Droger, brott och trygghet

HISTORIA Droger, brott och trygghet Ett urval resultat av 2010 års Stockholmsenkät 1

FÖRORD Mellan sportlovet och påsklovet 2010 besvarade, liksom alltid våra jämna år, drygt 11 000 elever i årskurs nio i grundskolan och år två på gymnasiet ett omfattande fråge formulär om sina levnadsvanor i den så kallade Stockholmsenkäten. Förutom elevernas tid tas även rektorer och lärares tid i anspråk och det är därför glädjande att resultaten som kommer fram används i så hög utsträckning. Svaren som ungdomarna ger på varje fråga blir till staplar och diagram, forskning och utredningar. Dessa i sin tur blir ett värdefullt bidrag till utveckling och uppföljning av stadens arbete med unga i viktiga verksamheter som socialtjänst, skola och fritid. Även i polisens arbete fyller Stockholmsenkäten en funktion som kompletterande kunskapskälla. Stockholmsenkäten är ett unikt verktyg för att på lokal nivå kunna se var de största utmaningarna finns. Ett av huvudsyftena med undersökningen, som har många år på nacken, är att följa utvecklingen över tid när det gäller ett antal centrala mått om framför allt alkohol, narkotika och tobak samt självrapporterad brottslighet och utsatthet för brott. I denna rapport presenteras ett urval av resultat från den senaste undersökningen, hur de har förändrats över tid samt hur de fördelar sig över staden. Vi kan efter den senaste mätningen glädja oss åt att alkoholkonsumtionen, såväl den totala som berusningsdrickandet har minskat bland stadens ungdomar, i synnerhet bland flickor i årskurs 9 sedan mätningen 2008 år. Däremot är jag oroad över den negativa utvecklingen när det gäller narkotika. Vi ser en stor utmaning inför det kommande arbetet att ta sig an denna ökande trend. Det kommer att vara absolut nödvändigt med en bred samverkan mellan skola, socialtjänst, polis, näringslivet och frivilligsektorn. Vi har ett gemensamt ansvar för att fånga upp den grupp ungdomar som är på väg in i ett liv präglat av missbruk och kriminalitet. Det är med tidiga insatser som vi kan skapa framtidshopp och undvika att unga människor fastnar i ett liv i missbruk. Anna König Jerlmyr socialborgarråd 2

INNEHÅLL Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen 6 Resultat Alkohol 9 Narkotika 13 Tobak 15 Brottslighet 19 Utsatthet för brott 23 Trygghet 24 Tabeller 26 titel Droger, brott och trygghet Ett urval resultat av 2010 års Stockholmsenkät tryck Ekotryckredners 2011 foto Yanan Li, Sami Salman, Carina Cannertoft författare Carina Cannertoft, Julia Sandahl Rapporten är utgiven av Utvecklingsenheten Stockholms stads Socialförvaltning ISBN 978-91-978666-1-3 3

Sammanfattning Stockholmsenkäten är en enkätundersökning om självrapporterade problembeteenden som genomförs vartannat år i grundskolans år 9 och i gymnasiets år 2 bland elever i Stockholms stad. Denna rapport redovisar ett urval resultat från frågeområdena ANT 1, kriminalitet och utsatthet för brott. Alkoholkonsumtionen har generellt minskat i 2010 års mätning. Högst total årlig alkoholkonsumtion i gymnasiet förekommer bland pojkar i Kungsholmens och Norrmalms stadsdelsområden. Andelen elever i årskurs nio som inte dricker alkohol är störst i Rinkeby-Kista och i Skärholmen. Det gäller både flickor och pojkar. Även Älvsjö och Spånga-Tensta har en hög andel pojkar och flickor som inte dricker alkohol. I 2008 års mätning kunde en ökning av narkotika användningen i samtliga grupper noteras. I mätningen 2010 är utvecklingen fortsatt negativ, det vill säga andelen som någon gång provat narkotika ökar. Undantaget är flickor i årskurs 9 där en svag minskning skett. Bland eleverna i årskurs nio är andelarna pojkar som provat narkotika störst på Kungsholmen och i Rinkeby-Kista, medan andelen bland flickor är störst bland de som bor på Södermalm. Lägst andel elever som provat narkotika finns i Älvsjö och i Skärholmen. När det gäller kriminella handlingar, till exempel allvarliga egendomsbrott och misshandel är utvecklingen generellt sett stabil, såväl när det gäller självrapporterad brottslighet som utsatthet för brott. Den upplevda utsattheten för misshandel är relativt stabil mellan stadens stadsdelsområden samt mellan könen. Bland de elever som rapporterar att de själva deltagit i misshandel är variationen större. Pojkar är överrepresenterade och störst andel elever som den senaste 12-månadersperioden misshandlat någon återfinns i Rinkeby-Kista följt av andelen elever i Spånga-Tensta. Samma stadsdelsområden ligger högt även när det gäller allvarliga egendomsbrott. Mönstret när det gäller utsatthet för brott och kriminalitet är ungefär detsamma på gymnasiet som i årskurs 9 även om nivåerna är lägre i år 2 på gymnasiet. Generellt ligger innerstadsstadsdelarna högst när det gäller alkoholkonsumtion, rökning och narkotikaanvändning, medan andelen elever som deltagit i kriminella aktiviteter är störst i ytterstadsstadsdelarna. 1 Alkohol, narkotika och tobak. 4

Inledning Ett av Stockholmsenkätens syften är att över tid följa utvecklingen bland elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet när det gäller alkoholoch drogvanor, brott och utsatthet för brott samt upplevelse av trygghet. Enkäten omfattar även frågor om skoltrivsel, förhållande till föräldrar, psykisk hälsa samt ett antal frågor om ungdomars risk- och skyddsfaktorer. Frågeformuläret har mellan åren 1998 2010 genomgått förändringar, frågor har lagts till, tagits bort eller förändrats. Det finns dock, inom några områden, frågor som varit intakta och som möjliggör jämförelser över tid. Dessa frågor fungerar som nyckeltal och används i uppföljningen av de mer generella insatser som genomförs i syfte att förebygga tidig alkoholdebut, användande av narkotika, kriminalitet samt utsatthet för brott. En del av nyckeltalen används också som indikatorer i Stockholms stads budget och i de stadsövergripande programmen Stockholms stads brottsförebyggande program och Stockholms stads Tobaks-, Alkohol-, och Narkotikapolitiska program (STAN). Denna rapport belyser hur ett urval av nyckeltal förändrats över tid och bygger på tidsserier som tidigare publicerats i en FoU-rapport från 2005 (El-Kouri & Sundell, 2005) och rapporten Stockholmsenkäten 2008:1 (Roth, 2008) samt resultat från 2010 års Stockholmsenkät som till största del är framtagna av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK). Rapporten är tänkt att komplettera tidigare framtagna presentationsmaterial från 2010 års resultat. Materialet finns publicerat på Utvecklingsenhetens hemsida 2 och presenteras där i form av powerpointbilder som kan laddas ner och användas i olika sammanhang. Rapporten består av två delar. Ett urval av resultat inom olika frågeområden presenteras i den första delen löpande i diagram. Vid tolkningen av de diagram som avser resultat på stadsdelsområdesnivå i syfte att spegla skillnader mellan dessa, är det viktigt att beakta att det även inom stadsdelsområden råder stora skillnader. Det stora stadsdelsområdet Enskede- Årsta-Vantör som sammanlagt består av 14 stadsdelar är ett bra exempel på ett område inom vilket stadsdelarna skiljer sig kraftigt åt med avseende på demografiska faktorer och social stabilitet. I stadsdelen Stureby är till exempel årsmedelinkomsten för personer mellan 20 och 64 år 412 000 kronor, medan motsvarande siffra för stadsdelen Rågsved som tillhör samma område är 195 000 kronor 3. I rapporten hänvisas ibland till tabeller som återfinns i en tabellsamling i rapportens andra del. 2 www.stockholm.se/forebygg 3 Statistik hämtad från Utrednings- och statistikkontorets (USK:s) hemsida. (www.uskab.se) 5

Undersökningen Finansieringen Undersökningen har till övervägande del finansierats av socialförvaltningen och genom medfinansiering av utbildningsförvaltningen. Genomförande Socialförvaltningen har upphandlat undersökningen av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB (USK). Liksom vid tidigare tillfällen genomfördes datainsamlingen under perioden mellan sport- och påsklov. Enkätformulären lämnades i skolorna och besvarades ano nymt av eleverna under en lektionstimme. De ifyllda enkäterna lämnades i förslutna kuvert till klasslärarna. För att säkra elevernas anonymitet har eleverna inte skrivit sina namn på enkäterna. Lärarna samlade in enkäterna och prickade av de närvarande eleverna på klasslistor. Enkäterna hämtades därefter på varje skola av USK för dataregistrering/scanning (Zetterman, Westman & Lidman 2010). Omfattning och avgränsning Stockholmsenkäten är en undersökning som i sin nuvarande form genomförts vartannat år sedan år 2000. I 2010 års mätning ingår samtliga elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 i de kommunala skolor vilket ger undersökningen stor tillförlitlighet. Fristående skolor deltar frivilligt och medverkar i hög utsträckning. Vid den senaste mätningen erbjöds även elever vid special- och särskolor att besvara enkäten. Svarsfrekvens Antal elever som medverkat i enkäten redovisas i tabell 1(se tabellsamling sist i rapporten). Rapporten är baserad på elever som bor i Stockholms stad. Svarsfrekvensen vid den senaste mätningen uppgick till 78 procent. År 2010 deltog elever ifrån 182 skolor (95 kommunala och 87 fristående skolor). Den vanligaste anledningen till att fristående skolor inte deltog i undersökningen var ett litet elevunderlag. Några skolor hade inte elever i de aktuella åldrarna och några hänvisade till tidsbrist som skäl till att inte medverka. Några få hade bara en klass i de aktuella årskurserna och hade blivit uttagen till CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning) nationella undersökning och valde därför att avstå från att besvara Stockholmsenkäten. Bortfall Det förekommer två typer av bortfall, externt bortfall som kan vara skolor, årskurser/klasser och/eller elever som av olika skäl inte besvarat enkäten och internt bortfall som innebär att vissa frågor i frågeformuläret inte besvarats. Det interna bortfallet var i genomsnitt 3 procent och svarsfrekvensen 2010 var, som tidigare nämnts, 78 procent. Validitet Med validitet avses giltighet. Graden av validitet avspeglar hur väl mätningarna (erhållet värde) överensstämmer med det sanna värdet. Brister i validitet kan bero på att mätinstrumentet, mätmetoden eller svarens tillförlitlighet inte fungerat optimalt. Det sistnämnda är exempelvis under- eller överrapportering av mindre socialt accepterade beteenden. För vissa elever kan det vara besvärande att uppge faktiska beteenden som kan anses som känsliga medan det för andra finns en lockelse i att självdeklarera 6

ett grovt avvikande beteende. Vid varje undersökningstillfälle rensar USK det insamlade enkätmaterialet från ett fåtal enkäter som anses vara oseriöst ifyllda enligt en rad kriterier, t.ex. om en elev säger sig ha använt all slags narkotika eller dagligen dricker mer än 70 cl sprit. Stockholmsenkäten har genomförts på samma sätt under många år, med få förändringar i frågeformuläret, vilket ger undersökningen en stor tillförlitlighet. 7

8

ALKOHOL Alkohol Resultatredovisningen inleds med en presentation av alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT). Därefter beskrivs brottslighet, utsatthet för brott och trygghet. Sist i rapporten återfinns tabeller med resultat för de redovisade frågeområdena. Alkohol I följande avsnitt redovisas elevers alkoholvanor ur olika perspektiv. I avsnittet presenteras även anskaffningssätt och var ungdomarna befann sig när de senast drack alkohol. Andelen unga som inte dricker alkohol har mellan åren 1998 och 2010 ökat (diagram 1). Största ökningen återfinns bland elever i årskurs nio där 27 procent (pojkar) respektive 23 procent (flickor) 1998 uppgav att de inte drack vilket kan jäm föras med 43 respektive 36 procent år 2010. Diagram 1: Andel elever som inte dricker alkohol i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 1998 2010. Diagram 2 visar att andelen elever i årskurs nio som 2010 inte drack alkohol var högst i Stockholms ytterstadsdelar såsom Skär holmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Drygt hälften av pojkarna i dessa stadsdelsområden uppgav att de inte drack alkohol. I samtliga innerstadsstadsdelar samt i Hägersten-Liljeholmen var andelen unga som inte drack lägre än genomsnittet för staden. Ett likartat mönster för skillnaderna mellan stadsdelområdena återfinns bland eleverna i gymnasiet. Diagram 2: Andelen elever i årskurs 9 som inte dricker alkohol fördelat på kön och stadsdelsområde 2010. 60 50 40 30 Pojke åk 9 Flicka åk 9 50 Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke gymn år 2 Flicka gymn år 2 20 40 10 30 20 10 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Diagram 2 Alkohol Diagram 1 Alkohol 9

ALKOHOL Den totala årskonsumtionen av alkohol är ett mått där intaget (mängd och frekvens) av samtliga alkoholhaltiga drycker räknas ihop och omvandlas till centiliter 100-procentig alkohol per elev och år. Flickors beräknade årskonsumtion har mellan åren 1998 och 2010 legat relativt stabilt. Pojkarnas beräknade årskonsumtion har under samma period minskat. Störst minskning ses, bland pojkar, i gymnasiets år 2 där årskonsumtionen sjunkit med drygt en liter. Mellan 2008 och den senast genomförda mätningen har den beräknade årskonsumtionen sjunkit i såväl grundskolan som i gymnasiet. Diagram 3: Beräknad årskonsumtion i centiliter alkohol 100 % i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Procentuell fördelning på kön medelvärde. 1998 2010. 800 700 600 500 400 300 200 100 Pojke åk 9 0 1998 Flicka åk 9 2000 2002 Pojke gymn år 2 2004 2006 Flicka gymn år 2 2008 2010 alkoholkonsumtionen. Den beräknade årskonsumtionen låg vid den senaste mätningen på nästan samma nivå bland pojkar i riket (2,4 liter) som i Stockholms stad (2,5 liter). Även flickorna i Stockholms stad drack vid den senaste mät ningen samma mängd som flickorna i riket (1,9 liter). Den beräknade årskonsumtionen i gymnasiet visar, liksom i årskurs 9, på likheter i utvecklingen mellan riket och stadens unga. Flickors totala årskonsumtion är relativt stabil över tid medan pojkar uppvisar en minskning. År 2010 0 drack rikets gymnasiepojkar något mer (6,2 liter) än motsvarande grupp i Stockholms stad (5,5 liter), även flickorna i riket hade en något högre beräknad årskonsumtion av alkohol (4,0 liter) än flickorna i staden (3,7 liter). Den beräknade årliga alkoholkonsumtionen skiljer sig mellan stadens stadsdelsområden såväl bland grundskoleelever som bland gymnasieelever. I diagram 4 redovisas den beräknade årskonsumtionen av alkohol bland gymnasieelever. Killar boende i innerstaden dricker mer alkohol än de boende i ytterstaden. Störst konsumtion återfinns i Kungsholmens och i Norr - malms stadsdelsområden. Den lägsta årliga konsumtionen återfinns i Skärholmen och Rinkeby-Kista där tjejerna till exempel dricker ungefär en tredjedel av vad tjejerna på Kungsholmen gör. Diagram 3 CAN:s nationella undersökningar Alkohol (Hvitfeldt & Gripe, 2010) visar att utvecklingen bland pojkar i årskurs 9 i riket och i Stockholms stad är likartad, det vill säga en minskning av 10

ALKOHOL Diagram 4: Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i centiliter alkohol 100 % i gymnasiet år 2 efter kön och stadsdelsområde 2010. Medelvärde. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Pojkar år 2 gymn Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Diagram 4 Alkohol Flickor år 2 gymn Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Årskonsumtion kan med fördel kompletteras med andra mått exempelvis storkonsumtion. Benämningen storkonsument 4 används för elever som minst en gång per månad och vid samma tillfälle dricker en större mängd alkohol. Till en större mängd, räknas alkohol som motsvarar minst en helflaska vin eller 18 cl sprit (en halv kvarting ) eller fyra burkar starköl eller 4 stora flaskor starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl. Som framgår i diagram 5 minskade andelen storkonsumenter mellan 2008 och 2010 framförallt bland flickor. Drygt hälften av gymnasiekillarna och två av tio elever i årskurs nio uppgav att de var storkonsumenter av alkohol vid den senaste mätningen. Sett till hela perioden har vi en lägre andel storkonsumenter idag jämfört med 2002. Diagram 5: Andel elever som storkonsumerar alkohol i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 2002 2010. 70 60 50 40 30 20 10 0 Pojke åk 9 2002 Flicka åk 9 2004 Pojke gymn år 2 2006 Diagram 5 2008 Flicka gymn år 2 2010 Stockholmsenkäten och Alkohol andra liknande undersökningar visar att många ungdomar dricker alkohol och att en del dricker stora kvantiteter. Trots att det enligt lag inte ska vara möjligt för ungdomar under 18 år att själva skaffa alkohol så är det ett välkänt faktum att även mycket unga personer utan större problem kan få tag på och konsumerar alkohol. Enligt alkohollagstiftningen är det förbjudet att överlåta starköl, 4 I vissa studier används benämningen intensivkonsument. 11

ALKOHOL vin eller sprit till den som inte fyllt 20 år (18 år för folköl). I tabell 5 redovisas hur eleverna får tag på alkohol. Det mest vanliga är att ungdomarna får alkohol från kamrater eller kamraters syskon. Vid den senaste mätningen uppgav 23 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna i årskurs nio att kamrater och kamraters syskon var det vanligaste anskaffningssättet. Motsvarande andel i gymnasiet var betydligt högre såväl för pojkar som för flickor. En studie från STAD 5 visar att den alkohol som äldre kompisar försåg yngre med, i första hand var systembolagslangad alkohol (Leifman, 2009). En viktig strategi för ett alkoholförebyggande arbete är att minska tillgången på alkohol för underåriga. Ett antagande är att det är lättare för unga att själva köpa folköl (åldersgräns 18 år) än att själva köpa starköl, starkcider, vin eller sprit. Som framgår av tabell 6 visar Stockholmsenkäten att bland elever i årskurs nio har andelen unga som själva köper folköl i butik minskat. Av de niondeklassare som är under 18 år och som dricker alkohol var det 36 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som 2002 uppgav att de köpte folköl i butik. Vid den senaste mät ningen hade den siffran sjunkit till 6 procent för pojkar och 3 procent för flickor. Troliga förklaringar till denna minskning är att folköl står för en allt mindre andel av ungdomars alkoholkonsumtion men också på förbättrade ålderskontroller på försäljningsställen. Redan på 1980-talet fanns svenska studier på hur föräldrars bjudvanor av alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Ju generösare föräldrar är med alkohol desto mer dricker unga både hemma och ute med kompisar. Att få föräldrar att vara restriktiva med alkohol gentemot sina tonåringar har under många år varit en viktig förebyggande åtgärd som drivits dels via Örebro Preventionsprogram 6 och dels via olika satsningar på anti-langningskampanjer. Tabell 8 redovisar att andelen elever som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har ökat. Exempelvis har andelen flickor i årskurs nio som aldrig blir bjudna på alkohol ökat från 34 procent 2004 till 47 procent 2010 och en liknande utveckling syns bland såväl pojkar i årskurs nio som bland gymnasieelever i årskurs 2. Även andelen elever som får alkohol med lov från sina föräldrar har mellan åren 2006 2010 minskat (tabell 5). På frågan om var man befann sig senaste gången man drack uppgav vid den senaste mätningen ungefär hälften av eleverna (undantaget pojkar i årskurs nio) svarsalternativet hemma hos någon annan vilket redovisas i tabell 7. 5 Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. www.stad.org 6 Läs mer om ÖPP på www.orebro.se/opp 12

NARKOTIKA Narkotika I såväl Sverige som i andra länder ses narkotikamissbruk som ett allvarligt samhällsproblem både bland vuxna och i synnerhet bland ungdomar. I avsnittet om narkotika presenteras andelen elever som någon gång prövat narkotika, andelen som prövat narkotika under den senaste fyraveckorsperioden, hur narkotikan anskaffats samt vilken narkotikatyp som är vanligast. Som diagram 6 visar har andelen som någon gång provat narkotika 7 ökat vid de senaste mättillfällena (flickor i årskurs 9 undantaget). Detta gäller i synnerhet för grupperna flickor och pojkar på gymnasiet mellan 2006 och 2010 samt för pojkar i årskurs nio mellan 2004 och 2010. För flickorna i årskurs nio var utvecklingen mer stabil. Diagram 6: Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång provat narkotika. Procentuell fördelning på kön. 1998 2010. 40 30 20 Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke gymn år 2 Flicka gymn år 2 Andelen elever i årskurs nio som någon gång provat narkotika var högre bland unga i Stockholms stad jämfört med unga i riket. Vid den senaste mätningen uppgav 16 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna i nian i Stockholms stad att de prövat narkotika någon gång vilket kan jämföras med CAN:s resultat från 2010 där motsvarande andel för riket var 9 respektive 7 procent (Hvitfeldt & Gripe 2010). Även bland Stockholmsgymnasisterna hade en högre andel provat narkotika någon gång jämfört med gymnasister i riket. Resultat från Stockholmsenkäten år 2010 visar att 31 procent av pojkarna och en fjärdedel av flickorna hade provat narkotika vilket kan jämföras med rikets gymnasister där motsvarande andel var 21 respektive 14 procent Andelen elever som någon gång provat narkotika fördelar sig ganska jämnt mellan stadsdelsområdena om man jämför med alkohol och brott. Störst andel som någon gång provat narkotika, bland elever i årskurs nio, återfinns bland pojkar på Kungsholmen där var fjärde uppgav att de någon gång provat narkotika och bland flickor i Södermalms stadsdelsområde där andelen var 14 procent. Lägst andel som någon gång provat narkotika återfinns bland grundskoleflickor i Älvsjö vilket visas i diagram 7. 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Diagram 6 7 Med narkotika avses till exempel Narkotika hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB. 13

NARKOTIKA Diagram 7: Andel elever i grundskolans årskurs 9 som någon gång provat narkotika fördelat på kön och stadsdelsområden 2010. 25 20 15 10 5 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Pojke åk 9 Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Flicka åk 9 Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen tidigare framgår det att av de som använt narkotika hade drygt 90 procent (något lägre för flickor i årskurs nio) använt cannabis. På vilket sätt ungdomarna får tag på narkotika redovisas i tabell 10. Bland såväl pojkar som flickor var det vanligast att man fick narkotika från kompisar. Flickor blir i något högre utsträckning bjudna på narkotika (av kamrater) jämfört med pojkar. Medan pojkar i något större utsträckning än flickor köper narkotika av kamrater särskilt på gymnasiet. Att köpa narkotika via internet var mindre vanligt. Andelen unga som uppgav att de köpt narkotika via internet varierade mellan 0 5 procent, beroende på kön och ålder. Av de elever som inte använder narkotika, hade knappt var fjärde grundskolelev haft möjlighet prova narkotika. Bland gymnasister var motsvarande andel drygt 40 procent (tabell 11). Det är således relativt många elever som haft möjlighet att prova narkotika men som avstått. Diagram 7 Ett mer frekvent bruk Narkotik av narkotika mäts genom frågan om eleverna under den senaste månaden använt narkotika. I 2010 års mätning uppgav 7 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs nio att de använt narkotika under den senaste fyraveckorsperioden. Motsvarande i gymnasiets år 2 var 12 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna (tabell 9). Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana, där det förstnämnda är mer vanligt förekommande i Sverige. Cannabis är också det preparat som är, i särklass, vanligast bland unga både i riket och i Stockholm. Stockholmsenkäten visar att i såväl den senaste mätningen som 14

TOBAK Tobak Bland vuxna har andelen rökare minskat under 2000-talet. Trots detta står tobaksbruket för en betydande del av ohälsan i samhället. I detta avsnitt redovisas andelen elever som inte använder tobak samt andelen som röker respektive snusar dagligen eller ibland. För att få en översiktlig bild av tobaksbruket har andelen icke-rökare och icke-snusare slagits ihop och redovisas genom andelen elever som inte använder tobak (tabell 14). Tabellen visar att andelen som inte använder tobak har ökat något mellan åren 2002 och 2010. Vid den senaste mätningen var det ungefär tre fjärdedelar av eleverna i grundskolan som inte använde tobak. I gymnasiet var 6 av 10 elever tobaksfria. Under den uppmätta perioden var andelen rökare 8 lägst under åren 2004 och 2006, därefter har en ökning skett i samtliga grupper vilket visas i diagram 8. Flickor röker i högre utsträckning än pojkar och högst andel rökare 2010, återfinns bland flickor i gymnasiets år 2 där 39 procent uppgav att de röker. Under de senaste två åren, 2008 2010, har andelen pojkar som röker fortsatt att öka medan andelen flickor ligger stabilt eller till och med minskar något. Trots att andelen rökare ökat sedan 2006 har, sett till hela perioden 1998 2010, en minsk ning skett. Största minskningen ses bland flickor i årskurs nio där 36 procent uppgav 1998 att de rökte jämfört med 26 procent 2010. Diagram 8: Andel elever som röker dagligen eller ibland i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 1998 2010. 50 40 30 20 10 0 Pojke åk 9 1998 Flicka åk 9 2000 2002 Pojke gymn år 2 2004 2006 Flicka gymn år 2 2008 2010 Andelen som röker Diagram skiljer 8 sig mellan stadens Tobak stadsdelsområden såväl bland grundskoleelever som bland gymnasister i linje med alkoholkonsumtionen. Diagram 9 visar att högst andel har Kungsholmens stadsdelsområde där nästan hälften av flickorna röker. Innerstadsstadsdelarna Norrmalm och Södermalm samt Skarpnäck har en hög andel rökande pojkar jämfört med staden som helhet. Låg andel rökare har Spånga-Tensta och Älvsjö (pojkar) samt Rinkeby-Kista och Skärholmen (flickor). 8 Som rökare definieras de elever som svarat att de röker dagligen eller ibland. 15

TOBAK Diagram 9: Andelen elever i gymnasiets år 2 som röker dagligen eller ibland fördelat på kön och stadsdelsområde 2010. Diagram 10: Andel elever som snusar dagligen eller ibland i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 1998 2010. 50 Pojke gymn år 2 Flicka gymn år 2 30 Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke gymn år 2 Flicka gymn år 2 40 25 30 20 15 20 10 10 5 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Diagram 9 Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Andelen pojkar som snusar Tobak 9 är betydligt högre än andelen flickor. Detta gäller i synnerhet i gymnasiets år 2 där 24 procent av pojkarna uppgav att de snusade (2010) jämfört med 3 procent av flickorna (diagram 10). Sett till hela mätperioden har andelen flickor som snusar varit stabil. Andel snusande pojkar var som högst 2002 och har därefter sjunkit. I årskurs nio har andelen sjunkit från 22 till 14 procent och i gymnasiet har andelen sjunkit från 30 till 24 procent. 0 1998 2000 2002 2004 Diagram 10 2006 2008 2010 Andelen elever som snusar Tobak skiljde sig åt mellan stadsdelsområden men framförallt fanns skillnader mellan pojkar och flickor. Diagram 11 visar fördelningen över andel snusare i grundskolans år 9. Högst andel, bland pojkar, har Hägersten-Liljeholmen medan det stadsdelsområde med lägst andel snusande pojkar var Skärholmen. 9 Definitionen av snusare är de elever som uppgett att de snusar dagligen eller ibland. 16

TOBAK Diagram 11: Andel elever i grundskolan årskurs 9 som snusar dagligen eller ibland fördelat på kön och stadsdelsområde 2010. 25 20 15 10 5 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Pojke åk 9 Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Flicka åk 9 Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen inte helt jämförbara men utvecklingen i Stockholmsenkäten liknar den i riket. Ju yngre tonåringen är när han/hon debuterar med tobak, alkohol eller narkotika, desto större är risken för framtida problem. Den genomsnittliga debutåldern för dessa preparat presenteras i tabell 12 och 17. Över tid har inga stora förändringar skett. Såväl niondeklassare som gymnasister uppger en något högre ålder vid debut av snus jämfört med rökning. Rökdebuten sker ungefär ett år tidigare än den genomsnittliga ålder som unga uppger vid första berusningstillfället. År 2010 var medelåldern vid rökdebut 13,7 år både för tjejer och för killar i gymnasiet. Den genomsnittliga åldern för att första gången ha berusat sig på alkohol var 14,6 år (pojkar) och 14,5 år (flickor). Vilket kan jämföras med medelåldern för att första gången ha provat narkotika som i motsvarande grupp var 15,5 år (pojkar) och 15,4 år (flickor). Diagram 11 Trots att det enligt svensk Tobaklag är förbjudet att sälja tobaksprodukter till personer under 18 år är det vanligt ungdomar köper tobak själva i butik eller kiosk. Bland de elever under 18 år som uppgett att de röker/snusar var det lite drygt hälften av eleverna som uppger detta anskaffningssätt (snusande flickor i årskurs nio undantagen, där andelen var lägre) Andelen omyndiga som själva köper tobak i butik/kiosk har dock minskat mellan 2006 och 2010 (tabell 16). Frågor om tobak ställs även i CAN:s riksrepresentativa undersökningar. Frågorna är 17

18

BROTTSLIGHET Brottslighet Ungdomsbrottslighetens utveckling och omfattning är en ständigt återkommande fråga i samhällsdebatten. I åldern mellan 15 och 17 år är andelen kriminellt aktiva som störst. Det är sedan en mycket liten grupp som fortsätter att begå brott i vuxen ålder, vilket är viktigt att ha i åtanke i detta avsnitt. I Stockholmsenkäten finns ett avsnitt med frågor som rör elevernas egen brottslighet, utsatthet för brott och trygghet. Ungdomarnas självrapporterade brottslighet är ett komplement till polisens statistik. I följande avsnitt presenteras ett urval av dessa frågor. Inledningsvis beskrivs utvecklingen av allvarliga egendomsbrott, där efter följer en presentation av några mindre allvarliga brott samt av rån och misshandel. Avsnittet avslutas med en redovisning av om fattningen av utsatthet för ett urval av brott samt upplevelsen av trygghet. Enligt den officiella kriminalstatistiken tycks brott mot förmögenhet, i vilket bland annat tillgreppsbrott ingår, vara en dominerande form av brottslighet bland unga personer. I den nationella skolundersökningen om brott som BRÅ 10 utför (Ring 2010) är de allvarliga egendomsbrotten också de mest ovanliga. Så är fallet även i Stockholmsenkäten. Till allvarliga egendomsbrott räknas här elever som under de senaste tolv månaderna har gjort sig skyldiga till minst en av följande gärningar: stulit en moped, mc, bil eller gjort inbrott i bil, affär, kiosk eller annan byggnad. Diagram 12 visar att utvecklingen när det gäller allvarliga egendomsbrott bland eleverna totalt sett är stabil mellan 2002 och 2010. Pojkarna ligger på en betydligt högre nivå än flickorna i båda ålderskategorierna. För den grupp som i störst omfattning uppger att de begått ett allvarligt egendomsbrott, pojkar i årskurs 9, är utvecklingen vid det senaste mättillfället positiv. En svag nedgång kan skönjas mellan 2008 och 2010. Diagram 12: Andelen elever som begått minst ett allvarligt egendomsbrott i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 2006 2010. 12 10 8 6 4 2 0 Pojke åk 9 2002 Flicka åk 9 2004 Pojke gymn år 2 2006 2008 Flicka gymn år 2 2010 Dessa stabila nivåer Diagram när det 12 gäller ungdomars Brottslighet självrapporterade stöldbrottslighet är de samma på den nationella nivån. Trenden i Stockholms stad avviker alltså inte märkbart från resten av landet när det gäller stöldrelaterade brott. Även när det gäller mindre allvarliga brott såsom snatteri, klotter/olaglig graffiti eller att ha 10 Brottsförebyggande rådet. 19

BROTTSLIGHET burit vapen, är utvecklingen mer eller mindre stabil över tid vilket åskådliggörs i tabell 19 21. Det finns emellertid en svag negativ tendens bland elever i årskurs nio som i ökande omfattning sedan 2004 uppgivit att de snattat eller stulit (tabell 19). I tabell 22 redovisas de i Stockholmsenkäten som uppgivit att de någon gång under det senaste året tilltvingat sig något värdefullt, till exempel pengar eller mobiltelefon. Avsikten med denna fråga är att så nära som möjligt mäta brottskategorin rån. Tre av fyra ungdomar (15 17 år) som döms för rån döms för ytterligare brott inom tre år (BRÅ:s brottsregister 2002 2005). Andelen pojkar i årskurs nio som uppgivit att de tilltvingat sig något värdefullt har nästan fördubblats sedan 2004, från 4 procent till 7 procent 2010. För övriga grupper är andelarna som gjort sig skyldiga till denna handling mer eller mindre oförändrade sedan 2002. När det gäller den nationellt registrerade brottsligheten har brottskategorin rån ökat bland ungdomar i hela Sverige under samma period 11. Det är dock oklart huruvida detta speglar en faktisk ökning eller beror på andra omständigheter. Ökningen är inte synlig i den nationella självdeklarationsundersökningen som brottsförebyggande rådet (BRÅ) utför i vilken man snarare kan se en minskning av aktiviteten kring dessa brottstyper. Andelen pojkar i årskurs 9 som hotat för att få någon sak i BRÅ:s nationella undersökning är 3 procent 2008 (Ring 2010). Det vill säga betydligt lägre än motsvarande andel pojkar i Stockholmsenkäten som tvingat till sig något värdefullt som ligger på 7 procent såväl 2008 som 2010. Det går emellertid inte att dra några slutsatser om skillnader mellan Stockholms stad och resten av landet eftersom det är troligt att formuleringen av frågan är en del av förklaringen. Det har inte skett någon förändring vid den senaste mätningen när det gäller omfattningen av självrapporterad misshandel. I diagram 13 presenteras misshandel mätt som andelen elever som uppgivit att de minst en gång det senaste året med avsikt slagit någon så att han/hon behövt sjukvård. Utvecklingen av självrapporterad misshandel är mycket stabil för samtliga grupper ända sedan 2002 när frågan först inkluderades. Runt 9 procent såväl för pojkar i årskurs nio som för pojkar på gymnasiet och mellan 1 och 3 procent för flickorna, men där flickorna i årskurs nio genomgående ligger en procentenhet över flickorna på gymnasiet (tabell 23). Diagram 13: Andel elever som med avsikt slagit någon så de tror/vet att han/hon behövde sjukvård de senaste 12 månaderna i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 2002 2010. 10 Pojke åk 9 8 6 4 2 0 2002 Flicka åk 9 2004 Pojke gymn år 2 2006 2008 Flicka gymn år 2 2010 11 Presenterat vid Stockholm Criminology Symposium 2010. 20 Diagram 13 Brottslighet

BROTTSLIGHET Frågan ställs på samma sätt i BRÅ:s nationella undersökning och utvecklingen i Sverige överensstämmer i stort med resultaten i Stockholmsenkäten. Det vill säga andelarna pojkar och flickor i grundskolans år 9 som misshandlat någon är relativt oförändrade under motsvarande tidsperiod. Runt 9 procent av pojkarna i riket uppgav att de misshandlat någon under det senaste året, medan motsvarande andel för flickorna ligger runt 3 procent, något högre än i Stockholms stad. Även om utvecklingen är stabil när det gäller de flesta självrapporterade brott råder det, utöver diskrepansen mellan könen, stora skillnader inom staden, det vill säga mellan stadsdelsområdena. Skillnaderna är störst när det gäller de allvarligare brotten, medan mindre allvarliga brott är mer jämt fördelade såväl mellan könen som mellan stadsdelarna i staden. I diagram 14 presenteras andelen niondeklassare per stadsdelsområde som uppgivit att de misshandlat någon det senaste året. Störst andel pojkar i årskurs nio som med avsikt slagit någon återfinns i Rinkeby-Kista följt av Spånga-Tensta och Hägersten-Liljeholmen. Lägst andelar har stadsdelsområdena Norrmalm och Kungsholmen. När det gäller brott (här misshandel) är mönstret över staden det motsatta jämfört med alkohol och tobak. Det vill säga de stadsdelar som har störst andelar elever som storkonsumerar alkohol och röker är de som begår brott i minst omfattning och vice versa. Narkotikakonsumtionen är mer jämt fördelad över staden. Diagram 14: Andelen elever i grundskolans årskurs 9 som med avsikt slagit någon så att de tror/vet att han/ hon behövde sjukvård de senaste 12 månaderna fördelat på kön och stadsdelsområde 2010. 30 25 20 15 10 5 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Pojke åk 9 Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Flicka åk 9 Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen I tabell 24 presenteras Diagram elevernas 14 medelålder Brottslighet vid brottsdebuten. Det har inte skett några större förändringar i genomsnittlig debutålder sedan år 2002. År 2010 rapporterade pojkar och flickor i nionde klass en genomsnittlig debutålder på 11,6 år respektive 12,5 år. Motsvarande siffror på gymnasiet var 12,8 respektive 13,8 år. 21

UTSATTHET FÖR BROTT Utsatthet för brott En annan aspekt av förekomsten av brott bland Stockholms stads elever är deras självdeklarerade utsatthet. Generellt är pojkarna, inte bara överrepresenterade när det gäller begångna brott, utan även när det gäller utsatthet för brott. Till skillnad från rapporteringen av begångna brott, där pojkar i årskurs nio var högst representerade är det emellertid gymnasiets år 2 som utsätts för brott i störst omfattning. År 2010 hade 8 procent av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet utsatts för misshandel någon gång under det senaste året. Motsvarande siffror för övriga grupper är 7 respektive 4 procent för pojkar och flickor i årskurs nio och 4 procent för flickor i årskurs 2 på gymnasiet. En allmän uppfattning i debatten är att våldet har ökat och blivit grövre. Enligt de självdeklarationsundersökningar som görs i Sverige finns det inget som styrker att så skulle vara fallet. I likhet med resultaten i Stockholmsenkäten är det, sedan 1999, stabila nivåer elever i Sverige som uppgivit att de utsatts för såväl lindrigare som grövre våld (Ring 2010). Diagram 15: Andel elever som utsatts för misshandel under det senaste året i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. 2002 2010. Flicka åk 9 10 Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke gymn år 2 Flicka gymn år 2 Pojke åk 9 8 6 4 2 0 2002 2004 2006 2008 2010 Diagram 15 Utsatthet 23

TRYGGHET Trygghet Att känna sig otrygg i sitt eget bostadsområde kan i allmänhet leda till att man vidtar vissa åtgärder för att slippa känna sig orolig. I förlängningen kan dessa åtgärder vara mycket begränsande i det sociala livet. Två faktorer som har visat sig påverka upplevelsen av trygghet är ordningsproblem i bostadsområdet i form av till exempel vandalism och/eller mycket fylla och slagsmål ute på gatorna samt informell social kontroll. Det sistnämnda handlar om huruvida det finns vuxna i området som ingriper vid uppenbara brott eller ordningsproblem. Inför årets mätning togs två nya index fram med avsikt att kunna följa utvecklingen av upplevelsen av ordningsproblem samt graden av informell social kontroll i bostadsområdet. Resultaten av dessa åskådliggörs i tabell 26. Generellt var nivåerna när det gäller ordningsproblem något lägre år 2004 men har sedan dess varit stabila. Den informella sociala kontrollen upplevs vara högre bland flickor än bland pojkar, men har inte förändrats märkbart över tid. Frågan om eleverna känner sig trygga när de går ut sent en kväll där de bor har förnyats inför 2010 års mätning. Anledningen till förändringen var att frågan i högre utsträckning ska vara jämförbar med andra undersökningar. Diagram 16 nedan visar att den upplevda tryggheten bland niondeklassare skiljer sig åt beroende på kön och vilket stadsdelområde eleverna är bosatta i. Pojkar är, trots att de i större omfattning utsätts för brott, tryggare än flickor och högst andel trygga elever återfinns bland pojkar på Östermalm, Norrmalm och i Bromma, där över 90 procent känner sig ganska eller mycket trygga. Lägst andel elever som känner sig trygga återfinns bland flickor i Skarpnäck och Spånga-Tensta där endast drygt hälften uppger att de känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut sent på kvällen i området där de bor. Diagram 16: Andel elever i grundskolans årskurs 9 som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensam sent en kväll i området där de bor, fördelat på kön och stadsdelsområden 2010. 100 80 60 40 20 0 Hela staden (tot i åk) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Pojke åk 9 Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Diagram 16 Trygghet Flicka åk 9 Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen 24

REFERENSER Referenser Brå:s brottsregister 2002 2005 El-Khouri, B. & Sundell, K. (2005) Elevers normbrytande beteenden. Resultat från 2004 års Stockholmsenkät med elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och Utvecklingsenheten. (FoU-rapport 2005:8) Hvitfeldt, T. & Gripe, I. (2010) Skolelevers drogvanor 2010. Rapportserie nr 124, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Stockholm (CAN). Leifman, H. (2009). Alkoholvanor bland gymnasieelever i Stockholms län våren 2009 studie av hur gymnasieelever i Stockholms län anskaffar alkohol och hur ofta de dricker alkohol. Rapport 40. STAD. Stockholm Ring, J. (2010). Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från skolundersökningen om brott åren 1995-2008. Rapport 2010:6. Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Stockholm. Roth,N. (2008) Stockholmsenkäten 2008:1. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Preventionscentrum Stockholm,. Sandahl, J. (2010) Killar och strategiska brott. Preventionscentrum Stockholm, Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen. Stockholms stad. Zetterman, L., Westman, J. & Lidman, A. (2010) Stockholmsenkäten 2010 teknisk rapport. Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK). Stockholm. 25

Tabeller Tabell 1: Antal svarande elever fördelat på år och kön. År 1998 2010. 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Totalt 4 411 8 001 8 433 8 760 10 031 10 832 11 386 Pojkar åk 9 2 211 2 221 2 376 2 641 2 716 2 937 3 014 Flickor åk 9 2 200 2 283 2 289 2 452 2 764 2 901 2 729 Pojkar gymn år 2 1 724 1 802 1 834 2 224 2 368 2 660 Flickor gymn år 2 1 773 1 908 1 833 2 225 2 510 2 807 Boende i Stockholms stad Tabell 2: Andel elever som inte dricker alkohol i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 1998 2010.* Dricker inte alkohol % Dricker inte alkohol % Pojke 1998 27 2000 31 2002 31 2004 38 2006 38 2008 39 2010 43 Flicka 1998 23 2000 25 2002 23 2004 33 2006 32 2008 31 2010 36 Gymnasiet år 2 Pojke 2000 12 2002 12 2004 17 2006 16 2008 18 2010 19 Flicka 2000 13 2002 13 2004 14 2006 16 2008 15 2010 17 *Baseras på frågan om intensivkonsumtion (fråga 34 i 2010 års frågeformulär) 26

Tabell 3: Den beräknade genomsnittliga totala årskonsumtionen mätt i centiliter alkohol 100 % i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Medelvärde. År 1998 2010. Tabell 4: Andel elever som storkonsumerar alkohol i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2002 2010. Pojke 1998 293 2000 400 2002 397 2004 255 2006 282 2008 290 2010 248 Flicka 1998 207 Gymnasiet år 2 2000 271 2002 273 2004 209 2006 227 2008 263 2010 190 Pojke 2000 664 2002 710 2004 558 2006 575 2008 584 2010 546 Flicka 2000 350 2002 417 2004 364 2006 371 2008 421 2010 365 Alkoholkonsumtion cl 100 % alkohol Pojke 2002 38 2004 22 2006 23 2008 25 2010 23 Flicka 2002 35 Gymnasiet år 2 2004 22 2006 25 2008 27 2010 22 Pojke 2002 64 2004 49 2006 48 2008 50 2010 51 Flicka 2002 53 2004 41 2006 43 2008 47 2010 44 Storkonsumtion minst en gång i månaden % *Storkonsument konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl starksprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. 27

Tabell 5: Anskaffningssätt av alkohol Hur får du vanligtvis tag på alkohol (bland samtliga elever) I grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2006-2010. Från kamrater eller kamraters syskon % Från annan vuxen som köper ut åt mig % Från egna föräldrar med lov % Köper privatimporterad eller smugglad % Pojke 2006 27 13 9 10 2008 27 17 7 11 2010 23 15 6 10 Flicka 2006 38 22 8 9 2008 41 25 8 13 2010 36 18 6 9 Gymnasiet år 2 Pojke 2006 45 19 16 22 2008 47 19 15 25 2010 43 18 13 22 Flicka 2006 54 22 21 14 2008 55 25 20 19 2010 52 26 19 19 Fler svarsalternativ är möjliga. Tabellen ovan visar ett urval av anskaffningssätt. Tabell 6: Andel elever som själv köpt folköl i affär. (Bland dem som dricker alkohol och är under 18 år). År 2002 2010. Pojke 2002 36 2004 23 2006 6 2008 5 2010 6 Flicka 2002 20 2004 12 2006 3 2008 4 2010 3 Köper själv folköl i butik (av de som dricker och är under 18 år) % Gymnasiet år 2 Pojke 2002 47 2004 34 2006 16 2008 14 2010 11 Flicka 2002 19 2004 15 2006 7 2008 4 2010 4 Köper själv folköl i butik (av de som dricker och är under 18 år) % 28

Tabell 7: Plats för alkoholförtäring Tänk på när du drack senast. Var någonstans var Du? (bland samtliga elever) I grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2008 2010. Hemma % Hemma hos någon annan % Utomhus på gatan, i en park eller annan öppen plats % På offentlig lokal (tex bar, pub, klubb) % På restaurang Pojke 2008 14 37 16 2 2 2010 14 37 12 3 1 Flicka 2008 14 49 12 4 2 2010 14 49 8 4 2 Gymnasiet år 2 Pojke 2008 14 49 8 18 4 2010 14 51 7 21 4 Flicka 2008 14 51 4 21 4 2010 13 54 3 23 4 Fler svarsalternativ är möjliga. Tabellen ovan visar ett urval svarsalternativ. Tabell 8: Händer det att du blir bjuden på alkohol av Dina föräldrar/vårdnadshavare? I grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2004 2010. Föräldrarna dricker inte alkohol % Nej, blir aldrig bjuden % Ja, får smaka ur föräldrarnas glas % Ja, får enstaka glas % Ja, blir ofta bjuden % Pojke 2004 10 38 30 18 2 2006 11 40 30 17 2 2008 12 47 26 13 2 2010 18 48 22 11 2 Flicka 2004 9 34 38 17 2 2006 10 39 37 13 1 2008 10 42 34 12 1 2010 15 47 28 10 1 Gymnasiet år 2 Pojke 2004 10 26 16 40 8 2006 10 27 16 38 8 2008 10 32 16 36 8 2010 12 34 14 32 8 Forts 29

Forts Föräldrarna dricker inte alkohol % Nej, blir aldrig bjuden % Ja, får smaka ur föräldrarnas glas % Ja, får enstaka glas % Ja, blir ofta bjuden % Flicka 2004 8 21 25 40 6 2006 10 24 22 38 5 2008 9 29 22 35 6 2010 12 29 22 32 5 Tabell 9: Andel elever som någon gång provat respektive använt narkotika den senaste fyraveckorsperioden i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 1998 2010. Någon gång använt narkotika % Använt narkotika minst en gång de senaste 4-veckorna % Någon gång använt narkotika % Använt narkotika minst en gång de senaste 4-veckorna % Pojke 1998 14 Gymnasiet år 2 Pojke 2000 25 2000 14 2002 32 2002 16 2004 26 2004 10 2006 11 5 2008 13 6 2010 16 7 Flicka 1998 10 2000 12 2002 12 2004 9 2006 9 2 2008 11 4 2006 23 7 2008 27 10 2010 31 12 Flicka 2000 21 2002 22 2004 21 2006 20 5 2008 23 6 2010 25 6 2010 10 3 30

Tabell 10: Anskaffningsätt narkotika - Hur har du skaffat narkotika? I grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2002 2010. Köpt av en okänd % Köpt av någon jag hört talas om men inte känner personligen % Köpt av kamrater % Köpt av någon annan jag känner % Blivit bjuden av kamrater % Köpt på internet % Pojke 2002 12 19 29 20 52 2004 17 15 24 18 51 4 2006 20 19 26 22 45 4 2008 17 21 28 17 40 3 2010 15 22 26 20 39 4 Flicka 2002 6 17 25 13 70 Gymnasiet år 2 2004 7 13 22 13 70 2 2006 9 15 23 13 61 2 2008 13 15 22 13 68 1 2010 9 13 24 11 69 1 Pojke 2002 11 13 37 18 61 2004 14 18 31 20 60 2 2006 14 18 34 20 59 3 2008 16 22 36 18 57 5 2010 18 22 34 20 58 4 Flicka 2002 6 12 26 15 78 2004 7 10 22 13 78 1 2006 9 11 18 10 79 0 2008 8 13 24 14 78 1 2010 7 14 21 12 79 0 Av dem som använt narkotika. Flera svarsalternativ möjliga. Tabellen ovan visar ett urval svarsalternativ. 31

Tabell 11: Narkotikatillgänglighet Har du någon gång haft möjligheten att prova narkotika? I grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2004 2010. Ja % Nej % Vet ej % Total svarande Pojke 2004 30 60 11 2 164 2006 24 69 7 2 177 2008 28 65 7 2 350 2010 25 69 6 2 340 Flicka 2004 28 62 10 2 057 2006 25 69 7 2 322 2008 27 66 7 2 390 2010 23 70 7 2 315 Gymnasiet år 2 Pojke 2004 48 43 8 1 216 2006 46 47 7 1 526 2008 45 45 9 1 559 2010 42 49 9 1 664 Flicka 2004 45 47 8 1 330 2006 40 52 8 1 627 2008 42 51 7 1 780 2010 43 50 6 1 967 Bland dem som uppgett att de inte använt narkotika 32

Tabell 12: Hur gammal var du första gången Du använde narkotika respektive Elevers genomsnittliga ålder vid berusningsdebut av alkohol medelvärde. År 2002 2010. Debutålder narkotika, år Debutålder berusning, år Pojke 2002 14,1 12,8 2004 13,7 13,5 2006 13,7 13,3 2008 14,0 13,6 2010 13,9 13,4 Flicka 2002 14,1 13,4 2004 14,0 13,4 2006 14,1 13,6 2008 14,1 13,7 2010 14,3 13,7 Gymnasiet år 2 Pojke 2002 15,5 14,2 2004 15,1 14,3 2006 15,3 14,3 2008 15,6 14,6 2010 15,5 14,6 Flicka 2002 15,5 14,4 2004 15,3 14,3 2006 15,4 14,5 2008 15,4 14,5 2010 15,4 14,5 33

Tabell 13: Vilket eller vilka typer av narkotika har du använt? Fem huvudtyper* i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning på kön. År 2002 2010. Cannabis % Centralstimulerande % Opiater % Hallucinogener % Annan typ % Pojke 2002 92 26 13 14 11 2004 88 28 16 13 8 2006 86 31 20 14 10 2008 88 30 17 11 19 2010 91 27 19 13 16 Flicka 2002 92 27 12 5 9 2004 87 24 14 6 7 2006 83 25 9 9 10 2008 83 21 8 7 21 Gymnasiet år 2 2010 86 19 14 6 14 Pojke 2002 95 25 9 11 9 2004 95 27 9 11 8 2006 95 26 10 10 8 2008 94 21 10 12 18 2010 96 22 12 10 15 Flicka 2002 94 25 6 10 8 2004 93 21 6 6 6 2006 93 22 8 4 8 2008 90 22 8 8 18 2010 95 23 8 5 15 Av dem som använt narkotika. Flera svarsalternativ är möjliga. Tabellen ovan visar ett urval svarsalternativ. År 2008 fråga om sömn/lugnade medel av bensodiazepintyp har förts till Annan typ. I de olika preparatgrupperna ingår: Cannabis: Hasch och Marijuana Centralstimulerande: Amfetamin, Kokain, GHB, Kat, Crack, Ecstasy Opiater: Heroin ( som röks/injiceras), morfin, Hallucinogener: LSD, Psilocybinsvamp Annan typ: Sömn och lugnade medel av bensodiazepintyp samt annan typ av narkotika som eleven själv uppgett. 34