Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Relevanta dokument
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Minskning av sura sulfatjordars miljörisker

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag

Sura sulfatjordar vad är det?

Sulfidjordar och effekter av torrläggning

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

LANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde ( ) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen.

Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart.

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Åtgärdsarbete för renare vatten

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Simulering av möjliga klimatförändringar

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

1986L0278 SV

SULFIDJORD. - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt. Text och bild: naturgeograf Jan Åberg

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Riktlinjer för minskning av olägenheterna från sura sulfatjordar fram till år 2020

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Ätrans recipientkontroll 2012

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?

Vad innebär vattendirektivet?

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Renare marks vårmöte 2010

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB

Skogsstyrelsens författningssamling

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet

Hydrologins vetenskapliga grunder

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Kunskapsunderlag för delområde

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Framtidens översvämningsrisker

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Minskning av miljörisker orsakade av sura sulfatjordar Handbok för reglering av grundvattennivån

Miljöproblemet. sura sulfatjordar

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Sammanfattning av rapporten

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Ser du marken för skogen?

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Vad påverkar god vattenstatus?

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Transkript:

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of Acid Sulphate Soils Projektpresentation FLISIK Kick-Off 30.8.2011 Merja Mäensivu/ Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Foto Eeva Nuotio

Bakgrund Största sulfatförekomsterna i Europa finns i Finland Uppkom under Litorina-perioden 4000 år sedan, finns längs hela vårt havskustområde Odlad areal enligt uppskattningar 50 000-336 000 ha Utdikning av sulfathaltiga marker -> oxidering av svavel och urlakning av svavelsyra och tungmetaller under vårflöde och höstregn och andra regnperioder Försurning av vattendrag -> ekologiska konsekvenser (t.ex. fiskdöd) Förekomsten av sura sulfatjordar på åkerområden (Puustinen et al.1994)

Ekologiska effekterna av sura sulfatjordar Ekologiska effekterna till ytvattnen mest tydliga i Österbotten Vattendrag som ligger under 60 m höjdkurva vanligtvis endast i nöjaktigt ekologisk status Prioritetämnenas gränsvärden (skadliga ämnen enligt vattendirektiv) överskrids endast i vattendrag som har rikligt med sura sulfatjordar i avrinningsområden

Klimatförändringen innebär fler utmaningar Hydrologiska förändringar & extrema förhållanen blir vanligare Torra somrar blir vanligare: Sulfidlerskikten syresätts Vinternederbörden ökar: Urlakningen ökar Flöden ökar: Urlakningen ökar J. Tertsunen Urlakning av försurning och metaller tilltar Det blir vanligare att fisk och andra vattenorganismer utsätts för giftiga metallhalter Högre temperatur påskyndar ämnesomsättningen och toxicitetseffekterna förvärras

Foton Eeva Nuotio

Catermass 2010-2012 Målsättning: Samla uppgifter om förekomsten och skadorna av sura sulfatjordar i ett nationellt databas Utvecka kartläggningsmetoder Bedöma sura sulfatjordars miljörisker och socioekonomiska effekter i ett klimat som förändras Främja vattenskydd, riskhantering och anpassning av markanvädning till ett klimat i förändring

Delprojekt: 1. Kartläggning och riskklassificering av sura sulfatjordar GTK ansvarig, Åbo Akademi och Helsingfors universitet deltar Fältmetod: Man tar i medeltal ca 1punkt/2 km 2 Borrprofil till tre meters djup. Jordart, lagerföljd och möjlig förekomst av sulfider. ph och prover i 20 cm bitar för fortsatt analys.

Delprojekt: 2. Bedömning av riskerna som sura sulfatjordar utgör för fiskbestånd och ytvattnens ekologiska tillstånd Sammanställer den historiska informationen om metalloch surhetsbelastningen Kompletterar uppföljningsdata om effekterna för toxicitet och fiskstammar Uppskattar de föränderliga klimatförhållandenas konsekvenser för belastningsutvecklingen, utvecklingen av vattenstatus och fiskstammar. Uppskattar anpassningen av vattenskyddsåtgärderna och deras genomslagskraft och utvecklar uppföljningen av konsekvenserna. Identifierar statusutvecklingens riskobjekt och gör upp en riskkarta över vattendragseffekterna. Foto: Lotta Haldin

Delprojekt: 3. Utveckling av metoderna för att minska skadorna av sura sulfatjordar och anpassa metoderna i jord- och skogsbruk i ett klimat som ändras Foton: Rainer Rosendahl ProAgria Österbotten År 2010 odlades vårkorn År 2011 odlas Anniina vårvete

Delprojekt: 4. Bedömning av åtgärdsalternativens socioekonomiska effekter Ekonomiska analyser (kostnader för enskilda jordbruk och för staten) görs vid MTT 2011 Ekonomiska analyser för fiskeri görs vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitut 2011 Andra effekter analyseras enligt resultat från delprojekt 1, 2 och 3 Områdesekonomiska multiplikativa effekter analyseras inom lokala arbetsgrupper. Analysernas resultat presenteras inom ett seminarium för allmänheten i början av 2012. Skenarioanalys om åtgärdsalternativ i de förändrande klimatförhållanden görs 2012.

Delprojekt: 5. Spridning av information om bästa miljöpraxis inom vattenskyddet på sura sulfatjordar Foto Rainer Rosendahl Försöksfältena på Söderfjärden, Solf och Pedersöre har varit flitigt besökta av olika grupper och intresserade. Uppdaterad information via Internet: www.ymparisto.fi/syke/catermass www.catermass.fi

Tack! merja.maensivu@ely-keskus.fi Foto: Susanne West