Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och högt utnyttjande 3. Höj mullhalten om den är lägre än 3 % 4. Undvik markpackning 5. Gödsla enligt markkartan 6. Precisionskalka enligt markkartan Strukturkalka vid lerhalt > 20 % Finns sammanfattat i Praktisk Råd nr 20
1. Dränering Intresset för underhållsdikning ökar pga stigande markpriser, goda spannmålspriser, stabila kostnader för täckdikning och ökad kunskap? Om vi räknar med 50 års livslängd ligger omdräneringen på ca 1/3 av vad den borde vara i Skåne Källa: Marcus Lundmark, Jordbruksverket, Växjö möte 2013
Ekonomi Ekonomi vid dränering Kostnad 15-20 tkr beroende på jordart, huvudavvattning, topografi, storlek, främmande ledningar och brunnar etc.., Vinst - kombination av högre skörd och lägre kostnader Högre skördar och minskade kostnader för brukning Snabbare upptorkning på våren, tidigare sådd Friare brukning Bättre markstruktur/mindre markpackning Lägre dragkraftsbehov/mindre jordbearbetning Lägre åtgång av bekämpningsmedel Lägre brukningskostnader Källa: Marcus Lundmark, Jordbruksverket, Växjö möte 2013
Ekonomi vid dränering Baltisk morän Skåne med s-betor, korn, vete, vete, höstraps, vete. Investering 25 000 kr Investeringskostnad kr/ha Ökade intäkter kr/ha Mindre kostnader kr/ha Kogård södra Halland med korn, vall, vall, vall. Investering 20 000 kr Vinst kr/ha 1 900 1250 1050 400 Investeringskostnad kr/ha Ökade intäkter kr/ha Mindre kostnader kr/ha Vinst kr/ha 1 500 850 850 200 Grönsaksväxtföljd på Öland med spannmål, lök, potatis, spannmål, bruna bönor Investering 20 000 kr/ha Investeringskostnad kr/ha Ökade intäkter kr/ha Mindre kostnader kr/ha Vinst kr/ha 1 500 1100 900 500 Källa: Marcus Lundmark, Jordbruksverket, Växjö möte 2013
Vattentillgång i marken Dränerbart Upptagbart Icke upptagbart
Påverkar på olika sätt Svampsjukdomar Ogräsförekomst Markstruktur kortsiktigt Rotdjup och rotsystemets storlek Olika packning pga markfukt tyngd och däcktryck olika antal överfarter Markstruktur långsiktigt Mullhaltsbildning 3. Växtföljdseffekter Olika grödor är olika känsliga men ingen gröda mår bra av att odlas i monokultur. Det vanligaste problemet är för stor andel spannmål
Rothastighet, mm/dag 60 50 40 Källa: Thorup-Kristensen Plantekongres, 2013 30 20 10 0
Genomsläpplighet Högre genomsläpplighet efter höstraps cm/h 25 20 15 10 5 Vete efter vete Vete efter raps 0 Matjord Alv Källa: Westman & Rasmusson, 2009
Markdjup (cm) Korn 2014-06-19 Rotintensitet (rotkryss/m) 0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 0 20 40 60 80 100 120 Rotintensitet Packat 20140619 Packat Rotintensitet Opackat 20140619 Opackat Källa: Jens Blomquist, mätning från Gropen Borgeby Fältdagar 2014
kg per ha Förfruktseffekt i höstvete 2000 1500 1000 Flerårseffekt Ettårseffekt 500 0-500 -1000 Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning, Jordbruksverket
Mullhaltsförändring Vid kolhalt mindre än 2 % eller 3,4 % mull ger en höjd mullhalt ökad skörd Tillförsel av organiskt material innebär bl a Ökad markbiologisk aktivitet Mer daggmask = maskgångar och bättre markstruktur Ökad omsättning via mikroorganismer Ökad vattenhållande förmåga Bättre aggregatstabilitet Höjning med 0,1 % kol = runt 5 % högre skörd (2-9 % i olika försök)
% kol Mullhaltsändring pga halmförsäljning 1,9 1,8 1,7 Basläge Halmskörd 2 år av 4 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 0,1 % kol = ca 5 % skörd 1 0 10 20 30 40 50 År Källa: Programmet Odlingsperspektiv, Göte Bertilsson
% kol Mullhaltsändring vid tillförsel av stallgödsel 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 Basläge 20 ton fastgödsel 2 år av 4 0,1 % kol = ca 5 % skörd 0 10 20 30 40 50 År Källa: Programmet Odlingsperspektiv, Göte Bertilsson
% kol Mullhaltsändring pga bearbetningstidpunkt Ju senare bearbetning desto mindre mineralisering Sen höst betyder 0,05 % högre kolhalt efter 10 år och ca 2,5 % högre skörd jmf bearbetning tidig höst Vårbearbetning ger 0,12 % högre kolhalt efter 10 år och ca 6 % högre skörd jmf bearbetning tidig höst Utveckling kolhalt vårbearbetning 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 0,5 0 10 20 30 40 50 År Källa: Programmet Odlingsperspektiv, Göte Bertilsson Basläge Nytt läge
Djup (cm) Etana, et al., 2013. SCS Island Mer mull i ytan med plogfritt Kolhalt (g/kg jord) Plöjt Plogfritt Inga skillnader i hela kolförrådet efter 35 år på Ultuna (1974-2009)
Undvik körning på blöt mark Störst risk på våren och sent på hösten Skapa väl fungerande markavvattning Undvik hjullaster > 3 ton 4. Markpackningsåtgärder Påverkar främst alven ger långvarig packning som är svår att åtgärda Svagt korrelerad till jordart Optimera ringtrycket och undvik tryck > 0,5 bar Påverkar främst matjorden med stor skördesänkning Störst problem på lerjord Öka mullhalten för bättre struktur Mycket fakta finns i motivationsbildpel till 12 A
opackat packat Bild: Hans Nilsson
Infiltration i gropen 2013
Styv lera känsligare än baltisk lättlera spår i styv lera spår i lättlera Bild: Hans Nilsson
Tryck ner i marken Exempel: Hjulvikt 5 ton, bredd 50 cm, däcktryck 2 bar kpa Djup, cm Källa: Kalkyl från Johan Arvidsson, SLU
5. Rätt gödsling på rätt plats vid rätt tid Behovsanpassad gödsling Enligt markkartan Skörderelaterad Finns mycket material under Precisiongödsling 16A
6. Kalkning Anpassning till ph-värde från 6,0-6,5 beroende på lerhalt (vid mullhalt < 6 %). + 0,5 enheter om sockerbetor i växtföljden. Sand & mo Leriga Lättlera Mellanlera Styv lera Mkt styv lera > 5 % ler 5-15 % ler 15-25 % ler 25-40 % ler 40-60 % ler > 60 % ler 6,0 6,2 6,3 6,4 6,5 6,5 Utnyttja markkartan för precisionsgödsling Främst vid lerhalter över 20 % ler är det intressant med strukturkalkning