Diabetesinstitutet AB

Relevanta dokument
Delegeringsutbildning. Version 1 Del 1

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

1(11) Egenvård. Styrdokument

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Ansvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Riktlinje för bedömning av egenvård

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Bedömning av egenvård - riktlinje

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Kurskatalog VT 2012 Juridisk kompetensutveckling för hälso- och sjukvårdspersonal

Rutiner för f r samverkan

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Verksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas -

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7)

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Delegering inom tandvården. Anders Alexandersson, jurist på Rättsavdelningen

ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT

Diabetes i Skolan Rektorers perspektiv 2009

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

Utbildningsmaterial kring delegering

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende;

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Personnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Patientsäkerhetsberättelse

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Rutin delegering av läkemedel

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Delegering av läkemedelshantering enligt HSL

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Samverkan vid egenvård

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

SOSFS 2011:9 ersätter

Riktlinjer Egenvård i Halland

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7)

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Transkript:

Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande av beställaren på hemmaplan. Dags att lyfta kompetensnivån inom diabetesvård? Diabetesinstitutets nära relation till Institutet för Medicinsk Rätt skapar naturliga förutsättningar att inom ramen för utbildningarna involvera de rättsliga ansvarsförhållanden som reglerar diabetesvården och gällande ansvarsfördelningar mellan vårdgivare, läkare, sjuksköterskor m.fl. Detta tillgodoses genom biträde av jurister vid Institutet för Medicinsk Rätt som besitter specialistkompetens och erfarenhet inom det medicinrättsliga området. Diabetesinstitutet leds av Kerstin Fahlgren Fröberg, leg. sjuksköterska med specialistutbildning i diabetesvård och mångårig klinisk verksamhet. Diabetesinstitutet etablerades 2009 och är ett dotterbolag till Institutet för Medicinsk Rätt AB som i sin tur påbörjade sin verksamhet 1980. Kontakt Webb: www.diabetesinstitutet.se E-post: imrab@imrab.se Tele: 08-731 50 55 Fax: 08-731 91 37 Välkommen till oss! Anmälan: Det enklaste sättet att anmäla sig till en kurs är via vår hemsida. Om du skulle stöta på problem är du självklart välkommen att höra av dig via telefon eller e-post.

Diabetes - den stora folksjukdomen Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. Diabetes är dock inte endast en sjukdom utan består av flera olika sjukdomstillstånd varav typ 1 och typ 2 är de vanligaste. I vårt land räknar man med att det finns minst 350 000 människor med diabetes. Det finns uppgifter om att det därutöver finns många personer som bär på sjukdomen utan att veta om det. Uppgifter finns också om att antalet insjuknande i diabetes är i tilltagande. Ökningen beror delvis på att vi nu lever längre. Risken för att utveckla diabetes typ 2 ökar med stigande ålder. För att diabetikern ska kunna leva ett så bra liv som möjligt trots sjukdom krävs adekvat behandling. De flesta diabetiker sköter med stöd av professionell hjälp, framför allt av läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens, sin sjukdom själva. Detta kan regleras genom SOSFS 2009:6 (Socialstyrelsens föreskifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). Men det finns ett stort antal diabetiker, som av olika skäl saknar möjlighet att helt eller delvis klara av att sköta sin diabetes på sådant sätt som sjukdomen kräver. Dessa diabetiker är beroende av att andra kan se och förstå och ta ansvar för att nödvändiga åtgärder vidtas. Annorlunda kan det uttryckas som att dessa diabetiker är i händerna på någon annan. För att säkerställa att också dessa diabetiker får en god och säker vård och behandling av hög kvalitet krävs självklart att den som har ansvaret för att hjälpa den enskilde har den kompetens och erfarenhet som krävs. En diabetiker som helt eller delvis inte själv kan ansvara för vården är inte bara beroende av hjälp med läkemedelshanteringen. Det krävs mycket mer av den som ansvarar för patientens säkerhet. Närmast patienten står inte sällan en undersköterska, ett vårdbiträde eller personlig assistent vars kompetens och erfarenhet inom diabetesvården starkt kan variera. Det har framkommit bl.a. genom avvikelser, Lex Maria, klagomål, rättsfall och tillsynsrapporter att brister i kompetens och erfarenhet kan orsaka sjukdom, skador och i värsta fall död. Vi vill genom vårt kursutbud bidra till att så långt möjligt säkerställa att den diabetiker som själv inte helt eller delvis kan ta ansvar för sin vård och behandling får den hjälp som han eller hon behöver och av kompetent och erfaren personal. Vi vill också att den personal som biträder utöver vad som krävs för en god och högkvalitativ diabetesvård för egen del har kunskap om de regler som gäller. Vi bidrar till detta genom att utbildningarna leds av kompetent och erfaren personal inom diabetesvården som sådan och inom det aktuella rättsområdet. PS. Du vet väl att vi också gärna kommer och håller utbildningen på plats hos er? Läs mer om detta på vår hemsida! DS. Kerstin Fahlgren Fröberg Utbildningschef/diabetessjuksköterska Diabetesinstitutet AB kerstin.fahlgren@diabetesinstitutet.se 2

Kurser Diabetesvård för personal inom äldreomsorgen - kunnig personal ger säkrare diabetesvård - Kursens målgrupp är chefer, arbetsledare, föreståndare, undersköterskor, vårdbiträden m.fl. Ansvaret för äldreomsorgen regleras genom grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagstiftningen (se SoL 5 kap. 4 6 ). Kommunens ansvar omfattar såväl ordinarie boenden som särskilda boenden. Många äldre har flera hälso- och sjukvårdsrelaterade problem bl.a. diabetes. I samråd med läkare och sjuksköterska kan diabetesvården vara bedömd som egenvård (se SOSFS 2009:6). Men den äldre kan helt eller delvis sakna förutsättningar för att själv ta ansvar för sin vård och behandling. Då är det fråga om hälso- och sjukvård. Då gäller bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen med krav på kompetens och erfarenhet hos var och en som vårdar den sjuke. För skyldigheten att ge den sjuke en god och säker vård gäller en ansvarsfördelning mellan landsting och kommun enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (se 3, 4 och 18 ). Både landsting och kommun kan genom avtal låta annan dvs. privat vårdgivare ansvara för den äldres hälso- och sjukvårdsbehov och insatser. Oavsett vem som har att ansvara för den enskildes vård och behandling gäller stränga rättsliga krav på god och säker vård, säker läkemedelshantering m.m. Under kursdagen redovisas och behandlas bl.a. följande frågeställning: Hur behandlas diabetes idag typ 1 och typ 2? Hur kan man se om någon får insulinkänning och vad ska man göra då? När ska läkare eller sjuksköterska kontaktas? Vad är viktigt att tänka på och beakta vid blodsockerkontroll? Hur ska insulininjicering säkerställas? Vilka följdsjukdomar kan en diabetiker drabbas av? Vilka juridiska krav och ansvarsförhållanden gäller? Avsikten med kursdagen är att ge deltagaren nödvändig och god teoretisk baskunskap om vad det innebär att vara diabetiker och vad man absolut som personal nära den sjuke måste kunna och känna till för att den dennes vistelse i äldreboendet var nu än detta råkar vara ska vara säker. Kursintyg delas ut efter avslutad kurs. Kurstillfällen: Se hemsida www.diabetesinstitutet.se Kurstid: 10:00 12:00 Lunchuppehåll 13:00 15:00 Välkomstkaffe från 09:30 Pris: 1995 kr exkl. moms 3

Hemtjänsten i kontakt med diabetikern vad tänka på? Studier visar att vårdbiträden inom hemtjänsten ofta saknar medicinska kunskaper om diabetes. De som står diabetikern så nära att de sköter den dagliga omvårdnaden, måste också se och förstå när något inte är som det ska. Det finns rapporter om att insulinkänningar har tolkats som demens, vilket fått förödande konsekvenser.vi startar nu en grundläggande utbildningsdag för hemtjänstpersonal. Under dagen redovisas och kommenteras bl.a. följande frågeställningar: Vad är det för skillnad mellan diabetesdiagnosen typ 1 och typ 2. Behöver jag veta det? Har det någon betydelse? Vilka behandlingsmöjligheter finns och vilken målsättning är bäst för diabetikern? Hur utför jag en blodsockermätning och hur tas resultatet om hand? Hur kan jag se om någon får en insulinkänning och vad måste jag göra? Vad får jag göra för medicinska åtgärder och krävs delegering? Vilket personligt ansvar har jag för min medverkan i diabetesvården? Kurstillfällen: Se hemsida www.diabetesinstitutet.se Kurstid: 10:00 12:00 Lunchuppehåll egen lunch 13:00 15:00 Välkomstkaffe från 09:30 Pris: 1995 kr exkl. moms 4

Diabetesvård för undersköterskor Bland de många yrkesgrupper som finns inom hälso- och sjukvården hör undersköterskor till den grupp som ofta står närmast den sjuke. Undersköterskan har att utföra vad som ryms i den dagliga omvårdnaden och kommer då i kontakt med bl.a. läkemedel på ett eller annat sätt. Den enskilde kan behöva undersköterskans hjälp inom ramen för egenvård. Men det kan också vara så att en undersköterska med stöd av personlig, skriftlig och tidsbegränsad delegering från en sjuksköterska har att ansvara för att t.ex. en diabetiker får sitt läkemedel. Det finns undersköterskor med olika kompetenser. Oavsett utbildning så finns vissa författningar som reglerar vem som får göra vad, detta gäller t.ex. för läkemedelshantering (se SOSFS 2000:1). En undersköterska inom öppen hälso- och sjukvård får efter delegering från en sjuksköterska iordningställa eller administrera läkemedel t.ex. insulin (se SOSFS 1997:14). För att en sådan delegering inte ska äventyra patientsäkerheten krävs att undersköterskan har reell kompetens dvs. praktiskt kan utföra den delegerade uppgiften. Men undersköterskan behöver kunna mycket mer. En central fråga är om den sjuke har diabetes typ 1 eller typ 2. Detta för att förstå behovet av insatser för adekvat vård och behandling. Under kursdagen kommer bl.a. följande att behandlas Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 Behandlingsmöjligheter Diabetesfötter Blodsockermätning Insulininjicering Mål med behandlingen Symptom på lågt blodsocker/högt blodsocker vad göra? Vilka juridiska krav och ansvarsförhållanden gäller? Denna vår specialkurs innebär att fokus riktas på vad undersköterskan måste kunna och tänka på vid utförandet av en delegerad uppgift. Delegering kan användas när förskrivaren (läkaren) har bedömt att det inte är fråga om egenvård. Och under de förutsättningar som regleras bl.a. i SOSFS 1997:14 och den ansvarsfördelning som följer av bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) (se 6 kap. 2-3 ). Avsikten med utbildningen är egentligen tvåfaldig, nämligen dels ge undersköterskan för egen del ökad säkerhet i att praktiskt hantera frågor och uppgifter som är förknippade med diabetesvård och dels genom att stärka undersköterskans personliga kompetens förse enheten och verksamheten med nödvändig kompetens för god och säker diabetesvård. Kursintyg delas ut efter avslutad kurs. Kurstillfällen: Se hemsida www.diabetesinstitutet.se Kurstid: 10:00 12:00 Lunchuppehåll egen lunch 13:00 15:00 Välkomstkaffe från 09:30 Pris: 1995 kr exkl. moms 5

Diabetesvård för personal vid HVB-hem Kursens målgrupp är i första hand behandlingsassistenter, föreståndare och särskilt de som står diabetikern närmast. Kursen är dock öppen för samtliga personalgrupper. Den diabetiker som ibland befinner sig i ett HVB-hem kan mycket väl i samråd med bl.a. den förskrivande läkaren ha kommit överens om att själv ansvara för sin vård. Ibland kan egenvård innebära att den enskilde kan behöva praktisk hjälp. Detta ska vara klargjort och reglerat i den dokumentation som den förskrivande läkaren har gjort i patientens journal. Närmare bestämmelser om detta finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Den som praktiskt hjälper den enskilde har inte något särskilt juridiskt ansvar utan kan jämföras med varje annan medmänniskas ansvar. Självklart måste man vara försiktig och noggrann och ha ett allmänt sunt förnuft. Men det kan också förhålla sig så att det inte är fråga om egenvård utan om hälso- och sjukvård. Då krävs både kompetens och erfarenhet för att den enskilde ska få adekvat vård och behandling. I HVB-miljön finns oftast ett begränsat antal legitimerade sjuksköterskor. Föreståndaren för HVB-hemmet har en skyldighet att den enskildes behov av hälso- och sjukvård bevakas (se SOSFS 2003:20). För att HVB-personal ska kunna medverka i diabetesvården och behandlingen krävs god kunskap om sjukdomen och om de faror och risker som finns. Under dessa förutsättningar gäller ett personligt juridiskt ansvar enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) (se 6 kap 2 ). För läkemedelshantering och delegeringsförfarandet finns bestämmelser i Socialstyrelsens författningar bl.a. SOSFS 2000:1 och 1997:14. Under kursdagen redovisas och kommenteras bl.a. följande frågeställningar (se bl.a. hemsidan m.m.) Hur behandlas diabetes i dag typ 1 och typ 2? Hur kan jag se om någon får insulinkänning och vad kan jag göra då? När ska jag kontakta läkare eller sjuksköterska? Vem får göra vad och vad säger regelverket? Vilka juridiska krav och ansvarsförhållanden gäller? Avsikten med kursdagen är att ge deltagaren god teoretisk baskunskap om vad det innebär att vara diabetiker och vad man som personal absolut måste kunna och känna till för att den sjukes vistelse vid HVB-hemmet ska vara säker. Kursintyg delas ut efter avslutad kurs. Kurstillfällen: Se hemsida www.diabetesinstitutet.se Kurstid: 10:00 12:00 Lunchuppehåll 13:00 15:00 Välkomstkaffe från 09:30 Pris: 1995 kr exkl. moms 6

- Kursen ger deltagaren god teoretisk baskunskap om vad det innebär att vara diabetiker och vad man som personal absolut måste kunna och känna till för att den sjukes vistelse vid HVB-hemmet ska vara säker 7

Diabetesinstitutet AB Föreläsare Kerstin Fahlgren Fröberg Diabetessjuksköterska Timothy Hallgren Biträdande jurist Oskar Höllgren Biträdande jurist Kurslokal Diabetesinstitutet AB Munkbrogatan 4, 1 tr. 111 27 Stockholm (T-bana: Gamla stan) Kontakt WWW.DIABETESINSTITUTET.SE Kansli: tel: 08-731 50 55, fax: 08-731 91 37 Postadress: Box 1276 S-181 24 Lidingö E-post: imrab@imrab.se