Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad

Relevanta dokument
Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad

Allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad

n Ekonomiska kommentarer

Effekter av bolånetaket

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012

Bolånestatistik januari augusti 2004

15 maj 2009 DNR :7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

Den svenska bolånemarknaden 2013

Den svenska bolånemarknaden 2013

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Finansinspektionen och makrotillsynen

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Vissa ändringar av amorteringskraven

Förslag till allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Bolånetaket - Dess effekter på prisutvecklingen på bostadsrätter

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Valueguard Index. Anpassning av index för försäkringsprodukter och finansiell handel

Finansdepartementet

Allmän information om bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Bolånemarknaden i Sverige

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Remiss förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Allmän information om bolån

Bolånemarknaden i Sverige

Den svenska bolånemarknaden 2014

Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Bolånemarknaden i Sverige

Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11

Allmän information om bolån

Den svenska bolånemarknaden

Kreditgivaren erbjuder Bolån med säkerhet i bostadsrätt. Panten kan eventuellt kompletteras med annan säkerhet.

Kundansvarig Johan Harvig. Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm

Amorteringskravet har minskat hushållens skulder Nr 10

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Den svenska bolånemarknaden 2015

Bolånemarknaden i Sverige

Finansinspektionens författningssamling

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Amorteringskrav. Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU30. Sammanfattning. Behandlade förslag

Bolånetaket och dess påverkan på bolånemarknaden

Verktyg och institutioner för att påverka bostadspriser och hushållens skuldsättning

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Den svenska bolånemarknaden 2015

Remiss förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

MARKNADSRAPPORT MAJ 2017

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om information om räntan på bostadskrediter

Bolånet & Amorteringen del 2

Konkurrensen i Sverige Kapitel 11 Kapitalplacering RAPPORT 2018:1

Bolånemarknaden i Sverige

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

MARKNADSRAPPORT APRIL 2017

Bolånemarknaden i Sverige

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Finansutskottet Sveriges riksdag Stockholm. Hemställan med anledning av proposition 2015/16:89 Amorteringskrav

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Den svenska bolånemarknaden

Ytterligare verktyg för makrotillsyn

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Bostadsutlåningen 2004

Bolånemarknaden i Sverige

Kontracykliskt buffertvärde

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Remiss - förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Finansiell stabilitet

Prognos: bostadsbyggandet minskar i år

Bolånetakets påverkan på bostadsmarknaden

Ökad öppenhet om bolåneräntan

Skandiabanken Investerarpresentation

INVESTERARTRÄFF. Jimmy Bengtsson VD Veidekke Sverige 20 november 2017

PM 2 Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Boverkets indikatorer

Frågor och svar gällande ombildning Vargen 2

Konsekvensanalys till Konsumentverkets allmänna råd för konsumentkrediter KOVFS 2019:XX

Agenda Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Tim Pettersson, Gustav Hoorn, Joachim Svenn, SBAB

Transkript:

Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad Martin Andersson, generaldirektör Lars Frisell, chefsekonom 9 juli 2010

FI:s allmänna råd Krediter mot säkerhet i form av pant i bostad bör inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Gäller nya krediter eller utökning av befintliga krediter. Gäller banker, kreditmarknadsbolag & kreditmarknadsföreningar. Gäller bostadsfastigheter och bostadsrätter i Sverige. 2

Volymutveckling Total utlåning till småhus och bostadsrätter 2 500 2 000 1 500 miljarder kronor 1 000 500 0 dec-02 jun-03 dec-03 jun-04 dec-04 jun-05 dec-05 jun-06 dec-06 jun-07 dec-07 jun-08 dec-08 jun-09 dec-09 3

Motiv Inget hot mot den finansiella stabiliteten men riskerna för hushållen har stigit. Kvar-att-leva-på-kalkyler kan inte täcka in alla risker. Finns risk att företagen använder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel i framtiden. FI vill öka konsumentskyddet och undvika att fler hushåll hamnar i riskzonen. 4

Genomsnittlig belåningsgrad (nyutlåning) 5

Kvartal med negative equity (Om bostaden köptes 1991) Riket Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö 100% 29 27 30 26 90% 19 20 25 20 85% 7 19 20 18 80% 1 9 18 6 6

Hur har vi resonerat? 1. Alternativa sätt att uppfylla regleringen 2. Nivån på regleringen 3. Vilka företag omfattas 4. Vilka typer av bostäder omfattas 5. Förväntade pris- och ränteeffekter 6. Risk för utestängning 7. Nyutlåning 8. Ikraftträdande 7

1. Alternativa lösningar Försäkringar mot förluster vid prisfall kan uppfylla de allmänna rådens syfte. Om en av FI godkänd försäkringslösning används kan alltså bostaden användas som pant även över 85 procents belåningsgrad. En välkommen konsekvens av regleringen väntas bli snabbare amortering av höga belåningsgrader. 8

2. Nivån på regleringen En begränsning till 85 procent bedöms vara en proportionerlig åtgärd för att förhindra en osund utveckling. De flesta företag i Sverige tillämpar i dag en belåningsgrad för bottenlån på mellan 75 och 90 procent. Belåningsbegränsningar i andra länder varierar mellan 70 och 90 procent. Eftersom de svenska reglerna omfattar utländska företags verksamhet i Sverige krävs inte samordning av konkurrensskäl. 9

3. Vilka företag omfattas Föreskrifter som i Sverige utfärdats till skydd för konsumenter ska gälla för alla här verksamma aktörer. Finansinspektionen gör bedömningen att dessa råd därför är tillämpliga även på utländska företag. Så kallade finansiella institut står inte under tillsyn och omfattas inte. Finansinspektionen bedömer dock inte att risken för att dessa företag skall konkurrera om topplånen som betydande. 10

4. Vilka typer av bostäder omfattas Endast bostäder i Sverige. En- eller tvåfamiljsbostäder och bostadsrätter för bostadsändamål, samt s.k. ägarlägenheter för bostadsändamål. Det avgörande är syftet med förvärvet av bostaden, inte den skatterättsliga definitionen. 11

5. Förväntade pris- och ränteffekter Högre räntekostnad för lån över belåningsgraden och striktare amorteringskrav från bankerna på blancolånen. Begränsade ränte- och priseffekter överlag. Utveckling av nya försäkringsprodukter mot prisfall. 12

Begränsade priseffekter (Prisjustering för oförändrad lånekostnad) 6% 5% Räntepåslag för blancolån 4% 3% Prisfall 2% Prisfall 5% Prisfall 8% 2% 1% 86% 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% 102% Belåningsgrad före reglering 13

6. Risk för utestängning Unga förstagångsköpare kan påverkas. Men bostadsbristen i storstäder varken kan eller bör avhjälpas genom en osund kreditgivning och allt högre belåningsgrader. Kredittagare med goda marginaler bör ha stora möjligheter att få lån även utan säkerhet eller kunna teckna en försäkring som skyddar mot prisfall. 14

7. Nyutlåning Regleringen avser endast nya lån, ny kredit eller utökning av befintlig kredit. Undantag: Omskrivning eller villkorsförändring av befintliga lån. Flytt av lån till annan bank. Specifika situationer som bodelning. 15

8. Ikraftträdande Gäller från 1:a oktober 2010. Dokumenterade lånelöften som lämnats före den 9:e juli 2010 bör undantas. Byggnadskrediter vid pågående nybyggnationer bör undantas. 16

17