Stockholmsenkäten Årsrapport 2016

Transkript

1 Årsrapport 216 Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor stockholm.se

2 Stockholmenkäten 216 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Helena Robertsson, Erik Begler och Julia Sandahl Uppdaterad: Författare: Helena Robertsson, Erik Begler och Julia Sandahl

3 3 (177) Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund och syfte 11 Stockholmsenkäten till nytta för många 12 Metod och material 13 Datainsamling 13 Genomförande 13 Svarsfrekvens och bortfall 14 Enkätens innehåll 15 Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten 15 Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar 15 Specifika aspekter med Stockholmsenkäten 16 Tre olika mått 16 Selekterade frågor 16 Jämförelser över tid 17 Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdes- respektive stadsdelsnivå 17 Resultat 18 Tobak 18 Stadsövergripande resultat 18 Resultat på stadsdelsområdesnivå 24 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 29 Alkohol 39 Stadsövergripande resultat 39 Resultat på stadsdelsområdesnivå 44 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 49 Narkotika 59 Stadsövergripande resultat 6 Resultat på stadsdelsområdesnivå 61 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 64 Skola 68 Stadsövergripande resultat 68 Resultat på stadsdelsområdesnivå 71 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 76 Mobbning 84 Stadsövergripande resultat 84 Resultat på stadsdelsområdesnivå 86 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 88 Spel 92 Stadsövergripande resultat 92 Resultat på stadsdelsområdesnivå 93 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 94 Brott 96 Stadsövergripande resultat 96 Resultat på stadsdelsområdesnivå 12 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 11

4 4 (177) Förhållande till andra människor 126 Stadsövergripande resultat 126 Resultat på stadsdelsområdesnivå 13 Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå 135 Hälsa 143 Stadsövergripande resultat 143 Resultat på stadsdelsområdesnivå 144 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 146 Trygghet 148 Stadsövergripande resultat 148 Resultat på stadsdelsområdesnivå 151 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 155 Debutålder 161 Stadsövergripande resultat 161 Resultat på stadsdelsområdesnivå 165 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 169 Slutord 177

5 5 (177) Sammanfattning Rökning bland stadens unga ligger på rekordlåga nivåer Under förra mätomgången 214 konstaterades att tobaksbruket bland stadens unga har minskat kontinuerligt sedan 21. Årets undersökning visar att denna generella trend håller i sig andelen elever som uppger sig inte använda någon form av tobak är nu den lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade och detta gäller för både flickor och pojkar i årskurs 9 respektive år 2 på gymnasiet. En nyansering av mönstret visar att den generella nedåtgående trenden drivs av att andelen elever som uppger sig röka dagligen eller ibland har minskat bland samtliga grupper. När det gäller snusning visar den senaste mätningen att nivåerna är ungefär desamma som under 214, med undantag för pojkar i år 2 på gymnasiet som uppger att de snusar i något högre utsträckning i 216 års mätning. Precis som under tidigare år är rökning vanligare bland flickor än bland pojkar. År 216 uppger 25 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet att de röker dagligen eller ibland medan motsvarande andel bland pojkarna är 22 procent. Bland elever i årskurs 9 är det 14 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna som röker dagligen eller ibland. I likhet med tidigare års mätningar är snusning betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor oavsett årskurs. År 216 uppger 19 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de snusar dagligen eller ibland medan motsvarande andel bland pojkar i årskurs 9 är 6 procent. Bland flickor är det ovanligt att snusa endast 2 procent bland flickor i år 2 på gymnasiet och mindre än en halv procent bland flickor i årskurs 9 uppger att de snusar dagligen eller ibland. Ytterligare en indikator på den generellt sett positiva utvecklingen avseende tobaksbruk bland unga är att både flickor och pojkar i årskurs 9 uppger något högre debutåldrar jämfört med tidigare mätningar. Både nivåer och utvecklingen vad gäller tobaksbruk bland Stockholms stads unga är snarlika resultaten från den senaste rikstäckande undersökningen bland elever som genomfördes 215 av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Den senaste komparativa undersökningen avseende rökning och narkotika bland unga i Europa visar att den nedåtgående trenden gällande rökning inte endast är begränsad till Sverige utan gäller

6 6 (177) överlag i hela Europa, även om det finns variationer mellan enskilda länder (ESPAD). Allt fler unga väljer bort alkohol Sedan 22 har andelen ungdomar i Stockholms stad som uppger att de inte dricker alkohol mer än fördubblats bland elever i årskurs nio och nästan tredubblats bland elever på gymnasiets år 2. Denna positiva trend fortsätter även i årets undersökning. Mer än hälften av ungdomarna i årskurs 9 (62 %) svarar år 216 att de inte dricker alkohol, vilket kan jämföras med 55 procent i 214 års undersökning. Även på gymnasiet har denna andel ökat kontinuerligt sedan 22 och fortsätter att öka i årets undersökning (33 % uppger att de inte dricker alkohol 216 jämfört med 28 % 214). Ökningen är lika stor för pojkar som för flickor men pojkar avstår helt från alkohol i större omfattning än flickor. Som förväntat är andelen icke-konsumenter lägre i gymnasiets år 2 jämfört med grundskolans årskurs 9. Utvecklingen beträffande andelen storkonsumenter 1 är också positiv såtillvida att färre ungdomar dricker mycket vid ett och samma tillfälle. Sedan förra mätningen 214 har andelen storkonsumenter i årskurs 9 minskat från 15 procent 214 till 11 procent 216. Den kortsiktiga utvecklingen beträffande år 2 på gymnasiet är mer stabil (31 % storkonsumenter år 216 kan här jämföras med 32 % år 214). Sett till hela mätperioden är andelen storkonsumenter i årskurs nio vid årets mätning 216 en tredjedel av andelen storkonsumenter år 22 (36 % 22 kan jämföras med 11 % 216). Motsvarande siffror på gymnasiet är 58 procent 22 och 31 procent 216. Undantaget är en gradvis ökning som sker mellan 24 och 28 varefter andelen storkonsumenter åter minskar fram till 216. Trenderna är mycket likartade mellan åldersgrupperna men med förväntat lägre andel storkonsumenter i grundskolans årskurs 9 jämfört med gymnasiets år 2. I båda åldersgrupperna är andelen storkonsumenter relativt jämnt fördelade mellan könen. Värt att notera här är att nedgången i storkonsumtion påverkas av den allt större andelen ungdomar som väljer att helt avstå från alkohol. 1 Storkonsument konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.

7 7 (177) Ytterligare ett mått som används för att beskriva utvecklingen av alkoholkonsumtion är totalkonsumtion den totala mängden 1 procentig ren alkohol i centiliter som konsumerats under det senaste året. Även detta mått följer den nedåtgående trenden från de senaste årens undersökningar. Vid årets mätning har minskningen fortsatt och totalkonsumtionen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1998, såväl i årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. I linje med den positiva utvecklingen har även den genomsnittliga debutåldern (den ålder som ungdomarna anger att de var första gången de var berusade) ökat något. I årskurs 9 har den genomsnittliga debutåldern ökat från 13,1 år 22 till 14 år 216. Den nedåtgående trenden beträffande ungdomars alkoholkonsumtion återfinns även i nationella motsvarande undersökningar. CAN redovisade rekordlåga siffror på alkoholkonsumtion vid den nationellt representativa skolundersökningen 215. I årets undersökning tycks de låga nivåerna antingen sjunka ytterligare eller ligga kvar (CAN 216). Även internationellt sett, karaktäriseras utvecklingen av ungas alkoholvanor de senaste åren av stabilitet eller minskningar. Endast ett fåtal länder rapporterar ökningar i självrapporterad alkoholkonsumtion i den europeiska undersökningen ESPAD (212). Stabil trend bland de som prövar narkotika men aningen fler som använder ofta Mellan 26 och 21 års undersökningar kunde vi se en tendens till ökning av andelen som någon gång använt narkotika i så gott som samtliga grupper. Sedan 212 års mätning har den självrapporterade narkotikaanvändningen istället gått ned något och då i synnerhet i årskurs 9. Sett till hela perioden är utvecklingen stabil under 2- talet. I årets mätning 216 är nivåerna sammantaget aningen lägre jämfört med förra mättillfället 214, vilket gäller för samtliga grupper utom för pojkar på gymnasiet där nivån är oförändrad. Totalt har 9 procent av niorna och 25 procent av de tillfrågade gymnasieeleverna uppgivit att de någon gång använt narkotika. Vid förra årets mätning var motsvarande andelar 11 respektive 26 procent. Den stabila trend som kan skönjas under 2-talet beträffande elever som någon gång har provat narkotika gäller för både flickor och pojkar. Däremot skiljer sig nivåerna något; flickor har provat narkotika i lägre omfattning än pojkar i båda årskurserna. Jämfört med motsvarande siffror för hela Sverige

8 8 (177) (CAN 215) ligger såväl årskurs nio som år två på gymnasiet i Stockholm på högre nivåer (9 % av niorna i Stockholm kan jämföras med 6 % i riket och 25 % av gymnasieeleverna i Stockholm kan jämföras med 15 % i riket). Sett ur ett internationellt perspektiv är det mer ovanligt att ha prövat narkotika i Sverige jämfört med övriga Europa (ESPAD). Eleverna ombeds också att besvara frågan huruvida de har använt narkotika minst en gång under den senaste månaden. Avsikten med denna fråga är att försöka fånga ett mer frekvent och därmed allvarligare narkotikabruk. Sedan förra mättillfället 214 är utvecklingen oförändrad för årskurs 9, medan det för gymnasiet finns en svag tendens till ökning. I årskurs 9 ligger andelen som uppger att de använt narkotika den senaste månaden stadigt runt 4 procent sedan 26 när frågan fördes in i enkäten, med något lägre nivåer för flickor (runt 3 %) jämfört med pojkar (runt 5 %). Motsvarande andel på gymnasiet har ökat ett par procentenheter under samma period, från 6 procent år 26 till 9 procent vid årets mätning. Denna ökning gäller främst bland pojkarna (från 7 % till 12 %), medan nivån för flickor på gymnasiet är mer stabil. Den övervägande majoriteten av de som har provat narkotika har använt cannabis (91 % i årskurs 9 respektive 96 % i år 2 på gymnasiet). Att cannabis är det vanligaste preparatet att använda stämmer överens med såväl nationella som internationella undersökningar på området. Här kan vi inte heller se några förändringar över tid. Däremot har andelen gymnasieelever som uppger att de använder cannabis ofta (d.v.s. mer än 2 ggr) ökat något det senaste decenniet. Denna tendens till ökning av mer frekventa cannabisanvändare har rapporterats även i riket (CAN 215). I 214 års mätning fick eleverna för första gången möjlighet att kryssa i preparatet Spice, vilket då visade sig vara den näst vanligaste drogen att ha testat efter cannabis. Av de som 214 uppgav att de testat narkotika var det 35 procent i årskurs 9 och 23 procent på gymnasiet som rapporterade att de prövat Spice. I årets mätning har dessa andelar sjunkit kraftigt (14 % i årskurs 9 respektive 18 % i år 2 på gymnasiet). Andra preparat som förekommer lite oftare bland de som uppger att de provat narkotika är kokain, ecstacy och olika sorters läkemedel utan läkares ordination.

9 9 (177) Vid 21 års mätning avvek Stockholm något från trenden i Sverige genom den ökning av narkotikaanvändare som då kunde skönjas, i synnerhet bland pojkar i årskurs 9. År 212 tycktes resultaten bättre stämma överens med trenden i stort. Under 2-talet har detta mått varierat med ett par procentenheter men utan tydlig trend, vilket överensstämmer med CAN:s riksrepresentativa resultat. Skillnaderna i brottsnivåer mellan flickor och pojkar minskar De självrapporterade brotten bland stadens unga har sammantaget minskat något sedan 214 års undersökning. Framförallt gäller denna minskning pojkar i nian som uppger lägre nivåer av såväl lindriga (snatteri, klotter) som allvarliga (allvarliga egendomsbrott, hot och våld) brott. Bland flickor är nivåerna ungefär desamma som i 214 års undersökning med undantag för flickor i gymnasiet där lindrigare brott såsom snatteri har ökat något. Sett över ett längre perspektiv visar utvecklingen på en svag tendens till minskning av brottsnivåerna bland både elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Den långsiktiga trenden överensstämmer väl med utvecklingen bland unga i hela riket samt med utvecklingen generellt i norden (Brå). En uppdelning på flickor och pojkar visar att den generella svagt nedåtgående trenden av den självrapporterade brottsligheten i Stockholms stad framförallt drivs av att pojkar uppger att de begår allt färre brott. I 216 års undersökning uppger 2 procent av pojkarna i årskurs 9 och 14 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de har snattat någon gång under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror för 28 års undersökning var 3 respektive 19 procent. I 216 års undersökning uppgav 7 procent av pojkarna att de begått minst ett allvarligt egendomsbrott under de senaste 12 månaderna medan motsvarande andel för 28 års undersökning var 12 procent. Bland pojkar i gymnasiet har andelen som begått något allvarligt egendomsbrott minskat från 9 procent 28 till 7 procent 216. Bland flickorna är utvecklingen brokigare än bland pojkarna. Årets undersökning visar att det bland flickor i år 2 på gymnasiet finns en ökning från 214 års undersökning när det gäller lindrigare brottskategorier såsom snatteri och klotter. Andelen flickor i gymnasiet som uppger att de har snattat under de senaste 12 månaderna har ökat från 9 procent 214 till 14 procent 216. Men i likhet med pojkarna finns tendenser till minskad brottslighet bland

10 1 (177) flickor i årskurs 9 när det gäller lindrigare egendomsbrott. Mellan år 21 och 216 har andelen flickor som uppger att de snattat någon gång under de senaste 12 månaderna minskat från 24 till 17 procent. I övrigt kan utvecklingen i det längre perspektivet beskrivas som relativt stabil. Sammantaget visar utvecklingen att flickor och pojkar i Stockholms stad närmar sig varandra i självrapporterad brottslighet och att denna utveckling framförallt drivs av en minskad brottslighet bland pojkar. Denna utveckling ligger i linje med en generell trend i Sverige och bland flera övriga länder i västvärlden. Viktigt att poängtera är att nivåskillnaderna mellan flickor och pojkar är särskilt små när det gäller lindrigare brottskategorier såsom snatteri medan de är betydligt större när det gäller allvarligare brott såsom grövre egendomsbrott samt hot och våld. Årets undersökning visar till och med att det är lika stora andelar bland flickor och pojkar i år 2 i gymnasiet som uppger sig ha snattat under de senaste 12 månaderna (14 %). Lindrigare brottslighet är därmed relaterad till ålder i större utsträckning än till kön elever i årskurs 9 snattar och klottrar i större utsträckning än elever i år 2 på gymnasiet oavsett deras kön. Det motsatta gäller den allvarligare brottsligheten, såsom grövre egendomsbrott samt hot och våld, där pojkar är överrepresenterade oavsett årskurs. Tendens till försämrad psykisk hälsa främst bland flickor I enkäten finns flera frågor som gemensamt avser att mäta hur eleverna mår. En av dessa indikatorer är frågan om hur ofta elever upplever sig vara ledsna och deppiga utan att veta varför. Även om utvecklingen varit relativt stabil från det första mättillfället 24 fram till mätningen 216 kan en kontinuerlig ökning i psykisk ohälsa skönjas från 21 fram till årets mätning enligt denna indikator. Denna förändring gäller främst bland flickor. År 21 uppger 31 procent av flickorna i årskurs 9 att de ofta är ledsna och deppiga utan att veta varför, motsvarande andel år 216 är 38 procent. Även pojkarna uppger att de mår dåligt i aningen större utsträckning idag jämfört med 24 (i årskurs 9 svarar till exempel 11 % att de är ledsna och deppiga utan att veta varför år 24 vilket år 216 uppgått till 15 %). Det mest framträdande beträffande psykisk ohälsa är de stora skillnader som råder mellan flickors och pojkars upplevda mående. Könsskillnaderna beträffande psykisk ohälsa är till skillnad från övriga områden som presenteras betydligt

11 11 (177) tydligare än åldersskillnaderna. Dessa mönster kan skönjas även sett till indikatorer på psykosomatiska besvär i Stockholmsenkäten. Att unga mår allt sämre stämmer väl överens med resultat från liknande nationella undersökningar utförda av Folkhälsomyndigheten. Andelen 15-åriga flickor som rapporterar sömnbesvär mer än en gång i veckan under det senaste halvåret har till exempel ökat från 18 till 24 procent under 2-talet. Samma ökning av psykisk ohälsa syns däremot inte i de övriga nordiska länderna (WHO). Bakgrund och syfte Stockholmsenkäten genomförs av socialförvaltningen vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i årskurs nio och år två på gymnasiet i Stockholms stad. Den har i olika former genomförts sedan 197-talet och förvaltningen har idag tillgång till tidsserier sedan Samtliga kommunala skolor deltar. Fristående skolor deltar frivilligt och i stor omfattning. Enkäten distribueras också i flera av Stockholm stads kranskommuner. Stockholmsenkäten uppfyller flera syften. Ett är att följa utvecklingen över tid när det gäller ungdomars normbrytande beteende. Resultaten av undersökningen fungerar som ett kartläggningsinstrument och ingår genom ett antal frågor, nyckeltal och indikatorer i stadens uppföljningsrutiner. Det datamaterial som produceras vid varje datainsamling fungerar också som underlag för praktiknära forskning och kunskapsutveckling på de områden som enkäten behandlar. Det ursprungliga och kanske viktigaste syftet med Stockholmsenkäten är att resultaten ska utgöra underlag för planering och beslut om preventiva insatser, såväl på stadsövergripande- som på stadsdelsförvaltningsnivå i Stockholms stad. År 216 har Markör Marknad och Kommunikation AB genomfört datainsamlingen. I linje med tidigare år har själva mätningen gjorts under vårterminen (vecka 1-11). Enkäten besvaras av eleverna i klassrummet under lektionstid och överlämnas i förslutet kuvert till klassläraren. Datainsamlingen utförs vid ett tillfälle och något uppsamlingstillfälle för frånvarande elever görs inte. Medverkande elever i Stockholms stad uppgick till 1 71 i mätningen år 216, vilket ger svarsfrekvensen 78 procent som är en glädjande ökning jämfört med föregående mätning (76 % år 214).

12 12 (177) Vid varje datainsamling sprids först ett urval av de stadsövergripande resultaten till olika målgrupper i staden. Därefter presenteras resultat på stadsdelsområdesnivå och på skolnivå. I föreliggande rapport presenteras 216 års resultat, förändringar över tid, samt skillnader mellan stadsdelsområden deskriptivt. Innan det är dags för nästa datainsamling brukar också ett par fördjupningsstudier på särskilt prioriterade områden ha publicerats. Undersökningen utförs och finansieras huvudsakligen av socialförvaltningen men sker i samverkan med, samt med delfinansiering av, utbildningsförvaltningen. I styrgruppen för Stockholmenkäten finns representanter från såväl socialförvaltningen som från utbildningsförvaltningen. Stockholmsenkäten till nytta för många Socialförvaltningen arbetar bland annat med att samordna, utveckla och stärka det drog- och brottsförebyggande arbetet i stadsdels- och fackförvaltningar. Ett av uppdragen hos Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor är arbetet med Stockholmsenkäten. Nedan finns en bild över några av de målgrupper och insatser som använder resultat eller data från undersökningen.

13 13 (177) Först presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå samt på stadsdelsområdesnivå vid Stockholms stads hemsida. Sedan sker utskick till skolorna. Varje skola med tillräckligt många svarande elever och tillräckligt hög svarsfrekvens får en egen skolrapport 2, där skolans resultat kan jämföras med stadsövergripande resultat. Av sekretesskäl redovisas inte resultat som kan möjliggöra identifiering av enskilda elevers svar, det vill säga procentandelar som motsvarar 1-6 personer. I sådana fall utelämnas resultatet för den skolan. Skolrapporterna används till exempel genom att resultaten analyseras och presenteras av elevhälsopersonal vilka också tar hänsyn till data från exempelvis brukarundersökningar och elevhälsosamtal. Ibland sker dessa analyser i samråd med exempelvis stadsdelsförvaltningens preventionssamordnare. I vissa skolor presenteras även resultaten vid föräldramöten. Slutligen sammanställs Stockholmsenkätens årsrapport med tillhörande fördjupningar. Stadsdelsförvaltningarna presenterar ofta resultat för sina respektive nämnder medan socialförvaltningen gör motsvarande för socialnämnden. Såväl stadsövergripande resultat som resultat på stadsdelsområdesnivå används i stadens integrerade ledningssystem (ILS) i syfte att följa upp uppsatta mål. Metod och material Datainsamling År 216 besvarade 1 71 elever i Stockholms stad enkäten. Undersökningen har i sin nuvarande form genomförts vartannat år med start år 2, vissa frågor finns med så tidigt som från Enkäten genomförs också i flera andra kommuner i Stockholms län. Genomförande Den praktiska datainsamlingen upphandlas enligt LOU. År 216 utfördes datainsamlingen av Markör Marknad och Kommunikation AB. Liksom vid tidigare tillfällen genomfördes datainsamlingen under våren. Enkätformulären lämnades i skolorna och besvarades anonymt av eleverna under lektionstid. De ifyllda enkäterna lämnades i förslutna kuvert till klasslärarna. Enkäterna hämtades därefter på varje skola för dataregistrering/scanning. 2 Baseras på de elever som går i den aktuella skolan oavsett var de bor (skolkommun).

14 14 (177) Svarsfrekvens och bortfall I stadens skolor finns ett relativt stort antal elever som har en annan hemkommun än Stockholms stad. När resultaten från enkäten presenteras är basen vanligtvis hemkommun, det vill säga de elever som bor i Stockholms stad. Totalt lämnades enkäter ut till skolorna varav godkända inkom. Svarsfrekvensen vid 216 års mätning uppgick således till 78 procent. Svarsfrekvensen är dock beräknad på de elever som svarat på enkäten i någon av Stockholms stads skolor det vill säga skolkommun. I jämförelser med tidigare datainsamlingar har svarsfrekvensen ökat några procentenheter (76 % 214). Vidare i denna rapport baseras resultatet på elever som bor i Stockholms stad. Nedan visas en tabell över antal svarande elever och som också uppgett Stockholms stad som hemkommun. Mellan år exkluderades de elever som inte uppgav könstillhörighet. Detta förändrades 212 då även elever som inte uppgav könstillhörighet inkluderas vilket är anledning till att totalen är högre än de sammanlagda antalen i de fyra grupperna. Tabell 1. Antal svarande elever boende i Stockholms stad fördelat på år, årskurs och kön. År Totalt Pojkar årskurs Flickor årskurs Pojkar gymn. År 2 * Flickor gymn. År 2 * * 1998 ingick inte gymnasiets år 2 i undersökningen. År 216 deltog elever från 197 skolor inom Stockholms stad. Kommunala skolor är ålagda att ingå i undersökningen vilket inte gäller för friskolor. Ökningen av medverkande skolor kan bero på att fler friskolor deltog i årets mätning (43 % år 214 jämfört med 63 % i årets mätning). Den vanligaste anledningen till att fristående skolor inte deltog i undersökningen var att dessa skolor inte gick att nå inför datainsamlingen. Den utförande aktören (Markör) gjorde flertalet kontaktförsök både via e-post och per telefon under flera veckors tid. Vissa fristående verksamheter uppgav att de inte ville

15 15 (177) delta i undersökningen (i huvudsak särskolor). De få fall av kommunala verksamheter som inte deltog utgörs av särskolor/- gymnasier. Ytterligare diskussion om bortfallet återfinns nedan i avsnittet Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten. Enkätens innehåll År 216 bestod frågeformuläret av cirka 35 frågor/delfrågor. Utöver bakgrundsbeskrivningar (ålder, kön 3, boendesituation, boendetid i Sverige, föräldrars utbildning och arbete, m.m.) så finns flera temaområden i enkäten: tobak, alkohol, sniffning, narkotika, doping, hjälpinsatser (pga. alkohol och droger), skola, fritid, brott, förhållande till andra människor, hälsa och bostadsområde. Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten Utifrån Stockholmenkäten presenteras en stor mängd statistik. För att bättre förstå hur olika typer av statistik kan tolkas och vilka utmaningar som finns presenteras här ett tolkningsstöd. Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar Enkät som datainsamlingsmetod när det gäller ungdomars normbrytande beteenden har vissa generella problem. För det första kan elever som fyller i enkäten överdriva sina svar. Dessa oseriösa svar kan bestå av elever som svarat högsta möjliga frekvens på alkohol och drogkonsumtion. Samtidigt finns en tanke om att på det sätt som enkäterna fylls i, under tystnad i klassrummet, ska bidra till att minska överdrifter. För närmare beskrivning av hur dessa oseriösa svar har gallrats hänvisas till Stockholmsenkäten 216 Teknisk rapport. För det andra finns ett motsatt problem i form av underrapportering. Om frågor uppfattas som känsliga finns risk för att elever undanhåller svar. Detta problem kan antas vara särskilt omfattande vid frågor som har socialt önskvärda svar, som exempel vid kriminalitet. Även psykosomatisk hälsa och mobbing kan vara känsliga områden. 3 I Stockholmsenkäten går det att välja mellan de två könstillhörigheterna pojke eller flicka.

16 16 (177) Det tredje generella problemet är olika typer av bortfall. I undersökningen finns två typer av bortfall, externt samt internt bortfall. Externt bortfall är skolor, klasser och elever som av olika skäl inte besvarat enkäten. Stockholmsenkäten använder sig inte av något uppsamlingstillfälle. Orsakerna till att elever inte deltar kan vara flera och elever som inte närvarar vid mättillfället brukar ha en högre förekomst av avvikande beteende. Med internt bortfall menas bortfall i enskilda frågor i frågeformuläret, det vill säga elever som inte besvarat en eller flera frågor i enkäten. I genomsnitt är det interna bortfallet 3,4 procent. Ingen av frågorna har ett bortfall över 1 procent. För mer information se gärna Teknisk rapport. Det finns därmed risk för viss felmarginal i Stockholmsenkäten, i synnerhet vad gäller nivåskattning. Samtidigt tycks problemen med överdrifter, underdrifter och bortfall vara oförändrade över tid. Det innebär att problemen är konstanta vilket betyder att jämförelser över tid endast påverkas marginellt. Specifika aspekter med Stockholmsenkäten Tre olika mått I Stockholmsenkäten redovisas tre typer av mått. Procent anger andel elever som uppgivit ett visst svar (exempel: 84 procent av eleverna i årskurs 9 använder inte tobak). Medelålder används för att beskriva debut för tobaksanvändning, berusning, narkotika och brott (exempel: narkotikadebuten för elever i årskurs 9 sker i genomsnitt vid 14 års ålder). Vid jämförelse över tid indikerar en lägre siffra att beteendet går nedåt i åldern medan en högre siffra indikerar att beteendet går uppåt i åldern. Index används för att sammanfatta flera frågor till ett mått (exempel: måttet svag uppmärksamhet från föräldrarna utgörs av frågorna: De ger mig beröm när jag gör något bra; De brukar uppmuntra och stötta mig; De märker när jag gör något bra). Index i Stockholmsenkäten kan variera mellan 1-1 där 1 ibland betyder bästa möjliga värde och ibland sämsta möjliga värde, något som anges i resultatredovisningen. Selekterade frågor Generellt används svaren från alla elever. Vissa frågor baseras emellertid enbart på en del av eleverna, så kallade selekterade frågor (exempel: andel som köper folköl själv i affär beräknas utifrån de som dricker och är yngre än 18 år). Viktigt i dessa fall är att baserna, utifrån vilken procenten räknas ut, påverkas och då även procenten. Vid selekterade frågor nämns detta i resultatredovisningen.

17 17 (177) Jämförelser över tid Stockholmenkäten har som tidigare nämnts utförts på ett liknande sätt sedan 1998, även om vissa enstaka frågor förändrats och tillkommit. När jämförelser görs över tid är det viktigt att poängtera att det är nya elever som tillfrågas varje mätomgång. Det går att uttala sig om hur ungdomspopulationen (grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2) beter sig över tid, men inte om hur förändringen för specifika individer ser ut. Det senare hade varit möjligt om samma grupp ungdomar följts upp över tid, vilket Stockholmsenkäten inte gör. Något som kan vara viktigt att tänka på när det gäller utveckling över tid för debutåldrar är att det även här finns skillnader mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2. Vid jämförelse över tid är det viktigt att titta på antingen grundskolans årskurs 9 eller gymnasiets år 2 i och med att medelåldern skiljer sig något mellan årskurserna. Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdesrespektive stadsdelsnivå På stadsövergripande nivå innefattar Stockholmsenkäten ett stort antal svarande (cirka 1 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets år 2, boende i Stockholms stad). Det medför att även mindre vanliga företeelser kan undersökas på ett stabilt sätt. När hela staden inkluderas är det även möjligt att undersöka utvecklingen över tid. Storleken på populationen gör att enstaka personer inte riskerar att få alltför stort genomslag på resultatet. Vid jämförelse på stadsdelsområdesnivå är antalet svarande självklart lägre. Lägst hade Älvsjö med 149 svarande (årskurs 9) och högst hade Bromma med 624 svarande (årskurs 9). Eftersom resultaten från Stockholmsenkäten delas upp på fyra grupper (grundskola/gymnasiet respektive pojkar/flickor) blir undergrupperna bitvis små till antalet. När man jämför resultaten på stadsdelsområdesnivå över tid kan det därför hoppa mycket från ett år till ett annat just på grund av att det inte är så många elever i varje grupp som svarat. Tolkningar baserade på små grupper ska därför göras med stor försiktighet. Utvecklingen över tid (på stadsdelsområdesnivå) påverkas av att det är olika elever som vid varje tillfälle besvarar undersökningen. Siffrorna får god tillförlitlighet om de jämförs mellan stadsdelsområden för samma år (eller mellan stadsdelsområdet och staden i stort) samt att man över tid istället tittar på hela Stockholms stad. En annan fråga som med god tillförlitlighet kan undersökas på stadsdelsnivå är skillnader

18 18 (177) mellan pojkar och flickor eller mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiet år 2. Resultat I resultatdelen redogörs för 216 års undersökning samt tidsserier med resultat från tidigare mätningar. Resultaten som presenteras nedan är uppdelade i 11 teman. Dessa teman utgår från de nyckeltal som varit centrala i tidigare års undersökningar: tobak, alkohol, narkotika, skola, mobbning, spelande, brott, förhållande till andra människor, psykisk hälsa, trygghet samt debutålder. Varje tema inleds med en kort beskrivning och sammanfattning. Därefter beskrivs utvecklingen för hela staden. Sedan görs en jämförelse mellan stadsdelsområdena på resultatet för 216. Avslutningsvis presenteras en tabellsamling över resultat för staden samt stadsdelsområdena utifrån 216 och tidigare års mätningar. Tobak Det är allmänt vedertaget att tobaksbruket har en negativ inverkan på både individ- och samhällsnivå. I detta kapitel redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på utvalda variabler: andelen som röker dagligen eller ibland, andelen som snusar dagligen eller ibland samt anskaffningssätt (köp av tobak i butik) samt andelen som inte använder tobak. Sett till hela tidsperioden tycks ungdomars tobaksbruk (rökning och snusning) minska i samtliga grupper. Tydligast är detta fram till 26, därefter sker åter en ökning liknande 1998 års nivåer. Sedan 21 och fram till 216 års undersökning är den stadsövergripande trenden nedåtgående i samtliga grupper där mätperiodens lägsta nivåer återfinns i årets mätning. Stadsövergripande resultat Nedan presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå över tid samt uppdelade på kön och årskurs.

19 19 (177) Diagram 1. Andel som röker dagligen eller ibland. Uppdelad på kön och årskurs % Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen som röker dagligen eller ibland minskar från mätningens start år 1998 fram till 26. Mellan 26 och 21 sker en svagare ökning, efter 21 minskar dock andelarna igen. Denna minskning sker tydligast bland elever i årskurs 9 men liknande tendens syns även hos gymnasieelever. År 216 uppger 8 procent bland pojkarna samt 14 procent bland flickorna i årskurs 9 att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande siffror för gymnasieeleverna är 22 procent för pojkar samt 25 procent för flickor.

20 2 (177) Diagram 2. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelad på kön och årskurs % Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen elever som inhandlar cigaretter själv i butik 4 har minskat i samtliga kategorier från år 26 till 21. Mellan åren 21 och 214 är resultaten relativt stabila utan större förändringar. Andelen som köper cigaretter själv är genomgående högre bland gymnasieelever än elever i årskurs 9. I årets resultat är det 36 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna i grundskolan som uppger att de har köpt cigaretter själv i butik. För gymnasieelever är motsvarande 59 procent samt 52 procent för pojkar respektive flickor. 4 I frågan ingår elever som röker dagligen eller ibland samt har uppgivit att de är yngre än 18 år.

21 21 (177) Diagram 3. Andel som snusar dagligen eller ibland. Uppdelad på kön och årskurs % Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor I frågan om eleverna snusar dagligen eller ibland går det att urskilja att pojkar, oavsett årskurs, snusar i högre utsträckning än flickor under hela mätperioden. Samtidigt snusar gymnasieflickor något mer än flickor i grundskolan. Mellan åren 2 och 22 sker en ökning bland pojkarna i båda årskurserna, vilken sedan vänder och generellt minskar fram till 216. Skillnaden som syns mellan flickorna är den ökning som skedde mellan åren 2 till 26 där ökningen var något högre för gymnasieflickorna jämfört med flickor från grundskolan. Efter 26 sjunker andelarna och vid 21 fram till 216 är nivån stabilt låg för flickorna i båda årskurserna. Andelen flickor som snusar är lika låg i mätningens början som vid årets mätning. I årets mätning var det 6 procent som svarade att de snusar dagligen eller ibland bland pojkarna i årskurs 9, detta jämfört med 1 procent av flickorna. Bland gymnasieeleverna svarade pojkarna 19 procent och flickorna 2 procent.

22 22 (177) Diagram 4. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än18 år). Uppdelad på kön och årskurs % Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Förutom flickor i årskurs 9 svarar resterande tre grupper en mindre andel vid årets mätning än vid 26 på frågan om de köper snus själva i butik 5. Samtliga grupper hade även lägre nivåer år 212 än vid 26. Det är vid år 212 som förändring sker, flickor i årskurs 9 uppger högre andelar, jämfört med resterande elever där andelarna istället sjunker. År 216 svarar pojkar och flickor i nionde klass 44 respektive 56 procent. Motsvarande siffror för gymnasiets pojkar respektive flickor är 6 samt 3 procent. 5 I frågan ingår elever som snusar dagligen eller ibland samt har uppgivit att de är yngre än 18 år.

23 23 (177) Diagram 5. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Uppdelad på kön och årskurs % Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Under mätperioden för frågan om elever som inte använder tobak (cigaretter och snus) går det att utläsa en högre andel som helt väljer bort tobak. Denna trend gäller för både pojkar och flickor samt i de båda årskurserna. Vid 216 års mättillfälle svarade 89 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna i årskurs 9 att de inte använder tobak. Bland gymnasiets pojkar samt flickor uppgav 69 respektive 74 ingen tobaksanvändning.

24 24 (177) Resultat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som ovan uppdelade på stadsdelsområde samt kön och årskurs för 216. Diagram 6. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar åk 9 Flickor åk % Diagram 7. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar åk 9 Flickor åk %

25 25 (177) Diagram 8. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar åk 9 Flickor åk % Diagram 9. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar åk 9 Flickor åk %

26 26 (177) Diagram 1. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar åk 9 Flickor åk % Diagram 11. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 6 %

27 27 (177) Diagram 12. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 8 6 % Diagram 13. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 6 %

28 28 (177) Diagram 14. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn % Diagram 15. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde % Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn

29 29 (177) Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som ovan men i tabellform. Flera frågor finns med sedan 1998 men samtliga frågor redovisas över den tid som frågan funnits med i undersökningen. Vid samtliga frågor presenteras resultatet först från årskurs 9 och sedan från år 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. Tabell 2. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

30 3 (177) Tabell 3. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

31 31 (177) Tabell 4. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

32 32 (177) Tabell 5. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka 4 Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka 56 1 Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka 75 5

33 33 (177) Tabell 6. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

34 34 (177) Tabell 7. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

35 35 (177) Tabell 8. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

36 36 (177) Tabell 9. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka

37 37 (177) Tabell 1. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka 75 5 Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka 1 33 Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka 33 1

38 38 (177) Tabell 11. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojke Flicka Rinkeby-Kista Pojke Flicka Spånga-Tensta Pojke Flicka Hässelby-Vällingby Pojke Flicka Bromma Pojke Flicka Kungsholmen Pojke Flicka Norrmalm Pojke Flicka Östermalm Pojke Flicka Södermalm Pojke Flicka Enskede-Årsta-Vantör Pojke Flicka Skarpnäck Pojke Flicka Farsta Pojke Flicka Älvsjö Pojke Flicka Hägersten-Liljeholmen Pojke Flicka Skärholmen Pojke Flicka