Årsredovisning 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

Transkript

1 Årsredovisning 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2

3 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2014 omsluter drygt 50 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 8 oktober 2013 beslut om budget för Under 2014 har tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län lagts fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Perioden januari april 2014 avrapporterades i tertialbokslutet som lades fram i juni i HSN. Perioden januari augusti 2014 avrapporterades den 30 september i HSN. Årsredovisningen lämnas för beslut i HSN 20 februari Fokus i årsredovisningen är avrapportering av de prioriterade områden som anges i budget för Till bokslutet fogas flera bilagor som fördjupat beskriver utvecklingen under årets första åtta månader inom ett antal områden. Till bokslutet fogas också det underlag som tillställts Landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för delåret

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Mål och uppdrag Mål för Stockholms läns landsting Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden Omvärldsbevakning Befolkningsutveckling Framtidsplan för hälso- och sjukvården Styrning av hälso- och sjukvården Patientens möte med hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk ändamålsenlig informationshantering Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap Hälso- och sjukvårdsuppdragen regleras i avtal Jämförelser av kvalitet Avtalsuppföljning Utveckling Inriktning 2014 ( ) för utveckling av hälso- och sjukvården En tillgänglig vård för alla invånare Patientsäkerhet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd Husläkarmottagningar Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- och sjukvård för kvinnor Somatisk specialistvård Prehospital vård och akut omhändertagande Cancervård Läkemedel Medicinsk service Habilitering Rehabilitering och sjukskrivning Förskrivning av hjälpmedel Hälso- och sjukvård för asylsökande Tandvård Tolkverksamhet Miljöarbete i hälso- och sjukvården

5 8 Verksamhetens ekonomi Verksamheten totalt Utfall 2014 per verksamhetsområde Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Asylsjukvård Balansräkning Investeringar Verksamhetsförändringar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilageförteckning Bilaga 1 Befolkningsstatistik Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet 2014 Bilaga 3 Nationell patientsäkerhetssatsning 2014 Bilaga 4 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Bilaga 5 Läkemedelskostnader 2014 Bilaga 6 Balansräkning Bilaga 7 Resultaträkning Bilaga 8 Verksamhetstal Bilaga 9 Utökad kostnadsredovisning Bilaga 10 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut: Årsbokslut enligt mall med tillhörande bilagor Underbilaga A1 Uppföljning uppdrag givna i budget Underbilaga A2 Uppföljning uppdrag givna under året Underbilaga C1 Investeringar Underbilaga D2 Kompetensförsörjningsplan 2014 Underbilaga E Övriga avsättningar tvister Underbilaga F1 Efterlevnad av policyer Underbilaga F2 Styrningsrapport förvaltning 2014 Underbilaga F4 Försäkran intern kontroll Underbilaga F5 Frågeformulär Mer än bara trösklar Underbilaga F6 Uppföljning finanspolicy 2014 Underbilaga F8 Uppföljning intern kontrollplan 2014 med trafikljus Underbilaga Uttalande förvaltningsledning 3

6 Sammanfattning Under 2014 ökade antal invånare i länet preliminärt med cirka eller cirka 1,7 procent. Befolkningen i Stockholms län uppgick preliminärt till invånare vid årets slut. Vårdkonsumtionen ökade inom de flesta verksamhetsområden jämfört med 2013 inom såväl öppenvård som slutenvård. Ökningen är dock lägre än förväntat och också lägre än befolkningsökningen. Jämfört med 2013 ökade det totala antalet läkarbesök i öppenvården med 1,5 procent. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökade med 0,3 procent jämfört med Kostnadsökningstakten behöver minska Årets ekonomiska resultat visar ett underskott med 193 miljoner kronor vilket motsvarar 0,4 procent av omslutningen. De största förklaringsposterna till årets resultat är: Läkemedel inom läkemedelsförmånen visar underskott med 140 miljoner kronor främst beroende på ökade kostnader för smittskyddsläkemedel för Hepatit- C. Kostnaderna för smittskyddsläkemedel har ökat med 250 miljoner kronor eller 80 procent mot 2013 ASiH (Avancerad Sjukvård i Hemmet) visar underskott med 148 miljoner kronor på grund av fler patienter och längre vårdtider än budgeterat Ersättningar till allmänpsykiatrin redovisar underskott med 92 miljoner kronor och avser högre kostnadseffekter av den nya ersättningsmodellen än budgeterat inklusive högre beläggning inom slutenvården och fler besök inom öppenvården För vårdvalsområdena inom somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen redovisas underskott med 157 miljoner kronor. Det balanseras delvis med färre besök hos privata specialistläkare som arbetar enligt lag om läkarvårdsersättning (+58 miljoner kronor) men också av lägre vårdvolymer på akutsjukhusen (+75 miljoner kronor) Budget för 2014 medgav en kostnadsökning med 3,9 procent jämfört med Bokslutet visar att kostnadsökningen 2014 uppgår till 4,3 procent, vilket är högre än föregående års ökning på 3,7 procent. Att kostnaderna ökade mer 2014 än 2013 är hänförligt till de ökade läkemedelskostnaderna. Den höga kostnadsnivån 2014 innebär att förutsättningarna för ekonomin 2015 försämras och kostnadsreducerande åtgärder måste vidtas för att förhindra underskott för Ny patientlag träder ikraft En ny patientlag (2014:821) började gälla den 1 januari Lagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen berör många delar av sjukvården och påverkar både arbetssätt, vårdflöden, hantering av regelverk och ersättningssystem. Ett arbete för att lagen och dess intentioner implementeras i regelverk och avtal, att system och rutiner anpassas samt för att informera om den nya patientlagen har påbörjats. 4

7 Tredje steget i genomförandet av Framtidsplanen Landstingsfullmäktige beslutade under 2011 om inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Under 2014 har arbetet övergått från tidigare analys-, planerings- och konkretiseringsarbete till en tydlig genomförandefas. Landstingsfullmäktige godkände i december 2014 att inriktningen av de anpassningar i vårdutbudet som redovisas i Framtidsplanens tredje steg ska genomföras. Under året har avsiktsförklaringar med akutsjukhusen, övergripande och detaljerade genomförandeplaner tagits fram hos både vårdgivare och central förvaltning. Sex nya vårdval fler barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Sedan 2008 har det successivt införts allt fler vårdval enligt Lag om valfrihetssystem, LOV, i Stockholms läns landsting. Sex nya vårdval har tillkommit under 2014 vilket medför att antalet vårdval nu uppgår till 31. Under året har avtal trätt i kraft inom vårdval ortopedi och handkirurgi, neurologi, klinisk neurofysiologi, intensivträning för barn med rörelsehinder, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom. I vårdvalet för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har fem helt nya mottagningar öppnat och ytterligare två öppnar under våren Barnvaccinationsprogrammet har utökats till att omfatta rotavirusinfektioner. I mars månad startade BB Sophia sin verksamhet inom vårdval förlossning. Ett glasögonbidrag för barn har införts per den 1 juni. Allt fler har invånarkonto på Mina vårdkontakter Antalet invånare som öppnat ett invånarkonto på Mina vårdkontakter ökar stadigt. Totalt 25 procent av länets invånare har nu ett invånarkonto och därmed möjlighet att nyttja e-tjänster kopplade till detta. Antalet anslutna mottagningar har ökat med 17 procent och uppgår nu till cirka Av alla husläkarmottagningar är 87 procent anslutna till Mina vårdkontakter. Patientsäkerhetsöverenskommelsen de flesta kraven uppfylldes Den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen har pågått sedan 2011 och 2014 var det sista året som omfattades av överenskommelsen. Stockholms läns landsting uppfyllde alla grundkrav och tre av sex prestationskrav Målet för förskrivning av antibiotika uppnåddes för Sedan 2010 har förskrivningen sjunkit med 14 procent. 5

8 God tillgänglighet Kömiljarden syftar till att nå målet om en patientsäker vård med hållbar tillgänglighet över tid, där patientens väg genom vården är fokus. Stockholms läns landsting har varje månad fått ta del av Kömiljarden för mottagningsbesök (basnivå) och för nio månader har landstinget även klarat den extra nivån av ersättning för mottagningsbesök. För tre månader uppfylldes även resultatkraven för behandling. Under 2014 har 14 procent fler verksamheter börjat rapportera in till Centrala Väntetidsregistret. Detta leder på sikt till en ännu bättre bild över tillgängligheten och större möjligheter att göra förbättringar. Sammanhållen vård för mest sjuka äldre År 2014 är det sista året för den nationella överenskommelsen Sammanhållen vård för mest sjuka äldre. Stockholms län uppnådde 2014 års mål för prestationskrav gällande minskad undvikbar slutenvård samt förbättrad läkemedelsanvändning för äldre. Dessutom erhöll Stockholms län viss del av prestationsersättningen för registrering i vissa kvalitetsregister. Länet uppnådde dock inte målet för prestationsersättning för minskade återinskrivningar inom 30 dagar. Hälsotillståndet har förbättrats I Öppna jämförelser 2014, Hälso- och sjukvård, Jämförelser mellan landsting presenteras ett stort antal jämförande indikatorer. Sammanfattningsvis har hälsotillståndet generellt förbättrats successivt såväl i Stockholms län som i Sverige som helhet. Det finns dock skillnader i sjuklighet relaterat till socioekonomiska förhållanden. Tillgången till sjukvård upplevs som god inom Stockholms läns landsting och förtroendet för vårdcentraler och sjukhus upplevs som bra. 6

9 1 Mål och uppdrag 1.1 Mål för Stockholms läns landsting Landstingets verksamhet bestäms utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras för att länets invånare ska ha en så attraktiv region som möjligt att leva i. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär för mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets olika verksamheter. Landstingets målbild (nedan) utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning Stockholms läns landstings mål, beslutade av Landstingsfullmäktige i juni 2013 I tabellen ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som väl svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2 redogörs för de mål och indikatorer som specifikt berör 7

10 Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar för hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden. 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Det övergripande målet har brutits ned till fyra delmål, som vart och ett följs upp genom mätbara indikatorer. Nedan redovisas vart och ett av de nedbrutna målen samt de indikatorer som är kopplade till målet. För varje indikator anges tidpunkt för senaste mätning. Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator. Prognosticeringen gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september Vård i rätt tid Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till individens förutsättningar och behov. Mål Indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Vård i rätt tid Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos husläkare (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar (vårdgarantin) 89% >90% 89% 73% >72% 70% 88% >88% 90% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september De indikatorer som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på aspekten korta väntetider till hälso- och sjukvården. Enligt Stockholms läns landstings vårdgaranti ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Väntetiderna mäts med olika periodicitet. 8

11 Tillgängligheten till besök hos husläkare Tillgängligheten till besök hos husläkare har mätts två gånger under 2014, i mars respektive oktober. Resultatet för året redovisas som det genomsnittliga värdet för bägge mätningarna. Resultatet är stabilt jämfört med föregående mätning. Tillgänglighet till första besök hos specialist När det gäller tillgänglighet till första besök hos specialist är utfallet för 2014 något lägre än 2013 (70 procent respektive 73 procent). Dock har ett stort antal nya vårdgivare inom de somatiska vårdvalen börjat rapportera till Centrala väntetidsregistret under senare delen av 2014 och kvaliteten i inrapporterade data behöver ytterligare kvalitetssäkring. Resultatet för 2014 måste därför tolkas med viss försiktighet. Tillgänglighet till behandling Motsatt utveckling ses när det gäller tillgänglighet till behandling. Det rapporterade utfallet för 2014 är en förbättring med två procentenheter jämfört med 2013 (90 procent respektive 88 procent). Även här påverkas väntetiderna av de vårdgivare som tillkommit som rapportörer under senare delen av Det förefaller som att dessa enheter i högre utsträckning förmår hålla korta väntetider till behandling än till besök, men ytterligare analyser måste göras för att säkerställa kvaliteten i datamaterialet. Även förbättringen när det gäller väntetider till behandling måste därför tolkas med viss försiktighet. Säker vård Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Mål Indikator Utfall 2013 Mål Utfall Förekomsten av vårdrelaterade infektioner 9,1% <9,5% 9,0 % Säker 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården, 15,9% <16,1% 15,9% 65 år och äldre vård Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/ 1000 invånare) 358 < Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september Förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till Indikatorn som används för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner bygger på de punktprevalensmätningar som görs två gånger 9

12 om året inom vården. De två mätningarna är dock något olika till sin karaktär och omfattning och är därför inte direkt jämförbara. Därför redovisas årets resultat enbart utifrån resultatet av vårens mätning. I vårens punktprevalensmätning visade resultatet på en prevalans av vårdrelaterade infektioner hos 9,0 procent av de inneliggande patienterna inom den somatiska vården. I höstens punktprevalensmätning ingick både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk slutenvård. Utfallet av höstens mätning visade en prevalens på 8,1 procent. Eftersom prevalensen är klart lägre inom psykiatrin, där till exempel invasiva ingrepp inte är aktuella, förklaras det lägre utfallet i höstens mätning till del av att de psykiatriska patienterna inkluderats i mätningen. Dock anses skillnaden mellan vårens mätning och höstens mätning vara så stor att hela förändringen inte bör vara hänförlig till psykiatrins patienter. Resultatet antyder en minskning av prevalensen inom somatisk vård jämfört med vårens mätning, även om det inte går att fastslå hur stor minskningen är. Fortsatt arbete pågår i enlighet med Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården, vilket har reviderats under dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården (över 65 år) En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården kan tyda på brister i hälso- och sjukvården eller i den kommunala omsorgen. Genom att följa återinläggningsfrekvensen och analysera och åtgärda brister kan kvaliteten i hälso- och sjukvården och omsorgen säkras vilket därmed leder till en säkrare vård för individen. Återinläggningsfrekvensen i slutenvården av personer över 65 år mäts månatligen och har under 2014 rapporteras in till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), då det är ett av de nyckeltal som följts inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utfallet för 2014 är stabilt jämfört med Vårdcoacherna inom aktiv hälsostyrning samt utökningen av avancerad vård i hemmet (ASiH) är exempel på satsningar som på sikt bör kunna påverka återinläggningsfrekvensen i åldern 65 år och äldre positivt. Med utvecklingsprojektet SVEA har ytterligare en aktivitet inom området startat upp under Som en följd av projektet ska enheterliga arbetssätt för utskrivning av patienter från slutenvård implementeras under Nyckeltalet fortsätter att följas under Antibiotikaförskrivning Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per invånare och år. Ett långsiktigt mål är 250 uthämtade antibiotikarecept per invånare och år. Förskrivningen av antibiotika sjönk inledningsvis under 2014 men i långsammare takt än Förskrivningen var som lägst nere i 353 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare (maj till och med augusti). Under hösten 2014 ökade dock förskrivningen igen på grund av att fler luftvägsinfektioner var i omlopp i befolkningen. Samma mönster kunde konstateras i hela landet. Utfallet för 2014 ligger i nivå med utfallet 2013, men klart under målnivån för 2014 vilket är positivt. Utvecklingen under de senaste åren har 10

13 varit positiv och 2010, då Patientsäkerhetssatsningen inleddes, låg Stockholms län på nivån 419 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Detta innebär en minskning med 14 procent på fyra år. För att uppnå kraven i Patientsäkerhetssatsningen när det gällde antibiotikaförskrivning var kravet att förskrivningen per september 2014 högst skulle uppgå till 377 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare, vilket uppnåddes. Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdragit åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad effektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Indikatorerna speglar några av dessa utvecklingsområden. Mål Indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter 20% >19% 25 % Hög effektivitet Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande 41% >50% 51,8% arbete Andel läkarbesök som utförts av läkare utanför akutsjukhus 76,5% >76,5% 76,8% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september Utbyggnad av e-hälsotjänster till patienter Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-hälsotjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Det ökar dessutom möjligheten till medinflytande för patienten. Genom utnyttjandet av olika e-hälsotjänster kan uppgifter som till exempel besöksbokning, receptförnyelse med mera effektiviseras. Ett annat exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller med hjälp av e-hälsotjänster och vid en avvikelse boka ett besök hos vårdgivaren. Ett sätt att kunna ta del av e-hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Som en indikator på utbyggnaden av e- hälsotjänster riktade till patienter följs andel invånare som har registrerat ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Sedan MVK:s start har, per den sista december 2014, drygt invånarkonton skapats inom Stockholms läns landsting. Det innebär att 25 procent av invånarna över 11

14 18 år har ett invånarkonto. Målsättningen för 2014 är därmed uppnådd. Snittet för riket är 19 procent. Under året har cirka nya konton skapats. För att e-tjänsternas effektiviseringspotential ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att antalet anslutna vårdenheter fortsätter att öka. Under året har antalet anslutna vårdenheter ökat med 17 procent till enheter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att insatser sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför mäts andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. En sammanvägd bedömning av husläkarnas arbete inom detta område görs årsvis, där bland annat andelen 75-åringar som erbjudits hälsosamtal samt andelen av besök som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, ingår i bedömningen. Löpande under året mäts andelen husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagning. Per den sista december 2014 nådde 51,8 procent av husläkarmottagningarna upp till målet att minst tre procent av sköterskebesöken på mottagning under 2014 skulle ha avsett rådgivning för sjukdomsförebyggande åtgärder. Målet för 2014 har därmed uppnåtts. Under året ses en tydlig utveckling att fler och fler husläkarmottagningar i länet arbetar med rådgivande samtal. Bakgrunden till utvecklingen är att antalet distriktssköterskor på husläkarmottagningarna har genomgått utbildning och därmed kan erbjuda samtal. Effektivt kapacitetsutnyttjande Effektiviteten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Det innebär till exempel att endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Det gäller såväl akut som planerad vård, som öppen- och slutenvård. Utbyggnaden av somatisk vård utanför akutsjukhusen genom inrättandet av vårdval inom flera områden möjliggör en utflyttning av vård från akutsjukhusen. Genom en förstärkning av det akuta omhändertagandet på närakuter och på husläkarmottagningar kan vård styras från akutsjukhusens akutmottagningar. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. I mätetalet ingår alla läkarbesök förutom specialiteterna geriatrik och psykiatri. Både akuta och planerade läkarbesök ingår. För perioden januari till december 2014 har andelen läkarbesök utanför akutsjukhus ökat något till 76,8 procent jämfört med samma period föregående år. Bakom utvecklingen finns flera bakomliggande faktorer. En starkt bidragande faktor är utbyggnaden av vårdval inom den somatiska specialistvården. Under året har avtalen inom vårdvalet för ortopedi och handkirurgi startat vilket har inneburit en utflyttning av vård från akutsjukhusen. Även inom flera andra verksamhetsområden som hudsjukvård, ögonsjukvård, gynekologi med flera har besöken utanför akutsjukhusen ökat. 12

15 En annan bidragande faktor är att även läkarbesöken inom husläkaruppdraget ökar under Även mindre ökningar av läkarbesök på husläkarmottagning får ett stort genomslag på indikatorn på grund av den stora volymen husläkarbesök som görs. Under 2014 har antalet husläkarbesök ökat med 2,1 procent. Högt förtroende för vården Stockholms läns invånare ska känna ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Målet om högt förtroende för vården mäts höst och vår i den så kallade Vårdbarometern där ett urval bestående av invånare i Stockholms län tillfrågas om sina kunskaper och attityder till hälso- och sjukvården. Resultatet av årets två mätningar slås sedan ihop till ett samlat värde för året. Mål Indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården 58 % >58 % 64 % Förtroendet för hälso-och sjukvården i Stockholms län har återigen ökat under 2014 jämfört med 2013, då förtroendet tillfälligt sjönk både i Stockholm och på nationell nivå. Resultatet för 2014 visar att 64 procent av stockholmarna uppger sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende för hälso-och sjukvården i sitt landsting/region, jämfört med 58 procent Målet för 2014 är därmed uppnått. Eftersom undersökningen görs på befolkningsnivå innebär det att samtliga tillfrågade inte behöver ha varit i kontakt med hälso- och sjukvården under året. Uppfattningen om hälso- och sjukvården speglar därmed inte med nödvändighet egna upplevelser, utan kan grundas på till exempel anhörigas erfarenheter eller medial rapportering om hälso- och sjukvården. En särskilt svårighet när det gäller att tolka resultatet är risken för sammanblandning av det primärkommunala och landstingskommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomi i balans Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade ett överskott om 99 miljoner kronor för

16 Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett underskott med 193 miljoner kronor för Resultatet innebär att målet inte uppnåtts och att åtgärder måste vidtas för att klara målet Fördjupade analyser av det ekonomiska resultatet för 2014 finns i kapitel 8. Mål Indikator Utfall 2013, mkr God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet Budget 2014 Utfall 2014, mkr +99 >/= Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Effektivt miljöarbete Samtliga verksamheter inom Stockholms läns landsting följs upp mot indikatorn Andel ekologiska livsmedel som en indikator på utvecklingen av verksamheternas miljöarbete. Nedan redovisas utfallet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Med livsmedel avses i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens fall kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som har köpts in till personalen. På grund av ett tidigare mätfel angavs i budget för 2014 utfallet för 2013 felaktigt till 80 procent och målet för 2014 till oförändrad nivå, det vill säga 80 procent. Efter korrigering för mätfelet är det korrekta utfallet för procent och en oförändrad nivå medför följaktligen en målnivå om 40 procent för Under 2014 har andelen ekologiska livsmedel stigit till 59 procent, vilket medför att målet för 2014 har nåtts och överträffats. Mål Indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Effektivt miljöarbete Andel ekologiska livsmedel 40% 40% 59 % Uppföljningen av vårdgivarnas miljöarbete 2013 som genomfördes under 2014, visar på likartade resultat som året innan sett till de uppgifter som har rapporterats in. De sex akutsjukhus som ingår i uppföljningen klarade samtliga krav som låg till grund för deras miljöersättning. Uppföljning av vårdgivarnas miljöarbete för 2014 redovisas under Andelen verksamheter som var miljöcertifierade eller diplomerade 2013 var 91 procent. Andelen av dem med förskrivningsrätt som hade gått en utbildning i läkemedels miljöpåverkan var 77 procent. 14

17 Under 2014 har ett arbete genomförts med revideringar av avtalskrav inom miljöområdet utifrån Miljöutmaning Se kapitel 7 för en utförligare redovisning av miljöarbetet under Socialt ansvartagande Landstinget ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet för invånarna i länet och sträva efter att utjämna olikheter som uppstått genom att vi behandlas olika utifrån kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning med mera. Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service landstinget ger. Detta mål följs upp genom årliga sammanställningar av det arbete som bedrivits under perioden i syfte att säkerställa likvärdig behandling av alla invånare. Könsuppdelad statistik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer löpande upp hälso- och sjukvården ur ett genusperspektiv och analyserar skillnader inom mäns och kvinnors vårdutnyttjande. I årsbokslutet görs sammanställningar per vårdområde när det gäller mäns och kvinnors andel av vårdkonsumtionen. Enligt avtal ska varje vårdgivare själva följa upp könsskillnader i vårdkonsumtionen för Under 2015 kommer en uppföljning att göras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samarbetar med Landstingsstyrelsens förvaltning som har uppdraget att aktivt arbeta med och följa upp Stockholms läns landstings insatser för nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillser kontinuerligt att viktig information gällande hälso-och sjukvården översätts till de nationella minoritetsspråken. På 1177 Vårdguiden på webben (1177.se) har bland annat information om den nya patientlagen översatts till finska, nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, romani arli, romani lovari, romani kalderas, romani kale, jiddisch och meänkieli under Under 2014 har förberedelser gjorts för att 1177 Vårdguiden på telefon ska kunna erbjuda sjukvårdsrådgivning på finska under Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Delaktigheten för personer med funktionsnedsättning utvecklas inom tre områden: bemötande samt kommunikativ samt fysisk tillgänglighet. I Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal med vårdgivare regleras samtliga områden. När nya vårdgivare ansöker om godkännande att bedriva verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) sker regelmässigt en kontroll av den fysiska tillgängligheten innan avtal upprättas. Vårdgivaren är dessutom skyldig att anmäla om de byter lokaler vilket medför en förnyad bedömning av den fysiska tillgängligheten. I övrigt sker uppföljning inom ramen för ordinarie avtalsuppföljning. 15

18 Under 2014 har en e-utbildning kring funktionsnedsättning tagits fram som riktar sig till samtliga medarbetare inom Stockholms läns landsting. Hälso- och sjukvårdförvaltningen öppnade under 2014 upp för tre praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. De tre personerna med funktionsersättning som erbjöds praktikplatser under 2014 har samtliga tre gått in i en tidsbegränsad anställning efter avslutad praktik. För mer detaljerad redogörelse för arbetet med att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning, se underbilaga F5 i bilaga 10. Säkra processer Som uppföljning för året görs en sammanställning av det arbete som bedrivits under året när det gäller informationssäkerhet och säkerhet. Dessutom mäts en indikator årligen inom området Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster. Informationssäkerhet Målet för landstingets informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. I budget 2014 fick landstingsstyrelsen i uppdrag att skapa en ökad samordning mellan landstingets olika enheter inom IT-området. Det innebär att ett nytt ledningssystem för informationssäkerhet kommer att implementeras i landstinget. Som en konsekvens av kommande förändringar på övergripande nivå har vissa aktiviteter inom informationssäkerhetsområdet varit vilande på lokal nivå under Det innebär till exempel att inga nya lokala tillämpningar har utarbetats under 2014 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inte heller har några lokala styrdokument uppdaterats under året. Detta har varit medvetna beslut för att underlätta kommande ökade samordning mellan landstingets enheter En uppdatering har gjorts av den e-utbildning för personalen i informationssäkerhet som går under namnet DISA. En inventering av personuppgiftsbehandlingen inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde har genomförts. En gemensam informationssäkerhetsutbildning och ett riskanalysverktyg för alla nämnder och bolag i Stockholms läns landsting har tagits fram och ska tas i drift som en e-lärandeutbildning. Säkerhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer i allt väsentligt den säkerhetspolicy som gäller för Stockholms läns landsting. Inom förvaltningen ska finnas styrdokument och metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom följande områden: brandskydd, skydd mot hot och våld, skydd mot intrång, skydd mot förlust av lös egendom, skydd mot störning/kontinuitet, skydd mot skada av farligt avfall, goda säkra tjänsteresor och konferenser samt säkerhet i externt förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler). 16

19 Ansvaret för de olika delarna av säkerhetsfrågorna är spritt i organisationen och en samordnande funktion som knyter ihop ansvaret för säkerhetsfrågorna på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen behöver utvecklas, för att fullt ut säkerställa följsamhet till ritlinjerna Intern kontroll är en viktig del i arbetet med att säkerställa rutiner och arbetsmetoder, dock inte heltäckande för att kunna identifiera alla eventuella brister inom alla områden för säkerhetsfrågor. Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster Det ska vara lätt, smidigt och säkert att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter som offentliga e-tjänster erbjuder. Under 2014 inkom cirka samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden i Stockholm. Av dessa samtal besvarades 52 procent inom tre minuter men resultatet har varierat månadsvis mellan 40 procent som lägst och 68 procent som högst. Resultatet har inneburit att viss del av avtalad ersättning inte har betalts ut till leverantör eftersom gällande kvalitetsmål för telefontillgängligheten inte har uppfyllts. Vid jämförelse med andra landsting har Stockholms läns landsting ett något bättre resultat än snittet som är 50 procent. Mål Indikator Utfall 2013 Säkra processer Andel besvarade invånarsamtal till 1177 Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid På grund av att avtal tecknades med ny leverantör under 2013 finns inga utfallsvärden för Mål 2014 Utfall % 52 % Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. I detta bokslut redovisas Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvar som arbetsgivare i kapitel 9. 17

20 2 Omvärldsbevakning Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län. Ny patientlag I juni 2014 antog riksdagen en ny patientlag (2013/14:106). Lagen börjar gälla den 1 januari Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Intentionen med den nya lagen är att tillsammans med patienter utveckla vården så den blir säkrare. Den nya lagen innebär bland annat följande: Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patientlagen berör många delar av förvaltningen och påverkar både arbetssätt, vårdflöden, hantering av regelverk och ersättningssystem. Ett projekt ansvarar för att lagen och dess intentioner implementeras i regelverk och avtal, att system och rutiner anpassas samt för att informera vårdgivare, personal och den egna förvaltningen. Läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser En utredning har sett över nuvarande ordning i syfte att säkerställa tillgången till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser med mera (Dir. 2011:121). Syftet med uppdraget har varit att se över behoven av och inriktningen på åtgärder som är nödvändiga att vidta vid allvarliga krissituationer. Utredningen presenterades i augusti 2013 och föreslog bland annat att det statliga ansvaret för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser bör förtydligas i lag. Vidare föreslogs att en process för arbetet med en gemensam ambitionsnivå tas fram. Processen bör innehålla delprocesserna 1) vilka hot Sverige bör ha beredskap för samt med vilken målsättning, 2) till vilka läkemedel och till vilket sjukvårdsmateriel som nödvändig tillgång bör upprätthållas samt 3) vem som bör ansvara för att detta görs. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst Senast den 1 september ska förslag lämnas till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och 18

21 sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen är att säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa ska kunna förbättras samtidigt som individens integritet och värdighet tillgodoses. (Dir. 2012:72 och tilläggsdirektiv Dir. 2013:96) En myndighet för alarmering Regeringen har beslutat att genomföra en översyn (SOU 2013:33) av samhällets alarmeringstjänst: det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet inte är tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslogs i utredningen att inrättas från den 1 januari Utredningen är dock ännu inte remissbehandlad varför tidplanen är oklar. De mest sjuka äldre Regeringen har satsat 4,3 miljarder kronor under perioden för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som omfattar både landsting och kommuner. De statliga stimulansbidragen inom äldreområdet har kopplats till resultat och prestationsbaserade mål. Överenskommelsen kring sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre avslutas till årsskiftet Målsättningen under åren har varit att utveckla ett preventivt arbetsätt, god vård vid demens, god läkemedelsbehandling för äldre, god vård i livets slutskede och en sammanhållen vård och omsorg kring de mest sjuka äldre. Stockholms läns landsting och länets kommuner fortsätter tillsammans arbetet med att utveckla sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre med samma målsättning och intentioner som funnits i överenskommelsen. Utveckling och finansiering av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg En överenskommelse har träffats mellan staten och SKL om utveckling och finansiering av de nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012 till 2016 (S2011/8471/FS). Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Överenskommelsen ska bland annat leda till en stabilare och snabbare utveckling av kvalitetsregistren, bättre samordning av IT-stöd och informatik samt ökad integration med vårddokumentation för att undvika dubbelarbete. 19

22 Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har undertecknat ett samarbetsavtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm benämnt Kvalitetsregistercentrum Stockholm. Myndigheten för vårdanalys har uppdragits att utarbeta ett förslag till en utvärderingsplan för de nationella kvalitetsregistren. Förslaget kommer att ligga till grund för ett utvärderingsuppdrag, som regeringen avser att ge Myndigheten för vårdanalys. Psykiatrin och lagen Utredningen Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) har haft i uppdrag att göra en översyn av lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) och lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Ett förslag som utredningen presenterat är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Det innebär att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om extraordinära lösningar, som ibland behöver tillgripas inom vården för svårt sjuka patienter, ska få vidtas eller inte. I landstingsstyrelsens remissyttrande tillstyrks i huvudsak betänkandets förslag. I svaret betonas att de ekonomiska konsekvenserna för de förändringar som föreslås är stora och att utredningen underskattat landstingens kostnader som landstingen får om utredningens förslag genomförs. Samlad tolktjänst Utredningen En samlad tolktjänst (SOU 2011:83) har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen beskriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvalitativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändarna och att resurser för tolktjänst samlas till en tolktjänstmyndighet. Utredningens resultat kan få återverkningar på Stockholms läns landstings tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer. Strategi för hållbar offentlig upphandling Utredningen Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) har haft ett huvudsakligt syfte att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt att se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik. Utredningen har publicerat sitt slutbetänkande. I utredningen har ett antal svagheter i nuvarande regelverk påpekats: tillämpningen av upphandlingsregler är krångligt, kompetensbristerna är stora och upphandlade kontrakt följs sällan upp eller utvärderas. Utredningen föreslår bland annat en ökning av möjligheterna till förhandling och dialog mellan beställare och leverantörer, höjda beloppsgränser för di- 20

23 rektupphandling, effektivare prövning av upphandlingsmål och en ny upphandlingsenhet. Bättre behörighetskontroll En utredning angående Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2012:42) ska lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utredningen fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSPregistret). Utredningens slutbetänkande överlämnades i april 2014 och innebär en omfattande omarbetning av det regelverk som styr informationshanteringen inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Utredningen föreslår att patientdatalagen ska upphävas och ersättas av en ny hälso- och sjukvårdsdatalag. Landstinget tillstyrker huvuddelen av förslagen i slutbetänkandet samtidigt som man ser ett behov av att komplettera förslagen med andra åtgärder för att minska risken för att de förbättrade möjligheterna till en sammanhållen informationshantering inom hälso- och sjukvården leder till att patientuppgifter behandlas på ett sätt som inte är i patienternas intresse. Nationella vaccinationsprogram Senast den 1 november 2015 ska Socialstyrelsen lämna förslag till hur nationella vaccinationsprogram ska hanteras enligt Uppdrag att utarbeta en modell för framtagandet av underlag till beslut om nationella vaccinationsprogram med mera. De ska bland annat beskriva arbetsprocessen inför beslut om nationella vaccinationsprogram och ta fram en modell för att göra samhällsekonomiska analyser av nationella vaccinationsprogram. De vacciner som Socialstyrelsen tidigare har utgett rekommendationer om prövas enligt nya ordningen för nationella vaccinationsprogram. Strategi för god och mer jämlik vård Strategin för god och mer jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. Strategin innehåller följande fokusområden som regeringen arbetar med: Synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat System, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda Strategier och åtgärder inom särskilda områden Stöd och stimulans till utveckling i vården Samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. 21

24 3 Befolkningsutveckling Befolkningen i Stockholms län uppgick till nästan 2,2 miljoner den 1 november Det är en ökning med nästan invånare eller 1,7 procent sedan 1 november Befolkningsökningen är i paritet med de senaste åren. Av länets kommuner var det i Sundbyberg som antalet invånare ökade mest, 3,6 procent. Det var också den kommun där invånarna år ökade mest, 5,7 procent. Även i Värmdö, Upplands-Bro, Nacka och Nynäshamn ökade invånarna år med mer än fyra procent att jämföra med länets snitt på 3,3 procent. Även i Upplands-Bro ökade invånarna betydligt, 2,7 procent, men där ökade barn och unga 0-17 år med 4,1 procent, jämfört med länets snitt på 2,0 procent. Antalet invånare 80 år och äldre i länet var oförändrat medan invånare år ökade med 1,4 procent. Det är ingen skillnad i befolkningsökningen totalt sett i norra länet, södra länet och Stockholm stad/ekerö. Däremot finns vissa skillnader inom olika åldersgrupper. Se utförligare statistik kring befolkningsutvecklingen i länet under 2014i bilaga 1. Folkmängd i Stockholms län kvartalsvis Folkmängd i Stockholms län kvartalsvis Befolkningsökningen beror både på ökad inflyttning till Stockholms län (62 procent och ett födelseöverskott (38 procent). Under januari till september 2014 flyttade cirka personer in till Stockholms län medan cirka lämnade länet. Flyttningsnettot blev därmed cirka personer. Cirka avser nettoinflyttning från andra delar av riket vilket är en minskning med cirka personer jämfört med samma period Resterande är nettoinflyttning från utlandet vilket är en ökning med personer jämfört med samma period Födelseöverskottet, det vill säga hur många fler som fötts än som dött, under januari till september 2014 uppgick till personer. 22