Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen
Allmänt Rådgivningsprojekt som arbetar med näringsflödena på gården, både för odling och utfodring läckage av växtskyddsmedel på gården klimatgasförlusterna på gården Främst individuell rådgivning Finansieras via Landsbygdsprogrammet (EU) samt miljöskattemedel (LRF), ca 30 miljoner Samarbete mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen
Vilka står bakom? + alla rådgivningsföretagen!
Rådgivare Över 50 000 rådgivningar har gjorts sedan starten, varav ca 1300 i Blekinge 270 aktiva rådgivare 65 olika rådgivningsföretag
Vilka län är med? Data Blekinge Ca 250 brukare i Blekinge På knappt 40 % av åkerarealen finns växtnäringsbalanser genomförda På knappt 20 % av arealen finns mer än en balans som därmed tillåter att vi tittar på utvecklingen
Besök
Rådgivning i Sverige 2014 5% 11% 5% 14% 5% 9% 32% växtnäringsbalanser gödsling precisionsodling mark, dränering, växtf. växtskydd vall o bete klimat, energi Stallmiljö Utfodring våtmark 6% 10% 3%
Kg N per ha Kvävebalanser i Blekinge, Skåne och Blekinge 2001-2013 160 140 Första balans Senaste balans Förändring 120 100 80 60 40 20 0-20 -5,6*** -11,2*** -14,8** Växtodling Mjölk Gris Köttdjur -8,7 ten -40
Kg P per ha Fosforbalanser i Blekinge, Skåne och Blekinge 2001-2013 10 8 Första balans Senaste balans Förändring 6 4 2 0-2 -4-2,2*** -2,2** -3,2 ten -6-8 Växtodling Mjölk Gris Kött -6,9***
kg N per ha Kvävebalanser i Blekinge 160 140 120 start 5 år senare 100 80 60 40 20 0 Växt Mjölk Gris
kg P per ha Fosforbalanser i Blekinge 20 15 10 5 0 Växt Mjölk Gris -5
Halland indelat i södra och norra Nordvästra Norra Blekinge Västra Östra Sydvästra Mellan Sydöstra
Kväveöverskott (kg/ha) Kvävebalans olika regioner 140 120 100 80 S Halland y = 88,173x + 36,872 R² = 0,898 60 40 20 1:a balansen ca 6 år senare 0 000 000 000 001 001 001 001 Signifikant Djurtäthet (de/ha) Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Nordvästra (297) - 7,2*** Norra (166) - 13,2*** Västra (309) - 8,2*** Mellan (312) - 12,1*** Östra (189) - 7,3* Sydvästra(297) - 7,2*** Sydöstra (255) - 8,4** Halland södra (146) -1,8 norra (189) -8,6* Blekinge (97) - 4,1
kg N per ha Kvävebalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kväve in Kväve ut Kvävebalans Antal gårdar 83 226 47 51 251 126 30 18 16 In Ut Överskott
kg N per ha Kvävebalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen 180 Kväve in Kväve ut Kvävebalans lägre 160 givor höga givor lägre 140 skördar höga skördar högre överskott måttliga överskott 120 100 80 60 40 20 0 Antal gårdar 83 226 47 51 251 126 30 18 16
Faktorer som ändrats och påverkat kvävebalansen på växtodlingsgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Ökad skörd Viss ökad användning av mineralgödsel Minskad stallgödselimport Minskad användning av trindsäd Specifikt för Blekinge Ökad skörd, 14 kg N/ha Okad mineralgödsel, 10 kg N/ha Mindre stallgödselimport, 3 kg N/ha
kg P per ha Fosforbalans på växtodlingsgårdar 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 Ändring -9-3,1* -2,2** -2,0-3,9* -0,7-1,6 ten -7,1-3,8-7,2*
Faktorer som ändrats och påverkat fosforbalansen på växtodlingsgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Ökad skörd Minskad stallgödselimport Minskad eller oförändrad användning av mineralgödselfosfor Specifikt för Blekinge Ökad skörd, 2 kg P/ha Oförändrad mineralgödsel Mindre org gödsel, 4 kg P/ha
Mjölkgårdar
kg N per ha Kvävebalans på mjölkgårdar - vid senaste balansen 250 Kväve in Kväve ut Balans 200 In 150 100 50 Överskott Ut 0 Antal gårdar 93 101 146 61 28 47 73 34
kg N per ha 170 160 150 140 Kvävebalans på mjölkgårdar - ändring på ca 6 år justerat för ändrad djurtäthet o grödor 1:a balansen ca 6 år senare K Sydöstra N Halland 130 120 110 100 Östra (61) - 5,0 001 001 Sydöstra 001 (28) - 12,6 001 Djurtäthet (de/ha) Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Alla (616) - 12,9*** Nordvästra (93) - 11,9* Norra (101) - 15,9*** Mellan (146) - 11,2* S Halland (47) + 1,0 N Halland (73) - 7,8 Blekinge (34) +/- 0
Faktorer som ändrats och påverkat kvävebalansen på mjölkgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Mindre foderimport Ökad andel flytgödsel Minskat inköp av mineralgödselkväve
kg N per ha Fosforbalans på mjölkgårdar 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1:a balansen ca 6 år senare K 0 Sydöstra (28) - 0,2 001 001 001 001 Djurtäthet (de/ha) Sydöstra Ändring Alla (616) - 2,2*** Nordvästra (93) - 1,6 Norra (101) - 3,5** Mellan (146) - 2,1** Östra (61) - 0,6 S Halland (47) - 1,4 N Halland (73) - 4,3*** Blekinge (34) - 2,1 ten
Faktorer som ändrats och påverkat fosforbalansen på mjölkgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Mindre foderimport Minskat inköp av mineralgödsefosfor
14 23 51 71 46
kg N per ha Kvävebalans i olika kommuner - vid senaste balansen 400 Kväve in Kväve ut Kvävebalans 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal gårdar 205 46 14 23 51 71 In Ut Överskott Djurtäthet 1,1 1,6 0,9 0,7 0,7 1,1 de/ha
Foto :Monica Cling
Skyddszoner Lag 2 m skyddszon till alla vattendrag med förbud att sprida växtnäring och växtskyddamedel Miljöstöd i i det gamla programmet Skyddszon som gränsar till vatten, 6-20 m breda Anpassade skyddszoner inne i fälten minimum 0,25 ha
Skyddszoner Fyra motiv till skyddszoner Förhindra växtnäringsläckage Förhindra läckage av växtskyddsmedel Öka biologisk mångfald Skapa tillträde till allmänheten
Skyddszon och fosforläckage Fungerar som ett filter för jordpartiklar och fosfor Förutsätter lutning mot vattendraget Ju högre lerhalt desto större läckage Enligt finska, norska, svenska och danska studier kan skyddszonen Minska fosforläcakget nellan 27-97 %
Grundläggande åtgärder God dränering för att undvika vatten som kan rinna av på ytan God struktur i lerjorden via minimerad markpackning, höjd mullhalt och strukturkalkning. Ger mindre andel stora spricker som kan transportera ner partiklar och fosfor
STALLGÖDSELKALKYL
KVÄVESIMULATOR