Delårsbokslut Januari augusti 2014

Delårsbokslut Januari augusti 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: 1406-0721

1406-0721 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2014 omsluter drygt 50 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 8 oktober 2013 beslut om budget för 2014. Under 2014 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2014 avrapporterades i tertialbokslutet som lades fram i juni i HSN. Perioden januari augusti 2014 återrapporteras i detta delårsbokslut. Årsredovisningen planeras att tas upp för beslut i februari månad 2015. Till bokslutet fogas flera bilagor som fördjupat beskriver utvecklingen under årets första åtta månader inom ett antal områden. Till bokslutet fogas också det underlag som tillställts Landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för delåret 2014. 1

1406-0721 Innehållsförteckning 1 Mål och uppdrag... 6 1.1 Mål för Stockholms läns landsting... 6 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården... 7 1.2.1 Vård i rätt tid... 7 1.2.2 Säker vård... 8 1.2.3 Hög effektivitet... 10 1.2.4 Högt förtroende för vården... 11 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden... 12 1.3.1 Ekonomi i balans... 12 1.3.2 Hållbar tillväxt... 12 1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 12 2 Omvärldsbevakning... 13 3 Befolkningsutveckling... 18 4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 19 5 Styrning av hälso- och sjukvården... 21 5.1 Patientens möte med hälso- och sjukvården... 21 5.2 Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk ändamålsenlig informationshantering... 22 5.3 Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap... 23 5.4 Hälso- och sjukvårdsuppdragen regleras i avtal... 24 5.5 Jämförelser av kvalitet... 24 5.6 Avtalsuppföljning... 25 5.7 Utveckling... 25 6 Inriktning 2014 (2015-2016) för utveckling av hälso- och sjukvården... 27 6.1 En tillgänglig vård för alla invånare... 27 6.2 Patientsäkerhet... 28 6.3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd... 29 6.4 Husläkarmottagningar... 32 6.5 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar... 34 6.6 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom... 37 6.7 Hälso- och sjukvård för äldre... 39 6.8 Hälso- och sjukvård för kvinnor... 42 6.9 Somatisk specialistvård... 44 6.9.1 Somatisk specialistvård vid akutsjukhus... 44 6.9.2 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus... 45 6.10 Prehospital vård och akut omhändertagande... 46 2

1406-0721 6.11 Cancervård... 48 6.12 Läkemedel... 50 6.13 Medicinsk service... 51 6.14 Habilitering... 52 6.15 Rehabilitering och sjukskrivning... 52 6.16 Förskrivning av hjälpmedel... 55 6.17 Hälso- och sjukvård för asylsökande... 56 6.18 Tandvård... 58 6.19 Tolkverksamhet... 59 7 Miljöarbete i hälso- och sjukvården... 60 8 Verksamhetens ekonomi... 62 8.1 Verksamheten totalt... 62 8.2 Somatisk specialistvård... 68 8.3 Primärvård... 90 8.4 Psykiatri... 98 8.5 Äldresjukvård... 103 8.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet...106 8.7 Tandvård... 111 8.8 Läkemedel... 115 8.9 Risker... 116 8.10 Åtgärder... 119 9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen... 120 Bilageförteckning Bilaga 1 Läkemedelskostnader januari till juni 2014 Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet januari till augusti 2014 Bilaga 3 Nationell patientsäkerhetssatsning 2014 Bilaga 4 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 6 Bilaga 7 Resultaträkning Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall med tillhörande bilagor E1, E2, E3 och E4 om intern kontroll samt bilaga G1 Uttalande från förvaltningsledning 3

1406-0721 Sammanfattning Det bokförda resultatet per augusti 2014 redovisar ett överskott på 718 miljoner kronor att jämföra med motsvarande period 2013 som redovisade ett överskott på 847 miljoner kronor. För 2014 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2013 var +99 miljoner kronor. Dock finns avvikelser från budget inom ramen för det totala beräknade nollresultatet på helår. Av de prognostiserade avvikelserna mot budget kan noteras: Psykiatri beräknas lämna underskott med 72 miljoner kronor, främst beroende på effekter av den nya ersättningsmodellen för allmänpsykiatri Somatisk specialistvård beräknas lämna underskott med 91 miljoner kronor, främst på grund av utomlänsvård och ökade volymer inom vårdvalsområdena Övriga verksamheter inklusive budgeterade reserver beräknas ge överskott med 163 miljoner kronor Budgeten för 2014 har ett kostnadsökningsutrymme med 3,9 procent. Kostnadsökningstakten per den 31 augusti 2014 har varit 4,2 procent och prognosen för 2014 är 3,9 procent. Kostnadsökningen 2013 var 3,7 procent. Jämfört med 2013 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården per den 31 augusti 2014 ökat med 0,6 procent. Helårsprognosen för 2014 innebär en ökning mot bokslut 2013 med 1,4 procent, vilket är 2,1 procent lägre än budget för 2014. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 1,2 procent jämfört med motsvarande period 2013. Helårsprognosen för 2014 innebär en ökning mot bokslut 2013 med 1,5 procent, vilket är 0,7 procent lägre än budget för 2014. Under våren har avtalen inom vårdval ortopedi och handkirurgi, vårdval neurologi och vårdval barn- och ungdomsmedicinska mottagningar trätt i kraft. I vårdvalet för barnoch ungdomsmedicinska mottagningar har fyra nya mottagningar öppnat. Ett glasögonbidrag för barn har införts per den 1 juni. Barnvaccinationsprogrammet har utökats till att omfatta rotavirusinfektioner. I mars månad startade BB Sophia sin verksamhet inom vårdval förlossning. Ett förslag till hur hälso- och sjukvården i LSS-bostad med särskild service och daglig verksamhet ska organiseras har tagits fram tillsammans med Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). Förslaget innebär att ansvaret övergår från landstinget till länets kommuner. KSL har skickat förslaget till länets kommuner med rekommendationen att man ska godkänna förändringen. Förändringen, med efterföljande skatteväxling, skulle i så fall träda i kraft under slutet av 2015. Samarbetet med länets kommuner har vidare resulterat i framtagandet av ett gemensamt vägledningsdokument för hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen för gemensam vårdplanering i hemmet (SIPS). 4

1406-0721 Antalet invånare som öppnat ett invånarkonto på Mina Vårdkontakter ökar stadigt. 23 procent av länets invånare har nu ett invånarkonto och därmed möjlighet att nyttja e- tjänster kopplade till detta. Förskrivning av antibiotika är fortsatt lägre än förra året, och målet för 2014 beräknas nås. Under årets första åtta månader har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt kraven för att erhålla prestationsersättning i enlighet med reglerna för kömiljarden för mottagningsbesök. Under april månad uppfylldes även resultatkraven för behandling. När det gäller tillgänglighet till första besök hos specialist och till behandling är resultatet per augusti i nivå med samma period föregående år. De nya vårdval som införts under våren inom ortopedi och handkirurgi samt barn- och ungdomsmedicin kan få ett ökat genomslag under hösten och därmed öka tillgängligheten inom dessa specialiteter ytterligare under resterande del av 2014. 5

1406-0721 1 Mål och uppdrag 1.1 Mål för Stockholms läns landsting Landstingets verksamhet bestäms utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras för att länets invånare ska ha en så attraktiv region som möjligt att leva i. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär för mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets olika verksamheter. Landstingets målbild (nedan) utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning 2016. Stockholms läns landstings mål, beslutade av Landstingsfullmäktige i juni 2013 I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som väl svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. 6

1406-0721 Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2 redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden och som följs upp i delårsbokslut 2014. 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Det övergripande målet har brutits ned till fyra delmål, som vart och ett följs upp genom mätbara indikatorer. Nedan redovisas vart och ett av de nedbrutna målen samt de indikatorer som är kopplade till målet. För varje indikator anges tidpunkt för senaste mätning. Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för indikatorn som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.1 Vård i rätt tid Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsättningar och behov. De indikatorer som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på aspekten korta väntetider till hälso- och sjukvården. Enligt Stockholms läns landstings vårdgaranti ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Väntetiderna mäts med olika periodicitet. Under mars månad mättes tillgängligheten till besök hos husläkare 1. Resultatet är stabilt jämfört med föregående mätning. När det gäller tillgänglighet till första besök hos specialist och till behandling är resultatet per augusti i nivå med samma period föregående år. De nya vårdval som införts under våren inom ortopedi och handkirurgi samt barn- och ungdomsmedicin kan få ett ökat genomslag under hösten och därmed öka tillgängligheten inom dessa specialiteter ytterligare under resterande del av 2014. 1 Mäts två gånger per år, vår och höst 7

1406-0721 Mål Indikator Ack utfall 1408 Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos Vård i rätt tid husläkare (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar (vårdgarantin) Ack utfall 1308 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 88% 90% >90% Mål uppnås 89% 71% 72% >72% Mål uppnås 73% 89% 88% >88% Mål uppnås 88% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.2 Säker vård Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till 2017. Indikatorn som används för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner bygger på de punktprevalensmätningar som görs två gånger om året, och omfattar hela slutenvården inklusive geriatriska och psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting. Vecka 12 till 13 2014 genomfördes den senaste punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner. Resultatet blev att 9,0 procent av inneliggande patienter i den somatiska vården hade en vårdrelaterad infektion. Det är en förbättring jämfört med föregående års vår-mätning då resultatet var 9,4 procent. En statistisk analys påvisar en trend av att det långsiktiga förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner, särskilt mot vissa infektionsdiagnoser såsom urinvägsinfektioner, haft effekt. Fortsatt arbete pågår i enlighet med Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården, vilket nyligen har reviderats. I avtalen med vårdgivarna ställs krav på deltagande i de nationella punktprevalensmätningar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samordnar under året. Under 2014 kommer SKL endast att samordna en sådan mätning, den som nu genomförts. Patientsäkerhetskommittén (PSK) har i samverkan med vårdgivarna beslutat att genomföra en ny gemensam punktprevalensmätning under hösten 2014 och resultatet från denna mätning kommer att redovisas i årsbokslutet för 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Några vårdgivare gör ytterligare fler punktprevalensmätningar under året för att utvärdera sitt förbättringsarbete inom området. 8

1406-0721 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården (över 65 år) En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården kan tyda på brister i hälso- och sjukvården eller i den kommunala omsorgen. Genom att följa återinläggningsfrekvensen och analysera och åtgärda brister kan kvaliteten i hälso- och sjukvården och omsorgen säkras vilket därmed leder till en säkrare vård för individen. Återinläggningsfrekvensen i slutenvården av personer över 65 år mäts månatligen och rapporteras in till SKL då det är ett av de nyckeltal som följs inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Under sommaren har återinläggningsfrekvensen gått upp och det är f0rtsatt osäkert om målet kommer att nås för 2014. Utvecklingsprojektet SVEA har startat upp på försommaren med att utveckla enheterliga arbetssätt för utskrivning av patienter som ska implementeras under 2015. Gemensamt analysarbete har genomförts med några kommuner i länet. Under hösten 2014 kommer fler kommuner att analysera exempelvis anledningar till återsinkrivningar från de särskilda boendena för äldre, SÄBO. Vårdcoacherna inom aktiv hälsostyrning samt utökningen av avancerad vård i hemmet (ASiH) är andra faktorer som kan påverka återinläggningsfrekvensen i åldern 65 år och äldre positivt. Antibiotikaförskrivning Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Ett långsiktigt mål är 250 uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Förskrivningen av antibiotika fortsätter att sjunka men nu i långsammare takt än tidigare. Per juli månad var förskrivningen nere i 353 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. För att uppnå kraven i Patientsäkerhetssatsningen när det gäller antibiotikaförskrivning ska förskrivningen per september 2014 högst uppgå till 377 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Mål Indikator Utfall 1407 Utfall 1307 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Förekomsten av vårdrelaterade infektioner 9,0% 9,4% <9,5% Mål uppnås 9,1% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slu- 16,0% 15,8% <16,1% Osäkert 15,9% Säker vård tenvården, 65 år och äldre Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/ 1000 invånare) 353 382 <380 Mål uppnås 358 Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 9

1406-0721 1.2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdragit åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad effektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Indikatorerna speglar några av dessa utvecklingsområden. Utbyggnad av e-hälsotjänster till patienter Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-hälsotjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Det ökar dessutom möjligheten till medinflytande för patienten. Genom utnyttjandet av olika e-hälsotjänster kan uppgifter som till exempel besöksbokning, receptförnyelse med mera effektiviseras. Ett annat exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller med hjälp av e-hälsotjänster och vid en avvikelse boka ett besök hos vårdgivaren. Ett sätt att kunna ta del av e-hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Som en indikator på utbyggnaden av e- hälsotjänster riktade till patienter följs andel invånare som har registrerat ett invånarkonto på Mina Vårdkontakter (MVK). Sedan MVK:s start hade, per den sista juli 2014, drygt 489 000 invånarkonton skapats inom Stockholms läns landsting. Det innebär att 23 procent av invånarna över 18 år har ett invånarkonto. Målsättningen för 2014 är därmed uppnådd. Detta är den femte bästa täckningsgraden i Sverige där snittet för riket är 19 procent. Under årets första sju månader har 64 000 nya konton skapats. Om utvecklingen fortsätter i samma takt under årets resterande månader kommer cirka 100 000 nya invånarkonton att skapas under 2014. För att e-tjänsternas effektiviseringspotential ska kunna nyttjas fullt ut krävs att antalet anslutna vårdenheter fortsätter att öka. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att insatser sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför mäts andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. En sammanvägd bedömning av husläkarnas arbete inom detta område görs årsvis, där bland annat andelen 75-åringar som erbjudits hälsosamtal samt andelen av besök som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, ingår i bedömningen. Löpande under år mäts andelen husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagning. Per den sista april 2014 nådde 48 procent av husläkarmottagningarna upp till målet att minst tre procent av sköterskebesöken på mottagning under perioden januari till juli avsåg rådgivning för sjukdomsförebyggande åtgärder. Målet för 2014 bedöms uppnås. 10

1406-0721 På grund av att registrering av dessa besök infördes under våren 2013 finns inget utfallsvärde per juli föregående år att jämföra med. Effektivt kapacitetsutnyttjande Effektiviteten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Det innebär till exempel att endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Det gäller såväl akut som planerad vård, som öppen- och slutenvård. Utbyggnaden av somatisk vård utanför akutsjukhusen genom inrättandet av vårdval inom flera områden möjliggör en utflyttning av vård från akutsjukhusen. Genom en förstärkning av det akuta omhändertagandet på närakuter och på husläkarmottagningar kan vård styras från akutsjukhusens akutmottagningar. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. I mätetalet ingår alla läkarbesök förutom specialiteterna geriatrik och psykiatri. Både akuta och planerade läkarbesök ingår. För perioden januari till juli 2014 har andelen läkarbesök utanför akutsjukhus ökat med 0,5 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen drivs av en minskning av läkarbesök på akutsjukhus (-8 000) och en samtidig ökning av läkarbesök utanför akutsjukhus (+60 000). Det är främst inom den somatiska vården, vårdvalsområdena ortopedi, ögon, öron-näsa-hals och gynekologi, som läkarbesöken utanför akutsjukhus har ökat. Mål Indikator Utfall 1407 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel läkarbesök som utförts av läkare utanför akutsjukhus Utfall 1307 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 23% 18% >19% Mål uppnås 20% 48,2% - >50% Mål uppnås 41% 76,9% 76,4% >76,5% Mål uppnås 76,5% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.4 Högt förtroende för vården Stockholms läns invånare ska känna ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Målet om högt förtroende för vården mäts höst och vår i den så kallade Vårdbarometern. Resultatet av årets två mätningar slås också ihop till ett samlat värde för året. I mätningarna under 2013 hade fler personer än tidigare valt alternativet varken eller jämfört med tidigare år. Resultatet blev att andelen i befolkningen med ett stort förtroende för vården minskade med 7 procentenheter under 2013 jämfört med 2012. Detta speglades även i resultaten på nationell nivå. 11

1406-0721 Målet för 2014 är att förtroendet för vården åter ska öka. I mätningen under våren 2014 hade förtroendet för vården ökat till 62 procent, vilket var fyra procentenheter högre än utfallet för 2013. 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden 1.3.1 Ekonomi i balans Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade ett överskott om 99 miljoner kronor för 2013. Helårsprognosen för 2014 är att resultatet förväntas vara i nivå med budget. Mål Indikator Utfall 1408, mkr Utfall 1308, mkr Budget 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet 718 847 >/= 0 0 +99 1.3.2 Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Målen följs upp årsvis. 1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis. 12

1406-0721 2 Omvärldsbevakning Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län. Patientlag Proposition 2013/14:106 Den 12 juni 2014 antog Riksdagen en ny patientlag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Intentionen med den nya lagen är att tillsammans med patienter utveckla vården så den blir säkrare. Den nya lagen innebär bland annat följande: Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Förändringarna påverkar både vårdflöden och hantering av regelverk och ersättningssystem. En projektgrupp som arbetar med olika anpassningar till den nya lagen har bildats på förvaltningen. Tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser m.m. Dir. 2011:121 En särskild utredare har sett över nuvarande ordning i syfte att säkerställa tillgången till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Syftet med uppdraget har varit att se över behoven av och inriktningen på åtgärder som är nödvändiga att vidta vid allvarliga krissituationer. Utredningen presenterades den 21 augusti 2013 och föreslår bland annat att det statliga ansvaret för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser bör förtydligas i lag. Vidare föreslås att en process för arbetet med en gemensam ambitionsnivå tas fram. Processen bör innehålla delprocesserna 1) vilka hot Sverige bör ha beredskap för samt med vilken målsättning, 2) till vilka läkemedel och till vilket sjukvårdsmateriel som nödvändig tillgång bör upprätthållas samt 3) vem som bör ansvara för att detta görs. En nämnd föreslås inrättas vid Socialstyrelsen med representanter från regional och nationell nivå. Nämndens uppgift skulle vara att tillämpa den ovan beskrivna processen och med uppdrag att fatta beslut om en gemensam ambitionsnivå för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. 13

1406-0721 Ansvaret för finansiering bör i enlighet med ansvarsprincipen följa det formella ansvaret om att inför, under och efter en allvarlig händelse upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Landstingen bör även fortsättningsvis stå för kostnaderna vid nyttjande av de statligt finansierade läkemedlen. En rättslig grund för statens möjlighet att ta ut ersättning från landstingen vid nyttjandet bör utredas vidare. Den statliga finansieringen bör utgå från ett och samma anslag för att skapa transparens och möjliggöra en mer sammanhållen uppföljning. Ett system som ger möjlighet att överblicka tillgången till läkemedel i Sverige bör utvecklas. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst Dir. 2012:72 En särskild utredare ska lämna förslag till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen är att säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa ska kunna förbättras samtidigt som individens integritet och värdighet tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2015. En myndighet för alarmering SOU 2013:33 Regeringen har beslutat att genomföra en översyn av samhällets alarmeringstjänst: det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslås vara inrättad från 1 januari 2015. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet är inte tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. De mest sjuka äldre Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under perioden 2011-2014 för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som omfattar både landsting och kommuner. Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de kommande åren kommer främst åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. Målen för äldresatsningen 2011 till 2014 är 14

1406-0721 till exempel en förbättrad samverkan och samordning, god och säker läkemedelsanvändning samt god vård vid demenssjukdom. Överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 S2011/8471/FS En överenskommelse har träffats mellan staten och SKL om utveckling och finansiering av de nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012 till 2016. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Överenskommelsen ska bland annat leda till en stabilare och snabbare utveckling av kvalitetsregistren, bättre samordning av IT-stöd och informatik samt ökad integration med vårddokumentation för att undvika dubbelarbete. Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har undertecknat ett samarbetsavtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm, Kvalitetsregistercentrum Stockholm. Myndigheten för vårdanalys har uppdragits att utarbeta ett förslag till en utvärderingsplan för de nationella kvalitetsregistren. Förslaget kommer att ligga till grund för ett utvärderingsuppdrag, som regeringen avser att ge Myndigheten för vårdanalys. Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Ett förslag som presenteras i utredningen är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Härigenom möjliggörs att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en Tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om extraordinära lösningar, som ibland behöver tillgripas inom vården för svårt sjuka patienter, ska få vidtas eller inte. I landstingsstyrelsens remissyttrande tillstyrker i huvudsak betänkandets förslag. I svaret betonas att de ekonomiska konsekvenserna för de förändringar som föreslås är stora och att utredningen underskattat landstingens kostnader som landstingen får om utredningens förslag genomförs. En samlad tolktjänst SOU 2011:83 Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen beskriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvalitativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändarna och att resurser för tolktjänst samlas till en tolktjänstmyn- 15

1406-0721 dighet. Utredningens resultat kan få återverkningar på Stockholms läns landstings tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer. Goda affärer- en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12 Upphandlingsutredningens huvudsakliga syfte har varit att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik. Utredningen har publicerat sitt slutbetänkande. I utredningens delbetänkande har ett antal svagheter i nuvarande regelverk påpekas: tillämpningen av upphandlingsregler är krångligt, kompetensen är låg och upphandlade kontrakt följs sällan upp eller utvärderas. Utredningen föreslår bland annat en ökning av möjligheterna till förhandling och dialog mellan beställare och leverantörer. Vidare anses att det kan behövas ett skifte från detaljstyrande upphandlingar till mer funktionsinriktade. Utredningen överväger även flera åtgärder i syfte att öka små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal SOU 2012:42 En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSPregistret). Delbetänkandets förslag innebär bland annat att Socialstyrelsen får möjligheter att göra information om de legitimerade i registret mer tillgänglig än vad som är fallet i dag. Utredningens slutbetänkande överlämnades i april 2014. Uppdrag att utarbeta en modell för framtagandet av underlag till beslut om nationella vaccinationsprogram med mera Mot bakgrund av den nya regleringen av nationella vaccinationsprogram (prop. 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram) har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att: a) att utarbeta en modell som beskriver arbetsprocessen vid framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram. b) att ta fram en generell modell för att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av nationella vaccinationsprogram. c) att ta fram en kommunikationsstrategi om vacciner och vaccinationsprogram som riktar sig till allmänheten och professionen. Uppdraget redovisas senast den 1 november 2014. d) att fastslå omfattning av uppföljningen av de vacciner som omfattas av nationella vaccinationsprogram samt uppskatta kostnaden för denna uppföljning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2014. 16

1406-0721 e) att, i enlighet med den nya ordningen för nationella vaccinationsprogram, pröva de vacciner som Socialstyrelsen tidigare har utgett rekommendationer om. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2015. Strategi för god och mer jämlik vård 2012-2016 Strategin för jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. Strategin innehåller följande fokusområden som regeringen arbetar med: synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda strategier och åtgärder inom särskilda områden stöd och stimulans till utveckling i vården samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. 17

1406-0721 3 Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring 35 000 nya invånare tillkommit årligen. Trenden fortsatte under det första halvåret 2014. Sammantaget ökade därmed folkmängden i Stockholms län med cirka 18 200 personer under det första halvåret 2014. Det innebär att befolkningen ser ut att öka i ungefär samma omfattning som 2013 eller något mer. Befolkningsökningen har två orsaker, dels ökad inflyttning till Stockholms län och dels ett födelseöverskott. Under det första halvåret 2014 flyttade knappt 34 000 personer in till Stockholms län medan drygt 23 000 lämnade länet. Flyttningsnettot blev därmed cirka 11 000 personer. Cirka 3 000 avser inflyttning från andra delar av riket medan resterande 8 000 är inflyttning från utlandet. Födelseöverskottet under det första halvåret uppgick till 7 200 personer. Värt att notera är att flyttnettot för Stockholms stad blev betydligt lägre under första halvåret 2014 jämfört med 2013. Det berodde framförallt på ökad utflyttning till andra kommuner i det egna länet. Huddinge, Solna och Nacka var de vanligaste inflyttningskommunerna för de som flyttade ut från Stockholms stad. Samma kommuner var också de vanligaste utflyttningskommunerna för de som flyttade in till Stockholms stad. Folkmängd i Stockholms län kvartalsvis 2000 2014 18

1406-0721 4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Under det första och andra tertialet 2014 har arbetet med utvecklingen av Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Framtidsplanen, övergått från tidigare analys-, planerings- och konkretiseringsarbete till en tydlig genomförandefas. Fokus på genomförandet av Framtidsplanen medför att mycket arbete sker på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt hos större vårdgivare, via uppdrag från det Programkontor som inrättats för att koordiera förverkligandet av Framtidsplanen. Arbetet har således förändrats från att genomföra utredningar och analyser till att leda, samordna och styra genomförandet av Framtidsplanen med fokus på mål- och uppdragsformulering, förändringsledning samt uppföljning, styrning och kontroll av programmets framdrift. För att säkerställa genomförandet sker kontinuerlig analys av utmaningar och risker. Ett antal uppdrag har levererats under första delen av 2014, bland annat avseende psykiatrisk vård på Nya Karolinska Universitetssjukhuset (NKS), utnyttjande av lokalerna vid Rosenlunds sjukhus, evakuering av lokaler vid Sabbatsbergs sjukhus och rapport avseende Framtidsplanen och funktionshindrade. Som redovisades i föregående tertialbokslut så visade Landstingsrevisorernas rapport 14/2013, Framtidens hälso- och sjukvård arbetet i projektet 2013 att revisorernas samlade bedömning är att planeringen av Framtidens hälso- och sjukvård bedrivs på ett välorganiserat och strukturerat sätt enligt fullmäktiges uppdrag. Under våren och sommaren 2014 har arbete med gemensamma avsiktsförklaringar utarbetats för akutsjukhusen och anmälts till Hälso- och sjukvårdsnämnden. I dessa avsiktsförklaringar konkretiseras akutsjukhusens vårduppdrag och volymer 2015 till 2018 ytterligare. Efter arbetet med gemensamma avsiktsförklaringar fortsätter arbetet att stödja vårdgivarnas genomförande och framställa planer för hur detta bör ske. Vårdutbudsplanering och aktuella investeringsplaner håller på att valideras och syftet är att detaljera lokala genomförandeplaner för akutsjukhusen. Genomförandeplaner kommer även att tas fram för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt för Landstingsstyrelsens förvaltning. Under senare delen av 2014 fortsätter arbetet med avsiktsförklaringar för Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Arbetet med Framtidsplanens omfattande investeringsplan för både upprustade och helt nya lokaler för hälso- och sjukvård runt om i länet pågår. Ett antal genomförandebeslut har fattats under våren 2014 rörande Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Vidare har kravställning på lokaler för övriga sjukhus skett löpande under 2014, liksom planering av framtida vårdinnehåll vid dessa. 19

1406-0721 Landstingsfullmäktige gav 2012 landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie för att flytta huvuddelen av den psykiatriska vården från S:t Göransområdet till Sabbatsbergs sjukhus. Förstudien har genomförts och i samband med planeringen har konstaterats att kostnaderna för detta skulle bli höga. Beslut har därför tagits att genomföra en förstudie för att istället uppföra en ny psykiatribyggnad vid S:t Görans sjukhus. 2012 uppdrog landstingsfullmäktige åt hälso- och sjukvårdsnämnden att med såväl kommuner och andra aktörer och intressenter undersöka alternativa lösningar på lokaler för sjukhus. En samverkan har inletts med Haninge kommun för att finna en ersättning för Handens sjukhus. Nämnden har beslutat om inriktning för vården i Haninge som ett underlag för intressenter att ta fram förslag på en byggnation av ett nytt sjukhus i Haninge. I Framtidsplanen redogörs för de förändringar som planeras för det akuta omhändertagandet inom Stockholms län. Till följd av förändrade akutuppdrag vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset och övriga akutsjukhus har hälso- och sjukvårdsförvaltningen fått flera uppdrag från Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård. En samordning sker av projekt som berör prehospital vård (framförallt avseende akuta ambulanstransporter), akut omhändertagande vid akutsjukhusen, akut omhändertagande inom geriatrik, barns akuta omhändertagande, akut omhändertagande inom husläkaruppdraget inklusive närakuter, somatiska specialistläkares akuta omhändertagandeuppdrag samt 1177 Vårdguiden. När det gäller husläkaruppdraget har, förutom akut omhändertagande, även pågått ett arbete avseende husläkarverksamhetens roll som första linjens psykiatri, psykisk ohälsa, omhändertagande av vårdtunga och resurskrävande patientgrupper samt identifiering av riskpatienter. Framtidens hälso- och sjukvård ställer krav på att det finns personal med rätt kompetens på plats och kompetensförsörjning har under en längre tid utgjort ett huvudområde i arbetet. Ett projekt kring kompetensförsörjning och utbildning har under det första tertialet 2014 färdigställts och projektleveranserna har presenterats i ett antal olika forum samtidigt som implementering av resultaten har påbörjats. Projekten har överlämnats till projektägaren och fortsatt ansvar och hantering har därmed övergått till SLL Personal och utbildning. 20

1406-0721 5 Styrning av hälso- och sjukvården Utmaningen att inom ramen för det framtida finansiella utrymmet säkerställa god hälso- och sjukvård till en ökande och åldrande befolkning ställer höga krav på att hälso- och sjukvårdssystemet i alla delar har en effektiv utformning. Nedan redovisas hur hälso- och sjukvården hittills under 2014 utvecklats vidare inom de områden som särskilt berör styrning av hälso- och sjukvården. 5.1 Patientens möte med hälso- och sjukvården För ökad tillgänglighet för invånare och patienter och som ett stöd till att effektivisera vårdens processer är det viktigt att 1177 Vårdguidens e-tjänster får en ökad användning och spridning, genom att såväl fler invånare som fler mottagningar har ett konto i Mina Vårdkontakter. Under året har andelen invånare som har ett konto ökat från 19 procent till 23 procent (489 000 invånare). Antalet mottagningskonton har ökat med 16 procent och uppgår nu till knappt 1 600. Fler utvecklingsprojekt och satsningar har genomförts för att stärka invånarnas möjlighet att bli mer delaktiga och själva kunna påverka mötet med hälso- och sjukvården: En helt ny tjänst för att hitta och jämföra vård på 1177 Vårdguiden har tagits fram. Den nya tjänsten möjliggör för invånarna att via Vårdguiden på nätet kunna identifiera mottagningar i sin närhet samt på ett lättöversiktligt jämföra olika mottagningar. Tjänsten fungerar även via mobiltelefonen. För att ytterligare öka tillgången till information för patienter pågår försöksverksamhet på olika mottagningar i länet för att säkerställa tjänsten Vårdhändelser. Tjänsten möjliggör bland annat för patienter att följa sin väg genom vården och nås via Mina Vårdkontakter. Stockholms läns landsting har under året accepterat ett uppdrag från Inera 2 att ta fram nästa nationella tjänst för Nationell Patientöversikt (NPÖ). Den arkitektur och logik som ligger som grund för tjänsten Vårdhändelser ska användas i denna utveckling. På sikt kommer detta att möjliggöra för både vården och patienterna att ta del av valda journalanteckningar mellan olika vårdgivare och landsting. 2 Inera är en organisation som koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. 21

1406-0721 Tjänst för trepartsamtal med tolk via 1177 Vårdguiden på telefon har införts under året. Direktbokning av patienter via sjukvårdrådgivningen sker idag för ett 30-tal gynekologimottagningar och fem närakuter. En plan för att möjliggöra direktbokning av patienter på husläkarmottagningarna är under framtagande. Under våren har ombudshantering för föräldrar med barn upp till 13 år införts i Mina vårdkontakter. Detta möjliggör för föräldern att boka, se och omboka sitt barns läkartider på ett lättillgängligt sätt. Under sommaren har en stor kampanj genomförts inom landstinget, som har uppmanat patienter att först ringa 1177 eller gå in på Vårdguiden på nätet innan de besöker vården. Utvärdering och analys av kampanjens effekter pågår. 5.2 Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk ändamålsenlig informationshantering För att stärka den ändamålsenliga informationshanteringen har flera insatser gjorts utifrån givna programområden. Avseende elektronisk samverkan har en fortsatt utveckling av delad information mellan olika organisatoriska enheter inom och utanför Stockholms läns landstings gränser fortsatt. Försöksverksamhet för elektroniska remisser har genomförts och planeringen för breddinförande påbörjats. Breda och riktade kommunikationsinsatser för att öka anslutningarna och användningen av nationell patientöversikt (NPÖ) har genomförts. Satsningen har gett effekt och användningen ökar. För kommande bild- och funktionstjänst genomförs en upphandling. Säkerhet/samordningsarbete: En inventering av personuppgiftsbehandling inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde har genomförts. En gemensam informationssäkerhetsutbildning och ett riskanalysverktyg för alla nämnder och bolag i Stockholms läns landsting har tagits fram och planeraras tas i drift under hösten 2014. Arbetet med ett strukturerat vårdutbud: En kartläggning har genomförts av vilka informationsmängder som efterfrågas kring vårdutbudet vid hänvisning, remittering och beställning av vård samt för patientens egenhänvisning. Behovet av kodverk för att strukturera informationen har kartlagts utifrån fyra typavtal. Lärtorget: Lärtorget är Stockholms läns landtings lärandeplattform som tillhandahåller kursplatser med möjlighet till produktion av e-lärandeutbildningar samt uppföljning av kompetensutveckling för personalen. Antalet utbildningar via Lärtorget fortsätter att öka. Regional tjänsteplattform: Förslag till förvaltningsorganisation och avtal med SLL-IT har tagits fram. 22

1406-0721 5.3 Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap Det sker en utveckling av kunskapsstöd för effektiv och evidensbaserad vård inom Stockholms läns landsting, genom att vårdprogram tas fram och införs, elektroniska kunskapsstöd och webbplatser utvecklas och antalet användare av dessa ökar. Webbplatserna www.janusinfo.se, www.psykiatristöd.se och www.viss.nu har kommit att bli allt viktigare källor till information och kunskapsstöd inom vården. Antalet besök på janusinfo.se (som ger oberoende och evidensbaserad information till vården och förskrivare om läkemedel) var under maj månad 2014 43 procent högre än motsvarande månad 2013. Viss.nu erbjuder evidensbaserat och lätt tillgängligt kunskapsstöd till primärvården avseende utredning, vård och hur och när en patient bör remitteras vidare. Ökningen av antalet besök och användare var nästan lika stor på viss.nu. Antalet besök ökade med 36 procent och antalet användare med 45 procent under första halvåret 2014 jämfört med samma period 2013. På webbplatsen psykiatristöd.se har antalet besökare under första halvåret 2014 ökat än mer, till 46 000 jämfört med 17 000 under 2013 och antalet besök under samma period har ökat från 62 000 till 145 000. Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholms län har gemensamt under första halvåret 2014 fortsatt cirka 2000 besök per dag via portalen vårdgivarguiden.se. Under perioden mars till och med augusti hade webbutbildningen i Basala hygienrutiner drygt 29 000 besök. I februari 2014 övertog Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvaret för att förvalta och vidareutveckla två nationella kunskapstjänster från Inera. - Den nationella Vårdhandboken riktar sig till dem som arbetar med vård och omsorg. Vårdhandboken.se innehåller cirka 120 ämnesområden med kliniskt anpassad information och kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder. All information produceras i samverkan med författare och faktagranskare från hela landet. Vårdhandbokens webbportal har hittills under perioden januari till juli 2014 haft 1,2 miljoner besökare, vilket kan jämföras med 937 000 under samma period 2013. - Rikshandboken för barnhälsovård ger vägledning i vården av barn och är baserad på bästa tillgängliga kunskap utifrån vetenskap och beprövad erarenhet. I dagsläget består Rikshandboken av cirka 110 ämnesområden. Under perioden 1 januari till 31 juli hade Rikshandboken för barnhälsovård 517 000 besök, att jämföra med motsvarande period 2013 (297 000) och 2012 (104 000). 23