Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

2

Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Enkäten är utformad av statliga Ungdomsstyrelsen i samråd med kommuner och forskare, och har tagits fram för att kommuner ska kunna få kunskap om ungas situation och utifrån det skapa ett kunskapsbaserat underlag för arbetet med att förbättra ungas villkor. Enkäten består av ett antal områden såsom fritid, skola, politik och delaktighet, trygghet, arbete och framtid Hösten 2012 genomförde Mora kommun Lupp-enkäten för fjärde gången bland samtliga elever på högstadiet och gymnasiet. Svarsfrekvensen är 67,5% (86 procent högstadiet och 49 procent gymnasiet) vilket är bra. Detta gör att svaren kan anses beskriva Moras ungdomar på ett tillfredsställande sätt. För första gången har 6 ungdomar från gymnasiet anlitats för att arbeta med LUPP under sin sommarferiepraktik. De har analyserat siffrorna och tagit fram olika behov. I rapporten finns beskrivet vad som kan eller bör åtgärdas, vad kan utvecklas, och även förslag på lösningar presenteras. Ett viktigt forum för inflytande, och dialog mellan ungdomar och beslutsfattare i Mora kommun är den årligt återkommande Demokratidagen i oktober. Det är inte bara denna rapport som kommer att ligga som grund för årets diskussioner utan även den rapport som Högskolan Dalarna presenterade i maj 2013 (Finns att läsa på http://mora.se/barnutbildning/ung-i-mora/lupp-ungdomsenkat/). Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 3

Innehållsförteckning Moratriangeln... 5 1 Inledning... 6 1.1 Metod... 6 2 Resultat... 7 2.1 Stötta... 7 2.1.1 Sport och uteliv... 7 2.1.2 Lärare och undervisning... 7 2.1.3 Kommunala feriepraktikplatser... 7 2.1.4 Fysisk hälsa... 8 2.2 Förbättra... 8 2.2.1 Användande av Lupp-enkäten... 8 2.2.2 Elevernas inflytande... 8 2.2.3 Mötesplatser för unga... 8 2.2.4 Politiskt intresse... 9 2.2.5 Psykisk hälsa... 9 2.2.6 Egenföretagande...10 2.2.7 Kollektivtrafik...11 2.3 Stoppa... 11 2.3.1 Mobbing och trakassering...11 2.3.2 Otrygghet...11 2.3.3 Ovetande ungdomar...11 2.3.4 Elever hoppar över viktiga mål...12 3 Diskussion... 13 3.1 Stötta... 13 3.1.1 Sport och uteliv...13 3.1.2 Kommunal feriepraktik...13 3.2 Förbättra... 13 3.2.1 Användande av Lupp-enkäten...13 3.2.2 Elevernas inflytande...13 3.2.3 Mötesplatser för unga...13 3.2.4 Politiskt intresse...14 3.2.5 Kollektivtrafik...14 3.3 Stoppa... 14 3.3.2 Elever hoppar över viktiga mål...14 3.3.3 Otrygghet...14 3.3.4 Ovetande ungdomar...15 3.3.5 Mobbning och trakassering...15 4 Övrigt... 16 4.1 Övriga punkter... 16 4.1.1 Förbereda ungdomar inför vuxenlivet...16 4.1.2 Förslag på evenemang...16 4.1.3 Graffitti...16 4.1.4 Basket...16 4

Moratriangeln Moratriangeln sammanfattar allt som vi har uppmärksammat från Lupp-enkäten, vilket vi har delat upp i vad vi vill stötta, förbättra samt stoppa. Stötta Sport och uteliv Lärare och undervisning Kommunala feriepraktikplatser Fysisk hälsa Förbättra Användande av Lupp-enkäten Elevernas inflytande Mötesplatser för unga Politiskt intresse Psykisk hälsa Egenföretagande Kollektivtrafik Stoppa Mobbning och trakassering Otrygghet Ovetande ungdomar Elever hoppar över viktiga mål 5

1 Inledning 1.1 Metod Vi har påbörjat arbetet med att pararellt studera graferna för samtliga svar till Lupp-enkäten för både högstadiet och gymnasiet. Svaren var även genusuppdelade. Vi granskade graferna i syftet att finna procentsatser som vi ansåg vara anmärkningsvärda, antingen för att de representerade något vi ville stötta, förbättra eller stoppa. Sedan jämförde vi det vi hade valt ut som intressant med riksgenomsnittet samtidigt som vi diskuterade innebörden. Med Wlupp kunde vi även filtrera med bakgrundsfrågor och leta samband mellan exempelvis den familjeekonomiska situationen och hur frekvent eleverna hoppade över frukosten. Wlupp gav oss även det exakta antalet elever som hade svarat och de exakta procenttalen, som vi använde i rapporten. Under granskandedelen diskuterade vi eventuella lösningar, som är nedskrivna i diskussionen. 6

2 Resultat Annotation: Begreppet skolelever syftar alltid på eleverna på högstadiet och gymnasiet, de som Lupp-enkäten riktar sig till. 2.1 Stötta 2.1.1 Sport och uteliv Moras ungdomar är aktiva inom idrott och motionerar regelbundet. 25 % av gymnasieeleverna idrottar i en klubb varje dag, och 26 % gör det varje vecka. På högstadieskolorna idrottar nästan hälften av alla elever, 45 %, i klubb varje vecka. Ungefär 38 % av Moras samtliga skolelever har uppgett att de aldrig idrottar i en klubb, men cirka 43 % av dessa motionerar varje vecka på egen hand. Endast cirka 11 % av alla moras skolungdomar idrottar eller motionerar aldrig varken i klubb eller på egen hand. Ungdomar i Mora vistas i naturen, bara 21 % vistas aldrig i naturen jämfört med riksgenomsnittet 27 %. De flesta ungdomar i Mora vistas i naturen varje år eller varje månad, 41 % respektive 23 %. Moras ungdomar är intresserade av sportevenemang. 20 % av Moras ungdomar besöker sportevenemang varje månad, 15 % varje vecka och 2,8 % varje dag. Alla dessa procentsatser ligger över riksgenomsnittet. 2.1.2 Lärare och undervisning Både eleverna på högstadieskolorna och gymnasiet är nöjda med undervisningen 51 % av samtliga elever uppger att undervisningen är ganska bra, och 19 % uppger att den är mycket bra, jämfört med de 6 % som har uppgett att den är ganska dålig eller mycket dålig. Likaså anser nästan hälften av samtliga elever att skolmiljön och lärarna är ganska bra. 2.1.3 Kommunala feriepraktikplatser Alla som går ut 9:an och 1:an på gymnasiet erbjuds av Mora kommun en feriepraktikplats. 73 % av de som gick ut 9:an förra året hade en feriepraktikplats, och 79 % av de som gick ut 1:an hade en feriepraktikplats. I hela Sverige hade 61 % av de som gick ut 9:an en feriepraktikplats, och 69 % av de som gick ut 1:an hade en feriepraktikplats. Av de som gick ut 9:an i Mora och hade en feriepraktikplats fick 54 % feriepraktikplatsen av kommunen, vilket är 15 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Av de som gick ut 1:an i Mora och hade en feriepraktikplats fick 41 % feriepraktikplatsen av kommunen, vilket är 6 procentenheter högre än riksgenomsnittet. 7

2.1.4 Fysisk hälsa Av alla moras skolelever anser 77 % att deras hälsa har varit ganska bra eller mycket bra under det senaste halvåret. 2.2 Förbättra 2.2.1 Användande av Lupp-enkäten 2012 års Lupp-enkät besvarades av 67,5 % av Moras skolelever 86 % högstadieelever, men endast 49 % gymnasieelever. 2.2.2 Elevernas inflytande Ungdomarna i Mora blev i Lupp-enkäten tillfrågade hur mycket det fick- och hur mycket de ville påverka sin skolgång. De gavs fyra svarsalternativ: Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Deras inflytande över skolgången delades upp i en rad olika frågor: Vad du får lära dig Vilka böcker/läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbeten och projektarbeten Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat En genomgående trend är att eleverna vill påverka väldigt- eller ganska mycket. Tillsammans utgör alltid den grupp som har svarat något av dessa alternativ mer än häften av skoleleverna med undantag för hur mycket högstadieeleverna vill påverka vilka böcker/läromedel de vill använda sig av, där svarsalternativen väldigt- eller ganska mycket är mindre än 50 %. Samma sak gäller för frågan om skolmiljön utomhus för gymnasiet. Dock upplever alltid mer än hälften av både högstadieeleverna och gymnasieeleverna att de får påverka ovanstående punkter ganska- eller mycket lite. Mellan 60- till 85 % uppger det. Gruppen som uppger att de vill påverka väldigt mycket uppger alltid att de får påverka nästan inget, eller ingenting, samma sak gäller för den grupp som har svarat att de vill påverka ganska mycket. 2.2.3 Mötesplatser för unga På frågan När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara?, som är en flervalsfråga, så svarar över 75 % av eleverna både på högstadiet och på gymnasiet att de träffas hemma hos varandra, följt av 30,8 % på högstadiet som träffas i centrum/på stan och 29,6 % av gymnasieeleverna som träffas i en 8

idrottshall eller på annat ställe med anknytning till idrott. 21,5 % av eleverna i högstadiet träffas också i en idrottshall eller liknande med anknytning till sport och 23,6 % av eleverna på gymnasiet träffas i centrum/på stan. 27 % av högstadieeleverna träffar sina vänner utomhus, medan 18,1 % av gymnasieelever träffar sina vänner utomhus. 2.2.4 Politiskt intresse Mer än hälften av både högstadie- och gymnasieleverna är inte särskilt, eller inte alls intresserade av politik och samhällsfrågor. Hälften av gymnasieeleverna intresseras inte heller av vad som händer i världen, vilket dock mer än hälften av högstadieeleverna är ganska intresserade av, eller mycket intresserade av. Få elever har, med undantag för att skriva insändare, inte engagerat sig i något av följande: Ta kontakt med någon politiker Lämna medborgarförslag till kommunen Delta i bojkotter Delta i demonstrationer Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet I genomsnitt på de sex ovanstående givna frågorna insändare inkluderat har endast 7,3 % av gymnasieeleverna svarat att de har engagerat sig. Den genomsnittliga siffran för högstadiet är 5,2 %. I genomsnitt 32 % av gymnasieeleverna och 36 % av högstadieeleverna har inte engagerat sig, men kan tänka sig att göra det. Dock är svarsalternativet det skulle jag aldrig göra överrepresenterat och i genomsnitt på de sex frågorna har 58 % av gymnasieeleverna och samma siffra, 58 %, av högstadieeleverna angett att de aldrig skulle engagera sig. 2.2.5 Psykisk hälsa Flera gånger i veckan känner sig 24 % av skoleleverna stressade och 8,4 % av högstadieeleverna känner sig stressade varje dag, ett tal som har ökat till 11,4 % på gymnasiet. Om dessa tal delas upp efter kön märks en markant skillnad mellan hur frekvent tjejer och killar upplever sig stressade. Stressen ökar även mellan högstadiet och gymnasiet. Se diagrammet nedan. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Diagram 1. Hur ofta har du känt dig stressad det senaste halvåret? Enkät: Mora åk 7-9 2012 Kille Tjej Mer sällan eller aldrig 9

45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Varje dag Diagram 2. Hur ofta har du känt dig stressad det senaste halvåret? Enkät: Mora Gymnasiet år 1-3 2012 Likaså är många ungdomar trötta under dagarna. Se diagrammet nedan. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Varje dag Diagram 3. Hur ofta har du känt dig trött under dagarna det senaste halvåret? Enkät: Mora åk 7-9 & Gymnasiet år 1-3 2012 2.2.6 Egenföretagande Flera gånger i veckan Flera gånger i veckan En gång i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Kille åk 7-9 Tjej åk 7-9 Kille gymnasiet Tjej gymnasiet Angående huruvida eleverna kunde tänka sig att starta eget företag i framtiden gavs tre svarsalternativ: ja, nej och vet inte. 50 % av gymnasieeleverna och 45 % av högstadieeleverna kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. 39 % av Kille Tjej Mer sällan eller aldrig 10

gymnasieeleverna och 47 % av högstadieeleverna vet inte. 11 % av gymnasieeleverna och 8 % av högstadieeleverna kan inte tänka sig att starta ett eget företag. 2.2.7 Kollektivtrafik I avsnittet Öppna frågor förekommer det ofta synpunkter på kollektivtrafiken i Mora. Ungdomarna skriver mycket om att busstiderna är dåliga för stunden och menar på att de behöver förbättras. Speciellt bussarna ut till byarna och till och från skolorna. Flera bussar önskas även på kvällar och helger. Det önskas också gratis busskort för studerande under vinterhalvåret. På grund av busstiderna som inte passar så anser de att de har mindre möjlighet att träffa sina vänner utanför hemmet som till exempel hos andra vänner, ute på stan och på fritidsgårdar speciellt då under kvällstid. 2.3 Stoppa 2.3.1 Mobbing och trakassering 7,5 % av gymnasie- och 13 % av högstadieeleverna har blivit mobbade det senaste halvåret. Av de som har blivit mobbade anger 58 % av gymnasieeleverna och 69 % av högstadieeleverna att de har blivit mobbade på rasterna. En stor del av ungdomarna upplever att de har blivit orättvist behandlade 7 % av skoleleverna säger att de har blivit det flera gånger och 24 % någon gång. 2.3.2 Otrygghet På frågan Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? så uppger 23,3 % av eleverna på högstadiet att de har inte har vågat gå ut eller har blivit utsatt för någonting av detta; hot, stöld, misshandel samt sexuellt våld/utnyttjande. I gymnasiet så svarar 26,1 % av de som svarat att de har inte har vågat gå ut eller har blivit utsatta för något av det som nämnts ovan. 2.3.3 Ovetande ungdomar När eleverna blev tillfrågade hur de tyckte att det var på skolan framgick det att eleverna inte vet om till exempel mobbning är ett problem, om våld är ett problem, osv. Ungefär 50 % av gymnasieeleverna och 40 % högstadieelever har svarat att de inte vet om: Mobbning är ett problem i skolan Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Skolan agerar om en lärare kränker en elev Våld är ett problem Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen 11

2.3.4 Elever hoppar över viktiga mål På frågan Hur ofta händer följande? och då under Att du hoppar över frukosten så svarar 11,2 % av högstadieeleverna att de hoppar över frukosten varje dag. 13,7 % svarar att de gör det flera gånger i veckan. 8,7 % hoppar över frukosten en gång i veckan. I gymnasiet så uppger 10,3 % av de svarande att de hoppar över frukosten varje dag, 15,9 % hoppar över frukosten flera gånger i veckan. 7,3 % säger att de hoppar över frukosten en gång i veckan. Alarmerande är att av de elever som har svarat att de inte har kunnat köpa något som de vill ha, och som många andra i deras ålder har, på grund av deras familjs dåliga ekonomiska situation, så skippar 22 % frukosten varje dag och 20 % gör det varje vecka. Dessa tal är högre än för den gruppen som har uppgett att de alltid kan köpa saker de vill ha och som många andra i deras ålder har. Se diagrammet nedan. De tre olika staplarna är svaren på frågan Har det hänt att du inte kunnat köpa något du vill ha, och som många andra i din ålder har, för att du inte haft råd? 70% 60% 50% ja, flera gånger ja, en gång nej 40% 30% 20% 10% 0% Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i Mer sällan eller månaden aldrig Diagram 4. Hur ofta händer det att du hoppar över frukosten? Enkät: Mora åk 7-9 & Gymnasiet år 1-3 2012 När det kommer till att hoppa över lunchen så svarar 3,3 % i högstadiet att de gör det varje dag, 11,4 % gör det flera gånger i veckan och 11 % gör det en gång i veckan. På gymnasiet är siffrorna något lägre 1,7 % hoppar över lunchen varje dag, 6,4 % gör det flera gånger i veckan och 11,3 % gör det en gång i veckan. 12

3 Diskussion 3.1 Stötta 3.1.1 Sport och uteliv I Mora så är vårt sport och uteliv bra. Det är många som är ute och rör på sig och motionerar regelbundet både i klubb och på egen hand. Detta är något vi vill stötta. Moras ungdomar vistas tämligen mycket i naturen och håller på med olika aktiviteter i naturen som t.ex. fiske och jakt. Mora satsar också på olika sporter som väcker intresse hos ungdomar så som längdskidor, innebandy, fotboll, gymnastik och hockey. 3.1.2 Kommunal feriepraktik I Mora får många ungdomar feriepraktik via kommunen. Det är ett jättebra initiativ. Kommunens praktikplatser kräver inget CV vilket gör det lättare för ungdomar att söka praktikplatsen. Det ger ungdomarna lön under sommaren och arbetslivserfarenhet som kan användas i sitt framtida CV. I år, 2013, var det 250 ungdomar som sökte feriepraktik via kommunen. För att fler ungdomar ska få chansen till feriepraktik, kan skolorna upplysa mer om de kommunala praktikplatserna. 3.2 Förbättra 3.2.1 Användande av Lupp-enkäten 2012 års Lupp-enkät besvarades av 67,5 % av Moras skolelever 86 % högstadieelever, men endast 49 % gymnasieelever. Det kan anses vara bra men ett högre antal som besvarar enkäten kan bidra till att man får en mer realistisk uppfattning om vad ungdomarna faktiskt tycker. Enligt efterforskning så framkom det att lärare på gymnasiet inte har gett den tid enkäten behöver, vilket kan vara anledningen till det stora externa bortfallet av elever som inte svarat. Om både lärare och elever informeras om hur viktig enkäten egentligen är och hur den används så kan nog både det externa- och interna bortfallet minskas. 3.2.2 Elevernas inflytande Resultatet från enkäten visar att ungdomar känner att de vill bestämma mer än vad de känner att de får. En anledning till det här kan vara att tiden det tar mellan det att eleven ger ett förslag och en förändring sker är för lång. Detta kan leda till bristande engagemang hos ungdomarna. 3.2.3 Mötesplatser för unga Enkäten visar att de flesta ungdomar i Mora träffar sina kompisar hemma hos varandra. Anledningen till det kan vara att det inte finns så många platser att hänga på, speciellt inte under kvällstid. En lösning skulle kunna vara att utnyttja Moras utomhusområden. Ett exempel är Tingsnäs, som redan är en mötesplats för ungdomar. Om vi skulle kunna förbättra Tingsnäs till ett trivsammare ställe med fler bänkar, bord, grillplatser och soptunnor, skulle säkert fler ungdomar i alla åldrar samlas där. Ett annat exempel är att upprätta pergolas runt om i Mora. Pergolas kan vara en plats som man kan vara på, som erbjuder skydd från regn och utsmyckar Mora mer. En fråga som tas upp i övriga frågor är att ungdomar tycker det händer för lite i Mora. Under sommaren skulle då evenemang kunna arrangeras där populära band för både 13

ungdomar och vuxna spelar. Exempel på liknande event är Granny Goes Street i Falun, Junifestivalen i Rättvik och Vattenfestivalen i Leksand. Annars finns det även evenemang som återkommer hela sommaren, som Tisdagskul i Rättvik. 3.2.4 Politiskt intresse Mer än hälften av skoleleverna är inte intresserade av politiska frågor. Vi tror att det politiska intresset kan öka om ungdomarna får mer information om vad de olika partierna står för och deras olika åsikter. Ett bra exempel på en lösning är en debattdag då samtliga ungdomsförbund infinner sig på de olika skolorna. Ökar man det politiska intresset ökar man även engagemangen inom samhällsfrågor. 3.2.5 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Mora är en av de frågor som tas upp mest i öppna frågor. Det anses som ett stort problem, och förhindrar många ungdomar från att träffa sina vänner speciellt under kvällstid. Eftersom Mora är en så utspridd kommun så behövs det en fungerande kollektivtrafik med bra tider för alla, även senare resor. En utredning kan utföras under ett helt år för att få en uppfattning om vilka resor som utnyttjas. Vi anser även att man borde tillfråga resenärerna vilka busstider de behöver. Då kan man ta bort resorna som inte används och byta ut dem till resor som behövs. 3.3 Stoppa 3.3.2 Elever hoppar över viktiga mål En stor mängd av eleverna hoppar över viktiga mål. Anledningen till att de hoppar över t.ex. frukosten kan vara brist på tid eller att vissa inte klarar av att äta på morgonen. Frukosterbjudanden på skolan är en idé för att skolungdomarna ändå skulle få chansen att få i sig sin frukost. En eventuell idé skulle kunna vara en frukostbox som skolkafeterian säljer vilket kan leda till bättre koncentrerade elever på lektionerna. 3.3.3 Otrygghet Enkäten visar också på att det förekommer otrygghet i kommunen i form av sexuellt våld/utnyttjande, misshandel, hot och att ungdomar inte vågar gå ut i Mora. Vi upplever att det är för höga siffror eftersom det inte borde få förekomma alls. Diagrammet nedan visar hur många personer som har blivit utsatta. Dessa är endast de som har svarat på Luppenkäten, sedan finns det elever som inte har svarat på Lupp-enkäten, så det totala talet är antagligen större. 14

80 70 60 50 40 30 20 10 0 56 jag har inte vågat gå ut 71 Diagram 5. Har något av följande hänt dig? Antal personer Enkät: Mora åk 7-9 & Gymnasiet år 1-3 2012 Moras resultat är bättre än rikssnittet och det har förbättras sen år 2009, men otrygghet borde inte förkomma alls. 3.3.4 Ovetande ungdomar När eleverna blev tillfrågade hur de tyckte att det var på skolan framgick det att eleverna ofta är ovetande om situationen. Vi tror att det finns flera anledningar till det. Orsakerna kan vara brist på ork att svara på frågorna i Lupp, okunskap eller avsaknad av åsikt. Eftersom procentsatserna är så mycket större i Mora än i resten av Sverige, så blir det här ett problem. Lösningarna till det här kan vara att dela upp enkäten eller pausa den så att man kan göra den vid flera olika tillfällen. llen. En annan lösning för de ovetande och de som saknar åsikt skulle vara att ge mer information om dessa punkter. Frågor som vi har reagerat på där procentsatserna är för stora är: Mobbning är ett problem Främlingsfientlighet är ett problem Sexuella trakasserier asserier är ett problem Skolan agerar om en elev kränker en annan elev Skolan agerar om lärare kränker en elev Våld är ett problem Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevråd tas på allvar och lyssnas på av personalen 3.3.5 Mobbning och trakassering En annan viktig punkt är att det förekommer mobbing. Vi anser att det inte borde få förekomma över huvud taget och att man måste upplysa ungdomar att mobbing faktiskt är ett brott och vad konsekvenserna kan bli av det. För under det senaste halvåret så har 95 skolelever 31 på gymnasiet och 64 på högstadiet uppgivit att de hade känt sig mobbade eller utfrysta. Det är för tal siffror som måste stoppas. Vi drar slutsatsen att skolorna gör alldeles för lite för att hjälpa utsatta, upplysa om- och förhindra mobbing. 57 någon har hotat någon har stulit mig från mig 14 jag har blivit utsatt för misshandel 16 jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 15

4 Övrigt Det är många frågor som vidiskuterat under de här veckorna. Några av frågorna går kanske inte att relatera direkt till Lupp-undersökningen, men vi finner dem ändå relevanta ta med. 4.1 Övriga punkter 4.1.1 Förbereda ungdomar inför vuxenlivet Något som vi känner att vi saknar i undervisningen är någon sorts kurs för alla på gymnasiet där man får lära sig hur man t. ex skriver sitt eget CV, betalar räkningar och söker jobb. För tillfället är det bara ekonomiprogrammet som får lära sig sådant. Vi tror att det kan vara ett bra sätt att förbereda ungdomar för vuxenvärlden. 4.1.2 Förslag på evenemang Tidigare nämnde vi förslaget om sommarevenemang för att det ska hända saker i Mora. Ett exempel på hur vi skulle vilja ha det är någonting likt Granny Goes Street i Falun, sammanslaget med en vattenfestival då vi kan utnyttja vårt fina vatten. Exempel på aktiviteter under dagtid är kanoter, kajaker, kneeboard, vattenskidor och bananbåt. Det finns även aktiviteter man kan ordna på land som t.ex. sumodräkter, fiskedamm och ett stort vattenkrig för alla åldrar. På kvällstid kan man ha någonting konsertlikt för ungdomar. 4.1.3 Graffitti Mora borde stödja den moderna konsten genom att upprätta fler graffittiplank. Efter att graffitiplanket upprättades visar statistiken att allmänningar av klotter har minskat. Om vi upprättar mer och synligare graffitiplank kommer nog klottret minska mer. 4.1.4 Basket Denna punkt är tillskillnad från ovanstående punkter relaterad till Lupp-enkäten, då 15 personer på högstadiet har efterfrågat ett basketlag. Detta anknyter även väl till de som har efterfrågat sporter som inte utövas på elitnivå som kräver satsning från tidig ålder, utan mer kan utövas för att motionera och för att det är roligt. Basket, som i Sverige inte är så stort, är ett exempel på en sådan sport. 16

I Mora finns det saker Men inte så många saker Därför vill vi ha mer saker Men vad för saker? Finns det sådana saker? Har vi pengar till saker? Livet går dock inte ut på saker Men vi vill ha saker Så mycket mera saker Då kan vi äntligen bada i saker Saker, en dikt av anonym ungdom i Mora Från vänster: Jacob Blomgren, Edit Williams, Gustav Gatu, Hanna Damm, Jonna Harkén, Daniel Tängerfors. 17

18