AV PELLETS OCH DOSERING AV PULVER TILL PULVERBRÄNNARE
Högskolan Dalarna EKOS SE 781 88 BORLÄNGE ISSN 1650-1497 EKOS PUBLIKATION 2000: 7 INTERNSKRIFT MALNING AV PELLETS OCH DOSERING AV PULVER TILL PULVERBRÄNNARE JÖRGEN MARKS, JAN ERIK MATTSSON, SVANTE NORDLANDER
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Verktyg för lönsamhetsberäkningar vid bränslekonvertering av spetslastpannor från olja till pellets
UPTEC ES13019 Eamensarbete 30 hp Juni 2013 Verktyg för lönsamhetsberäkningar vid bränslekonvertering av spetslastpannor från olja till pellets Jonathan Sorby Abstract Verktyg för lönsamhetsberäkningar
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader
Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande
Svåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
TPS Branschforskningsprogram för Energiverk
TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna
Ariterm Flisfakta 2007
Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är
doseringssystem för träpulverbrännare
doseringssystem för träpulverbrännare Jacek Gromulski Forskning och Utveckling TPS 2004:2 DOSERINGSSYSTEM FÖR TRÄPULVERBRÄNNARE Forskning och Utveckling TPS 2004:2 Jacek Gromulski ISSN 1401-9264 2004 Svensk
För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige
För en renare värld Fortum HorsePower Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige 2017-01-31 Fortum i korthet VÅRT MÅL Vara en förbild inom energiteknik och applikationsutveckling VISION För
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN
VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired
Förgasningsprojektet i Västerås. Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009
Förgasningsprojektet i Västerås Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009 Mälarenergi Västerås Sweden Mälarenergi satsar miljardbelopp på ny anläggning (kraftvärme, företagsinfo)
Biogas från många bioråvaror
Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!
TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Analys av heta rökgaser
Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från
Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen
Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök
I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT
I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar
Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!
Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld
Förbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti
Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Kap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Slitage i pulveranläggningar.
Slitage i pulveranläggningar. 2013-11-13 Värme och kyla med Bra Miljöval 1 Norrenergi AB Ett kommunägt företag med ca 75 medarbetare. Levererar drygt 1 TWh bekväm, driftsäker och miljömärkt värme och 70
Drift och underhåll AgroTec-brännaren
Drift och underhåll AgroTec-brännaren INSTRUKTIONSBOK FÖR MODELL AGROTEC MED MAXEFFEKT ca 20 kw Förvara denna instruktionsbok väl så att den är lätt tillgänglig för framtida behov. Läs igenom instruktionsboken
Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Beräkning av rökgasflöde
Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik
Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade
Dragluckans betydelse i skorstenssystemet
Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen
Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle
Utredning Biogas Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle Från Workshop 2017-05-30 Bakgrund 2 3 Syfte Undersöka möjligheter att använda biogas till annat än som fordonsbränsle
INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)
INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 4 november 2010 Exempel på CO 2 lagring, Utsira: Area - 26 000 km
Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING
Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING Blötfodersystem Normalt foder med ts-halten 25-27 %. Rundpumpning är idag det vanligaste blötutfodringssystemet. Här står fodret kvar
Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,
SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Bio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
WASTE WATER Solutions. HUBER Slamtork BT. Gör avlopps slam till en tillgång!
HBER Slamtork BT Gör avlopps slam till en tillgång! Slamlagring och silo för torrt material Slaminmatning med HBER extruderingsmaskin Kondenseringssteg Huvudenhet e c d d Scrubber i två steg a b a Extrudering
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Osby P500 100 till 1000 kw
Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.
Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning
PRODUKTER Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning TJÄNSTER Anläggningsförsäljning Service Styr-/operatörssystem Konsultation
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder
Kraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist
Örtoftaverket Lars Hammar Projektledare, specialist ENERGI för framtida generationer Vår vision Kraftringen Vision Kommunalägt bolag(lund, Hörby, Eslöv och Lomma) Etablering på 16 orter, verksamhet i ca
Räkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann
Förbränning En kort introduktion 2016-01-21 Christian Brackmann Christian.Brackmann@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare
GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola
GoBiGas demonstration Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola DEMONSTRATION TEKNIK Basteknik 88 MW CFB Multibränslepanna från Valmet Referrens: http://www.endswasteandbioenergy.com/article/1229053/paper-mills-multi-fuel-boiler-generate-88mw
Industriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15
Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank
Kap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Solna Rev. 2015-08-18 1(7) Ref Nr
Solna 1(7) Ref Nr 0000_QAA_150817_LS_CV_Lasse_Sarberg Gulmarkerad.doc CURRICULUM VITAE - updaterad 20150818/GG Namn: Födelseår: 1956 Språk: Engelska och Tyska Utbildning: 1980 KTH, Civ ing, Maskinteknik,
Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Örtoftaverket Lars Hammar
Örtoftaverket Lars Hammar ENERGI för framtida generationer Vår vision Vision, affärsidé och värdegrund ENERGI för framtida generationer TILLSAMMANS med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet Vänersamarbetet - referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur 2/3 2012 Ingemar Gunnarsson
INFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
MEGAMODULE MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA MEGASILO. GSM 0500 666 867 tel (06) 487 4700. Hellanmaantie 601 62130 Hellanmaa
AGRICONT POWER MAXICONT MEGAMODULE MEGASILO MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA AGRICONT POWER Den moderna bondens val! Effektklass: 120, 150, 200, 250, 300 kw Yttre mått: 3 x 5 m (EW-modell 3,5 x 5
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Introduktion till energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2211 Tentamen ges för: Energiingenjör 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-04-04
Bilaga 1 Simulering med egna kylmaskiner
Konstant kylvattenproduktion Last Kylmaskin Lager Klockslag Kylbehov Kylvattenförbrukning Produktion Kylvattenproduktion Klockslag Differens kylvatten Massa kallt lager Massa varmt lager [kwh/h] [kg/s]
TERMOVAR LADDNINGSPAKET
TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket
KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Konventering till bio-olja i industrin
Konventering till bio-olja i industrin Enertech AB TURBOFLAME 3 Mars 2015 Anders Gunnarsson Turboflame 1968 grundades företaget i Malmö av Lars Saedén. Försäljning och service av förbränningsprodukter.
Mobil Pelletsvärme Janfire System JET
(1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets
Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
BRANDSKADOR BIOBRÄNSLE
BRANDSKADOR BIOBRÄNSLE Brand- och Riskteknik Martin Uulas BIOBRÄNSLE, BRÄNDER 2006 2006-01-11 Mellanskogs Bränsle AB Brand i hammarkvarn. Skadekostnad ca: 16 Msek BIOBRÄNSLE, BRÄNDER 2006 2006-01-19 Nystartad
Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR
Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR Innehåll Övertändning Fullt utvecklad brand Begränsad ventilation Spridning mellan byggnader Övertändning Övertändning Vägen till övertändning Branden skapar en
TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning: