Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 77 000 medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige. Utbilda för framtiden Juseks utbildningspolitiska ställningstaganden Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm Tel 08-665 29 00. E-post vaxel@jusek.se www.jusek.se Fotoskrift AB T0012 0810 1500 ex Lenanders Akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.
Syftet med den högre utbildningen Sveriges framtid är kunskapssamhällets. Ett ökat kunskapsinnehåll i varor och tjänster behövs för att behålla en hög interna tionell konkurrenskraft. Det kräver att en stor andel av befolkningen har högre utbildning. Ambitionen med en välutbildad befolkning får inte innebära sänkta krav på utbildnings kvaliteten. Vi måste också fokusera kraftigare på hur kunskaperna kan användas av individen och komma samhället till del. Utbildningarna ska leva upp till högskolans uppgift Universitetens och högskolornas uppgift är att främja Sveriges långsiktiga kunskapsutveckling, kulturella utveckling och ekonomiska tillväxt. Utbildningarna inom det samhällsvetenskapliga området måste utformas och utvärderas mot dessa målsättningar. Generell kompetens Samhällsvetenskapliga ämnen ska stå för sak- och metodkunskap som är nödvändig för såväl enskilda verksamheter som samhället i stort. En akademisk utbildning ska vara så generell att den utgör en god grund för arbete inom många branscher och arbetsmark nads sektorer. Inte minst måste den förbereda för ett för änderligt och rörligt arbetsliv. Studenterna måste vara så väl rustade för arbetsmarknaden att samhället inte ska behöva erbjuda kompletterande utbildningar för att de ska kunna börja arbeta efter examen. Kunskaper ska komma till användning 2 3
Universitet och högskolor ska inte erbjuda utbildningar som skräddarsys för ett fåtal arbetsgivare. Sådan företags- eller myndighets anpassad utbildning ska finansieras av arbetsgivarna. Individens val och arbetsmarknadens behov ska styra Dimensioneringen av den högre utbildningen bör utformas med hänsyn främst till två olika faktorer. Den ena är arbetsmarknadens långsiktiga behov, där det tillfälliga konjunkturläget inte får slå igenom. Den andra är individens efterfrågan på en viss utbildning, som måste bedömas utifrån studenters välinformerade val och önskemål om studier. Det är samhälls ekonomiskt slöseri om studenterna efter studierna inte möter en arbetsmarknad som har behov av deras kunskaper, samtidigt som den enskilde inte får valuta för den investering som en högskole utbildning innebär. Högskolan ingen förvaringsplats för arbetssökande Jusek säger konsekvent nej till utökning av antalet högskoleplatser som arbetsmarknadspolitisk åtgärd när expansionen inte motsvaras av efterfrågan på arbetsmarknaden. Kvalitet i grundutbildningen Det är hög tid att flytta fokus från kvantitet till kvalitet inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. De resurser som frigörs genom att antalet studenter minskar måste stanna i högskolan. Vid en framtida utbyggnad måste fler studieplatser också motsvaras av utökade resurser. Studenter har rätt till information Studenter måste få tillgång till relevant och oberoende information inför val av högskole studier. Att locka nya studenter måste handla mer om saklig konsumentinformation än om för skönande marknadsföring. Det som är av görande för en student kan emellertid vara av mindre vikt för en annan, varför det ska vara enkelt att jämföra utbildningar och läro säten med avseende på olika kvalitets faktorer. Informationen kan med fördel också sammanställas i form av en rankning av utbildningar, där ingående kriterier och mätmetoder redovisas transparent. Liksom för befintlig utvärdering bör ansvaret vara Högskoleverkets. Kvalitetstänkande nödvändigt Uppföljning av studenter Lärosätena bör få i uppgift att beskriva vad de examinerade studen terna arbetar med och vilken nytta de har av den. Uppföljningarna bör publiceras och utformas nationellt, men genom föras av institutionerna, och resultatet ska ingå i kvalitets - upp följningen samt väga tungt i ett rankningssystem. Syftet är 4 5
att ge individen möjlighet att bedöma vad utbildningen kan leda till, samtidigt som institutionerna får ytterligare stöd vid planering av innehållet. Studenter ska ha inflytande Studenterna är den bästa bevakaren av kvaliteten i den egna ut bildningen. Genom ett stort studentinflytande garanteras en kritisk granskning av utbildningen, att nya perspektiv förs in och att omvärldsfaktorer ges goda möjligheter att påverka utbildningen. Mer lärarledd undervisning Andelen lärarledd undervisning måste öka på alla utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området. Antalet undervisningstimmar bör i genomsnitt inte understiga tio per vecka. Där utöver måste lärarna ges tidsmässigt utrymme till kontinuerlig individuell kontakt med studenterna. Rimlig studiefinansiering Idag är studiemedelsnivån så låg att många studenter känner sig tvingade att arbeta för att försörja sig. Det går ut över studierna och tvingar indirekt fram lägre krav på kunskaper och resultat, samtidigt som det riskerar att förlänga studietiden. Studie medlen måste vara på en sådan nivå att extrajobb eller understöd från till exempel föräldrar inte är en förutsättning. Den student som anser sig kunna kombinera heltidsstudier och arbete ska dock självfallet kunna välja att arbeta. Kraven kan höjas Heltidsstudier ska normalt kräva en studieinsats på 40 timmar per vecka. Den genomsnittlige studenten lägger ner betydligt mindre tid, dels för att det många gånger räcker för att bli godkänd, dels på grund av extraarbete. Det går att höja kvaliteten genom att införa ytterligare moment i utbildningen och att ställa högre krav för godkänt betyg. Forskningsanknytning viktigt för kvaliteten För kvaliteten i grundutbildningen är det viktigt med en stark forskningsanknytning. En så stor del som möjligt av lärarkåren bör ha disputerat. Övriga ska ha påbörjat forskarutbildningen eller ha relevant yrkeserfarenhet utanför högskolan. Kvalitativ utbildning Gör forskning attraktivt Hög kvalitet i grundutbildningen kräver att forskningen som bedrivs håller hög kvalitet. Forskarutbildningen ska vara av sådan kvalitet att den är en attraktiv karriärväg efter examen. För att den ska bli det måste de som forskar erbjudas goda villkor, bland annat genom fasta forskningsresurser så att många kan erbjudas tillsvidareanställningar. Internationellt konkurrenskraftiga utbildningar Genom Bolognaprocessen har det blivit lättare att jämföra olika länders utbildningar, betygssystem och examina, vilket underlättar rörligheten. Svenska utbildningar måste anpassas vad gäller innehåll och längd. För att lärosätena ska attrahera utländska studenter och svenska studenter vara attraktiva som utbytesstudenter och framtida arbetskraft krävs att den svenska utbildningen är av internationellt erkänt hög kvalitet. Goda förkunskaper Tillträdeskraven till universitet och högskolor måste hållas på en hög och rimlig nivå. Kravet på förkunskaper måste baseras på vad respektive utbildning faktiskt förutsätter. Det är gymnasieskolans inte lärosätenas uppgift att se till att den nivå på förkun skaperna som krävs nås. 6 7
Steget till arbetslivet Universitet och högskolor måste ges ett tydligt uppdrag att förbereda de studerande för arbetsmarknaden. Studenten har huvudansvaret för att skaffa sig sysselsättning efter examen men behöver stöd och hjälp på vägen. Högskolans insatser måste göras under hela studietiden och inte begränsas till aktiviteter nära examen. Detta fordrar en ny kultur med förändrade värderingar vid många lärosäten. Ökade kontakter med arbetslivet kan skapas utan att den akademiska friheten påverkas. Öronmärkta resurser för arbetslivskontakter Universitet och högskolor måste få öronmärkta resurser för att utveckla uthålliga och omfattande arbetslivskontakter. Det finns många exempel från landets universitet och högskolor på goda kontakter mellan studenter och arbetsliv. Däremot är insatserna alldeles för små och osystematiska, samtidigt som uppföljningen är för dålig. Karriärcenter och institutionsengagemang behövs Universitet och högskolor måste kraftigt bygga ut sin verksamhet med karriärcenter och ta ett ökat ansvar för arbetsmarknadsdagar och andra kontaktytor gentemot arbetslivet. Ett grund läggande arbete måste utvecklas på institutionsnivå genom att engagera lärare och forskare. Det är bra om studentkårer och enskilda studenter engageras i verksamheten, men de bör inte bära huvudansvaret. Förbereda för arbetsmarknaden Bygg broar till arbetslivet Ökade arbetslivskontakter kan skapas genom att universiteten erbjuder arbetsmarknadsdagar, praktik i utbildningarna, fler möjligheter till arbetslivsanknutna uppsats arbeten, fall- och fältstudier, studiebesök, seminarier med externa föreläsare samt alumn verksamhet. Rusta för flexibel arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad kommer i högre grad präglas av att personer ofta byter jobb och växlar mellan att vara anställd, uppdragstagare och egenföretagare. Det ställer krav på högskolan, som måste förbereda studenterna för en framtid där karriär byten och olika arbetsuppgifter och roller kommer att möta dem. Skapa entreprenörer En högskoleutbildning ska göra den ny examinerade öppen för alternativ till traditio nella anställningar. Kulturen på lärosätena måste utvecklas så att studenterna stimu leras till entreprenörstänkande under hela studie tiden. Varje utbildningsprogram bör erbjuda moment med inspiration och informa tion kring hur man startar och driver eget före t a g. Inspirera till entreprenörstänkande Öppna för internationella karriärer Allt fler arbetar några år eller hela sin karriär utomlands. Det ställer krav på att den svenska högskoleutbildningen håller hög kvalitet, är jämförbar med andra länders och användbar även utanför en svensk kontext. För att det ska bli mer attraktivt måste också den svenska arbetsmarknaden värdera internationella meriter högre och i större utsträckning ta tillvara internationella erfarenheter. 8 9
Arbetsförmedlingen måste förändras Även om lärosätena tar ett stort ansvar för att hjälpa studenterna ut på arbetsmarknaden måste det finnas andra offentliga insatser för dem som behöver mer stöd. Den offentliga arbetsförmedlingen är dålig på att stödja arbetssökande nyexaminerade. Akade miker låg prioriteras i förhållande till andra grupper och kunskaperna om deras kompetens och arbetsmarknad brister. Följden är att förtroendet för arbetsförmedlingen oftast är svagt. Specialförmedlingarna måste återupprättas där den enskilde arbetssökandes kompetens sätts i fokus. Specialförmedlingar måste återupprättas 10 11