Aneby kommun Känslighet för vindkraft

Aneby kommun Känslighet för vindkraft 1

2 Beställning: Aneby kommun Framställt av: Ferrivia AB avdelningen Miljö & Landskap 2011 www.ferrivia.com Foton: Anne Philipson Jancke, Kristina Ask och Therese Fast Författare: Anne Philipson Jancke, Kristina Ask och Therese Fast Kartor och GIS: Anne Philipson Jancke, Kristina Ask och Therese Fast

Innehållsförteckning Inledning 4 En resa i Aneby 6 Vindkraft i landskapet 8 Vindkraftens påverkan på landskapets form och utseende 8 Vindkraftens påverkan på landskapets innehåll och funktion 9 Vindkraftens påverkan på landskapets bruksvärde 10 Vindkraftverkens utformning 10 Vindkraft i Aneby kommun 12 Känslighetsbedömning 15 Landskapstyper 16 Mosaikartat odlingslandskap 20 Mosaikartat skogslandskap 22 Skogsdominerat landskap 25 Sammanvägd känslighet 28 Skyddsavstånd och hänsyn 28 Referenser 33 3

Inledning Den här rapporten omfattar en landskapsanalys över Aneby kommun med fokus på landskapets känslighet för vindkraftsetablering. En långsiktig och hållbar landskapsförvaltning måste bygga på en sammanvägning aanspråken på bevarande av ekologiska, kulturella och estetiska värden med behoven av ekonomisk och social utveckling. God planering handlar om att undvika beslut som får oåterkalleliga följdeffekter och att skapa förutsättningar för ett fortsatt formbart landskap. För att hitta rätt balans mellan att skydda, förvalta, planera och utveckla är det viktigt att se landskapet som arena för förhandling mellan olika anspråk. Landskapet i Aneby kommun har delats in i landskapstyper och karaktärsområden utifrån en kombination av GIS analyser, fältarbete och litteraturgenomgång. Landskapsanalysen mynnar ut i en känslighetsbedömning av landskapet på karaktärsområdesnivå fokuserat på känslighet för vindkraftsetableringar. Rapporten avslutas med en sammanvägning mellan känslighetsbedömningen och andra anspråk på landskapet som kan komma i konflikt med vindkraftsetableringar. Denna sammanvägning leder fram till ett antal områden som definieras som möjliga utredningsområden för vindkraft i Aneby kommun 4

Aneby kommun 5

En resa i Aneby Att färdas på de slingriga vägarna genom Aneby kommun är som att resa till en annan tid. Vi kommer norrifrån, från den flacka, rationaliserade och bördiga östgötaslätten och slås av vilka starka kontraster det svenska landskapet erbjuder. Här i Aneby är landskapet småskaligt, varierande och formrikt. Den kuperade terrängen tillsammans med formrikedomen och de många små gårdarna ger oss en inblick i hur landskapet brukades i äldre tider. De många betesdjuren, den slutna skogen, de små kyrkorna på höjder och de vida utblickarna över skogsklädda berg ger landskapet en säregen karaktär av både storslagenhet och avgränsad småskalighet. Genom odlingslandskap och skogsbygd Aneby kommun är beläget på småländska höglandet och är i sin helhet beläget över högsta kustlinjen, något som tydligt präglar landskapet. Då landskapet här aldrig legat under havsytan är den dominerande jordarten osvallad morän, och överallt i landskapet är stenar och block utspridda. Landskapet är starkt kuperat med stora topografiska skillnader som skapar omväxling och ökar siktlinjerna i de slutna skogsområdena som dominerar kommunen. Kommunens största andel av öppen mark är belägen i ett större dalgångsstråk som löper i nord sydlig riktning genom kommunens centrala delar. I den största dalgångens botten ligger sjön Ralången som bidrar till dalgångens öppna intryck. Denna dalgång ansluter till Aneby tätort i kommunens södra del och i anslutning till tätorten ligger ett område med flackare odlingsmark. De större dalgångarna är djupa och trånga och den öppna marken är mosaikartad och formrik. Insprängt i skogsområdena finns ett småskaligt odlingslandskap med små ensamgårdar och torp. Odlingsmarken innehåller många spår efter äldre tiders bruk, och de många odlingsrösena som är ett karaktäristiskt inslag har satt begränsningar för senare tiders uppodling. Den öppna marken innehåller liknande mosaikartad småskalighet och formrikedom oavsett om den består av ett mindre landskapsrum i skogsbygden eller i de öppnare dalgångarna i kommunens centrala delar. I skogsbygden är dock siktstråken korta och landskapet avgränsas tydligt av skogen. Från höjdpartier kan stora delar av landskapet överblickas även på långa avstånd 6

Förbi gårdar och kyrkor Bebyggelsen på landsbygden består mestadels av äldre gårdsbebyggelse. I de öppnare dalgångarna är bebyggelsen placerad i höjdläge med odlingsmarken sluttande ner mot dalgångsbotten. Här har bebyggelsen ett oregelbundet mönster och landskapet är rikt på landskapselement såsom stenmurar, trädrader och odlingsrösen. Även i skogsbygden är gårdsbebyggelsen ofta belägen i höjdlägen i de småskaliga landskapsrummen. Viss gårdsbebyggelse finns även på visst avstånd från huvudvägen, huvudsakligen gårdar som flyttat ut i samband med laga skiftet. I anslutning till kommunens mindre tätorter finns visst inslag av modern villabebyggelse om än i liten skala. Tätorterna i kommunen har sitt ursprung som kyrkbyar och sockencentra. Kyrkorna är ofta placerade i höjdläge med utsikt över det omgivande landskapet. När järnvägen drogs genom kommunen förlades stationssamhällena till de äldre kyrkbyarna som utvecklades till små lokala centra. Den enda större tätorten i kommunen är Aneby. Här finns flerfamiljshus och villaområden och söder om tätorten finns ett område av industriell karaktär. Upp och ner på slingrande vägar Det större sammanbindande vägnätet löper huvudsakligen i nord sydlig riktning genom de öppnare dalgångarna centralt i höjdläge och ansluter till gårdsbebyggelsen. Från dessa vägar utgår ett mindre småskaligt vägnät till odlingsmarken som huvudsakligen är lokaliserad till dalgångssidorna. Genom skogsbygden löper ett finmaskigt vägnät mellan de öppna landskapsrummen som ligger som öar i ett slutet skogshav. Genom kommunen löper även ett överregionalt vägnät som ansluter till angränsande kommuner och regioner. I kommunens östra del går väg 32 i nordsydlig riktning. Vägen löper huvudsakligen i skogsbygd och har som huvudsyfte att knyta ihop områden utanför kommunen. Vireda kyrka 7

Vindkraft i landskapet Vindkraft är ett nytt inslag i många landskap och känsligheten för vindkraft varierar. I vissa landskap innebär vindkraft en negativ miljöförändring medan andra landskap kan vara tåliga för nya inslag. Vindkraften kan innebära påverkan på landskapets visuella egenskaper och ekologiska funktioner men den kan också påverka människors upplevelse av landskapet och förståelse av landskapets tidsdjup. Hur omfattande påverkan blir beror på hur pass väl vindkraften smälter in i landskapet. Vindkraften kan i varierande grad dominera över, kontrastera mot, eller samspela med landskapet. I bedömningen av landskapets känslighet för vindkraft har vi utgått från tre huvudfrågeställningar; - landskapets form och utseende - landskapets innehåll och funktion - landskapets bruksvärde Vindkraftens påverkan på landskapets form och utseende Visuell påverkan Vindkraftsetableringar är iögonfallande genom sin skala, färg, ljus, ljud, skuggeffekter och rörelse. Det är därför viktigt att bedöma hur synlig vindkraften blir i olika typer av landskap. Vindkraftsetableringens synlighet är starkt beroende av landskapstypens topografi och grad av öppenhet/slutenhet. Hur kraftig en visuell störning uppfattas beror också på rent optiska effekter. Upplevelsen av vindkraft förändras beroende på avståndet till verken, vad som finns i förgrunden och bakgrunden, ljus och väderförhållanden och vår möjlighet att göra skaljämförelser mellan objekt. Störningseffekten påverkas även av om det rör sig om enstaka verk eller grupper av verk och hur stora de är. Det är svårt att ge något exakt tröskelvärde för när visuell påverkan uppstår. Ett riktmärke för störning är när vindkraften överskuggar intrycket av det som man egentligen vill koncentrera sin upplevelse till. 1 Viktiga aspekter för att bedöma visuell landskapspåverkan är vindkraftens möjlighet att samverka med t ex landskapets skala, rumslighet, riktningar, siktlinjer, karaktäristiska siluetter och mönster. Graden av variation/formrikedom (ensartat/mångformigt), öppenhet/slutenhet och mönster i landskapet (till följd av topografi, markanvändning, odlingsgränser, vägnät, bebyggelsens läge och struktur m.m.) har också stor betydelse för vindkraftens möjlighet att samverka med landskapet. I ett formrikt mosaikartat landskap innebär vindkraften ofta en stor kontrast medan ett storskaligt flackt landskap har större tålighet för vindkraftsetableringar. Det kan också finnas visuella samband och riktningar i landskapet som är känsliga för förändring. Eftersom vindkraften syns på långt håll kan relationerna i landskapet ändras. Vindkraftens påverkan på landskapets Innehåll och funktion Landskapets tidslager Ett landskap som uttrycker kontinuitet med flera tidslager, från dåtid till nutid, eller som innehåller storskaliga, industriella inslag är ofta mindre känsligt än ett landskap som präglas av få spår av 1 Mellanrum landskapsarkitekter 2002. Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk 8

människans bruk. I ett landskap med ålderdomligt uttryck där den starka tidsprägeln i sig är en förutsättning för upplevelsen av miljön kan kontrasten med vindkraftverken bli alltför stor, vilket kan påverka läsbarheten och sammanhangen i landskapet negativt. Vindkraft kan vid miljöer med låg förändringstakt upplevas kontrastera mot de tidssamband landskapet bär på och dra in det i en ny tid. Tidlösa landskap och landskap med stort symbolvärde I miljöer där det främsta värdet ligger i deras karaktär av vildmark och orördhet kan vindkraften inverka negativt på de förväntningar människor har på landskapet. I tysta områden och landskap som förmedlar en känsla av tidlöshet med litet inslag av mänsklig aktivitet kan vindkraftverk upplevas som en stor kontrast och ett negativt intrång. Kring miljöer som utgör kända besöksmål och kännetecken för en region eller plats med symbolisk betydelse för den lokala eller regionala identiteten sedan lång tid tillbaka kan vindkraft innebära en negativ störning. Ekologiskt känsliga miljöer och biologisk mångfald Utifrån ett ekologiskt perspektiv kan vindkraftens direkta påverkan genom fundament, utbyggnad av infrastruktur och kraftledningar i känsliga områden innebära risk för t ex fragmentering och förlust av livsmiljöer. Barriäreffekter, störningar och kollisionsrisker kan uppstå för djur i allmänhet och fåglar och fladdermöss i synnerhet om vindkraft placeras i närheten av deras boplatser, rörelsestråk och rastplatser. Indirekta effekter kan uppstå om t ex markanvändningen förändras vid en vindkraftsetablering så att förutsättningarna för växter och djur försämras. inte innebära någon ökad känslighet för vindkraft. Det krävs dock kunskap och fördjupade inventeringar i varje specifikt fall. Olika arter har olika känslighet/tålighet mot förändring, fragmentering och störning. Särskilt artrika miljöer som kan fungera som kärnområden och därmed som källor för växternas fröspridning eller betydelsefulla livsmiljöer, boplatser och födosöksområden för djur är särskilt känsliga. Miljöer som är sällsynta i landskapet är känsliga i den mån vindkraft innebär en förlust av dessa miljöer. Sådana miljöer kan t ex vara ängs- och naturbetesmarker, naturskogar, ädellövskogsmiljöer och sumpskogar, vattendrag och strandzoner samt mossar och myrkomplex. De småbiotoper det småskaliga odlingslandskapet ofta erbjuder utgör goda möjligheter för odlingslandskapets arter att finna livsmiljöer, spridningsvägar och reträttplatser och bidrar till en ökad konnektivitet i landskapet. De odlingsrösen som finns spridda över landskapet i Aneby kommun är exempel på småbiotoper i odlingslandskapet som bidrar till konnektiviteten i landskapet och till en ökad biologisk mångfald. Områden som innehåller en hög biologisk mångfald behöver i sig 9

Vindkraftens påverkan på landskapets bruksvärde Vindkraften kan påverka människors försörjningsmöjligheter och försvåra möjlighet att utveckla nya näringar genom att negativt påverka kvaliteter som ligger till grund för befintlig eller potentiell näringsverksamhet. Näringar som t ex naturturism, som bygger på hur människor använder, upplever och värderar landskapet kan störas negativt. Vindkraft i ett landskap som människor söker sig till för att uppleva tystnad och storslagenhet kan medföra att landskapet mister en betydande kvalitet. Vindkraftens utformning Storleken på vindkraftverken har betydelse för hur verken uppfattas i landskapet. Vissa landskap tål grupper av stora verk medan andra kan ha svårt att tåla annat än små gårdsverk eller inga alls. För att det ska vara möjligt att använda vindenergin i skogslandskapen måste verken vara över en viss höjd över skogen. Vindkraftsanläggningar i skogslandskap kommer därför att bestå av höga verk och synas på långa avstånd. Vindkraftverk i skogen intill en dalgång eller ett öppet landskap blir extra synliga och tydliga i landskapet. Står man däremot i skogen eller i ett landskap med många vegetationsinslag kan träden dölja verken och den visuella störningsupplevelsen minska. Verk som ses på avstånd med skalmässigt bekanta element i förgrunden uppfattas i regel som relativt låga medan verk placerade nära eller strax bortom element som normalt upplevs som stora kan förstärka storleksupplevelsen av vindkraftverket. 2 Landskapets mönster, linjer och riktningar har betydelse för hur vindkraften upplevs i landskapet. För att minska kontrastverkan i landskapet bör vindkraftverk placeras så att de följer landskapets riktningar och inte korsar ett eller flera landskapsrum. Verken bör stå i tydligt avgränsande områden så att de hålls ihop som en grupp och läses samman som en enhet. En grupp av verk som står i ett avgränsat område i utkanten av ett öppet landskapsrum dominerar inte landskapet lika mycket som vindkraftverk som står mitt i det öppna landskapet. Vindkraftverk i skogsområden kan däremot bli mindre synliga från omgivande landskapsrum ju längre från kanten mot ett öppet landskap de placeras. Vindkraftverk placerade i grupp bör placeras på samma höjd och i ett ordnat mönster så att de upplevs som en enhet. Olika grupper av verk måste också stå på ett tillräckligt avstånd från varandra så att de inte läses samman och bildar ett otydligt mönster som upplevs som rörigt. Om verken står på olika höjdlägen i terrängen kan de upplevas som ett rörigt inslag i landskapsbilden. Detta kan vara särskilt viktigt att tänka på vid placering i skogsområden med varierad topografi och stora höjdskillnader. Vindkraftsverkens placering Var verken placeras i landskapet, om de står i förgrunden eller i bakgrunden och vad som finns i förgrunden och bakgrunden i landskapet, har betydelse för hur stora eller dominanta verken uppfattas och om de uppfattas smälta in i landskapet eller inte. 2. Boverket 2009. Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. 10

Olika typer av verk och dess möjligheter att samverka med landskapet I Aneby kommun finns få större sammanhängande områden som kan samverka med storskalig vindkraftsetablering. Tabellen nedan tar upp generella landskapsstrukturer och dess möjligheter att bära olika typer av anläggningar. En del av dessa strukturer, som t ex storskaliga industrier och storskaliga jordbrukslandskap, saknas i Aneby. Tabellen kan ändå ge en vägledning för hur man kan planera för vindkraft i Aneby kommun. Typ av anläggning A Storlek A Möjligheter att samverka med landskapet Miniverk Gårdsverk Medelstora anläggningar Stora anläggningar 1 verk på max 20 m totalhöjd 1 verk på 20-50 m totalhöjd Verk högre än 50 m inklusive rotorblad, eller två eller flera verk i grupp Två eller flera verk med totalhöjd över 150 m eller grupp av 7 eller flera verk med totalhöjd över 120 m De flesta landskap är tåliga för riktigt små enstaka verk. I små landskapsrum med utpräglat ålderdomlig karaktär utan moderna inslag bör dock vindkraftverk helt undvikas. Gårdsverk har goda möjligheter att rymmas i landskap med modern jordbruksbebyggelse. Här kan mindre vindkraftverk placeras i anslutning till befintlig jordbruksbebyggelse såsom ekonomibyggnader och silos och läsas samman till en enhet med gården. Medelstora anläggningar har goda möjligheter att samverka med landskap med modern infrastruktur såsom tätorter med industriella inslag, storskaliga industrier, kraftledningsgator, motorvägar, semiurbana landskap med stora köpcentra osv. Även storskaliga rationellt brukade jordbrukslandskap med moderna inslag har möjlighet att rymma medelstora anläggningar Riktigt höga vindkraftverk eller stora grupper av medelhöga eller höga verk kräver stora ytor och ett ensartat landskap för att inte den visuella störningen ska bli alltför stor. Stora skogsområden med produktionsskog som är tydligt präglade av det moderna skogsbruket kan ha goda möjligheter att samverka med stora anläggningar A Indelning av typ av anläggning och storlek följer Vindlovs prövningsklasser för vindkraftverk på land www.vindlov.se 11

Vindkraft i Aneby kommun I alla landskap finns strukturer som kräver särskild hänsyn vid vindkraftsetablering. Landskap som generellt sett har goda förutsättningar för att tåla vindkraft kan samtidigt innehålla olika typer av miljöer, strukturer och unika karaktärer som kan vara känsliga för vindkraftsetablering. Det är därför viktigt att se till hela innehållet i landskapet och beakta placering av vindkraftverk så att viktiga landskapskvaliteter inte påtagligt förändras. Nedan följer en sammanfattning av generella möjligheter för vindkraft att samverka med karaktärer som återkommer i Aneby kommuns landskap. Skogsområden Skogen i Aneby kommun består till största del av barrskog där ett aktivt skogsbruk har påverkat skogarnas utformning. Större sammanhängande skogsområden som präglas av ett modernt skogsbruk är generellt sett visuellt tåliga för vindkraft. Träden kan hjälpa till att skymma vindkraftverken så att de inte syns när man befinner sig i skogen. Produktionsskogen är också i ständig omvandling. Gallringar, avverkningar, hyggen, trädplanteringar, spår efter skogsbrukets tunga maskiner och nya vägar för timmertransport skapar både plötsliga och mer gradvisa landskapsbildsväxlingar. Andelen gammal skog i Aneby är liten. I branter och otillgängliga lägen finns dock inslag av äldre skog. I områden med stort inslag av gamla träd och död ved trivs arter som växer långsamt och är känsliga för störning och fragmentering. Förutom den direkta påverkan som kan uppstå på artrika skogsmiljöer ger äldre skogar också ofta upplevelser av stillhet och orörd natur där vindkraftsetableringar skulle kunna komma i konflikt med människors förväntningar. 12 Vindkraftverk i skogen bakom småskalig bebyggelse med tillhörande odlingsmark. Vindkraftverket hörs tydligt från vägen.

Vindkraftsanläggningar placerade i skog måste vara höga för att det ska vara möjligt att använda vindenergin i skogslandskapen. I Aneby kommuns kuperade topografi kommer därför vindkraftverk på höjdlägen bli synliga från andra höjder i landskapet och dominera utsikten. Trädens förmåga att alstra ljud orsakas av vind och ökar med ökande vindstyrka. Bergknallar kan dock ge lä för vinden vilket medför att naturliga bakgrundsljud kan bli lägre. I kuperad terräng kan denna effekt göra att vindkraftverk hörs i högre utsträckning. De många småskaliga och ålderdomliga odlingslandskap som ryms i Anebys skogsbygder är känsliga för vindkraftsetablering för nära inpå. Geologiska arkiv Inlandsisen har rört sig över landskapet och plockat upp material som den sedan lämnat efter sig i form av morän. Flera moränformer som drumliner är avsatta och bildar böljande former i landskapet. Många glacifluviala avlagringar präglar kommunen i form av rullstensåsar, deltan, kamelandskap och terrasser. Åsnät och dödisgropar är andra spår som finns representerade i kommunen. Miljöer som innehåller speciella former som visar på landskapets utveckling, t ex tydliga spår från istiden, kan vara känsliga för vindkraftsetableringar. Dessa miljöer fungerar som geologiska arkiv och är viktiga för förståelsen av inlandsisen påverkan på landskapet. Etablering av vindkraftverk kräver stora ingrepp i form av vägar och kringanläggningar under uppbyggnadsfasen som kan innebära stor negativ påverkan på dessa former. 13

Sjöar Anebys många sjöar hyser höga bruksvärden med möjligheter till bad, fiske och friluftsliv med betydelse för naturupplevelser och rekreation inom kommunen. Detta kan innebära stora intressekonflikter med vindkraftsetableringar. Sjöar ger ofta landskapet en dominerande riktning och erbjuder en större överblickbarhet och ofta långa siktlinjer. Här blir ofta vindkraftverk synliga på större avstånd och kan upplevas kontrastera skarpt mot lugna vattenspeglar. Ett flertal av kommunens sjöar ingår också i naturskyddade områden eller naturvårdsprogram som hyser höga naturvärden p g a bland annat vattenkvalitet, speciell vegetation och ett rikt fågelliv. Sjöar i allmänhet och grunda fågelsjöar i synnerhet är känsliga för vindkraftsetablering som kan störa de stora mängder häckande, rastande och sträckande fåglar samlas kring fågelsjöarna. Våtmarker I Anebys sydvästra del återfinns större delen av kommunens våtmarker. Våtmarker som myrar, grunda sjöar, sumpskogar, stränder och vattendrag utgör livsmiljöer för en stor mängd växtoch djurarter samtidigt som de tillhandahåller en mängd ekosystemtjänster som t ex rening av vatten och miljöer för rekreation. Hydrologin i våtmarkerna har en nyckelroll för den biologiska mångfalden. Många arter knutna till våtmarker är känsliga för fragmentering och hydrologisk störning. Vindkraftsverksetablering kan genom byggandet av vägar och kringanläggningar påverka hydrologin i så stor utsträckning att förutsättningarna för växter och djur helt förändras. De artrika miljöerna lockar ofta till exempelvis fågelskådning och är många gånger karakteristiska för landskapsbilden Våtmarker kan även inneha höga bruksvärden för rekreation och friluftsliv. Myrlandskapet är känsligt för etableringar som stör känslan av stillhet och orördhet. Vindkraftsetableringar skulle här komma nära inpå och läsas in som en del av landskapsrummet som för övrigt uppfattas som orört. Vindkraft kan däremot vara en möjlighet på höjdryggar som befinner sig på längre avstånd och bildar en mer avlägsen fond i bakgrunden. Mosaikartat, småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap Det småskaliga och mosaikartade odlingslandskapet i Aneby som är mångformigt och rikt på landskapselement är generellt sett känsligt för vindkraftsutbyggnad. Vindkraft här innebär en stor kontrast som kan upplevas dominant och konkurrera med karaktäristiska formelement. I ett småskaligt landskap där utblickarna är mer begränsade, har vindkraftverk också en konkurrerande effekt på landskapsbilden. De upplevs som stora och dominanta. Odlingslandskapet innehåller även många ålderdomliga strukturer som även de är känsliga för vindkraftsetablering. Vindkraften kan i landskap med ålderdomlig karaktär upplevas som ett industriellt inslag med stark konstrast mot de tidssamband landskapet bär på. Landmärken, former och riktningar I landskapet finns siluetter och landmärken som ofta är synliga på långt håll och som är en viktig ingrediens i landskapsbilden. Exempelvis har kyrkorna medvetet gestaltats för att dominera landskapet och fungera som landmärken. Kyrkorna i Aneby kommun är ofta placerade i höjdlägen och är synliga över stora områden i det kuperade landskapet. Vindkraftverk bör inte placeras så att de konkurrerar med landskapets blickfång som kyrkorna ofta utgör. Även bergshöjder med speciella landformer kan vara viktiga orienteringspunkter i landskapet. Man bör undvika placering som riskerar att konkurrera med karaktäristiska former och siluetter. Vindkraftverk på höjder kan öka orienterbarheten i landskapet 14

och förstärka bergformernas höjd och betydelse som landmärken redan från långa avstånd. De mönster och riktningar i landskapet som är tydligast är de nord sydliga dalgångsstråken med Ralången i mitten, samt de många ägoslag- och markslagsgränser, stenmurar och stängsel som bildar mönster i odlingsmarken. Mönster och riktningar i landskapet är känsliga för vindkraftsetablering som bryter mönster och går på tvärs mot riktningarna. Välbesökta rekreations- och friluftsområden Särskilt känsliga för moderna och storskaliga ingrepp är områden där vindkraften kan förändra förutsättningarna för känslan av orördhet och vildmark och möjligheten att uppleva storslagenhet, tystnad och lugn. Även utsiktspunkter, naturreservat, kulturreservat och övriga utflyktsmål som många människor besöker är känsliga för vindkraftsetablering för nära inpå som kan störa upplevelsen. Vad som händer i landskapet kan också påverka fortsatta utvecklingsmöjligheter för rekreation och friluftsliv. Näringar som bygger på hur människor använder, upplever och värderar landskapet kan störas negativt. Känslighetsbedömning Känslighetsbedömningen är gjord i två steg. Först har landskapstyper och karaktärsområden bedömts utifrån resultatet av landskapsanalysen. Därefter har vi lagt på de skydd som landskapet redan bär på. Det handlar om naturreservat, riksintressen, natura 2000 områden mm (se utförligare beskrivning sidan 28). Skyddsavstånd till bebyggelse och allmänna vägar har lagts in samt att hänsyn har tagits till inventerade fågelarter och fladdermöss. Därefter har dessa kartor lagts ihop och då har vissa områden utkristalliserats som möjliga utredningsområden för vindkraft, där anspråken på landskapet från andra intressen är mindre. 15

Landskapstyper Inför bedömningen av landskapets lämplighet för vindkraft i Aneby kommun har vi delat in landskapet i landskapstyper och karaktärsområden. Landskapstyper är allmänna till sin natur, vilket innebär att en landskapstyp kan förekomma i flera olika karaktärsområden men kan vara mer eller mindre dominerande. Karaktärsområden är enhetliga och unika områden med ett specifikt mönster av element och strukturer som ger det en egen karaktär. Den innebär en generalisering av graden av likheter och skillnader mellan områden. Indelningen i landskapstyper och karaktärsområden är gjord utifrån en kombination av GIS analyser, fältarbete och litteraturgenomgång. Känsligheten har bedömts utifrån hur väl landskapet inom det aktuella karaktärsområdet klarar av att bära en vindkraftsetablering. När projekteringsprocessen framskrider krävs vidare analyser på platsskala. Då kan det vara aktuellt med analyser som tar hänsyn till visuell känslighet i närliggande karaktärsområden. Karaktärsområden tåliga för vindkraft De karaktärsområden som bedömts som tåliga för vindkraft är i huvudsak tåliga men innehåller alla karaktärer och strukturer som kräver särskilt beaktande. Karaktärsområden känsliga för vindkraft De karaktärsområden som bedömts som känsliga för vindkraft rymmer många strukturer som har små möjligheter att samverka med vindkraft samtidigt som det kan rymmas större tåliga landskap inom området. I de karaktärsområden som bedömts som känsliga för vindkraft finns endast mycket begränsade möjligheter till storskalig utbyggnad. Gårdsverk och enstaka medelstora verk kan rymmas. Karaktärsområden mycket känsliga för vindkraft I de fall karaktärsområdena bedömts som mycket känsliga för vindkraft bör karaktärsområdet i sin helhet undantas från vindkraftsetablering. Dock kan i vissa fall mindre gårdsverk rymmas i anslutning till befintlig jordbruksbebyggelse eller övrig bebyggelse med industriell karaktär. De landskapstyper vi definierat i kommunen är Mosaikartat odlingslandskap, Mosaikartat skogslandskap och Skogsdominerat landskap. Varje landskapstyp presenteras för sig. Därefter bedöms generell känslighet för vindkraftsetablering. Denna bedömning är gjord på en grov skalnivå och baserad på strukturer som är gemensamma för hela landskapstypen. Varje landskapstyp följs av en sammanställning av karaktärsområdenas känslighet i förhållande till vindkraftsetablering. Bedömningen utgår från tre steg. Tåliga områden, känsliga områden och mycket känsliga områden. 16

Landskapstyper med karaktärsområden Mosaikartat odlingslandskap Karaktärsområde 1 Mosaikartat skogslandskap Karaktärsområde 2-8 Skogsdominerat landskap Karaktärsområde 9-14 17

GIS-analyser Gränsdragningarna av landskapstyper och karaktärsområden bygger på en rad GIS-analyser, geografiska underlagsmaterial, ett urval av kunskapsöversikter och kartmaterial samt fältarbete. Kartorna redovisar en del av de olika strukturer samt täthetsanalyser som legat till grund för indelningarna. Bebyggelsetäthet Åkertäthet 18

Topografi Plant l l l Kraftig lutning Grad av öppenhet/variation Höglänt Låglänt 19

Mosaikartat odlingslandskap Det mosaikartade odlingslandskapet är koncentrerat till kommunens centrala del. Genom landskapet löper här en större dalgång i nordsydlig riktning med sjön Ralången i dalgångsbotten. I landskapstypen ingår även mindre dalgångar som löper i samma riktning samt en mindre östvästlig dalgång i landskapstypens nordvästra del. I landskapstypens södra del breder ett relativt flackt och för landskapet låglänt öppet område ut sig i anslutning till sjön Ralångens södra spets, och väster därom ligger Aneby tätort som utgör kommuncentrum. Landskapet i det mosaikartade odlingslandskapet är mestadels öppet med vida utblickar, både över odlingsmarken och över de omgivande skogshöjderna. Landskapet har en tydlig riktning utmed dalgångsstråken och avgränsas av skog på dalgångarnas sidor. Topografin i landskapstypen är böljande till kuperad och ibland avbryts utblickarna av höjder i terrängen. De vida utblickarna gör att höga element som kyrktorn och vindkraftverk är synliga på långa avstånd. Markanvändningen är småskalig med stort inslag av bete. Fältmönstret är formrikt med en mängd landskapselement. Odlingslandskapet är ett resultat av många generationers brukande av marken och spåren efter äldre tiders odling är många och tydligt framträdande i det mosaikartade odlingslandskapet. Landskapstypen har en lång kontinuitet av bosättning och odling vilket gett upphov till ett landskap rikt på spår från flera tidslager. Marken här blev tidigt ianspråktagen och människor röjde sten för att odla upp moränen. Spår efter detta är de många odlingsrösen som finns spridda över den öppna marken idag. Ytor med stor koncentration av odlingsrösen används idag av naturliga skäl i stor utsträckning till betesmarker. Till formrikedomen bidrar även de många stenmurar som löper mellan ägogränser och markslagsgränser. Landskapstypen är tättbebyggd i den öppna marken och gårdsbyggelsen är utspridd över dalgångssidorna. De flesta av gårdarna ligger högt i terrängen längs det större sammanbindande vägnätet som löper i nordsydlig riktning. Till dessa vägar ansluter ett mindre vägnät som löper ut i odlingsmarken och till utflyttade gårdar. Genom landskapstypen löper järnvägen i nordsydlig riktning. Förbindelser i östvästlig riktning saknas i regel, förutom i landskapstypen norra del. I anslutning till Aneby tätort blir bebyggelsen mer varierad med modernare villaområden, radhus och flerfamiljshus. Mångformiga odlingslandskap rika på landskapselement skapar variation och bidrar till en ökad biologisk mångfald på landskapsnivå. Landskapstypen innehåller många hagmarker som betas av nöt, får eller hästar. Naturbetesmarkerna, som bär på en lång ängs- och/eller beteskontinuitet innehåller en rik ängs- och betesmarksflora och är tillsammans med landskapselementen ekologiskt värdefulla zoner. Jordarna är relativt kalkrika i Aneby vilket påverkar bördighet och gynnar växtlighet och biologisk mångfald. I jordbrukslandskapet finns ofta ett ålderdomligt vägnät med grusbelagda och artrika vägrenar som kan fungera som spridningsvägar. Bredestadsdalen från väg 132 20

21

Karaktärsområden i det mosaikartade odlingslandskapet 1 Karaktärsområdet sammanfaller helt med landskapstypen Det mosaikartade odlingslandskapets känslighet för vindkraft Landskapstypen har som helhet bedömts som mycket känslig för vindkraft. Landskapets småsakliga, formrika och på många håll ålderdomliga struktur har svårt att samverka med vindkraft. Vindkraft i det här landskapet riskerar att dominera utblickar och kontrastera mot viktiga formelement och landskapets tidsdjup, Här ryms inga storskaliga, ensartade landskap som kan bära större vindkraftsanläggningar. I anslutning till större gårdar kan enstaka gårdsverk eller miniverk rymmas. Karaktärsområdenas känslighet för vindkraft 1 Mycket känsligt Mycket känsligt Känsligt Tåligt 1 Mosaikartat skogslandskap Det mosaikartade skogslandskapet består av ett skogsdominerat landskap som öppnar upp sig i större eller mindre öppna och brukade landskapsrum. Landskapstypen är till största delen belägen högt i den kuperade terrängen, och när skogen öppnar upp sig i ett öppet landskapsrum blir utblickarna långa över bergkullterrängen, medan den slutna skogen har korta siktlinjer. Landskapstypen präglas framförallt av modernt skogsbruk som växlar mellan täta skogsbestånd och abrupta hyggen. Skogsdominansen bryts upp av inslag av mindre sjöar och öppna dalgångar. Landskapet är backigt och trångt och odlingsbygderna är därför oftast små till medelstora. De öppna hävdade markerna följer sjöar och vattendrag och bildar i regel väl sammanhållna odlingsbygder inramade av skog. Betade gräsmarker är karaktäristiska inslag i landskapstypens mosaik. Inom landskapstypen finns ofta mångformiga och mosaikartade odlingslandskap rika på landskapselement i form av öppna diken, stengärdesgårdar, odlingsrösen och stängsel. Bebyggelsen är vanligtvis lokaliserad i sluttningar, nedanför krönet på höjder i anslutning till små sjöar eller vattendrag. Bebyggelsen består av gårdar, torp och mindre byar. Mellan gårdar och byar löper ett småskaligt och finmaskigt vägnät som binder ihop landskapsrummen med varandra och det omgivande landskapet. 22 Det mosaikartade skogslandskapet öppnar här och var upp sig i öppna brukade landskapsrum

23

Mosaikkaraktären som utmärker landskapstypen är en struktur med stor ekologisk betydelse. Landskapets mosaik av småskalig öppen mark och skogar ger förutsättningar för många arter som är beroende av öppna, halvöppna eller gradvis mer slutna marker. Runt gårdar och torp förekommer fler lövträd än i skogen runtom. Här finns även skogsbryn med buskskikt och träd- och buskbärande hagmarker. Rester av ängs- och betesmarkernas flora återfinns kring åkerholmar, röjningsrösen och vägrenar runt gårdarna även där jordbruket sedan länge är nedlagt. Karaktärsområden i det mosaikartade skogslandskapet 2 Stort inslag av odlingsmark. landskapstypen är sammanhängande skogsområden som präglas av modernt skogsbruk. Inga karaktärsområden är bedömda som helt och hållet tåliga. Landskapstypen kan inte bära parker med stora grupper av verk. Enstaka verk kan rymmas i skogsområden. Karaktärsområdenas känslighet för vindkraft Mycket känsligt Känsligt 3 Mindre andel odlingsmark 4 Större inslag av odlingsmark och bebyggelse 5 Omväxlande mosaik, stort inslag av våtmarker i sydost 6 Flertal sjöar, större odlingsmark, inslag av tätare bebyggelsezoner 7 Mosaik mellan skog, småskalig odlingsmark, bete, stort inslag av fågelsjöar, mosse 8 Större inslag av odlingsmark nära sjösystem Det mosaikartade skogslandskapets känslighet för vindkraft Landskapstypen bedöms som känslig för vindkraft. Landskapet växlar mellan tåliga, känsliga och mycket känsliga delar. Landskapets många sjöar, våtmarker och småskaliga, formrika odlingsmarker är känsliga till mycket känsliga. Tåligare områden inom 2 Känsligt 3 Känsligt 4 Känsligt 5 Känsligt 6 Mycket känsligt 7 Mycket känsligt 8 Mycket känsligt 24

Skogsdominerade landskap Det skogsdominerade landskapet består av ett slutet skogslandskap på de högsta nivåerna i landskapet. Landskapstypen är svårtillgänglig med stora topografiska skillnader och branta sluttningar. På de något lägre partierna skapar skogen ofta begränsade vyer och här upplevs landskapet som slutet. Det är framförallt från höjdernas utsiktspunkter som landskapet kan överblickas på långt håll. Här utbildas långa siktlinjer över blånande berg och obruten horisont. Sjöarna ger ofta landskapet en dominerande riktning och erbjuder en större överblickbarhet och ofta långa siktlinjer. Markanvändningen i landskapstypen är präglad av det moderna skogsbrukets monokulturer. De ensartade produktionsskogarna bryts ibland upp av öppna hyggen där landskapet får en närmast ödslig karaktär. I vissa delar av skogsbygden finns emellertid inslag av äldre skogar med karaktär av orördhet och vildmarkskänsla, även om de är få. Bebyggelsen i landskapstypen är mycket sparsam med stora obebyggda skogsområden, men här ryms även enstaka mindre öppna landskapsrum med småskalig bebyggelse. Även vägnätet är småskaligt och mycket sparsamt. Vissa delar av det skogdominerade landskapet rymmer rester av ett tidigare öppnare landskap i form av fossil åkermark och odlingsrösen. Skogen står tät intill det slingrande vägnätet i det skogsdominerade landskapet 25

Karaktärsområden i det skogsdominerade landskapet 9 Mycket litet inslag av bebyggelse och odlingsmark 10 Mindre inslag av småskalig odlingsmark, flertalet mossar Karaktärsområdenas känslighet för vindkraft Känsligt Tåligt 11 Mycket litet inslag av bebyggelse 12 Mycket litet inslag av bebyggelse och odlingsmark 13 Mycket litet inslag av odlingsmark och bebyggelse. Flera sjöar 14 Mycket litet inslag av odlingsmark och bebyggelse. Stort inslag av spår från istiden Det skogsdominerade landskapets känslighet för vindkraft Landskapstypen bedöms som relativt tålig för vindkraft. Större sammanhängande skogsområden präglade av modernt och aktivt skogsbruk är generellt sett tåliga för vindkraft. Hänsyn bör dock tas till utblickar från andra områden. Höga verk bör inte placeras utspritt över hela landskapstypen utan koncentreras till något eller några områden. Därmed hålls vissa utblickar fria från visuell störning. Då det skogsdominerade landskapet i stort sett ligger i kommunens ytterområden och därmed omger den öppna dalgången med vida utblickar, kan vindkraftsetablering spridd över hela skogslandskapet riskera att upplevas som att man är instängd och omringad av verken. Landskapstypen kan bära grupp av verk inom begränsat område. Enstaka stora verk kan rymmas. 9 Tåligt 10 Känsligt 11 Tåligt 12 Tåligt 13 Tåligt 14 Känsligt 26

Samtliga karaktärsområdens känslighet för vindkraft Mycket känsligt Känsligt Tåligt 27

Sammanvägd känslighet Vindbruk är ett av många anspråk i landskapet och utbyggnadsmöjligheterna begränsas av olika faktorer. Olika faktorer redovisas i kartform utifrån skyddsavstånd och hänsyn. Därefter har dessa kartor lagts ihop och då har vissa områden utkristalliserats som möjliga utredningsområden för vindkraft, där anspråken på landskapet från andra intressen är mindre. Skyddsavstånd och hänsyn För att bedöma potentialen för vindkraftsetablering i kommunen har nedanstående kriterier använts. Avstånd till bebyggelse I närhet av bebyggelse kan vindkraft på flera sätt upplevas som störande för de boende. Vindkraftverk utgör storskaliga etableringar som ger upphov till skuggor, blinkande ljus, reflexer, buller och visuella störningsupplevelser. I analysen har ett minsta avstånd på 500 meter till enskilda bostadshus använts. Det anses generellt vara gränsen för det avstånd som krävs för att Naturvårdsverkets riktvärde för ekvivalent bullernivå utomhus på 40 db(a) inte ska överskridas För att skydda tätortsnära strövområden är skyddsavståndet utökat till 1000 meter i anslutning till tätorter. Avståndet mellan vindkraftsetableringar och bostäder måste dock prövas från fall till fall eftersom många olika faktorer inverkar på störningseffekten. Beroende på platsens förutsättningar och verkens storlek och antal kan avståndet därför variera. Skyddsavstånd till allmänna vägar och järnvägar För att undvika risker kring infrastruktur har ett minsta skyddsavstånd på 150 meter till allmän väg och järnväg använts. Skyddsavståndet är satt med hänsyn till Boverkets rekommendationer att avstånd till allmän väg eller järnväg ska vara minst totalhöjden på verket. Skyddsavstånd till kraftledningar och master Vindkraftverk kan orsaka skador på kraftledningar. Elsäkerhetsverket rekommenderar ett minsta avstånd mellan vindkraftverk och högspänningsledningar till minst vindkraftverkets totala höjd, det vill säga navhöjd plus halva turbindiametern. Ett minsta avstånd på 200 meter till kraftledningar och master har valts i analysen. Strandskydd Miljöer knutna till vatten är ofta artrika. Sjöar och ständer är också attraktiva för rekreation och friluftsliv. Strandskyddet skyddar den närmaste omgivningen kring sjöar och ständer från vindkraftsetablering. Det generella strandskyddet är 100 meter. Ett utökat strandskydd på 300 meter gäller den nordvästra delen av Skärsjösjön och 200 meter kring sjön Noen. Bevarandeintressen Olika slags bevarandeintressen kan innebära begränsningar för vindkraftsetablering. I känsliga områden kan vindkraften innebära risk för t ex fragmentering och förlust av livsmiljöer samt påverkan på upplevelsevärden. I analysen har följande bevarandeintressen ingått. Värdefulla sjöar (natur/fiske) Värdefulla vattendrag (natur/fiske) VMI Riksintresse naturmiljö Riksintresse kulturmiljö 28

Naturreservat Kulturreservat N2000 Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet - hel hetsmiljöer Känsliga arter Vinkraftsetableringar kan orsaka barriäreffekter, störningar och kollisionsrisker för fåglar och fladdermöss, i synnerhet i närheten av boplatser, rörelsestråk och rastplatser. Boverket har föreslagit en buffertzon på 500-1500 m vid kända fågelområden för att inte störa fåglarnas inflygning, vistelse, födosök eller flykt. Sammanhängande areal När alla kriterier vägts samman har ett antal områden fallit ut. För att möjliggöra en mer sammanhållen etablering har endast områden som har en minsta sammanhängande yta på 2 km 2 därefter valts. De representerar möjliga utredningsområden för vindkraft där anspråken på landskapet från andra intressen är mindre. 29

Skyddsavstånd Bebyggelse Allmänna vägar Järnvägar Kraftledningar Master Strandskydd Bevarandeintressen Värdefulla sjöar (natur/fiske) Värdefulla vattendrag (natur/fiske) VMI Riksintresse naturmiljö Riksintresse kulturmiljö Naturreservat Kulturreservat N2000 Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet - helhetsmiljöer Kartan visar mörkare områden som faller inom skyddsavstånd från bebyggelse, allmänna vägar, järnvägar, kraftledningar, master samt strandskydd. Ljusa områden är vad som blir kvar utanför skyddsavstånden. Mörka områden visar ytor i landskapet som blir kvar efter att hänsyn till skyddsavstånd tagits inom de olika karkatärsområdena 30

Fåglar och fladdermöss Baserad på inventerade fågel- och fladdermuslokaler Möjliga utredningsområden för vindkraft Områden kvar med minsta sammanhängande yta om 2km 2 utanför alla skyddsavstånd och bevarandeintressen. Flera av dessa områden ligger i landskapskaraktärer som är känsliga för vindkraft. I känsliga områden kan enstaka verk rymmas inom dessa möjliga utredningsområden, men detta kräver att stor hänsyn tas till landskapet. Möjliga utredningsområden i tåliga karaktärsområden Möjliga utredningsområden i känsliga karaktärsområden 31

Vindförhållanden på 140 meters höjd och möjliga utredningsområden Informationen om vindhastigheter är tagen från den vindkartering över Sverige som finns redovisad på Energimyndighetens hemsida. Karteringen har en rumslig upplösning på 0,25 kvadratkilometer och innebär en modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållanden per kvadratkilometer. Vid lokalisering av vindkraftverk bör även turbulensen, vindens korta tidsvariationer per sekund, räknas in. Ett plant slättlandskap har lägre turbulens än ett topografiskt varierande skogslandskap. Vid turbulent varierande vind blir vindkraftverket inte lika effektivt. 32

Referenser AKT Landskap. 2009. Bergslagen. Metod för landskapsanalys. Publ. nr.2009:57 Länsstyrelsen, Örebro län. AKT Landskap. 2010. Landskapsanalys för vindkraft - natur, kultur och friluftsliv i Örebro län. Publ.nr. 2010:7 Länsstyrelsen, Örebro län. Aronsson Torbjörn.. 2009. Natur- och kulturguide. Utflyktsmål och upplevelser i Aneby kommun. Aneby kommun Boverket. 2009. Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. Boverket. 2009 Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Handbok. Ferrivia 2011. Vindkraft i Örebro län. Landskapsanalys och känslighetsbedömning. Publ.nr. 2011:15 Länsstyrelsen, Örebro län. Hägerstrand, T. 1988. Landet som trädgård. Naturresurser och landskapsomvandling. Report from a seminar on the future. Bostadsdepartementet and Forskningsrådsnämnden. Hägerstrand, T. 1991. Tillkomsten av nationalparker i Sverige: En idés väg från andskap till landskap. Svensk. Geografisk Årsbok, Lund. Landscape Character Assessment 2002. Guidance for England and Scotland. 2002. The Countryside Agency & Scottish Natural Heritage. utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Rapport 2007:10 Mellanrum arkitekter. 2008. Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk Naturvårdsverket. 2009. Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapp 6241. Riksantikvarieämbetet. 2008. Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige. Slutredovisning av regeringsuppdrag. Rapport 2008-01-15. SNA. 1994-1996. Sveriges Nationalatlas. Temaband: Sveriges geografi, Berg och Jord, Växter och djur, Miljön, SOU 1999:75. 1999. Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. Övrigt www.vindlov.se http://gis.lst.se/lstgis/ FMIS GSD höjddata GSD fastighetskartan www.sgu.se/sgu/ www.energimyndigheten.se Länsstyrelsen i Skåne län. 2007. Det skånska landsbygdsprogrammet. Ett 33