Kollapsen på Island Belastningsprov för det nordiska välfärdssystemet? Pensionernas öde Nordiskt socialförsäkringsmöte 2012 Tammerfors, Finland Sigríður Lillý Baldursdóttir
Kollapsen Omxi15 index 30.8.2008 30.6.2009 Finansinspektionen 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 OMXI15 Börsen miste 92% av dess värda på några veckor
De 3 största isländska bankernas konkurs - Jämförda med de största konkurserna i USA Rank Firm Year Type Assets USD bn 1 Lehman Brothers 2008 Investment Bank 691 2 Washington Mutual 2008 Savings and Loans 328 3 WorldCom 2002 Telecommunications 104 4 General Motors 2009 Auto mfg. 91 5 Kaupthing Bank 2008 Commercial/Investment Bank 83 6 CIT Group 2009 Bank Holding Company 80 7 Enron Corp. 2001 Energy Trading, Natural Gas 66 8 Conseco 2002 Financial Services Holding Co. 61 9 Landsbanki Islands 2008 Commercial/Investment Bank 50 10 Glitnir Bank 2008 Commercial/Investment Bank 49
Konsekvenserna för pensionärer Tillgångarna har krympt Fastighetspriserna har sjunkit avsevärt Banktillgångar har minskat avsevärt i värde Aktier blev mer eller mindre värdelösa Inkomsterna har sjunkit Fonderna har tvingats till att sänka sina utbetalningar Inkomst av kapital är mer eller mindre försvunnen Mindre arbetsinkomster bl.a. p.g.a. ökad arbetslöshet När inkomsterna sjunker ökar rätten till bidrag från socialförsäkringen p.g.a. inkomstkopplingen
Det isländska pensionssystemet Trepelarsystem I. Socialförsäkringens pension Skattefinansierad, administreras av Tryggingastofnun (Socialförsäkringsverket). II. Pensionsfonder Obligatoriskt medlemskap. Ombesörjs av facket, arbetsgivare och offentliga tillsynsorgan. Gemensamma fonder. III. Privata pensionskonton Valfria fonder, medlemmens enskilda egendom.
Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen vs. Pensionsfonderna 2008
Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen 2008 Baspension
Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen 2008 Inkomstsäkring
Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen 2008 Hushållstillägg
Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen vs. Pensionsfonderna 2008
Samspelet inom systemet Inkomsttyper påverkar rätten till bidrag i varierande grad. Utbetalning från privata konton påverkar inte annan pension. Pension från pensionsfonder påverkar rätten till bidrag från socialförsäkringen. Inkomst av arbete eller kapital påverkar rätten till bidrag från socialförsäkringen. Friinkomstgräns och nedsättning
Socialförsäkring och bidrag Social försäkring bidrag som kan betalas till utlandet Baspension Inkomstsäkring Sociala bidrag betalas inte till utlandet Hushållstillägg för ensamstående Minimiförsörjning Särskilt försörjningsbidrag
Isländska pensionssystemet socialförsäkringen vs. pensionsfonderna 2012
Pensionssystemet igenom kollapsen De isländska pensionsfonderna var stora aktörer i det isländska ekonomiska undret före kollapsen. Vid sekelskiftet var de isländska fonderna de tredje största i Europa som andel av BNP, efter Schweiz och Holland. De isländska fondernas förluster var stora. År 2008 var avkastningen - 22% och tillgångarna krympte från 134% av BNP 2007 i 119% av BNP i slutet av 2009. Åren före kollapsen stärktes pensionsfondernas ställning avsevärt och pensionärerna fick sin skärv av det. Efter kollapsen har så gott som alla sänkt sina utbetalda pensionär, i snitt med 15%. Somliga fonder har sänkt utbetalningarna ännu mer och somliga har helt kollapsat.
Pension från socialförsäkringen vs. pensionsfonder Januari 2008 enligt löneindex 2012 Januari 2012
Baspensionens utveckling 1992-2012 Jämfört med konsumentpris- och löneindex - månatliga utbetalningar
Pension från socialförsäkringen utvecklingen 1995 2011 Full ersättning pr. år
Pension från socialförsäkringen utvecklingen 1995-2011 Pensionens nollgräns - jämfört med konsumentpris- och löneindex Inkomstgränsen där ersättning från TR bortfaller 345.702 kr.
Sysselsättning % av befolkningen i arbetsför ålder på arbetsmarknaden 90 80 70 60 50 79,6 79,3 75,8 75,4 75,1 73,8 73,0 72,8 70,3 69,5 67,6 67,2 66,1 65,1 65,0 64,6 64,5 64,3 62,7 61,7 61,4 60,2 59,9 59,9 59,1 59,1 58,1 57,9 56,9 56,4 55,4 53,2 49,9 44,2 40 30 20 10 0
Islands särställning Hur kan det komma sig att islänningarnas pensioner inte råkat ut för kraftigare nedsättning åren efter kollapsen? Det klart att det isländska samhället visar fortfarande olika sundhetstecken. Regeringen beslöt att tillgripa så kallad blandad lösning vid återuppbyggnaden. Man har lagt vikt vid att skydda låginkomsttagarna bl.a. genom att höja minimiförsörjningsersättningen och arbetslöshetsunderstödet. Välfärdssystemet försvaras i möjligaste mån avseende låginkomsttagarna medan man tar från de som har högre löner. Inkomstskatten höjdes hos ca. 40% av familjerna men var kvar på samma nivå eller sänktes hos sex av varje tio familjer, d.v.s. låg- och mellaninkomstgrupperna. Man har vidare tillgripit omfattande åtgärder för att bekämpa arbetslösheten f.ex. utbildnings- och olika specifika arbetsmarknadsåtgärder. Man har lagt stor vikt vid att inte förlora folk i arbetslöshet eller förtidspensionering. Förtidspensioneringen har inte ökat utöver det som gällde före kollapsen. Ökningen har till och med minnskat. Krisens botten verkar ha nåtts på Island i mitten av 2010. Då började lönernas köpkraft åter att öka och perioden februari 2011-2012 ökade den med 4,6%, den mesta ökningen sedan år 2000. Arbetslösheten har minskat och privatkonsumtionen har ökat stadigt från mitten av 2010. Vi har fått omfattande hjälp från IMF vid återuppbyggnaden och tilläts stärka välfärdssystemets infrastruktur parallellt med omfattande nedskärningar i statsutgifterna och skattehöjningar. Detta kan möjligen uppfattas som det internationella samfundets erkännande av den nordiska välfärden och att det är viktigt att de nordiska länderna, gemensamt och vart för sig, slår vakt om och utvecklar den vidare som en förebild för världssamfundet.
Vårt Nordiska välfärdssystem Det är mycket möjligt att det saknas förutsättningar för att slå fast att det nordiska välfärdssystemet på Island klarat belastningsprovet, men det finns mycket som tyder på det. - - Och jag slutar på Nordens latin! Deyr fé, deyja frændur, deyr sjálfur ið sama. En orðstír deyr aldregi hveim er sér góðan getur. Så är det med vårt Nordiska välfärdssystem Tack skal Ni ha.
N: Døyr fe; døyr frendar; døyr sjølv det same. Men ordet um deg aldri døyr vinn du eit gjetord gjævt. S: Fä dör, fränder dö, även själv skiljes du hädan, men eftermålet aldrig dör för envar, som ett gott har vunnit. D: Ejendom dør, Frænder dø, selv man dør tilsidst. Eftermælet aldrig dør, når det vel er vundet. F: Kotieläimet kuolevat sukulaiset kuolevat sinäkin nukut pois Hyvä maine ei kuole koskaan.