180 Smedsby, Råst Del av kvarter 721

180 Smedsby, Råst Del av kvarter 721 Ändring av detaljplan i del av kvarter 721 på Råst-området. Planläggningsavdelningen utkast 17.8.2015 förslag 16.10.2015 Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx

S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 2 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial... 2 2. SAMMANDRAG... 2 2.1 Olika skeden i planprocessen... 2 2.2 Detaljplanen... 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 3 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 3 3. UTGÅNGSPUNKTER... 3 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 3 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 3 3.1.2 Naturmiljön... 4 3.1.3 Den byggda miljön... 5 3.1 4 Service... 5 3.1.5 Trafik... 5 3.1.6 Rekreation... 6 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen... 6 3.1.8 Teknisk service... 7 3.1.9 Markägoförhållanden... 7 3.2 Planeringssituationen... 8 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 8 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 11 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart... 11 4.2 Deltagande och samarbete... 12 4.2.1 Intressenter... 12 4.2.2 Anhängiggörande... 12 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan... 12 4.2.4 Myndighetssamarbete... 14 4.3 Mål för detaljplanen... 14 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 14 5.1 Planens struktur... 14 5.1.1 Dimensionering... 14 5.2 Områdesreserveringar... 14 5.2.1 Kvartersområden... 14 5.2.2 Övriga områden... 15 5.3 Planens konsekvenser... 15 5.3.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 15 5.3.2 Konsekvenser för den byggda miljön... 15 5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser... 15 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 16 6.1 Uppföljning av genomförandet... 16

S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 180, Smedsby Fastigheter: Pikku-Kaappola RNr 10:153, Hästsko RNr 10:83 Hallonkil RNr 10:166 och del av Råst-2 RNr 10:169. Planens namn: Ändring av detaljplan i del av kvarter 721. Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-255/14 1.2 Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 2 km nordost om Smedsby kärncentrum, söder om Korsholmsvägen och öster om Vattentagsvägen. Området är ca 2,5 ha stort och dess ungefärliga läge framgår av pärmbilden. 1.3 Planens syfte Genom detaljplanändringen vill man undersöka möjligheten att förtäta bebyggelsen på området genom att dela tomt 3 i kvarter 721 i två separata tomter för egnahemshus samt genom att dela tomt 4 i kvarteret till tre separata tomter för egnahemshus. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning 2. Uppföljningsblankett 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Smedsby kulturmiljöinventering 2014 Kartor över ledningsnät 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Mars 2014 Markägarna till fastigheten Pikku-Kaappola 10:153 lämnade in en anhållan om ändring av detaljplan. 5.3.2015 40 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att undersöka förutsättningarna till att en detaljplanändring på området påbörjas. 8.4 8.5.2015 Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende.

S i d a 3 Juni 2015 Markägaren till Hästsko 10:83 lämnade in en anhållan om att få komma med i ändring av detaljplanen. 25.8.2015 135 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplanändring till påseende. 7.9 7.10.2015 Ett planutkast var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplanändring till påseende. xx-xx.xxxx Ett förslag till detaljplanändring var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanändringen. xx.xx.xxxx xx Kommunstyrelsen godkände detaljplanändringen. xx.xx.xxxx xx Kommunfullmäktige godkände detaljplanändringen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen så bildas tre nya tomter för egnahemsboende (AO) inom befintligt detaljplanerat område. På området är markanvändningen i dagsläget reserverad som område för fristående småhus (AO). 2.3 Genomförandet av detaljplanen Området är i privat ägo. Förverkligandet av planen i enlighet med detaljplanändringen kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Detaljplanområdet är beläget på Råst-området, i östra delen av Smedsby. Detaljplanområdet är utbyggt, och gränsar till bebyggda detaljplanområden. I norr och väster gränsar området till vägområden.

S i d a 4 Planområdet är inte beläget inom grundvattenområdet Smedsby Kapellbacken. Bild 1. Vy mot planområdet, sett från Löjtnantvägen. 3.1.2 Naturmiljön Inom planområdet finns ett sammanhängande skyddsgrönområde mot f.d. riksväg 8, numera Korsholmsvägen. Till övriga delar är planområdet i naturtillstånd på de obebyggda delarna av tomt 3 och tomt 4 i kvarteret. På tomt 4 finns ett stort flyttblock. Bild 2. Vy över en av de tilltänkta tomterna.

S i d a 5 3.1.3 Den byggda miljön Inom planområdet finns två egnahemshus samt ekonomibyggnader i anslutning till husen. Närområdet består av byggda detaljplanerade egnahems- och radhusområden, men i närheten finns också en servicestation samt ett mindre industriområde. Bild 3. Den bebyggda miljön i närområdet. 3.1 4 Service I Smedsby kärncentrum på ett avstånd av ca 2,5 km från planområdet finns ett brett serviceutbud. Skolor, daghem och hälsovårdsstation finns inom ett avstånd av ca 1,0 2,0 km från planområdet. Mer omfattande serviceutbud finns i regioncentrumet Vasa, på ett avstånd av ca 3,5 5,0 km från planområdet. 3.1.5 Trafik Trafiken till planområdet sker från Vattentagsvägen via detaljplanvägarna Råstvägen, Löjtnantvägen, Jussasvägen och Majorsgränden. I planområdets västra del finns en gång- och cykelbana. Vid slutet av Majorsgränden finns en gång- och cykelväg vilken sammanlänkas med gång- och cykelbanan som finns norr om planområdet i anslutning till Korsholmsvägen.

S i d a 6 Bild 4. Gång- och cykelväg från Majorsgränden mot Korsholmsvägen. 3.1.6 Rekreation Rekreation i form av motion och idrott är styrt till områden utanför detaljplanområdet. Bl.a. Botniahallen ligger inom promenadavstånd från planområdet. 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom regionalt eller nationellt värdefullt kulturområde, eller inom byggda miljöer av riksintresse. Inom planområdet finns ett äldre egnahemshus med tillhörande uthusbyggnad. Bostadshuset och uthuset är byggda 1939. Byggnaderna finns medtagna i Smedsby kulturmiljöinventering, vilken har uppgjorts år 2014. Av kulturmiljöinventeringen framgår att bostadshuset till gestalt och uttryck är välbevarat och är ett tidstypiskt bostadshus som tydligt vittnar om sin tillkomsttids byggnadsskick. Uthusbyggnaden som finns på fastigheten har ursprungligen använts som hönshus. Av kulturmiljöinventeringen framgår också att Råstvägens ursprungliga vägdragning syns på den aktuella fastighetenen samt intill liggande fastighet. Vägdragningen, kantad av en stenmur vittnar om byadelens ursprungliga vägnät och är en lämning från tidigare byastruktur på nuvarande bostadsområde, och därför har den ett högt kulturhistoriskt värde.

S i d a 7 Bild 5-6. Bostadshus och uthus byggda 1939. Bild 7. Del av Råstvägens gamla sträckning, kantad av en stengärdsgård. Inom planområdet förekommer inga kända fornminnen eller fornlämningar. 3.1.8 Teknisk service Till området finns utbyggt teknisk service i form av vatten- och avloppsledning samt elförsörjning På området finns också Anvias underjordiska kablar. Vid nybyggnation görs fastighetsvis nya anslutningar till befintliga nät. 3.1.9 Markägoförhållanden Största delen av planområdet är i privat ägo, men Korsholms kommun äger också en del.

S i d a 8 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Område för tätortsfunktioner (A) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse, Vid planering och markanvändning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas. Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt

S i d a 9 sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Generalplan Delgeneralplanen för Smedsby godkändes i kommunfullmäktige den 25.4.2002 29. I delgeneralplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet i fråga: bostadsområde dominerat av småhus (AP-2). En revidering av delgeneralplanen är under arbete. Ett förslag till delgeneralplan hölls framlagt våren 2015.

S i d a 10 Bild 8. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Bild 9. Utdrag av Smedsby delgeneralplan. Detaljplan Över området finns en detaljplan, vilken har godkänts av kommunfullmäktige 25.4.2002 28.

S i d a 11 Bild 10. Utdrag av godkänd detaljplan. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den 1.8.2013 enligt kommunfullmäktiges beslut 10.6.2013 91. Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den 22.9.2014 60 och har trätt i kraft fr.o.m. 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2 000. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Detaljplanändringen uppgörs på initiativ av privata markägare inom området. Genom detaljplanändringen önskar markägarna att deras fastigheter Pikku-Kaappola 10:153 och Hästsko 10:83 ska delas i flera separata tomter och därmed möjliggöra ett förtätande av byggbeståndet på området. Samhällsbyggnadsnämnden har den 5.3.2015 40 beslutat om att undersöka förutsättningarna för att en detaljplanändring görs på

S i d a 12 området. Den 26.3.2015 59 och 25.8.2015 137 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att omfatta avtal om detaljplanering med markägarna. I detaljplanändringen tas tomt 3 och 4 i kvarteret med, samt det skyddsgrönområde vilket finns mellan fastigheterna och de angränsande vägarna i väst och norr. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Intressenterna är följande: Markägare, rågrannar och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Österbottens museum Vasa Elnät Ab Anvia 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi/planlaggning och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende under tiden 8.4 8.5.2015. Under tiden för framläggandet inkom en åsikt från en boende i anslutning till planområdet. Ett planutkast var framlagt 7.9 7.10.2015. Under framläggandet inkom utlåtande från byggnadsnämnden, miljösektionen, Österbottens räddningsverk, Vasa Elnät Ab och Anvia. NTM-centralen meddelade att de inte ger något utlåtande över planen. Därtill inkom en åsikt från en privatperson boende i anslutning till planområdet. Byggnadsnämnden ger som utlåtande att de beslutar att omfatta utkastet till detaljplanändring och anser att dylika planändringar är utmärkta med tanke på möjligheterna att få ett trivsamt boende som samtidigt förtätas i kommunens centrumområde. Noteras. Föranleder inga åtgärder.

S i d a 13 Miljösektionen har gett som utlåtande att bestämmelser som avser att förebygga och minska förorening av miljön gäller på bostadsområdet, och finns omnämnde i Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter, vilka trädde i kraft 3.11.2014. I övrigt hade miljösektionen inget att anmärka. Miljöskyddsföreskrifterna omnämns både i planbeskrivning och i program för deltagande och bedömning till förslagsskedet. Österbottens räddningsverk ger som utlåtande att de inte har något att anmärka. Noteras. Föranleder inga åtgärder. Vasa Elnät har i sitt utlåtande konstaterat att planändringarna är av så liten karaktär, att de inte behöver några nya reserveringar i planen för sina behov. Noteras. Föranleder inga åtgärder. Anvia har gett som utlåtande att de underjordiska kablar på planområdet och att de bör tas i beaktande vid grävning. Plankartan kompletteras med planbeteckning för underjordisk ledning till förslagsskedet. Privatpersonen, ägare till grannfastigheten 10:162 som framfört sin åsikt påpekar att våningstalet för den inplanerade tomt 9 kunde ändras från det föreslagna 1u¾ till 1u⅔, för att skydda deras tomt från insyn. De önskar också att man vid beviljande av bygglov på tomt 9 tar i beaktande inskyddsaspekten till deras tomt så att så litet fönsteryta som möjligt på andra våningen på tomt 9 vetter mot deras tomt. De har också påpekat att det finns ett stort flyttblock på tomt 9, vilket troligen måste sprängas i och med att tomten bebyggs, och de framhåller att deras huskroppar inte får åsamkas skada i och med detta. Våningstalet ändras till 1u⅔ till förslagsskedet för samtliga tomter, inom planområdets avgränsning och är således enhetligt med de omgivande kvartersområdena. Beträffande fönsterytan på ett kommande hus på tomt 9 så har rågrannarna möjlighet att ge sin åsikt i samband med grannehörande vid bygglovsförfarandet på tomt 9. Vid tomtarbeten och eventuell sprängning av stenblock ska den som utför arbetet ha den utbildning och kompetens som krävs för i fråga varande arbete. Arbetena ska utföras enligt säkerhetsföreskrifter, så att inga person- eller egendomsskador uppstår. Förslaget till detaljplan har också kompletterats med planbeteckning för underjordisk ledning gällande vatten- och avloppsledningar.

S i d a 14 Ett planförslag var framlagt xx-xx.xxxx. Under framläggandet inkom utlåtande från xxxxx. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter, berörda sammanslutningar och myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov även över planförslag. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att dela tomt 3 i kvarter 721 i två separata tomter och tomt 4 i kvarteret till tre separata tomter. Genom planen vill man förtäta bebyggelsen på området. Planändringen stödjer och utvecklar de befintliga strukturerna. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen omfattar totalt 5 byggnadsplatser för fristående småhus (AO), varav två tomter är bebyggda. 5.2 Områdesreserveringar 5.2.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats 5 tomter för detta ändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.20. På tomterna är det tillåtet att bygga hus i 1⅔-plan med vindsvåning. Tomt 3 i kvarteret har en ursprunglig areal om 5079 m², men genom detaljplanändringen delas tomten i två separata tomter. Arealen för den bebyggda tomt 3 uppgår till 3457 m², emedan arealen för den nya tomt 11 uppgår till 1622 m². Tomt 4 i kvarteret har en ursprunglig areal om 5568 m², men genom detaljplanändringen delas tomten i tre separata tomter. Arealen för den bebyggda tomt 4 uppgår till 2837 m², emedan arealen för den nya tomt 9 uppgår till 1144 m² och för den nya tomt 10 till 1587 m². Inom tomt 3 finns spår av den stenmur som har kantat den gamla vägsträckningen till Råstområdet. I planen har stenmuren på tomten försetts med s-1 beteckning: del av område där med tanke på kulturhistorien viktig stengärdesgård och vägsträckning bevaras. AO-tomternas sammanlagda areal uppgår totalt till 1,0647 ha.

S i d a 15 5.2.2 Övriga områden Skyddsgrönområde (EV) Ett större sammanhängande område reserveras som skyddsgrönområde. Inom skyddsgrönområdet finns angivet där trädbeståndet bör bevaras sp. Därtill finns angivet riktgivande för allmän gång- och cykeltrafik reserverad del av område samt för underjordisk ledning reserverad del av område. Inom området finns också spår av den gamla vägsträckningen till Råstområdet, samt delar av den stenmur som har kantat vägsträckningen. I planen har vägen och stenmuren försetts med s-1 beteckning: del av område där med tanke på kulturhistorien viktig stengärdesgård och vägsträckning bevaras. EV-områdets areal uppgår till 1,4317 ha. 5.3 Planens konsekvenser 5.3.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till sin helhet så gott som fullt utbyggt, och på så vis har ingreppen i naturen och naturmiljön redan skett under ett tidigare skede, varpå detaljplanändringen inte medför några större konsekvenser för naturen och naturmiljön. 5.3.2 Konsekvenser för den byggda miljön Förverkligandet av detaljplanen medför att tre nya byggnadsplatser bildas inom området. Detaljplanen medför dock inga betydande konsekvenser, eftersom det enligt gällande detaljplan skulle vara möjligt att bygga garage- och lagerbyggnader på de obebyggda områdena eftersom områdena i gällande detaljplan är anvisade som tomtmark. Förverkligandet av detaljplanen är en naturlig förtätning av byggnadsbeståndet och de befintliga strukturerna stöds. 5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.2 områdesreserveringar. Allmänna detaljplanebestämmelser framkommer av detaljplanekartan.

S i d a 16 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vatten- och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm den 16.10.2015 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Martina Bäckman