Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Delårsrapport augusti 2013 Dnr 100-2013 Mikael Cederberg Kirsten Johnsson

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 71 Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse... 3 1.1. Verksamheten... 3 1.2. Antagning hösten 2013... 4 1.3. Utveckling på sikt... 4 1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012... 6 1.5. Ekonomiska nyckeltal... 7 1.6. Måluppfyllelse... 7 1.7. Personal... 20 1.7.1. Sjukfrånvaro... 20 1.7.2. Övertid... 21 1.8. Resultat och ställning... 21 1.8.1. Avräkning... 21 1.8.2. Investeringar... 22 1.8.3. Pensionsförpliktelser... 22 1.8.6. Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring... 23 1.8.7. Prognos... 23 1.8.8. Orsaker till prognosiserat underskott och hantering av balanskrav... 24 2. Ekonomirapporter... 26 2.1. Resultaträkning per augusti 2013... 26 2.2. Balansräkning per augusti 2013... 27 2.3. Finansieringsanalys per augusti 2013... 28 2.4. Prognos per december 2013... 28 3. Noter och tilläggsupplysningar... 29 j! Delårsrapport augusti 2013 2 (32)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 71 1. Förvaltningsberättelse 1.1. Verksamheten Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Vårterminen 2013 har kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare. Gymnasiereformen GY2011 är för närvarande inne på sitt tredje läsår. Gymnasieförbundet bedöms ha klarat införandet av reformen på ett bra sätt verksamhetsmässigt. Införandet, i kombination med den nya skollagens krav på ökad dokumentation, har samtidigt inneburit påfrestningar för personalen. Reformen har också påverkat förbundets ekonomi. Den nya gymnasiesärskolan GYSÄR2013 infördes den 1 juli 2013. Under vårterminen har ett omfattande arbete pågått med att planera för att de nya programmen med nya kursplaner ska kunna fungera inom ramen för befintlig struktur. Elevantalet inom gymnasieskolan har minskat inför detta läsår. Antalet förstaårselever ökar på några program, men minskar på de allra flesta beroende på demografin. Årgången som har tagit studenten är större än den som börjat gymnasieskolan. Förbundet har i dagsläget cirka 2 800 ungdomselever och 460 vuxenstuderande. Elevantalet på Språkintroduktion och SFI har ökat markant under läsåret. Färre elever har avslutat sina studier i förtid. Statistiken visar en halvering av antalet avhopp, vilket kan förklaras med strukturfondsprojektet Vinna och att förbundet ökat uppmärksamheten på denna problematik. Byggandet av gymnasiebyn följer tidsplanen och går smidigare än förväntat. Inför höstterminen 2013 är samtliga befintliga byggnader från hus G och neråt färdiga. På Fyrvalla har tillstånd getts för uppförande av en bygghall för Byggprogrammet. Bygget beräknas starta under hösten 2013 och vara färdigt till läsårsstarten 2014. Direktionen har under året bland annat fattat beslut om en ny måltidspolicy och nya riktlinjer för tilläggsbelopp. Vidare har förbundets lösningar för datakommunikation och telefoni upphandlats. En omfattande revidering av förbundets hemsida www.jgy.se har också genomförts. Förbundet kommer att söka statsbidrag för åtta karriärstjänster där rekryteringen har påbörjats. j! Delårsrapport augusti 2013 3 (32)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 71 1.2. Antagning hösten 2013 Antal förstahandsansökande elever efter slutlig antagning 2011 2012 2013 Jämtlands Gymnasium: 1111 (100%) 1038 (93%) 949 (85%) Östersund 1020 900 849 Bräcke 32 57 30 Krokom, Wången 29 28 26 Krokom, Torsta 30 40 30 Ragunda 0 13 14 Friskolor: 287 (100%) 264 (92%) 257 (90%) Sjölins (fd Vittra) 51 41 40 Storsjögymnasiet (fd JB) 132 99 62 Dille Gård 14 31 25 Östersunds Gymnasieskola 90 93 130 Övriga kommunala skolor: 306 (100%) 325 (106%) 282 (92%) Fjällgymnasiet Berg 30 31 41 Härjedalen 50 54 54 Hjalmar Strömergymnasiet Strömsund 109 111 97 Åre Gymnasieskola 117 129 90 Totalt i länet 1704 (100%) 1627 (95%) 1488 (87%) Siffrorna avser slutlig antagning per 30 juni 2013. Procentsatserna jämför summan av antalet förstahandssökande inom respektive område, med basåret 2011, vilket ger en bild av hur attraktiva olika områden är. Som jämförelse har antalet 16-åringar i länet minskat med 12 procent under samma period. Antalet förstahandssökande till Jämtlands Gymnasium har minskat mer än antalet 16- åringar under de senaste två åren vilket i sig är oroväckande, men ser man till antalet antagna i september så ökar andelen som läser på Jämtlands Gymnasium med ett par procentenheter. Bland friskolorna håller trenden i sig att Storsjögymnasiet fortsätter backa medan Östersunds Gymnasieskola ökar. 1.3. Utveckling på sikt De senaste läsåren har det skett en vändning där de kommunala gymnasierna i länet har ökar antalet elever relativt de privatägda skolorna. Om trenden fortsätter kompenseras delvis den demografiska elevminskningen för Jämtlands Gymnasieförbund. Samtidigt kan ett sådant scenario innebära nedläggning av program och eventuellt hela gymnasieskolor hos andra huvudmän som i sin tur kan påverka förbundet. j! Delårsrapport augusti 2013 4 (32)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 71 Nya regelverk och andra faktorer har medfört att intresset för att etablera nya privata gymnasier har minskat. Skolinspektionen har de senaste åren avslagit samtliga ansökningar om nyetablering i Jämtland, varför det förefaller det osannolikt att någon ny huvudman ges möjlighet att etablera sig i Östersund inom några års sikt. Osäkerheten kommer emellertid att bestå beträffande elevernas val av utbildning, samt elevutvecklingen på fristående skolor och hos andra kommunala anordnare. Inför läsåret 2013/2014 har det skett en viss stabilisering av elevernas sökmönster som ändrades i och med gymnasiereformen. Gymnasieskolans kostnader och intäkter, inklusive ersättningar till friskolor, kommer dock fortsatt att vara svårbudgeterade. Länet har i med detta läsår kommit mer än halvvägs i den elevnedgång som pågår i 2-3 år till. Hittills har Jämtlands Gymnasieförbund klarat omställningen väl med hänsyn till målen om att behålla ett brett utbildningsutbud. Arbetet med att rekrytera och behålla elever inte minst på yrkesprogrammen - är ett prioriterat område. Detta för att kunna behålla en bred och effektiv offentlig driven gymnasieskola som kan anpassa utbudet både efter elevernas efterfrågan och arbetslivets behov. Yrkesutbildningens bredd och kvalitet blir alltmer viktig för att tillgodose arbetsmarknaden med arbetskraft som har rätt kompetens. Inom många branscher väntas en arbetskraftsbrist. Det minskade elevantalet medför att gymnasieskolan inom flera områden bör samordnas med vuxenutbildning för att kunna behålla mindre yrkesutbildningar i länet. Att bidra till att öka övergångsfrekvensen till högre studier är en annan utmaning för både gymnasieförbundet och samhället i stort. Uppförandet av en gymnasieby i centrala Östersund innebär påfrestningar för verksamheten under byggperioden. Samtidigt är det en historiskt viktig utbildningspolitisk satsning som kommer att påverka generationer av ungdomar under de närmaste decennierna. Bygget i sig ger framtidstro och tillförsikt för elever och personal. Beslutet om att ta över huvudmannaskapet för Naturbruksprogrammet från och med hösten 2012 innebar att Jämtlands Gymnasium erbjuder samtliga 18 nationella program. Sammantaget bedöms Jämtlands Gymnasieförbund ha tre stora utmaningar under den kommande treårsperioden: 1. Att ha en hög kvalitet och uppfylla de nationella kraven på samtliga utbildningar inom ramen för GY2011, VUX2012 och GYSÄR2013 2. Att behålla ett brett och varierat utbud av yrkesutbildningar i Jämtlands län 3. Att genomföra ovanstående kostnadseffektivt j! Delårsrapport augusti 2013 5 (32)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 71 1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012 Uppgifter om elever folkbokförda i kommunen mätt i % (föregående år inom parantes) Område/ kommun Andel elever på friskolor 12/13 Andel på landstingsskolor lå 12/13 20-åringar med grundl. Högskolebehörighet 12/13 Slutbetyg inom 4 år från 2008 Övergång till högre utb inom 3 år från 2009 Riket Större städer 26,1 (25,5) 0,8 (0,8) 64 (63) 77 (76) 45 (44) 24,9 (24,1) 0,5 (0,5) 68 (67) 77 (77) 46 (45) Östersund 25,0 (25,4) -- (1,6) 68 (72) 81 (82) 35 (34) Sundsvall 37,3 (35,6) 0,1 (1,2) 62 (57) 70 (68) 45 (42) 12,5 (13,3) 0,7 (1,9) 62 (58) 77 (75) 33 (31) Bräcke 23,7 (26,0) -- (3,6) 59 (66) 75 (79) 28 (31) Ragunda 15,9 (15,2) -- (9,1) 68 (54) 81 (71) 21 (26) Glesbygdskommun Pendlingskommun 22,0 (22,0) 1,1 (1,2) 62 (61) 77 (78) 38 (39) Krokom 27,9 (30,3) -- (0,2) 68 (75) 76 (83) 24 (29) Källa: Skolverkets jämförelsetal gällande gymnasieskolan (http://www.jmftal.artisan.se). Observera att tabellen gäller elever folkbokförda i respektive kommun, varför den endast delvis ger underlag att bedöma skolornas resultat. Andelen elever i friskolor har för första gången minskat i förbundet medan den fortsätter att öka något i riket. Gymnasieförbundets mindre kommuner har en betydligt större andel elever på friskolor än jämförbara kommuner medan Östersund ligger ungefär på genomsnittet för riket. Förklaringen ligger troligen i Bräckes och Krokoms närhet till en större grannkommun med friskolor. Andelen 20-åringar med högskolebehörighet liksom andelen som nått ett slutbetyg inom 4 år har länge legat klart över genomsnittet, men nu verkar andelen minska över lag. Undantaget är Ragunda där andelen ökat, men där är underlaget ganska litet. Andelen elever som påbörjar högre studier ligger långt under genomsnittet i alla våra kommuner. I Östersund är nivån i stort sett oförändrad, men i Bräcke, Krokom och Ragunda har andelen minskat ytterligare. j! Delårsrapport augusti 2013 6 (32)

Dnr 100-2013 2013-09-17 Fastställd: 2012-09-23 71 1.5. Ekonomiska nyckeltal Kommunernas räkenskapssammandrag från 2012 visar att medlemskommunernas kostnader för gymnasieskolan har minskat relativt andra kommuner i riket. Östersund har landets fjärde lägsta gymnasiekostnad. Även Krokom och Bräcke har mycket låga kostnader sett till kommunernas struktur och andelen elever på yrkesprogram. Yrkesprogrammen har högre elevplatspriser än de högskoleförberedande programmen, därav variationerna i kommunernas kostnader. Att Ragundas kostnad per elev är förhållandevis hög beror också på att fler elever från den kommunen studerar hos huvudmän i Västernorrland med högre elevplatspriser. Medlemskommunernas totala gymnasiekostnader var sammanlagt 33,8 mkr lägre än standardkostnaden för respektive kommungrupp 2012. Uppgifter om kostnad per bokförd elev och andel elever (%) på yrkesprogram (SCB) Huvudmän Kostnad per folkbokförd elev Elever, andel (%) på yrkesprogram 2012 2012 Göteborg 83 192 22,3 Danderyd 86 744 5,4 Lund 87 471 16,7 Östersund 88 446 32 Större städer 100 287 30,8 Krokom 100 033 46,8 Pendlingskommuner 103 745 40 Bräcke 108 071 46,5 Ragunda 125 591 54,2 Glesbygdskommuner 126 238 45,7 Riket totalt 109 826 32,2 1.6. Måluppfyllelse På följande sidor redovisas måluppfyllelse utifrån angivna mål: j! Delårsrapport augusti 2013 7 (32)

Strategiskt mål 1 Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov och efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningar Resultatmål 2012/2013 Skolplanemål Resultat Förbundet har minst 85 % intag på förstahandsval i gymnasieskolan 92 % (2013-06-30) av behöriga elever antogs på sitt förstahandsval inom Jämtlands Gymnasium. En förbättring på 3 procentenheter sedan 2012. Utgångsläge 89 % (delår aug 2012) Minst 90 % av de studerande i avgångsklasserna i gymnasieskolan anser sig vara nöjda med sin utbildning Utgångsläge 88,7 % Alla känner sig trygga och respekterade Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter Alla är olika, men lika mycket värda. Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter 91,9 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de i det stora hela är nöjda med sin utbildning. % 100 I det stora hela är du nöjd med din utbildning (åk 3) 75 50 50 (180) 41,9 (151) 25 0 4,7 (17) 3,3 ( 12) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=360 Målet är uppfyllt och resultatet är en ökning med 3,2 procentenheter i jämförelse med 2012 då resultatet var 88,7 %. Andelen nöjda studerande i årskurs 3 har åren 2006-2012 legat i en nivå mellan 87 och 91 %, med undantag från år 2009 då resultatet var 94,7 %. j! Delårsrapport augusti 2013 8 (32)

Resultatmål 2012/2013 Skolplanemål Resultat Medelvärdet var 7,0 när studerande i årskurs 3 på gymnasiet bedömde på en 10 gradig skala om deras skola var lika bra som de hoppades att den skulle vara. % 25 Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? (åk 3) 20 15 Medelvärde 7,0 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 N=360 1=Inte alls så bra som jag hoppades 10=Bättre än jag hoppades De studerandes uppfattning om huruvida utbildningen motsvarar deras förväntningar har stor betydelse för om de sen rekommenderar utbildningen. Medelvärdet är något högre än 2012 (6,7). Det vanligaste förekommande svaret var 8 och cirka 78 % svarade betyget 6 eller mer. Därmed påvisar nöjdhetsindexet att de studerande anser sig fått en bra utbildning. j! Delårsrapport augusti 2013 9 (32)

Minst 90 % av de studerande anser att de under sin gymnasietid fått kontakt med arbetslivet Utgångsläge 86,7 % Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten 85,8 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de har träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv. % 100 Under utbildningen har du träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv (åk 3) 75 50 40,4 (145) 45,4 (163) 25 0 7,8 (28) 6,4 (23) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=359 Minst 65 % av de studerande upplever att de under sin gymnasietid haft internationella kontakter och aktiviteter Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld Målet är inte uppfyllt och resultatet är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2012 då motsvarande siffra var 86,7 %. Med undantag från år 2010, då resultatet var 89 % är dock årets resultat ungefär på samma nivå som tidigare år. Arbetet med att utveckla goda branschkontakter och nya samarbeten är ett ständigt pågående utvecklingsarbete på de olika programmen. 74,3 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under sin utbildning deltagit i ett eller flera internationella projekt. Utgångsläge 69,6 % j! Delårsrapport augusti 2013 10 (32)

% 100 Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel utbytesprojekt, teman i undervisningen, studiebesök med mera) (åk 3) 75 50 25 30,2 (108) 44,1 (158) 15,1 (54) 10,6 (38) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=358 Målet omfattas av de prioriterade utbildningsplanemålen och är uppfyllt. Resultatet har ökat med 4,7 procentenheter sedan 2012 och är den högsta sedan mätningen påbörjades 2009, då motsvarande siffra var 50,7 %. JGYs internationella projekt under vårterminen 2013 inkluderar ekonomiutbildningens treåriga interreg-projekt med elevbesök i Norge och Lettland. Inom ramen för andra elevutbyten har JGY-elever besökt partnerskolor i Schweiz, Ukraina, Italien, Norge & Tyskland. Elever från FT-, HT, och HA-programmen har genomfört utlandspraktik i USA, Spanien och Storbritannien. EU-finansiering för utlands-apl har säkrats t.o.m. våren 2015 med följden att flera program och länder kommer att inkluderas. Förbundets skolor har gästats av samarbetspartner från bl.a. Norge, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Spanien och Slovenien. JGY:s personal har även genomgått en fortbildningskurs i Portugal finansierad med EU-medel via Comeniusprogrammet. j! Delårsrapport augusti 2013 11 (32)

Strategiskt mål 2 Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studerande från övriga länet Resultatmål 2012/2013 Skolplanemål Resultat Minst 75 % av medlemskommunernas gymnasieelever studerar i förbundets skolor Minst 90 % av avgångseleverna lämnar förbundet med fullständiga gymnasiebetyg Utgångsläge 91 % Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv Varje elev känner till betygskriterierna och får goda förutsättningar att uppnå minst betyget E Gymnasiet främjar den fysiska och psykiska hälsan samt sunda matvanor Redovisas per helår i årsredovisning 90 % av de studerande som gick ut gymnasiet vårterminen 2013 hade ett fullständigt slutbetyg vilket är 1,0 procentenhet lägre än 2012. Målet är dock uppfyllt. 90,9 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. 90,1 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de fått rättvisa betyg. j! Delårsrapport augusti 2013 12 (32)

Resultatmål 2012/2013 Skolplanemål Resultat Betyg (samtliga studerande) % 100 75 50 25 0 37,4 39 (510)(530) 53,5 51,5 (729)(695) 7,1 7,5 (97) (102) 2 (27) 2,4 (33) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls Du har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg (N=1363) Du har fått rättvisa betyg (N=1360) De studerandes kunskap om kursmål omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet visar på ett bra utvecklingsarbete. Resultaten (90,9 %) är i lägre än 2012 då 92,1 % av samtliga studerande instämde helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. Vad gäller elevernas uppfattning om de fått rättvisa betyg är 90,1 % som helt eller delvis instämde i att de fått rättvisa betyg en minskning från 91,3 % 2012. Båda de här resultaten har tidigare förbättras för varje år sedan mätningen startade 2006, medan årets resultat visar en liten minskning. j! Delårsrapport augusti 2013 13 (32)

Minst 90 % av de studerande inom förbundet upplever att de har inflytande över sin arbetsmiljö Utgångsläge 82,3 % Alla känner sig trygga och respekterade Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter Alla har ett verkligt inflytande över verksamheten och främjar demokratiska arbetsmetoder och förhållningssätt Inflytande 83,4 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och påverkar vad de lär sig under sin utbildning. % 100 Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning (samtliga studerande) 75 57,4 (781) 50 25 26 (394) 12,9 (176) 3,7 (50) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1361 Målet är inte uppfyllt men är en ökning på 1,1 procentenhet jämfört med 2012. Den högsta noteringen sedan målet började följas upp (86,2 %) noterades 2011. 85,2 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan i utvecklingssamtalet. j! Delårsrapport augusti 2013 14 (32)

% Du är med och utformar din individuella studieplan i utvecklingssamtalet (samtliga studerande) 100 75 50 33,5 (456) 51,7 (703) 25 0 10,4 (141) 4,5 (61) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1361 I jämförelse med 2012 då resultatet var 83,3 % har andelen studerande som helt eller delvis instämmer i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan ökat med 1,9 procentenheter. j! Delårsrapport augusti 2013 15 (32) N=1740

Minst 95 % av de studerande upplever att de är trygga i sin utbildningsmiljö Trygghet 96,8 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de känner sig trygga i sin utbildningsmiljö. Utgångsläge 96,5 % % Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö (samtliga studerande) 100 75 67,8 (926) 50 25 29 (396) 2,3 (32) 0,9 (12) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1366 Målet är uppfyllt och i jämförelse med 2012 (96,5 %) är resultatet en liten ökning. För att öka måluppfyllelsen ytterligare är det här ett område som kräver ständig vidareutveckling. De nya rutinerna för ärendegången då elev har behov av särskilt stöd är exempel på arbete som genomförts för att ytterligare öka förutsättningarna till en trygg utbildning. j! Delårsrapport augusti 2013 16 (32)

Likabehandling 84,9 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. % Alla studerande behandlas likvärdigt (samtliga studerande) 100 75 50 39,3 (535) 45,6 (620) 25 11,1 (151) 4 (55) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1361 Området likabehandling omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet över de studerandes uppfattning visar att utvecklingsarbetet inom det här området har gett resultat. 2013 års resultat är den högsta noteringen sedan mätningens början 2006 då resultatet var nere på 72,2 %. I jämförelse med 2012 då resultatet var 83,6 % har måluppfyllelsen ökat med 1,3 procentenheter. j! Delårsrapport augusti 2013 17 (32)

Strategiskt mål 3 Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser Resultatmål 2012/2013 Skolplanemål Resultat Utbildningarna inom förbundet är samordnade för ett effektivt resursutnyttjande Utbildningens lärmiljöer är moderna, flexibla, framtidsinriktade och har hög kvalitet Planering och samordning av lärarresurser inom orter och program och mellan orterna har successivt förstärkts för att maximera resurserna i organisationen Ökningen av antalet vuxenelever på olika yrkesutbildningar har inneburit ett högre resursutnyttjande av lokaler, utrustning och viss mån personal. Införandet av nya administrativa system för planering och uppföljning har till del kompenserat den administrativa bördan som den nya skollagen innebär för lärare. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid och antal långa sjukfall ska vara lägre än 70 % (med långa sjukfall avses sådan som har en sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) Gymnasiet främjar den fysiska och psykosociala hälsan samt sunda matvanor Sjukfrånvaron under perioden 1 januari till 31 juli var 4,2 % Andelen långa sjukfall var under motsvarande period 59 % av den totala sjukfrånvaron. Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 % och långa sjukfall 63 % Den totala energiförbrukningen inom varje byggnad ska minska med minst 1 % årligen (Utgångsläge: årsförbrukning 07) Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö Redovisas i årsredovisningen. j! Delårsrapport augusti 2013 18 (32)

Minst 90 % av de studerande anser att miljö- och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen 78 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att miljö- och klimatfrågor har lyfts fram under utbildningen. Utgångsläge 77,4 % % Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och genom olika miljöprojekt) (åk 3) 10 0 75 50 52,1 (187) 25 25,9 (93) 18,1 ( 6 5) 3,9 (14) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=359 Resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter i jämförelse med 2012 då det var 77,4 % och målet är inte uppfyllt. Målet har endast mätts sedan 2009 och har som högst uppvisat ett resultat på 83 % (2010). j! Delårsrapport augusti 2013 19 (32)

1.7. Personal Under första delen av året har arbetet fortsatt med att anpassa organisationen efter minskade elevkullar, reducering av utbildningsprogram och utbildningsplatser. Antalet pensionsavgångar fram till sommaren har bidragit till att förbundet endast har sagt upp fyra tillsvidareanställda på grund av arbetsbrist under året. Lönerevisionen 2013 har dragit ut på tiden men nya löner betalas ut i september för de flesta medarbetare. Antalet övertidstimmar och sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år. 1.7.1. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år, det är männen som står för minskningen, sjukfrånvaron bland kvinnorna är oförändrad jämfört med föregående år. Inom åldersgruppen 50 år och äldre har dock sjukfrånvaron ökat medan det i de två övriga åldersgrupperna minskar sjukfrånvaron. Antalet långa sjukfall (sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) står för 59% av den totala sjukfrånvaron under perioden vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med samma period förra året. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på män respektive kvinnor 130101-130731 120101-120731 110101-110731 Kvinnor 5,7 5,7 5,6 Män 2,4 2,7 3,7 Totalt för förbundet 4,2 4,3 4,7 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på åldersgrupper 130101-130731 120101-120731 110101-110731 29 och yngre 1,14 2,2 0,8 30 49 år 4,2 4,4 4,1 50 år och äldre 4,4 4,2 5,3 Totalt förbundet 4,2 4,3 4,7 j! Delårsrapport augusti 2013 20 (32)

Av förbundets tillsvidareanställda medarbetare är 11 personer långtidssjukskrivna, vilket är en ökning med två medarbetare jämfört med föregående år. I beräkningen av långtidssjukskrivna ingår även anställda med sjukersättning. En arbetsmiljöenkät kommer att genomföras under hösten och därefter kommer respektive område att göra handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön. Planen är att detta arbete kommer att påverka sjukskrivningstalen i positiv riktning 1.7.2. Övertid Antalet övertidstimmar, varav merparten utgörs av fyllnadstid, har minskat drygt hälften jämfört med samma period föregående år. Övertid under perioden uppdelad i enkel, kvalificerad och fyllnadstid 130101-130731 120101-120731 110101-110731 Enkel övertid 445 595 224 Kvalificerad övertid 185 230 131 Fyllnad 611 1755 512 Totalt 1 241 2 580 867* * Summan om uttag 2012-08-23 då all rapportering för 2011 registrerats är 1 337 timmar. 1.8. Resultat och ställning Resultatet för perioden januari-augusti 2013 uppgår till -3 611,7 tkr. Resultatet för motsvarande period föregående år var 9 017,5 tkr. I resultatet för 2012 ingår en jämförelsestörande post uppgående till 6 657 tkr hänförlig till den återbetalning av premier avseende åren 2007 och 2008 som FORA beslutat genomföra. 1.8.1. Avräkning Tkr Kommun ½ - årsbudget Diff ½- år Bidrag efter avräkning Prognos avräkning helår Östersund 100 970,0 +3 370,0 104 340,0 201 940,0 Krokom 30 916,2 +218,0 31 134,2 61 832,4 Ragunda 15 000,0-2 280,0 12 720,0 30 000,0 Bräcke 18 000,0 +1 208,7 19 208,7 36 000,0 Summa 164 886,2 +2 516,6 167 402,8 329 772,4 I delårsrapporten har förbundet bokat upp differensen mellan inbetalt bidrag och bidrag enligt avräkningen för perioden januari till juni då avräkning sker halvårsvis. Toj! Delårsrapport augusti 2013 21 (32)

talt sett har ägarkommunernas årsbidrag till förbundet minskat med 10 107 tkr mellan 2012 och 2013 och uppgår för innevarande år till 329 772,4 tkr. 1.8.2. Investeringar Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 7 000 tkr fördelat på datautrustning 3 000 tkr, undervisningsinventarier 2 600 tkr och maskiner & inventarier 1 400 tkr. Investeringar under perioden uppgår till 5 786 tkr. På helårsbasis beräknas ett investeringsutfall uppgående till 7 000 tkr i enlighet med upprättad budget. 1.8.3. Pensionsförpliktelser Enligt uppgifter från KPA Pension fortsätter pensionsavsättningarna att öka under 2013. Vid ingången av 2013 hade förbundet en pensionsskuld uppgående till 17 876 tkr. Under perioden jan-aug 2013 beräknas skulden öka till 20 048 tkr (inklusive löneskatt). Den enskilt största ökningen är en följd av sänkning av diskonteringsräntan, den så kallade RIPS-räntan. Vid sänkning av diskonteringsräntan ökar pensionsskulden och förbundets ökning uppgick till 1 971 tkr inklusive löneskatt. Jämtlands gymnasieförbund innehar inga egna finansiella placeringar avseende pensionsmedel. 1.8.4. Verksamhetens intäkter och kostnader I jämförelse med motsvarande period föregående år har bokförda intäkter minskat med 5 768,8 tkr. Minskningen har ej analyserats till delårsbokslutet då en större genomgång av verksamhetens intäkter är under genomförande. I augusti 2012 var 62 % av det årets totala intäkter bokförda, återbetalning premier FORA ej medräknat. Gäller samma förhållande för 2013 skulle årets intäkter kunna beräknas till 137 tkr vilket är betydligt högre än den prognos som i avvaktan på utredningen lagts på 115 mkr. Bokförda intäkter överstiger budgeterat värde med 4,9 mkr. Verksamhetens kostnader minskar med 2,3 mkr i jämförelse med fjolåret. Kostnaderna ökar dock med 12,7 mkr i förhållande till den budget som lagts. Djupare analys har inte gjorts till delårsbokslutet då det även på kostnadssidan genomförs en genomgång. j! Delårsrapport augusti 2013 22 (32)

1.8.5. Semesterlöneskuld Förbundet har tidigare år ej periodiserat semesterlöneskuld vid delårsbokslutet i augusti. Kritik har framförts från revisorerna eftersom man då ej får ett rättvisande resultat. Anledning till att förbundet ej periodiserat semesterlöneskulden har bland annat varit att programstöd för detta saknas. Utifrån förbundets anställningsstruktur med bland annat ferietjänster är semesterlöneskulden i princip på årets lägsta nivå vid augusti månads utgång. Vid den tidpunkten är den upparbetade semesterlöneskulden endast två veckor av hösten totala 19 veckor. Vid 2013 års ingång låg semesterlöneskulden på 16,6 mkr för att sedan öka under året och delvis regleras via sommarsemestrarna. Att då inte stämma av skulden och bokföra den korrekta ger ett missvisande resultat per den sista augusti. Programstöd saknas även för denna period men en grov beräkning av skuldens storlek har ändå gjorts för att på så sätt få ett mer rättvisande resultat än om ingen periodisering sker. Av totala skulden, 16,6 mkr, har ett antagande gjorts att 4,5 mkr avser semesterlöneskuld till anställda som inte har ferietjänst samt att den ligger konstant över året. Resterande 12,1 mkr har fördelats på de två aktuella veckorna av totala 19 veckor vilket blir 1,3 mkr. Med den beräkningen skulle skulden hamna på runt 5,8 i jämförelse med 16,6. En minskning av semesterlöneskulden skulle kunna göras med 10,8 mkr men utifrån försiktighetsprincipen har den minskats med 8 mkr. Arbete med att kunna ta fram skuldens exakta storlek med hjälp av programstöd har påbörjats och ser för närvarande lovande ut. 1.8.6. Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring Jämtlands gymnasieförbund kommer i likhet med de flesta kommuner i Sverige att omfattas av den återbetalning av inbetalda premier för den avtalsgruppsjukförsäkring som FORA administrerar. Återbetalningen avser premier för åren 2005 samt 2006 och beror på minskade kostnader i sjukförsäkringssystemet. Förbundet har inte fått besked om återbetalningens exakta storlek men den egna beräkningen är 4 500 tkr. Återbetalningen har ej bokförts vid delårsbokslutet men tagits med i helårsprognosen. 1.8.7. Prognos Prognosen för 2013 på underskott i verksamheten med 13,4 mkr. När beräknad återbetalning från FORA, 4,5 mkr inräknats hamnar underskottet på 8,9 mkr. För att minska underskottet beräknar förbundet att kunna göra kostnadsminskningar med 2 mkr. j! Delårsrapport augusti 2013 23 (32)

1.8.8. Orsaker till prognosiserat underskott och hantering av balanskrav Den prognostiserade pensionskostnaden bedöms bli 5 mkr högre än budgeterat. Pensionskostnaderna är svåra att förutspå, bland annat eftersom flera av förbundets lärare når gränsvärden för förmånsbestämd ålderspension. I ökningen ligger 2 mkr med anledning av sänkt diskonteringsränta. I lönesumman ingår ökade kostnader utifrån genomförd lönerevision. Förbundet har inte fullt ut kompenserats för den gemensamt beslutade lönesatsning på lärare 2012 och 2013. Semesterlöneskulden har tagits upp med 0,5 mkr lägre belopp än de 16,5 mkr som fanns vid ingången av året. Sänkningen är en konsekvens av färre anställda. Kostnad för elevkort ökar, för 2013 räknar förbundet med en merkostnad på drygt 500 tkr. Förhandling pågår om prisökningen för stadskort (gäller Östersunds kommun) och är ännu ej avslutad. Den årliga uppräkning förbundet får från sina ägarkommuner ligger under de kostnadsökningar förbundet har att hantera vilket påverkar resultatet. Förbundet har i sina redovisade budgetförutsättningar till ägarna, både inför budgetåret 2012 och 2013 pekat på kostnadsökningar till följd av gymnasiereformen. Inför 2012 begärde förbundet ekonomisk kompensation med 5 mkr och inför 2013 med 4 mkr. Förbundet har även pekat på att det uppstår tröskelkostnader i en helt elevintäktsbaserad ekonomi med successivt färre elever, kostnader som omöjlig kan pareras under innevarande budgetår. Vissa OH-kostnader, för exempelvis myndighetsutövning, är lika stora oavsett elevantal. Någon ekonomisk kompensation för ny kostnadsdrivande lagstiftning eller tröskelkostnader har inte getts i ägardirektiven, vare sig för 2012 eller 2013. Det var först inför läsåret 2012/2013, då inriktningarna i årskurs 2 på de nationella programmen skulle planeras, som de ekonomiska konsekvenserna av gymnasiereformen kunde preciseras i detalj. Lagstiftningen om fler yrkeskurser på yrkesprogram, rätt till utökat program för elever på yrkesprogram och studiehandledning på modersmål kostar förbundet kostar förbundet cirka 8,8 mkr på helårsbasis. Dessa kostnader är huvudförklaringen till förbundets prognostiserade underskott, vilket är redovisat för medlemskommunerna. Sammanställningen i avsnitt 1.4 visar att medlemskommunernas gymnasiekostnader minskar relativt övriga riket, och pekar på en strukturell underfinansiering av gymnasieskolan, bland annat då med hänsyn andelen elever på kostnadsintensiva yrkesprogram och konsekvenserna av GY2011. j! Delårsrapport augusti 2013 24 (32)

För att komma i ekonomisk balans 2013 föreslog förbundet i mars 2013 kraftfulla åtgärder i form av nollantagning på ett antal nationella program och inriktningar med höga elevplatspriser. Förslagen har avvisats av ägarna, vilket förbundet tolkar som att medlemskommunerna accepterar att förbundets balanskrav för 2013 ska hanteras i enlighet med vad som föreskrivs i förbundsordningen. j! Delårsrapport augusti 2013 25 (32)

2. Ekonomirapporter 2.1. Resultaträkning per augusti 2013 (Tkr) Budget Bokslut Bokslut 2013-08-31 2013-08-31 2012-08-31 Verksamhetens intäkter (not 1) 80 000,0 84 929,8 90 698,6 Jämförelsestörande post (not 1) 0,0 6 657,1 Verksamhetens kostnader (not 2) -294 666,7-307 351,3-309 627,5 Avskrivningar (not 3) -5 133,0-5 370,3-4 898,7 Verksamhetens nettokostnader - 219 799,7-227 791,8-217 170,5 Kommunbidrag (not 4) 220 000,0 224 107,4 226 676,9 Finansiella intäkter (not 5) 200,0 130,1 241,5 Finansiella kostnader (not 6) -400,3-57,7-730,4 Periodens resultat/förändring av eget kapital 0,0-3 611,7 9 017,5 j! Delårsrapport augusti 2013 26 (32)

2.2. Balansräkning per augusti 2013 Tkr UB 2013-08-31 IB 2013-01-01 UB 2012-08-31 Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier (not 7) 22 911,5 22 495,7 19 313,4 Summa anläggningstillgångar 22 911,5 22 495,7 19 313,4 Finansiella tillgångar Aktier (not 8) 80,0 Summa finansiella tillgångar 80,0 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 9) 30 175,5 31 631,8 32 555,3 Kassa & Bank 13 315,4 35 097,3 30 881,1 Summa omsättningstillgångar 43 490,9 66 729,1 63 436,4 SUMMA TILLGÅNGAR 66 482,4 89 224,7 82 749,8 Eget kapital Eget kapital (not 10) -3 611,7 346,9 346,9 Periodens resultat -3 611,7-346,9 9 017,5 Summa eget kapital -3 611,7 0,0 9 363,4 Avsättningar Avsättningar (not 11) 20 048,0 17 876,3 17 307,8 Summa avsättningar 20 048,0 17 876,0 17 307,8 Skulder Långfristiga skulder (not 12) 498,9 654,1 776,0 Kortfristiga skulder (not 13) 49 547,2 70 694,6 55 307,7 Summa skulder 50 046,1 71 348,7 56 077,7 SUMMA EK, AVSÄTTN. & SKULDER 66 482,4 89 224,7 82 749,8 j! Delårsrapport augusti 2013 27 (32)

2.3. Finansieringsanalys per augusti 2013 Den löpande verksamheten 2013-08-31 2012-08-31 Verksamhetens intäkter (not 14) 84 929,7 97 335,7 Verksamhetens kostnader (not 14) -305 179,3-305 830,5 Verksamhetens nettokostnader -220 249,6-208 494,8 Kommunbidrag 224 107,4 226 676,9 Finansiella intäkter 130,1 241,5 Finansiella kostnader -57,7-730,4 Verksamhetsnetto 3 930,2 17 693,2 Inköp av materiella tillgångar -5 866,2-2 942,1 Investeringsnetto -5 866,2-2 942,1 Amortering långfristig upplåning -473,1 Finansieringsnetto -473,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -2 379,8-7 977,8 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -5 760,5-3 456,1 Förändring av likvida medel -10 076,3 2 844,1 2.4. Prognos per december 2013 (Tkr) Budget Prognos 2013-12-31 2013-12-31 Verksamhetens intäkter 120 000,0 119 900,1 Verksamhetens kostnader -442 000,0-450 207,7 Avskrivningar -7 700,0-8 250,0 Verksamhetens nettokostnader -329 700,0-338 557,6 Kommunbidrag 330 000,0 330 000,0 Finansiella intäkter 300,0 300,0 Finansiella kostnader -600,0-600,0 Periodens resultat/förändring av eget kapital 0,0-8 857,6 j! Delårsrapport augusti 2013 28 (32)

3. Noter och tilläggsupplysningar Årsredovisningen är i huvudsak upprättad i enlighet med Lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Gällande anläggningstillgångar tillämpar Jämtlands Gymnasieförbund principen att en investering klassificeras som anläggningstillgång om den köps för stadigvarande bruk och har en ekonomisk livslängd om minst tre år samt ett inköpsvärde exkl. moms om minst ett halvt basbelopp. Förbundet tillämpar avskrivningstiderna 3, 5 respektive 10 år beroende på typ av anläggningstillgång. Förbundets leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisas följaktligen som hyresavtal (operationell leasing). Pensionsförpliktelser redovisas som skuld till de belopp som förbundet erhåller i form av beräknade prognoser från KPA. (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter inklusive Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 jämförelsestörande post Försäljning 3 507,3 4 776,5 2 813,0 Taxor & avgifter 2 493,5 3 551,6 3 551,7 Hyror & arrenden 588,8 466,8 330,0 Diverse bidrag 17 369,7 26 720,4 16 412,1 Försäljning av verksamhet & entreprenad 60 970,5 108 669,8 67 589,8 Summa 84 929,8 144 185,1 90 698,6 Jämförelsestörande post Återbetalning premier FORA 0,0 6 657,1 6 657,1 Summa 84 929,8 150 842,2 6 657,1 j! Delårsrapport augusti 2013 29 (32)

Not 2 Verksamhetens kostnader Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Inköp av anläggnings-/underhållsmaterial 119,5 185,0 Bidrag & transfereringar 3 868,1 6 778,0 3 914,2 Köpt verksamhet 91 114,3 152 990,6 100 566,0 - varav köpt stödverksamhet från annan 524 799,1 11 973,6 kommun Konsulttjänster 2 710,2 5 251,4 1 980,8 Personalkostnader 147 461,8 224 705,0 147 898,0 Lokalkostnader 33 779,1 44 951,2 30 250,1 Transporter & resor 8 500,4 14 458,2 7 877,9 Övriga verksamhetskostnader 19 917,4 32 462,1 16 955,5 - varav leasingkostnader* 1 282,2 2 351,9 1 569,4 SUMMA 307 351,3 481 716,0 309 627,5 Not 3 Avskrivningar Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Avskrivningar inventarier 5 370,3 7 287,1 4 898,7 SUMMA 5 370,3 7 287,1 4 898,7 Not 4 Kommunbidrag Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Bräcke 25 208,7 39 203,6 26 142,3 Krokom 43 182,1 63 298,2 43 028,6 Ragunda 17 719,9 28 447,7 19 031,9 Östersund 137 996,7 206 900,5 138 474,1 SUMMA 224 107,4 337 850,0 226 676,9 Not 5 Finansiella intäkter Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Bankränta 127,6 330,7 241,5 Ränta på skattekontot 2,5 3,6 0,0 SUMMA 130,1 334,3 241,5 Not 6 Finansiella kostnader Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Ränta på pensionsskuld 103,7 391,3 Ränta långfristiga lån medlemskommuner 266,6 58,9 Övriga räntor 57,7 280,2 SUMMA 57,7 370,3 730,4 Not 7 Maskiner och inventarier Augusti 2013 December Augusti 2012 2012 Ingående anskaffningsvärde 65 230,2 56 717,6 56 717,6 Periodens anskaffning 5 786,2 8 512,6 2 942,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 71 016,4 65 230,2 59 659,6 Periodens avskrivningar -5 370,3-7287,1-4 898,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -48 104,8-42 734,5-40 346,2 SUMMA 22 911,6 22 495,7 19 313,4 j! Delårsrapport augusti 2013 30 (32)

Not 8 Finansiella tillgångar Augusti 2013 December Augusti 2012 2012 Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0 0,0 Periodens anskaffning 80,0 0,0 0,0 SUMMA 80,0 0,0 0,0 Not 9 Kortfristiga fordringar Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Kundfordringar 9 271,6 16 899,9 6 260,3 Skattekontot 616,9 87,7 648,8 Fordran medlemskommuner 5 574,5 777,8 1 725,6 Ludvikamoms & 6 % statsbidrag 1 554,9 3 285,1 831,6 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 13 033,5 10 530,6 16 431,9 Fordran övriga 124,1 0,0 0,0 Fordran premier FORA 0,0 50,8 6 657,1 SUMMA 30 175,5 31 631,8 32 555,3 Not 10 Eget kapital Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Ingående eget kapital 0,0 346,9 346,9 Periodens resultat -3 611,7-346,9 7 280,5 SUMMA -3 611,7 0,0 7 627,4 Not 11 Avsättning till pensioner Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Ingående avsättning 17 876,0 13 510,8 13 510,8 Pensionsutbetalningar -478,0-740,0-536,0 Nyintjänad pension 476,0 4 178,0 3 392,0 Ränte- och beloppsuppräkningar 406,0 730,0 605,0 Förändring av löneskatt 0,0 665,0 Sänkning av diskonteringsränta 1 971,0 0,0 0,0 Övrigt -203,0 197,2-329,0 Utgående avsättning 20 048,0 17 876,0 17 307,8 Not 12 Långfristiga skulder Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Skuld till Bräcke kommun 187,2 187,2 235,7 Skuld till Krokoms kommun 0,0 0,0 154,4 Skuld till Östersunds kommun 311,7 466,9 385,9 SUMMA 498,9 654,1 776,0 j! Delårsrapport augusti 2013 31 (32)

Not 13 Kortfristiga skulder Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Kortfristig skuld till medlemskommunerna 5 086,9 2 806,8 1 634,8 Leverantörsskulder 7 669,0 15 583,7 6 243,2 Moms skatteverket 1 029,9 983,3 438,7 Personalens källskatt 3 308,8 3 465,4 3 252,3 Upplupna skattekostnader -1 582,5-163,6-1 303,0 Semesterlöneskuld 8 586,7 16 586,7 15 871,9 Pensioner individuell del inkl löneskatt 10 700,8 8 515,5 5 679,5 Upplupna sociala avgifter 4 650,3 4 078,3 3 901,4 Upplupna kostnader 4 656,4 9 338,7 19 210,2 Förutbetalda intäkter 4 840,5 9 152,9 0,0 Övriga kortfristiga skulder 600,4 346,8 372,7 SUMMA 49 547,2 70 694,6 55 301,7 Not 14 Finansieringsanalys Augusti 2013 December 2012 Augusti 2012 Verksamhetens intäkter enligt Resultaträkningen 84 929,7 150 842,1 97 377,5 SUMMA 84 929,7 150 842,1 97 355,7 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen 312 721,6 489 003,1 314 526,2 Avgår: Avskrivningar -5 370,3-7 287,1-4 898,7 Avsättning pensioner -2 172,0-4 365,2-3 797,0 SUMMA 305 179,3 477 350,8 305 830,5 Östersund den 23 september 2013 Per Lundgren Ordförande Mikael Cederberg Förbundschef j! Delårsrapport augusti 2013 32 (32)