Grön Flagg-rapport Förskolan Knallen 19 feb 2015

Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Knallen 19 feb 2015

Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-02-19 09:29: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna belyser aktvteten på ett föredömlgt sätt, jättefna skator. Vad fnt att barnen reagerar på att skräp kan skada djuren, de har verklgen lärt sg empat av era aktvteter. N har engagerat barnen och gjort dem nyfkna och forskande, vlket betyder mycket för en Hållbar utvecklng framtden. Tll nästa omgång ta med lte av barnens kommentarer, det levandegör temat och vsar delaktghet. Bra jobbat! V ser fram mot ert fortsatta Grön flagg arbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har arbetat med hållbar utvecklng/skräp närmljö på våra samlngar med barnen men nte uttalat att det är grönflagg. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Mljö och materal a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har tllsammans med barnen samlat skräp skogen och närmljön. V lät barnen ställa hypoteser över vad som skulle hända med de olka sakerna som v httat. V grävde sedan ner det marken och följde utvecklngen över fyra fem månader. V har pratat mycket med barnen om vad man kan och nte kan lämna naturen. V la olka skal en ruta och följde utvecklngen över vad som hände med dessa. Bananskalet försvann nte och barnen lärde sgatt man ntre kan lämna det naturen. V har städat vår gård pch plockat skräp och sorterat det tllsammans med barnen. Skräpet har v sedan sorterat på returstatonen tllsammans med barnen. Numera plockar barnen skräp så fort de ser något och blr mycket upprörda då de ser sådant som nte ska fnnas naturen. V har tagt n naturmateral och gjort ett naturrum, där barnen kan leka och vara kreatva. Det är mycket populärt bland barnen. Det har v utvecklat så nu kan barnen hamra och spka där också. V använder oss numera av mycket naturmateral våra byggrum och detta tänker v utveckla ännu mer eftersom man kan använda sn fantas väldgt mycket och det är väldgt utvecklande för barnen. Skräpet som v har plockat vår närmljö har v använt tll att skapa med och v tycker att barnen blr väldgt kreatva tllsammans med återvnngngsmateral. V försöker också lära barnen att man nte måste konsumera för att ha rolgt. V har letat upp och vsat barnen olka sorters papperskorgar både nne och ute. De äldre barnen

blev förvånade över hur få papperskorgar det fnns ute vår omgvnng. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Vår arbetsgrupp håller på att lära sg allt om grön flagg, genom att läsa böcker föreläsnngar och HSR:se hemsda. V har haft gemensam möte om handlngsplanen. På våra personalmöten är detta en stående punkt. Då kan all personal komma tll tals. Genom att observera barnen och sedan tllsammans reflektera över vad v sett så får v syn på deras ntresse. V dokumenterar hela processen så att även barnen kan vara nmed och reflektera. Barnen har röstat fram våran skräpstjäna som v skapat av skräp som v httat ute. Barnen har bestämt hur den ska se ut och vad man skulle göra med all skräp som v har httat ute vår närmljö. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. norrajordbrosforskolor.se OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö Mljö och materal a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? De äldsta barnen har arbetat med ett materal som heter "Snck och Snack Kungaskogen" Det är ett materal som handlar om empat och om hur man tar hand om naturen. Det är en bok som det även fnns handdockor tll och är ett mycket uppsakttat materal. De något yngre barnen har arbetat mycket med natur och djur. Hur skräpet som v kastar naturen kan påverka djuren. Barnen vet numera att djuren kan fastna alumnumburkar och skära sg på glas. V la ut en lten mjukskann som fastnat en burk. Barnen fck tllsammans plåstra om den och nu pratar de mycket om hur djuren kan göra sg lla. De är numera väldgt upprörda då de httar saker ute som kan skada djuren. V sjunger mycket om djuren och naturen och barnen har vsat stor empat för hur djuren och naturen har det. Barnen har blvt medupptäckare och de vll prova nästan allt v föreslår om naturmateral. Fantasn har utveckllats och de vll numera skapa med allt man kan tänka sg. V har deltagt HSR`s Skräpplockardagar och efter det grllade v korv tllsammans och barnen fck dplom. V har numera börjat att använda naturmateralet byggrummet att göra vackra mönster av och som v återanvänder dvs barnen lmmar nte hop sakerna utan då de är klara lägger man tllbaka det gen. Detta byggande med mönster har skapat ett lugn hos barnen och det är mycket populärt hos barnen. Barnes delaktghet är vktg för oss. V observerar ständgt vad barnen blr ntresserade av och det dokumenterar v för att sedan tllsammans med barnen relektera över vad de vll arbeta vdare med. De små barnen har tllverkat nstrument av återvnnngsmateral såsom toalettrullar konservburkar samt plastburkar. Dessa använsd numera fltgt och banen dansar och rör sg då de spelar på nstrumenten. V vll hela tden vsa barnen att ta hand om varandra samt att vsa hänsyn tll varandra är en vktg del hållbar utvecklng. Detta vsar de tydlgt då de dansar tllsammans och de små barnen vll gärna hålla varandra. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har läst boken om Kungaskogen utfrån den har v dskuterat olka dlemman och därfrån har v arbetat vdare med aktuella ämnen. V byggde tllsammans med barnen en koja av naturmateral nne vårt byggrum. Den använder barnen fltgt. I kojan bor "vännerna Kungaskogen" Barnen har sedan utvecklat kojan utfrån sagan.djuren kungaskogen har blvt fler och barnen leker ofta med handdockorna då de är kojan. I barnens lek har v sett att de har fått större förståelse för att man ska vara rädd om djuren och de har vsar större empat för varandra. Med våra mellanbarn har v httat ett skatbo som blåst ner från trädet. Barnen blev jättentresserade och vll ta n det så det gjorde v såklart. V undersökte böcker hur fåglarna såg ut samt hur de bygger sna bon. V berättade en saga om två skator som träffades och byggde stt bo. De la ägg boet och när ungarna var kläckta så jobade de hårt med att skaffa mat tll dem. V tttade på en flm hur det gck tll på rktgt. Barnen vlle sedan måla och rta fåglar olka former. Utfrån barnens ntresse har v sedan arbetat vdare med fåglarna. V lyssnade noga på barnen vad de vlle veta om fåglar då de httat skatboet. V har sedan haft mycket samtal om fåglarna skogen och hur de lever. Småbarnen arbetar små grupper med barnen skogen och där får de upptäcka,utforska och lära naturen. V samtalar med barnen om vad som fnns skogen och vad som händer omkrng dem naturen. V är även lyhörda för de små barnens ntressen och v observerar dem och dokumenterar. V reflekterar tllsammans med de små barnen på deras nvå och det utvecklas hela tden.

c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. norrajordbrosforskolor.se Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Natur och mljö a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? De yngsta barnen på förskolan har arbetat med "Mofflan" som de har tllverkat av en raggsocka. Mofflan har vart med som en nspratonsfgur och vsat barnen hur man plockar skräp och sedan sorterar det. Mofflan var med på våra sagostunder som ofta handlar om sagor med empatsk nrktnng. Hon vsar ofta barnen hur man kan vara en bra komps Mofflan är alltd med då det behövs städas på avdelnngen. Då vsar hon barnen hur man ska sortera materalet på avdelnngen. V har också använt oss av ett materal som heter "Bu och Bä" Det är böcker och två dockor som också är med och städar. Dessa materal har vart mycket populära ocg nsprerat oss arbertet med Hållbar utvecklng. De något äldre barnen har arbetat med skräpets påverkan av mljön. V lämnade lte olka sorters skräp skogen på en bestämd pkats för att se vad som hände med det. Äppelskrutten var borta men bananskalet var kvar och hade ändrat färg. 'V städade undan nnan v gck hem. Då v kom hem fck barnen berätta och rta om det v upplevt tllsammans skogen. Barnen httade även ett fågelbo som blåst ner från ett träd. V tog n det och berättade en saga om två fåglar som gjorde ett bo som de la ägg, sedan kom små fågelungar. V följde barnens ntresse och arbetade med fåglar under våren. Barnern har sått frön av olka slag såsom solrosor, tomater, melon och äpplen. Barnen har vart med och skött om växterna, vattnat dem och sett hur det har vuxt. Eftersom v stänger på sommaren så fck barnen ta med sg växterna hem såp v fck nte se om det blev någon frukt, men v fck höra av föräldrarna vad som hänt med växterna. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Vår arbetsgrupp håller på att lära sg allt om grön flagg, genom att läsa böcker föreläsnngar och HSR:se hemsda. V har haft gemensamt möte om handlngsplanen. På våra personalmöten är detta en stående punkt. Då kan all personal komma tll tals. Genom att observera barnen och sedan tllsammans reflektera över vad v sett så får v syn på deras ntresse. V dokumenterar hela processen så att även barnen kan vara nmed och reflektera. Pedagogsk dokumentaton är ett av våra starkaste verktyg. V observerar barnen och dokumenterar det v se för att sedan tllsammans med barnen reflektera över det v gjort. På så sätt får v syn på barnens ntressen och de blr delaktga våra processer. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för skrftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunkatva funktoner, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Hannges Klmat och Mljömål. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan

Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Utställnng Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V kommer att synlggöra processen med vårt mljöarbete va vår hemsda. V har startat ett samarbete med kommunens mljöverkstad. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har vart och är förstås fortfarande väldgt ntresserade av sn närmljö. De plockar skräp så fort de ser något och de har även berättat hemma hur man sorterar skräpet returstatonen. De blr numera väldgt upprörda då v sett glas eller något vasst ute och säger att barnen och djuren kan göra sg lla. Barnen har nu fått en förståelse för naturens kretslopp. De försår att en kärna kan sättas jorden för att sedan växa upp och bl en växt som kan bära frukt. De samlar gärna kärnor då v äter frukt och vll gärna peta ner dem en kruka. De vsar nu stor empat för både djur och natur. Barnen har vart väldgt postva tll arbetet med närmljön och v ser fram emot att fortsätta med flera utvecklngsområden. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? När v startade upp vårt grön flagg arbete var v väldgt laddade och tyckte att det skulle bl jättekul. V har läst ltteratur och satt oss n arbetet. En nackdel har vart attt v nte rktgt har hunnt med vår dokumentaton denna mall på grund av sjukdom och lknande. Vårdnadshavare Var väldgt mponerade över att barnen är så noggranna med att skräpet nte ska lgga på marken och att de plockar upp och slänger det papperskorgen. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V har alla lärt oss väldgt mycket och är nu sugna på att lära oss ännu mer. Många av oss är ute på nternet och söker nformaton om hur andra förskolor har arbetat med Hållbar utvecklng. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V kommer att fördjupa oss nya utvecklngsområden. V kommer att arbeta med klmat och energ samt vattenresurser och skrva om det vår nästa handlngsplan. V kommer också att arbeta med planterngar och följa växtlgheten hur den påverkas av vatten och klmat. V kommer också att följa fjärlens utvecklng från larv, puppa tll en vacker fjärl. V kommer även att fortsätta att arberta med vår närmljö eftersom barnen vsade så stort ntresse för hur skräpet påverkar och bland skadar djuren.