Strategierna är många och olika och bidrar gemensamt till att uppnå de uppsatta utvecklingsmålen och utmaningarna.

Visioner, mål och utmaningar lägger grunden för översiktsplanens förslag till utveckling de närmaste 15 åren. Den övergripande utvecklingsinriktningen är formulerad som 13 strategier. Dessa strategier omfattar målformuleringar för de frågor som är särkilt viktiga för just Kristianstads kommuns markanvänding. Målet är att alla delar i kommunen ska utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar. Strategierna är många och olika och bidrar gemensamt till att uppnå de uppsatta utvecklingsmålen och utmaningarna. 24

3. STRATEGIER 25

BALANSERAD BEFOLKNINGSTILLVÄXT Kommunens positiva befolkningsutveckling förväntas fortsätta de kommande åren. Men hur ska befolkningstillväxten bäst fördelas i kommunens olika delar? Översiktsplanens mål är en balanserad befolkningstillväxt där kommunens alla delar ingår i en positv utveckling. BAKGRUND Sverige och regionen Under 2009 växte Sveriges befolkning med drygt 84.000 personer. En starkt bidragande orsak är invandring men även antalet födda barn ökar. Regionförstoringen, med en successiv inflyttning till de tre storstadsregionerna, är påtaglig. Ur ett tillväxtperspektiv är medelåldern i landet hög. Befolkningen i Skåne är något yngre än i landet i övrigt. Skåne är idag en av de snabbast växande storstadsregionerna inom EU, vilket beror på den starka inflyttningstrenden. Idag bor 13% av rikets befolkning i Skåne, vilket historiskt sett är mycket. Regionen har en förhållandevis låg BNP per invånare, men en hög sysselsättningsgrad. När det gäller forskning och utveckling och andelen människor som arbetar inom kreativa yrken ligger Skåne i den europeiska toppen. Regionens demografiska utmaningar ligger främst inom områdena social integration och ökad produktivitet. Befolkningsstruktur i kommunen 2010 Kristianstads kommun hade vid slutet av år 2009 78.788 invånare. Av dessa bor 39.700 inom Kristianstads tätortsområde*, 9.200 i Åhus och sammanlagt 8.300 i basorterna Arkelstorp, Degeberga, Tollarp, Önnestad och Fjälkinge. Det innebär att 73% av kommunens befolkning bor i de orter som har det bästa utbudet av kommunal service, 13% bor i någon av kommunens många övriga orter och 14% bor på ren landsbygd. Kommunens befolkning har under de senaste fem åren vuxit med i genomsnitt 575 invånare per år. Ökningen har främst skett inom Kristianstads tätortsområde*, men även i Åhus (+250 personer under perioden) och på ren landsbygd (+350 personer under perioden). Bland övriga orter har Fjälkinge, Balsby och Vinnö 26

fått flest nya invånare (+46, +33 och +32 personer under perioden.) Den ort som tappat flest invånare är Degeberga (-16 personer under perioden). Kartbilden och tabellen Inkomna bygglov för enbostadshus under 2007-2008 ger en bild av vilka områden som är intressanta för ny småhusbebyggelse. Drygt en tredjedel av byggloven gäller tomter utanför Kristianstad och Åhus/Äspet. Ungefär en femtedel, dvs ett 20-tal per år, har mer än 1 km till busstrafik med hög turtäthet. Endast 11 bygglov gäller tomter i övriga basorter. Befolkningsprognos Enligt kommunens befolkningsprognos för perioden 2010-2025 beräknas kommunens befolkning uppgå till 90.521 personer år 2025. Flyttningsnettot antas då i medeltal bli +635 personer/år. Prognosen indikerar att kommunen bör uppnå den målsättning om 90.000 invånare år 2025 som formulerats. Kartbilden Befolkningsprognos 2010-2025 visar de områden som beräknas få störst befolkningsförändringar. Delområden med en tydligt positiv utveckling (mer än 100 nya invånare eller en befolkningsökning på mer än 20% under perioden) är bl.a. Kristianstad, Önnestad, Balsby, Österslöv, Åhus och kuststräckan från Yngsjö och söderut. Enligt prognosen får de kommundelar som ligger utanför Kristianstads tätortsområde*, basorterna och Linderöd en befolkning som ökar med ca 250 personer till år 2025. Undantagna är tillväxtområdena Balsby, Österslöv och kusten från Yngsjö och söderut, vilka ensamma står för en ökning med 1.550 personer. Kristianstads tätortsområde* förväntas öka med 8.250 personer och Åhus med 1.250 personer. Önnestad väntas få en rejäl tillväxt med ca 600 nya invånare under perioden medan Fjälkinge får en betydligt mera begränsad ökning. Viss hänsyn har * Avgränsningen inkluderar Möllebacken, Hammar, Hammarslund, Viby, Norra Åsum och Vä/Öllsjö. Inkomna bygglov för enbostadshus under 2007-2008 Totalt 244 st Inom Kristianstads tätorts 97 st område Inom Åhus och 59 st Äspet Inom basorterna utan Åhus 11 st I lägen med 46 st mer än 1 km till busstrafik med hög turtäthet 1 bygglovsansökan för enbostadshus Mer än en bygglovsansökan för enbostadshus Busstrafik med hög turtäthet 27

då tagits till att de båda orterna får pågatågsstationer inom några år. Arkelstorp, Degeberga, Tollarp och Linderöd väntas få en minskad befolkning. Enligt prognosen ökar andelen boende inom Kristianstads tätortsområde* från 50% till 53% av kommunens totala befolkning. Samtidigt minskar den sammanlagda befolkningsandelen inom basorterna (Arkelstorp, Degeberga, Åhus, Tollarp, Önnestad och Fjälkinge) från 22% till 21%. Detta kan medföra problem eftersom basorterna svarar för det huvudsakliga serviceutbudet utanför Kristianstads stad. Befolkningsförändringar inom befintlig bebyggelse I mindre orter och på landsbygden är den främsta orsaken till befolkningsförändringar ofta att befolkningen inom befintlig bebyggelse förändras över tiden. Ett exempel är de generationsskiften som sker när en åldrad befolkning i en- eller tvåpersonshushåll flyttar ut och ersätts av barnfamiljer. I mindre orter och på landsbygden är det också vanligt att permanenthus blir fritidsbostäder. Utmed Åhuskusten pågår tvärtom en befolkningsökning genom omvandling av fritidshus till permanentboende. Befolkningsprognos 2010-2025 Områden som får mer än 100 nya invånare eller en ökning med mer än 20%. Åldersstruktur Kristianstads kommun har en jämn befolkningsstruktur jämfört med många andra kommuner. Även Kristianstads kommun har en hög andel individer i 55-64 års ålder, vilket innebär att andelen yngre pensionärer ökar under perioden 2010-2025. I övrigt har kommunen en hög andel individer på gymnasiet och i åldern 20-24 år. Områden som minskar med mer än 100 invånare eller mer än 20%. Övriga delområden får en mindre ökning/minskning eller förblir oförändrade. * Avgränsningen inkluderar Möllebacken, Hammar, Hammarslund, Viby, Norra Åsum och Vä/Öllsjö. 28 3 UTVECKLING AV GEOGRAFISKA OMRÅDEN

FÖRSLAG TILL BEFOLKNINGSUTVECKLING För att kunna bibehålla och utveckla basorternas utbud av service, bostäder, arbetsplatser och kollektivtrafik är det viktigt att basorterna har en positiv och balanserad befolkningsutveckling. Detta skapar i sin tur förutsättningar för levande orter och landsbygd i basorternas omland. RIKTLINJER BALANSERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING Ett kommunalt bostadspolitiskt program, som behandlar önskad befolkningsutveckling ska tas fram. Översiktsplanens förslag och särskilt följande riktlinjer bör ligga som underlag: Öka spridningen av flyttnettot enligt föreslagna utbyggnadsområden. Läs mer i kapitlena om basorterna. Befolkningsutvecklingen ska vara positiv även i de basorter som enligt befolkningsprognosen visar en negativ utveckling, d.v.s. Arkelstorp, Degeberga och Tollarp. Detta gäller även Linderöd som är viktig för kontakten med västra Skåne. Befolkningsutvecklingen ska ytterligare förbättras i de basorter som enligt befolkningsprognosen får en positiv befolkningsutveckling, d.v.s. Önnestad, Fjälkinge och Åhus. Särskild potential finns genom kommande pågatågstationer i Önnestad och Fjälkinge och genom Åhus attraktiva läge vid kusten. Områdena utanför Kristianstad och basorterna ska ha en sammantaget positiv befolkningsutveckling. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma i lägen med service, teknisk infrastruktur och kollektivtrafik. LINDERÖD Förslaget är att alla kommunens basorter (utöver Kristianstads stad) samt Linderöd ska ha en positiv befolkningsutveckling. 29

VÄXANDE OCH LEVANDE LANDSBYGD En av kommunens målsättningar är en växande landsbygd med goda förutsättningar för boende, arbete och besökare. En hållbar landsbygdsutveckling, vilket är en förutsättning för social hållbarhet, kräver tydliga riktlinjer för byggande och hushållning med mark. Tydlighet i planeringen är nödvändig för att konflikter mellan olika intressen ska kunna undvikas och för att våra övergripande utmaningar ska kunna antas. Landsbygd definieras i detta sammanhang som orter med mindre än 200 invånare, samt alla områden utanför sammanhållen bebyggelse. BAKGRUND Sverige och regionen Sett ur ett nationellt perspektiv är det de större städerna, däribland Malmö, som står för den största inflyttningen. I Skåne står trots detta landsbygden för en procentuellt sett större inflyttning än tätorterna. Fördelningen är dock ojämn. Medan landsbygden exploateras i vissa delar, framför allt i sydvästra Skåne, avfolkas andra delar av länet. Byggandet har generellt styrts av efterfrågan snarare än av tydliga strategier och restriktioner. Fokus i planeringen har ofta legat på städer och tätorter. Det är idag attraktivt att bosätta sig på landsbygden i Skåne. Särskilt den tätortsnära landsbygden har idag en positiv befolkningsutveckling. För att boende på den övriga landsbygden ska kunna vara ett alternativ till tätorterna måste viss service, kommunikationsmöjligheter och handel finnas. Arbetstillfällen är ytterligare en avgörande faktor. Beroendet är ömsesidigt: minst byggs det idag i områden där inflyttning är avgörande för näringslivsutveckling och service. Lantbrukets strukturomvandling mot allt större enheter resulterar ofta i storskaliga byggnader och anläggningar. Storskaligheten innebär ofta en stor visuell påverkan på landskapet. Kommunen deltar 30

idag inte i prövningen vid tillkomsten av ekonomibyggnader, trots den kunskap om lokala förhållanden, helhetssynen och överblicken över andra projekt som finns i de kommunala förvaltningarna. Dagens regelverk för den fysiska planeringen passar dåligt för den bebyggelse som blir effekten av ovanstående. Landsbygden i Kristianstads kommun Förhållandena i Kristianstads kommun är ganska ovanliga för Skåne. Kristianstads stad är en relativt liten stad beläget i ett stort omland med många mindre orter och ett småskaligt näringsliv. Hälften av kommunens 6.700 företag (i detta sammanhang räknas de företag som innehar F-skatt exkl. kommunala organisationer, trosförbund etc) är registrerade utanför Kristianstads innerstad och Åhus (2009). Av kommunens knappt 79.000 invånare bor 14% på landsbygden. Av den övriga befolkningen bor 73% inom Kristianstads tätortsområde eller i någon av basorterna Arkelstorp, Degeberga, Åhus, Tollarp, Önnestad och Fjälkinge. Vidare bor 13% i någon av kommunens många övriga orter (2009). Styrkor och möjligheter I Kristianstad är livsmedelsproduktion på landsbygden relativt hög. Det finns pågående kommunala initiativ till att stärka landsbygden Kommunen har god tillgång till natursköna, varierande boendemiljöer. Kommunen har god tillgång till stora rekreationsområden. Naturturismen som inkomstkälla kan utvecklas mer. Kommunen har ett rikt utbud av kulturhistoriskt intressanta miljöer som kan lyftas fram som besöksmål. Svagheter och hot Delar av kommunen avfolkas. Det finns brist på kommersiell och kommunal service och kollektivtrafik på stora delar av landsbygden. Detta beror delvis på svårigheter att planera effektivt. Ny spridd bostadsbebyggelse på landsbygden har genom åren tillkommit. Brist på varierande boendeformer, särskilt mindre lägenheter. Ökad inflyttning leder till att jordbruksmark tas i anspråk och att underlag för kollektivtrafik och service i tätorter minskar Ekonomibyggnader för lantbruket med stor miljöoch landskapsbildspåverkan kan tillkomma utan kommunens kännedom Veta mer Hushållningen med mark behandlas i lagen, både i PBL och MB. Här ställs krav på lämplighet ur både markhushållningsaspekter och avseende möjligheter att ordna samhällsservice och teknisk försörjning på ett hållbart sätt. Kommunen är skyldig att planera för lokalisering av ny bebyggelse på mark som är lämplig för ändamålet. Det innebär att det skall vara säkert och inte påverka andra viktiga samhällsintressen negativt. Det skall också finnas möjligheter att ordna samhällsservice och teknisk försörjning på ett hållbart sätt. Tekniska frågor som utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp och fjärrvärme kan vara en viktig faktor för att medge ny bebyggelse i ett område. 31

Basorterna- en viktig del av landsbygden Inom kommunen finns sex stycken s.k. basorter; Arkelstorp, Degeberga, Tollarp, Åhus, Önnestad och Fjälkinge. De stora kommunsammanslagningarna på främst 1970-talet innebar att Kristianstad kom att bli Skånes till ytan största kommun. Kommunens storlek gör det svårt för centralorten att försörja alla kommunens delar med service i form av skola, vård, dagligvaruhandel och fritidsaktiviteter. Basorterna är särskilt viktiga eftersom de erbjuder en stor del av den service som krävs för en bra vardag. Basorterna var tidigare huvudorter i sina respektive kommuner och har som sådana vissa gemensamma drag: de har under en längre tid haft ett visst utbud av service, handel och arbetstillfällen. Flera av orterna har också varit hållplatser på olika järnvägslinjer. Med en ökad inflyttning till större städer har dock några av basorterna kommit att drabbas av en minskande befolkning. Risken finns att man på sikt får svårt att upprätthålla ett tillräckligt service- och handelsutbud. Vad kan kommunen göra för landsbygdsutvecklingen? De boende och verksamma på landsbygden är naturligtvis nyckelpersoner för landsbygdsutvecklingen. I den översiktliga planeringen vill kommunen verka för en balans mellan stad och land vad gäller utbud, produktion och konsumtion. Ett flertal projekt där kommunen är delaktig pågår för att lyfta landsbygden. Ett utökat nätverkande och korta informationsvägar är en del. Kommunen kan på så sätt samverka och stödja utvecklingsarbetet med de aktörer som finns för att skapa goda förutsättningar för att uppnå målet en växande landsbygd. Kommunen samordnar ansökningar inom Leader - projektet som syftar till att möjliggöra satsningar på förbättring av miljö och landskapet, liksom diversifiering och förbättring av livskvalitén på landsbygden. 32

FÖRSLAG TILL HÅLLBAR LANDSBYGDSUTVECKLING För en positiv utveckling av landsbygden och dess mindre samhällen är det viktigt att kommunen verkar för att basorterna stärks som attraktiva bostadsorter och starka servicenoder för omkringliggande landsbygd. Detta är en av översiktsplanens viktigaste strategier. I översiktsplanen har därför särskilda studier gjorts av basorternas förutsättningar och det ges förslag till utveckling av respektive ort. Utöver basorterna har Linderöd behandlats i en egen studie. Orten har inte status som basort, men har inkluderats i studien eftersom den är intressant som inflyttningsort sett ur ett regionalt perspektiv. Se vidare i kapitlet Utveckling av geografiska områden. Även kusten söder om Åhus är utpekad som utvecklingsområde genom Det växer längs kusten! Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda, antaget av KF 2009-02-10. Utöver dessa utpekade utvecklingsområden finns ett stort antal mindre orter i kommunen. En betydande del av befolkningen bor där eller på ren landsbygd. Vissa orter har idag kollektivtrafik av varierande standard, men är delvis beroende av en grannort för kommunal och kommersiell service. Övriga i kommunen saknar detta utbud och är helt beroende av bil för att klara vardagen. RIKTLINJER LANDSBYGDEN Kommunen ska satsa på basorterna som servicenoder för omkringliggande landsbygd. Stabil befolkningsutveckling i orterna bidrar till att bevara och utveckla utbudet av basservice. Ny sammanhållen bebyggelse lokaliseras därför med fördel till befintliga tätortsstrukturer och kollektivtrafikstråk. Även enstaka etableringar kan vara av betydelse för en levande landsbygd, liksom större nyetableringar som bidrar till balans mellan stad och land. Kommunen ska genom planering och markinnehav verka för att ny bebyggelse i första hand kommer till stånd inom områden som idag har service, teknisk infrastruktur och kollektivtrafik. Bebyggelseutvecklingen ska ske med hänsyn till naturvärden samt jord- och skogsbrukets intressen. Utvecklingen bör ske på ett sådant sätt att kommunal service och kollektivtrafik utnyttjas effektivt. På odlingsmark i klass 8-9 bör ny bebyggelse utanför utpekade bebyggelseområden inte medges. Ny bebyggelse som försvårar rationellt brukande av marken ska undvikas. Exempel på större etableringar som verkar positivt för landsbygdsutvecklingen och som bidrar till balans mellan stad och land är: Bebyggelse som innebär verksamheter och arbetstillfällen på landsbygden. Boende som medverkar till ökad landsbygdsturism och fritidsboende. Generationsboende vid lantbruksfastigheter samt omvandling av outnyttjade ekonomibyggnader. Ny bebyggelse ska anpassas efter vegetation och topografiska förhållanden på ett sådant sätt att landskapsbilden inte påverkas negativt. Tillkommande bebyggelse på landsbygden ska anpassas till omgivningens bebyggelsestruktur och -karaktär, bland annat vad gäller materialval och byggnaders förhållande till väg. Landsbygdens bostadsbestånd skall kompletteras med mindre lägenheter på lämpliga orter. RIKTLINJER BASORTERNA Genom den fysiska planeringen ska kommunen verka för en positiv utveckling i basorterna bland annat genom: Åtgärder i den fysiska miljön, exempelvis attstärka centrummiljöer, gång- och cykelvägar och grönstråk. Bibehålla kommunal service. Kollektivtrafik med god standard. Planläggning av attraktiva bostadsområden för ett ökat befolkningsunderlag. Planläggning av attraktiva verksamhetsområden för etablering av nya företag. Verkande för att det byggs kompletterande bostadstyper bland annat genom kommunalt bostadsbolag. Varierande storlekar på bostadstomter för friliggande eller sammanbyggda hus. God standard på teknisk försörjning: vatten och avlopp, värme, IT etc. Utarbeta flexibla detaljplaner i de centrala delarna för att få till stånd en mix av funktioner. Ett samlat planeringsgrepp för att stärka orternas attraktivitet och positiva utveckling. 33

MÅNGFALD AV BOSTÄDER Enligt kommunens målsättning om 90.000 invånare år 2025 behövs en befolkningstillväxt på i genomsnitt 700 nya invånare/år. Detta innebär ett behov av ca 300-350 nya bostäder per år i kommunen. Kristianstad ska vara en attraktiv kommun att flytta till och bo kvar i. Var och hur ska det då byggas? BAKGRUND Sverige och regionen Sverige har en hög bostadsstandard i internationell jämförelse. Trots detta finns det problem på bostadsmarknaden. Enligt SKL:s bostadsmarknadsenkät 2009 råder det brist på bostäder framför allt för ekonomiskt svaga hushåll, för medelålders och äldre samt för ungdomar. Enligt Lagen (2000:1383) om kommunens bostadsförsörjningsansvar är det kommunens ansvar att planera för och ordna bostäder till sina medborgare. År 2009 rapporterade 27 av Skånes 33 kommuner bostadsbrist enligt länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys. Länet står idag inför en demografisk utmaning: Den ökande andelen äldre med ett förändrat bostadsbehov, ett stort antal ungdomar vill flytta hemifrån och många nyinflyttande som kommer att utgöra nya hushåll på bostadsmarknaden. Kristianstad är en av de skånska kommuner som redovisar bostadsbrist. Skälen till detta anges vara höga produktionskostnader och en marknad som inte klarar de höga hyror som produktionen kräver. 34

Efterfrågan på olika bostadstyper hänger bland annat ihop med befolkningsutveckling, inkomstnivåer och hushållsbildningen i kommunen. Det är viktigt att det på bostadsmarknaden finns alternativ och valmöjligheter som svarar mot de varierande krav olika grupper har. Det är också viktigt att det finns bostäder att erbjuda i områden med goda pendlingsmöjligheter vilket minskar känsligheten för variationer i arbetsmarknad och konjunktur. Bostadsbyggandet i kommunen I Kristianstads kommun finns totalt ca 37.000 lägenheter registrerade (2009-11-17) varav ca 16.000 utgör lägenheter i flerfamiljshus och ca 21.000 lägenheter i småhus. Nyproduktionen sker huvudsakligen i centrala Kristianstad och Åhus. Under perioden 2006-2008 har 635 bostäder producerats varav 257 villor, 58 marklägenheter, 216 hyreslägenheter och 104 studentlägenheter. Bland bostadsprojekten som förväntas påbörjas 2010 är det egnahem och hyresrätt som dominerar. Inga bostadsrätter planeras under perioden. Ett problem för många av kommunens orter är att det finns en efterfrågan på, och ett behov av, nya bostäder men inte ett tillräckligt stort marknadsintresse för att bygga. 34% Bostadsproduktion 2006-2008 41% Behov av nya bostäder Planberedskapen för bostäder i kommunen är god. Det finns planlagda ännu ej utnyttjade bostadsområden och tomter i samtliga av kommunens basorter (Arkelstorp, Degeberga, Tollarp, Åhus, Önnestad och Fjälkinge) samt i ett flertal av de övriga orterna. Bedömningen är dock att många av tomterna dåligt motsvarar vad marknaden efterfrågar. Önnestad och Fjälkinge är de basorter som har minst antal lediga tomter. Kristianstads stad har en bra planberedskap för nya bostäder. 9% 16% Villor Studentlägenheter Marklägenheter Hyreslägenheter Bostadsproduktion i Kristianstads kommun 2006-2008 Variation av bostäder och upplåtelseformer I många bostadsområden och orter i Kristianstads kommun finns en brist på variation av bostadstyper. De flesta orter består till övervägande del av villabebyggelse. Fortfarande byggs och planeras områden med ensartade bostadstyper, framför allt villaområden. Denna brist på variation är en bidragande orsak till boendesegregation. 30 25 20 15 10 5 0 Antal kommuner Brist Balans Överskott Bostadsmarknadsläget i Skåne 2009 Bild ur länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Skåne län 2009. 35

Lägenheter i Fjälkinge Bostadsrätter vid Östra Kaserngatan Nybyggd villa i Tollarp Nybyggnad av villa i Tollarp Äldre villor i Everöd Nybyggda villor i Hammarslund Äldre bygata i Rinkaby Grupphusbebyggelse i Fjälkinge Grupphusbebyggelse i Tollarp 36

Styrkor och möjligheter Det finns en efterfrågan, genom inflyttning och förändringar i demografin, på bostäder i kommunen Kommunen har ett antal basorter med grundläggande service och kollektivtrafik Det finns kommunalt markinnehav och god planberedskap i flera orter Svagheter och hot En alltför spridd bostadsbebyggelse och minskande befolkningsunderlag i vissa av basorterna leder till svårigheter att upprätthålla service nedåtgående spiral Vissa områden har begränsad variation/bredd på bostadsutbudet segregation Det finns efterfrågan och behov av nya bostäder, men inte alltid ett marknadsintresse. Förväntad lokalisering En del av kommunens nya bostäder förväntas tillkomma i anslutning till mindre tätorter, byar och övrig samlad bebyggelse, på landsbygden samt utmed Åhuskusten. Huvuddelen av bostadsutbyggnaden förväntas dock även fortsättningsvis ske i Kristianstad och Åhus. Utvecklingen inom Kristianstads stad behandlas i Fördjupad översiktsplan för Kristianstads stad (KF 2009-06-09) och för kusten söder om Åhus i programmet Det växer längs kusten (KF 2009-02-10). FÖRSLAG TILL GOD BOSTADSUTVECKLING Basorterna samt Linderöd ska utvecklas ytterligare som attraktiva bostadsorter där god service, teknisk försörjning och kollektivtafik är en förutsättning. Kommunen ska arbeta för att ny bostadsbebyggelse tillkommer i attraktiva och unika lägen i basorterna och dess närmiljö. Kommunen bör arbeta för att möjliggöra för människor att bo kvar i sitt närområde/på sin ort under olika skeden av livet med de förändrade behov av bostad som detta medför. I orter som idag domineras av villor behövs lägenheter, både för att möjliggöra inflyttning och kvarboende. Särskilda behov finns bland ungdomar som vill flytta hemifrån och äldre som vill flytta från villan till ett mer lättskött boende. Detta kan i sin tur sätta igång flyttkedjor genom att villor frigörs för exempelvis barnfamiljer att flytta in i. Förslag till nya områden för bostäder behandlas vidare i kapitlet Utveckling av geografiska områden. RIKTLINJER BOSTADSUTVECKLING Ett kommunalt bostadspolitiskt program som anger riktlinjer för bostadsbyggande ska tas fram. Riktlinjer för bostadsbyggandet är ett verktyg för att nå önskad befolkningsutveckling. I mindre orter och på landsbygden ska ny bostadsbebyggelse i första hand tillkomma i lägen med närhet till service och kollektivtrafik. Den kan i vissa fall även utgöras av enstaka etableringar utan närhet till service och kollektivtrafik om den bidrar till levande småorter och landsbygd. Bostadsområden ska planeras utifrån folkhälsomålen där bl.a. trygghet, tillgänglighet, möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet och tillgång till offentliga mötesplatser är viktiga frågor. Ny bebyggelse och miljöer ska utformas med god arkitektur och kvalitet. Nya bostadsområden ska klimat- och energianpassas enligt kommunens Klimatstrategi Bevarandet av natur- och kulturmiljö är en tillgång i planering av nya områden. Vid planering ska en blandning av bostadstyper och varierade storlekar på bostadstomter eftersträvas liksom möjligheter till funktionsblandning, t.ex. bostadsnära verksamheter. Det är angeläget att detaljplaneläggning av ny bostadsbebyggelse i Fjälkinge och Önnestad prioriteras med hänsyn till att orterna får Pågatågstopp inom några år. 37

VÄLFUNGERANDE KOMMUNIKATIONER För att Skåne ska fungera som en gemensam marknad för boende, arbete och utbildning måste det finnas goda möjligheter för transporter, vilket i sin tur förutsätter ett bra nät av vägar och järnvägar. Tågresande är det färdsätt som idag ökar mest och har god konkurrenskraft gentemot bilen. För att inte brister i infrastrukturen ska bli en begränsning för regionens utveckling kommer stora investeringar att behöva göras, bland annat i utbyggd spårkapacitet. BAKGRUND KOLLEKTIVTRAFIK Kommunens kollektivtrafikförbindelser består av tågtrafiken på Skånebanan och Blekinge kustbana med koppling till Södra Stambanan, samt av bussnätet i form av regionbussar och stadsbussar. Kristianstad utgör den samlade knutpunkten för kommunens kollektivtrafik. Med ett nytt resecentrum som planeras vid Kristianstads C kommer all tåg- och busstrafik i framtiden att sammanstråla i en punkt. Den regionala tågtrafiken i Skåne består av Öresundståg och Pågatåg. Öresundstågen har fokus på korta restider mellan större orter medan Pågatågen är ett lokaltågsystem för kortare pendling mellan orter och för inmatning till de stora tågnaven. Kristianstad har ännu inga Pågatågstopp utöver Kristianstad C men kommer att få hållplatser i Önnestad och Fjälkinge. Regionbussnätet kompletterar tågtrafiken regionalt och utgör också viktiga förbindelser mellan Kristianstad och de olika kommundelarna. Bäst förbindelser med Kristianstad har basorterna Åhus, Önnestad, Fjälkinge, Tollarp, Arkelstorp och Degeberga. En stor andel av befolkningen bor i mindre orter eller på landsbygden där tillgången till kollektivtrafik är begränsad eller saknas helt. Pendling Kristianstads kommun har en något större inpendling av arbetskraft än utpendling (2008). Störst inpendling av arbetskraft sker från Hässleholm, Bromölla, Östra Göinge, Sölvesborg och Hörby samt från Malmö och Lund. Utpendling av arbetskraft sker framför allt till Hässleholm, Bromölla, Östra Göinge och Sölvesborg samt till Malmö, Lund och Stockholm. Det sker också omfattande utbildningspendling samt fritidsresor. 38

Arbetspendling mellan Kristianstads kommun och övriga kommuner i landet 2008 Inpendling från annan kommun Vittsjö Markaryd Bjärnum Perstorp Perstorp Sösdala Tjörnarp Tyringe Höör Sösdala Tjörnarp Höör Vittsjö Bjärnum Tyringe Antal Hässleholm Hässleholm Killeberg Älmhult Osby Hästveda Killeberg Vinslöv Osby Hästveda Vinslöv Utpendling till annan kommun Önnestad Önnestad Kristianstad Kristianstad Fjälkinge Fjälkinge Bromölla Bromölla Befintliga och planerade stationsorter inom Pågatåg nordost Antal 1. Hässleholm 1581 1. Hässleholm 1643 2. Östra Göinge 1285 2. Malmö 817 3. Bromölla 930 3. Bromölla 711 4. Sölvesborg 589 4. Östra Göinge 624 5. Malmö 419 5. Lund 563 6. Lund 347 6. Sölvesborg 304 7. Hörby 231 7. Stockholm 235 8. Osby 191 8. Hörby 157 9. Simrishamn 173 9. Olofström 153 10. Karlshamn 172 9. Helsingborg 153 10. Osby 123 Övriga kommuner 1758 Övriga kommuner 1958 Sölvesborg Sölvesborg 34 turer/dag 18 turer/dag 19 turer/dag 22 turer/dag 48 turer/dag 11 turer/dag 24 turer/dag 19 turer/dag 19 turer/dag Restid med regionbuss till Kristianstad Antalet turer och restider avser förhållandena under 2010. 0-10 min 10-20 min 20-30 min 30-40 min Övrig linje med mycket få turer 39

Planerade förbättringar till 2021 Pågatåg Nordost Genom projektet Pågatåg Nordost kommer en rad tätorter i nordöstra Skåne och i grannlänen Kronoberg och Blekinge att få Pågatågstrafik. I Kristianstads kommun berörs orterna Önnestad och Fjälkinge, där tågstopp planeras inom några år. Turtätheten blir ett tåg i timmen. Stationslägena väntas få stor betydelse för orternas attraktivitet och utgör en viktig förutsättning för framtida utbyggnad av orterna. Trafikverket arbetar just nu med en förstudie. Superbuss Som ett alternativ till spårbunden trafik planerar Skånetrafiken att införa s.k. superbuss på sträckan Broby-Kristianstad-Åhus och på sikt eventuellt också på sträckan Kristianstad-Ystad/Simrishamn. Super- Etappvis utbyggnad av E22. bussar kräver hög framkomlighet och har hög komfort enligt principen tänk tåg, kör buss. JÄRNVÄG Kristianstad har järnvägsförbindelser för person- och godstrafik österut på Blekinge Kustbana och västerut på Skånebanan till Helsingborg via Hässleholm där banan korsar Södra Stambanan. Järnvägen mellan Kristianstad- Åhus används bara för godstrafik. Planerade utbyggnader till 2021 Enligt Region Skånes RTI-plan 2010-2021 kommer s.k. trimningsåtgärder att genomföras inom kort för att pågatågstrafik ska kunna kan öppnas på sträckorna Hässleholm-Alvesta och Hässleholm-Sölvesborg. Exempel på förbättringar enligt Trafikverkets förslag till nationell plan 2010-2021 är utbyggnad med fler spår på Södra stambanan mellan Malmö och Lund och färdigställandet av Citytunneln i Malmö. VÄGNÄT De viktigaste vägförbindelserna för kommunen är E22, Riksväg 19, Riksväg 21 och väg 118. Alla är betydelsefulla för kollektivtrafik, godstransporter och för arbets- och utbildningspendling med bil. E22 E22 har stor betydelse i hela sin sträckning mellan Malmö och Norrköping. Det pågår ett arbete för att göra vägen mer tålig, attraktiv och säker för både gods och människor. Region Skåne anser att en utbyggnad av E22 mellan Malmö och Kristianstad är en av de viktigaste satsningarna för att främja sysselsättning och tillväxt i regionen. Planerade utbyggnader till 2021 Planerade utbyggnadsetapper enligt Trafikverkets förslag till nationell plan 2010-2021 är Hurva Rolsberga, Hörby N Linderöd, Förbifart Linderöd och Linderöd Vä. Riksväg 21 Riksväg 21 mellan Kristianstad-Hässleholm-Helsingborg utgör det viktigaste östvästliga vägstråket genom norra Skåne. Vägen har på långa sträckor dålig framkomlighet och säkerhet. Planerade utbyggnader till 2021 Ombyggnad till mötesfri landsväg (2+1) har skett på en stor del av sträckan Hässleholm-Kristianstad. Enligt Region Skånes RTI-plan 2010-2021 kommer även den återstående delen Vanneberga-Önnestad att byggas ut till mötesfri landsväg under perioden. Riksväg 19 Riksväg 19 mellan Broby och Ystad utgör en nordsydlig regional förbindelse mellan Småland, nordöstra Skåne och Österlen. Det är ett viktigt pendlingsstråk för arbete och utbildning och nyttjas för långväga godstransporter till Polen via Ystad. Vägen är på stora delar smal med många anslutningar från andra vägar Viktiga stråk och målpunkter för resandet i regionen. 40

Rv 19 och fastigheter. Den är också relativt tätt trafikerad av lastbilar och traktorer. Godstrafiken genom tätorterna är besvärande, passagen genom Degeberga är särskilt problematisk. Även passagen genom Färlöv - Vinnö innebär störningar. Planerade utbyggnader till 2021 Enligt Region Skånes RTI-plan 2010-2021 kommer sträckan Bjärlöv-Hanaskog att byggas ut till mötesfri landsväg (2+1) under perioden. Trafikverket planerar att bygga en ny väg förbi Stora Herrestad under 2011. Gång- och cykelvägar mellan orter E22 E22 GC befintligt stråk GC föreslaget stråk enligt Säkrare cykelvägar 2005 GC föreslaget stråk för friluftsliv och turism E22 TOLLARP ÖNNESTAD E 22 22 Rv 21 Rv 19 KRISTIANSTAD E 22 DEGEBERGA E22 ARKELSTORP FJÄLKINGE ÅHUS Väg 118 Väg 118 förbinder Bjärlöv - Kristianstad - Åhus med väg 21 söder om Degeberga. Sträckan mellan Kristianstad och Åhus är en av östra Skånes mest trafikerade med upp till 10.000 fordon/md sommartid. På sträckan går också tunga transporter till Åhus hamnoch industriverksamhet. Passagen genom Rinkaby är problematisk med besvärande bullernivåer och trafiksäkerhetsproblem. Ombyggnad av sträckan Rinkaby-Horna till mötesfri landsväg har nyligen skett. Övrigt regionalt vägnät En stor del av trafiken i kommunen går på det regionala vägnätet. Nedan följer en sammanställning av de viktigaste regionala vägarna där det också går kollektivtrafik. Väg 1644 och 1646: förbinder Åhus med E22 söderut. Väg 1647: förbinder Kristianstad med Gärds Köpinge. Väg 1648, sträckan Åhus Kristianstad: en viktig pendlingsväg mellan Åhus och Kristianstad. En del av godsleden mellan industrierna i Nöbbelöv och Åhus. Väg 2000: förbinder Kristianstad/Vä med Rickarum och Äsphult. Väg 2060: förbinder Kristianstad med Arkelstorp. Väg 2073: förbinder Viby med Vånga. Sträckan från Fjälkinge till Barum via Kiaby med anslutning till Ivö är betydelsefull också ur turismsynpunkt. KRISTIANSTADS TÄTORTSOMRÅDE Utvecklingen av kommunikationer inom Kristianstads tätortsområde behandlas i Fördjupad översiktsplan för Kristianstads stad (2009). I denna behandlas också den s.k. A3-leden söder om Åsums fure, vilken i första hand syftar till att skapa en mer gen förbindelse från Åhus till E22. En viktig del i utvecklingen är utarbetandet av en strategisk trafikplan för Kristianstads stad. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK I staden Kristianstad och i basorterna finns ett relativt välfungerande gång- och cykelvägnät. Kommunen vill fortsätta utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet så att det även går att cykla mellan viktiga målpunkter utanför tätorterna. Utbyggnader och förbättringar sker kontinuerligt enligt det kommunövergripande dokumentet Säkrare cykelvägar 2005. Förslag till nya cykelvägar mellan orter redovisas på kartbilden Gång- och cykelvägar mellan orter. I förslaget ingår även ett antal stråk för friluftsliv och turism som inte finns med i Säkrare cykelvägar 2005. KRISTIANSTAD FLYGPLATS Kristianstads flygplats är fjärrlänken för Kristianstad och nordöstra Skåne. Verksamheten är starkt kopplad till nordöstra Skånes näringsliv och av regional betydelse. För näringslivet är tillgången till en närliggande flygplats ibland en avgörande betydelse för lokalisering och utveckling. Kommunen förespråkar att riksintresset för flygplatsen finns kvar. En bättre koppling till expressbusslinjerna 3 och 4 genom direkt avstigning i flygterminalen behöver på sikt genomföras. ÅHUS HAMN Åhus hamn är östra Skånes största hamn och av regional betydelse som bulk- och containerhamn med linjer till Tyskland och England. Hamnen har fått ökad betydelse för import- och exportberoende företag. FÖRSLAG TILL INFRASTRUK- TURSATSNINGAR Följande infrastruktursatsningar är angelägna för kommunen men ingår inte i Trafikverkets eller Region Skånes investeringsplaner fram till 2021. 41

Skånebanan Kapaciteten på Skånebanan begränsar idag utvecklingsmöjligheterna för persontrafiken. Turutbud och restider behöver bli mer attraktiva för att motsvara behovet av pendlingsmöjligheter i öst-västlig riktning. Kommunen förordar särskilt att dubbelspår byggs ut mellan Kristianstad och Hässleholm inom en nära framtid. På lite längre sikt behöver hela Skånebanan till Helsingborg bli dubbelspårig. I Tågstrategi 2037 bedömer Skånetrafiken en utbyggnad till dubbelspår på sträckan Helsingborg-Kristianstad som nödvändig under perioden 2021-2030. Södra Stambanan och eventuell höghastighetsbana Utveckling av standard och kapacitet behöver ges hög prioritet för hela Södra Stambanan. Stambanan har stor betydelse för resandemöjligheterna inte bara mot sydvästra Skåne utan också norrut till Småland och mot Stockholm. Kommunen förordar att lokaliseringen av en eventuell höghastighetsbana sker till Södra Stambanan, vilket ger störst upptagningsområde och marknad för höghastighetståg i Skåne, Småland och Blekinge. Blekinge kustbana Kapaciteten på Blekinge kustbana är begränsad genom att järnvägen är enkelspårig med många mötesplatser och där vissa partier är mycket kurviga. Kommunen förordar särskilt att dubbelspår byggs ut mellan Sölvesborg Kristianstad inom en nära framtid. Dubbelspår till Sölvesborg skapar kapacitet för förbättrat turutbud och restider och gör det också möjligt att flytta det kommande stationsläget i Fjälkinge till ett mera centralt läge. På längre sikt behöver hela Blekinge Kustbana få ökad kapacitet med bland annat dubbelspår. Ny järnväg Kristianstad-Åhus Kommunen ser det som angeläget att en ny järnväg för Pågatågstrafik kommer till stånd mellan Kristianstad och Åhus. Stråket Åhus-Kristianstad är östra Skånes största pendlingsrelation med buss samtidigt som stor pendling sker med bil. Åhus har goda utvecklingsförutsättningar och hög tillväxtpotential genom sitt kustnära läge. I Tågstrategi 2037 tar Skånetrafiken upp en ny järnvägsförbindelse mellan Kristianstad och Åhus som ett tänkbart behov på lång sikt, till år 2037. Regionvägnätet Regionalt vägnät Korridor E22 I Tågstrategi 2037 tar Skånetrafiken upp dubbelspår på Blekinge kustbana öster om Kristianstad som ett behov till år 2037. Föreslagna förbifarter ARKELSTORP Järnvägsnätet Rv 19 Befintligt järnvägsnät Föreslagen järnvägssträckning ÖNNESTAD FJÄLKINGE KRISTIANSTAD Alternativ järnvägssträckning Rv 21 E2 2 E22 E2 2 TOLLARP E 22 ÅHUS Rv 19 2 E2 DEGEBERGA 42

Diagonalen Kommunerna i Skåne nordost driver tillsammans idén om en ny, genare järnvägsförbindelse mellan Kristianstad-Hörby-Lund. Satsningen kan ge väsentligt kortare restider och tåganknytning till Hörby samtidigt som Södra Stambanan avlastas. Ett alternativ till en sträckning via Hörby kan vara att järnvägen ansluter till Södra Stambanan vid Höör. I Tågstrategi 2037 tar Skånetrafiken upp Diagonalen som ett önskemål från kommunerna men inte som ett behov under perioden fram till 2037. E22 En utbyggnad av hela E22 genom Skåne till motorvägsstandard är en viktig förutsättning för regionförstoring och balans i den skånska utvecklingen. Utöver de under perioden 2010-2021 planerade utbyggnadsetapperna Hurva Rolsberga, Hörby N Linderöd och Linderöd Vä behöver sträckorna Fogdarp-Hörby N och Fjälkinge- Gualöv att byggas ut till motorvägsstandard inom en nära framtid. Trafikverket anger byggstart för de båda återstående sträckorna till tidigast 2021. Riksväg 21 Med den viktiga funktion som Riksväg 21 har som östvästlig vägförbindelse i norra Skåne anser kommunen att hela sträckan behöver byggas ut till 2+1 väg. Riksväg 19 Riksväg 19 har en viktig funktion som regional vägförbindelse mellan Småland i norr och Ystad i söder. Kommunen anser att hela sträckan behöver byggas ut till 2+1 väg. Dessutom behöver förbifarter byggas vid Degeberga och Färlöv-Vinnö för att undvika besvärande och riskfylld genomfartstrafik. I Region Skånes RTI-plan anges en förbifart vid Degeberga samt en ny och genare vägsträckning från cirkulationsplatsen norr om tpl Härlöv till befintlig järnvägsviadukt i Karpalund som möjliga om den ekonomiska ramen hade varit 25% större. Båda föreslås utformas som mötesfri landsväg (2+1). Trafikverket har gjort en arbetsplan för ombyggnad av väg 19 mellan Tomelilla och Degeberga till mötesfri landsväg med omkörningsfält, så kallad gles 2+1 väg. Projektet finns inte med i investeringsplanen fram till 2021. RIKTLINJER KOMMUNIKATIONER Genom den fysiska planeringen ska kommunen verka för goda kommunikationer genom: Att transportsystemets miljöeffekter ska minska. Att transportsystemet ska utvecklas jämställt och med god tillgänglighet för funktionshindrade. Att transportsystemet ska ge god och trafiksäker tillgänglighet för person- och godstransporter i kommunens olika delar. Att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska ges hög prioritet. Att ny bebyggelse lokaliseras till hållplatsnära lägen. Kommunen ska aktivt arbeta för: Att Skånebanan mellan Kristianstad-Hässleholm byggs ut till dubbelspår inom en nära framtid. Att hela Skånebanan till Helsingborg blir dubbelspårig. Att Blekinge kustbana på sträckan Kristianstad- Sölvesborg byggs ut till dubbelspår inom en nära framtid. Väg 118 Med hänsyn till den höga trafikbelastningen på väg 118 på sträckan Kristianstad-Åhus anser kommunen att en förbifart behöver byggas vid Rinkaby. Behovet av en förbifart ökar troligen om förbud införs för tung trafik på Åsumsvägen. För att begränsa störningarna från trafik genom Hedentorp/Helgedal i Kristanstad har möjligheten att stänga vägsträckan för tung genomfartstrafik diskuterats. Att hela Blekinge kustbana får ökad kapacitet med bland annat dubbelspår. Att en ny järnväg med Pågatågstrafik kommer till stånd mellan Kristianstad - Åhus. Att superbussar införs i kollektivtrafikstråk med stort resandeunderlag där spårtrafik saknas. En utbyggnad av den s.k. Diagonalen, ny järnväg mellan Kristianstad - Hörby - Lund. Ett alternativ till en sträckning via Hörby kan vara att järnvägen ansluter till Södra Stambanan vid Höör. Att hela E22 genom Skåne byggs ut till motorväg. Att väg 118 får förbifart Rinkaby. Att hela Riksväg 21 byggs ut till 2+1 väg med mitträcke. Att hela väg 19 byggs ut till 2+1 väg med mitträcke och att vägen får förbifart Degeberga och förbifart Färlöv-Vinnö. Att Kristianstads flygplats fortsatt ska vara av riksintresse. Att Åhus hamn ska vara av regional betydelse. Att möjligheter till förbättringar av kollektivtrafik, vägar och järnväg kontinuerligt tas upp för diskussion med Skånetrafiken och Trafikverket. Att en strategisk trafikplan upprättas för Kristianstads stad. 43

BRED KOMMUNAL SERVICE Kommunen är stor till ytan och en stor andel av befolkningen bor i mindre orter och på landsbygden, vilket innebär förhållandevis stora kostnader för att erbjuda närliggande kommunal service. Tillgängligheten till service är en viktig fråga som måste vägas mot kostnader. Framtida satsningar kan handla om att koncentrera och samordna utbudet. Även mellankommunal samordning kan vara viktigt. I detta avsnitt behandlas utbudet av kommunal service inom skola, omsorg, kultur och fritid. BAKGRUND Utöver Kristianstad är det basorterna (Arkelstorp, Fjälkinge, Åhus, Degeberga, Tollarp och Önnestad) samt Färlöv och Everöd som har det bästa utbudet av skola, omsorg, kultur och fritid, se kartbilden Utbud av kommunal service utanför Kristianstads tätortsområde. Dagens utbud har formats utifrån befolkningsunderlag, behovet av geografisk spridning till kommunens olika delar och även utifrån hur den tidigare kommunindelningen har sett ut. Huvudprincipen är att utbudet koncentrerats till vissa orter som servar ett omland. FÖRSKOLA OCH SKOLA Till den kommunala barn- och utbildningsverksamheten räknas förskola, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola samt olika typer av vuxenutbildning. Den övervägande delen drivs i kommunal regi, men det finns också fristående förskolor och skolor som drivs med bidrag från kommunen. Underlaget för dessa varierar. Under 2009 har Trolle Ljungby skola lagts ner på grund av bristande underlag och under 2010 kommer även skolorna i Träne och Skepparslöv att läggas ner. Förskola finns som regel överallt där det finns skola. Några orter har bara förskola. Fritidshem finns för barn i åldrarna 6-12 år under den tid av dagen då föräldrarna arbetar eller studerar och då barnen inte är i skolan. Fritidshemmen är kopplade till skolan och finns där skolan finns. Kommunen har en stor organisation för skolskjuts, främst som en följd av att ca en fjärdedel av befolkningen bor spridda i mindre orter och i glesbygd. Sammanlagt finns ca 17.500 barn och elever i kommunen. 44

VÅRD OCH OMSORG Den kommunala omsorgsförvaltningen arbetar med vård och omsorg om äldre, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av hemsjukvård. Utanför Kristianstads tätort finns vårdcentraler i Åhus, Tollarp och Degeberga. De stödinsatser som kommunen erbjuder äldre bygger på att man ska kunna bo kvar hemma även om man behöver mycket hjälp. Till dessa insatser räknas hemtjänst, trygghetslarm, bostadsanpassning, hemsjukvård, korttidsboende m.m. Fsk+F9 Fsk Kommunen erbjuder också mötesplatser för äldre och personer med funktionsnedsättning (tidigare kalllade områdescentraler) där möjlighet finns att äta och delta i gemensamma aktiviteter. Mötesplatserna finns i basorterna och i ytterligare några av de största orterna. Plats på vård- och omsorgsboende beviljas endast om man har ett omfattande behov av vård, omsorg, trygghet och service. Utanför Kristianstads tätort finns vård- och omsorgsboende för äldre i alla basorter med undantag av Önnestad. Dessutom finns omsorgsboende i Färlöv och i Everöd. Flertalet äldre väljer att flytta till ett vård- och omsorgsboende nära sin hemort och sitt sociala kontaktnät, men det finns också många som flyttar längre bort, ofta till en ort där barn eller andra nära släktingar bor. Yngre personer med funktionsnedsättning kan beviljas plats i gruppbostad eller egen bostad med särskild service enligt LSS (Lagen om stöd och service). Utbud av kommunal service utanför Kristianstads tätortsområde Uppgifterna grundar sig på utbudet 2010. Förändringar av verksamheterna sker kontinuerligt. Beteckningen Fsk betyder att förskola finns och beteckningar som F9, F5 m.fl. står för vilka årskurser i grundskolan som finns på orten. Vård- och omsorgsboende Mötesplats för äldre och personer med funktionsnedsättning. Bibliotek Fritidsgård Skola/förskola i kommunal eller privat regi F5 Fsk+F5 Fsk+F9 Fsk+F5 Fsk+F9 Fsk+F9 Fsk+F5 Fsk+F5 3-5 Fsk+F2 Fsk Fsk+F5 Fsk+F5 Fsk F6 Fsk+F9 Fsk Fsk+F5 Fsk+F6 Fsk+F9 45

KULTUR Kultur- och fritidsverksamheten ska spela en viktig roll i ett framtidsinriktat och attraktivt Kristianstad. Verksamheten ska präglas av ett helhetstänkande, ha ett starkt folkhälsoperspektiv samt vara en spjutspets för demokratiska värden. Verksamheten ska bedrivas under miljömässigt goda former och med ett öppet och professionellt bemötande av brukare och kunder. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Kommunen antog 2008 ett kulturpolitiskt program 2008. Följande avsnitt beskriver kulturens olika betydelser och roller i samhället: Mångfald, öppenhet och tolerans är viktiga delar i kulturen och de är också viktiga faktorer för att få människor att bosätta sig, trivas och verka på en plats. Kulturen blir därför allt tydligare en framgångsfaktor. Det finns en koppling mellan kultur, kreativitet och tillväxt Kulturen finns inte minst i vardagen. Den är möjligheten att själv få spela, sjunga, dansa, skriva, måla. Den är också möjligheten att få möta bra och engagerande upplevelser. Den är att kunna gå på teater, konsert, konstutställning, bio, föreläsning. Den är möjligheten att bli bildad, road, att få möta världen, att få växa som individ I den kommunala kulturverksamheten ingår bl.a. Kommunens bibliotek med filialer i basorterna samt Everöd, Färlöv, Linderöd och Äsphult. Bidrag till kulturföreningar och andra aktörer inom kulturlivet. Evenemang under året till exempel Kristianstads Bokfestival, konserter, föreläsningar, utomhuskonserter på Tivoliscenen. Kulturhuset Barbacka, Kristianstads Teater, Konsthallen och Konserthuset FRITID Liksom för det övriga utbudet av kommunal service spelar möjligheter till en aktiv fritid stor roll för livskvalitet i alla åldrar och för bostadsorters attraktivitet. I kommunen finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv. Kristianstads kommun har också ett stort antal föreningar (ca 340 stycken 2010) vars ideella arbete är avgörande för det utbud av kultur- och fritidsverksamheter som finns att ta del av. I många fall samverkar också kommunens förvaltningar och ideella föreningar vad gäller drift och evenemang. I den kommunala fritidsverksamheten ingår bl.a. Fritidsgårdar i basorterna och i Kristianstad. Bidrag till föreningar och fritidsaktiviteter. Idrottshallar i anslutning till skolor, allt ifrån små skolgymnastiksalar till större skolidrottshallar. Sex kommunala idrottsplatser, en ny är under bildande i Fjälkinge som skall drivas i samverkan med föreningslivet. Badplatser vid insjö och kust. Motions- och hälsospår, varav en del sköts av föreningar. Tivolibadet, ishall och ny multiarena i Kristianstad. Åtta tempererade friluftsbad jämnt geografiskt fördelade i kommunen. Fem drivs i kommunal regi och tre drivs i föreningsregi. Båtplatser i Åhus hamn. 46

FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV KOMMUNAL SERVICE FÖRSKOLA OCH SKOLA Enligt översiktsplanens strategier ska en befolkningstillväxt ske i basorterna. Bedömningen är att lokalbehovet för skola och förskola kan tillgodoses genom tillbyggnader av befintliga lokaler i alla orter utom Åhus. Barnens behov av friyta ska dock alltid beaktas. I Åhus kan elevantalet väntas öka ganska mycket och ny mark kan eventuellt behöva tas i anspråk. För Åhus har även effekten av en ökad andel permanentboende inom kustens fritidshusbebyggelse tagits med i bedömningen. Andelen barnfamiljer väntas bli relativt liten inom fritidshusområdena men leder ändå till ett visst behov av nya platser inom förskola och skola. Störst behov av utbyggnader inom förskola och skola kommer att finnas inom Kristianstads tätortsområde. Ett principbeslut fattades under hösten 2009 om hur detta ska ske. Degeberga skola. VÅRD OCH OMSORG Ökat behov av vård- och omsorgsboende Behovet av vård- och omsorgsboende kan väntas öka kraftigt efter 2020. Utbyggnader kan även visa sig behövas inom den närmaste 10-årsperioden. Utbyggnaderna bör i första hand lokaliseras till Kristianstad och Åhus eftersom dessa orter har minst antal platser i vård- och omsorgsboende i förhållande till folkmängd. Behov finns av nya gruppbostäder för yngre personer inom Kristianstads stad. På längre sikt kan fler utbyggnader behövas i andra delar av kommunen. Tillgängliga bostäder Alla nyproducerade bostäder måste uppfylla vissa tillgänglighetskrav och är ur den aspekten ofta mer lämpliga för personer med funktionsnedsättning än det äldre bostadsbeståndet. Att bygga nya lägenheter i centrala lägen kan därför förbättra utbudet för denna befolkningsgrupp. Nackdelen är att boendekostnaden blir relativt hög i nyproducerade lägenheter. Ett mera riktat sätt att tillgodose behovet av bostäder för äldre, vilket bl.a. AB Kristianstadsbyggen tillämpar, är att reservera lämpliga lägenheter för personer över en viss ålder som s.k. seniorbostäder. Det kan vara både i nya och äldre hus med olika hyresnivåer. Trygghetsbostäder Ett behov finns också av att skapa en ny boendeform för äldre som inte behöver så mycket hjälp, men som vill bo tillsammans med andra i samma situation och där det finns ett visst utbud av service och aktiviteter. Kommunen hoppas att dessa så kallade trygghetsbostäder kan bli verklighet inom några år. De kommer då att vara reserverade för personer över 70 år. Tillräckligt underlag för trygghetsbostäder kan väntas finnas inom Kristianstads tätort och i basorterna. Det är särskilt viktigt att dessa bostäder byggs nära service, kollektivtrafik och befintliga mötesplatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. RIKTLINJER KOMMUNAL SERVICE Kommunens basorter, dvs Arkelstorp, Fjälkinge, Åhus, Degeberga, Tollarp och Önnestad, ska vara de orter utanför Kristianstads tätort som erbjuder det bredaste utbudet av skola, omsorg, kultur och fritid. Övriga orter kan ha ett mer eller mindre utbyggt utbud av skola, omsorg, kultur och fritid beroende på befolkningsunderlag och avstånd till närmaste basort eller Kristianstads tätort. Byggnader för kommunal service bör om möjligt lokaliseras så att de bidrar till folklivet i orten. Utformningen bör vara flexibel, så att de kan användas för olika typer av verksamhet inom skola, omsorg, kultur och fritid. Särskilt undervisningslokaler är lämpliga att utforma så att de kan användas för olika grupper utanför skoltid. Seniorbostäder och s.k. trygghetsbostäder för äldre ska om möjligt lokaliseras nära service, kollektivtrafik och befintliga mötesplatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vård- och omsorgsboenden bör lokaliseras med god kollektivtrafikförsörjning men behöver inte ligga centralt. 47