Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014

Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden 2 2 STRATEGISKA TYNGPUNKTER OCH NYCKELMÅL SAMT OPERATIVA MÅL 11 FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN 2.1 HNS:n strategi 2012-2016 11 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål för samt operativa mål för den dagliga 12 verksamheten år 2015 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 17 3.1 Specialsjukvårdtjänster 17 3.2 Målen för vårdtillgången och för att få vård 24 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi 25 3.4 Intern kontroll och riskhantering 27 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning 28 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 30 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur 30 4.2 Budgetens bindande verkan 30 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING 34 5.1 Produktifiering och prissättning 34 5.2 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter 35 5.3 Utjämning av dyr vård 37 5.4 Praxis för faktureringen av kommunerna 37 6 UNDERVISNING, FORSKNING OCH UTVECKLING 38 6.1 Undervisning och forskning 38 6.2 Utveckling 42 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 45 7.1 Resultatbudget 45 7.2 Investeringsbudget 50 7.3 Finansieringsbudget 54 7.4 Personalplanering 55 8 AFFÄRVERKENS BUDGETAR OCH VERKSAMHETSPLANER 59 8.1 HNS-Apotek 59 8.2 HNS-Bilddiagnostik 66 8.3 HUSLAB 73 8.4 Ravioli 79 8.5 HNS-Desiko 85 8.6 HNS-Logistik 91 8.7 HNS-Servis 94 9 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 102 9.1 HNS-Fastigheter Ab 102 9.2 Uudenmaan Sairaalapesula Oy 108 10 SJUKVÅRDS- OCH RESULTATOMRÅDENAS MÅL OCH NYCKELTAL 115 10.1 HUCS sjukvårdsområde 115 10.2 Västra Nylands sjukvårdsområde 116 10.3 Lojo sjukvårdsområde 118 10.4 Hyvinge sjukvårdsområde 119 10.5 Borgå sjukvårdsområde 121 10.6 HNS-Lokalcentralen 123 10.7 HNS-IT-förvaltningen 124 10.8 Samförvaltningen 124 10.9 Företagshälsovård 125 10.10 Extern revision 125 BILAGOR TILL BUDGETEN 1 Befolkningen i HNS-distriktet enligt ålder, sjukvårdsområde och kommun, 128 prognos för år 2015 2 Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster 129 2015-2016 3 Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från 140 folkmängden 4 Patientförsäkring 141 5Akutvård 142 6 Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten 144 och som debiteras utgående från folkmängden/användningen liittyvästä ensihoidosta 7 Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 145 8 Antal anställda och årsverken 146 9 Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget 147 10 Kriterier för avskrivningar enligt plan 149 11 Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 157 12 Serviceprotuktion för medlemskommunerna åren 2010 2015 158 13 Euro per invånare och medlemskommun 2010 2015 163 14 Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller 164

1 ALLMÄN MOTIVERING 1.1 Utgånspunkter för budgetberedningen Lagar som styr budgetberedningen BU 2015 Allmän motivering Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Samkommunens budget ska bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel (KommL 65 4 mom.). Enligt 65 2 mom. i kommunallagen godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. I budgeten ska tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt ska visas hur finansieringsbehovet ska täckas utöver genom inkomstfinansiering. Budgeten ska iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen är bindande för samkommunens organ och anställda och utgör samtidigt redskap för styrningen och övervakningen av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som har fastställts för remissbehandling och intagning till vård kan inom den specialiserade sjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Om budget och ekonomiplan för affärsverk bestäms särskilt i 87 e och 87 f i kommunallagen. Fullmäktige fattar beslut om målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi (KommL 13 ). Ett affärsverk ska tillämpa samma ekonomiplaneperiod som samkommunen. I budgeten för en samkommuns affärsverk ska ingå en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel (KommL 87 e 2 mom. och 87 f 2 mom.). Direktionen ska besluta om affärsverkets budget och om ändringar i den (KommL 87 e 4 och 5 mom., 87 f 4 mom.). Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. i grundlagen föreskrivs att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för fyra år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till över 1,5 miljoner invånare i de 24 medlemskommunerna. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde inom den specialiserade sjukvården även Carea (samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) och Eksote (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt). HNS svarar dessutom för vissa centraliserade högspecialiserade tjänster i hela landet. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS 21 sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka 22 000 yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten för samkommunen HNS beaktas de tre största dotterbolagen HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin kliiniset palvelut Oy. 1

BU 2015 Allmän motivering HNS ledningssystem ändras för den del som gäller ledningsstrukturen för Hucssjukvårdsdistriktet i enlighet med fullmäktiges beslut från och med början av 2015. Hucssjukvårdsdistriktets verksamhet organiseras på nytt i tolv separata resultatenheter. Beredningen har förts vidare under 2014 och förändringens effekter har upptagits för ekonomiplaneperioden 2015 2017. Till andra delar är HNS ledningssystem oförändrad. Samkommunen HNS ledningssystem 1.1.2015 HNS sjukvårdsområden och sjukhus 1.1.2015 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen och den offentliga ekonomins utveckling Den ekonomiska diskussionen i offentligheten har präglats av krisen i Ukraina samt av EU:s ekonomiska sanktioner och de motsanktioner som Ryssland infört. I finansministeriets ekonomiska översikt (hösten 2014, 24a) konstateras att de införda sanktionerna inte har 2

BU 2015 Allmän motivering stora direkta effekter på Finlands samhällsekonomi. Om krisen drar ut på tiden kan de indirekta effekterna bli betydande. Till följd av sanktionerna är de ekonomiska prognoser som uppgjorts relativt försiktiga. Den tillväxtprognosen för den internationella ekonomin får stöd av tillväxten av ekonomin i USA, som väntas uppgå till nästan tre procent i år och 2015. Tillväxten väntas dessutom bli snabbare från och med 2016. Tillväxten av samhällsekonomin i Kina väntas hålla sig kring sju procent och i Japan kring cirka 1,5 procent. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet väntas efter två negativa år åter växa med cirka en procent under innevarande år och cirka en och en halv procent under de två därpå följande åren. Den spirande ekonomiska tillväxten är dock rätt känslig och utsatt för negativa faktorer. Euroområdets ekonomiska tillstånd påverkas framför allt förändringar i realekonomin och problem i anslutning till finansmarknaden. Finansministeriet förutspår inte att Finlands BNP ökar under innevarande år. Exporten av varor och tjänster ökar i liten omfattning, medan importen fortsätter att minska. På minskningen av importen påverkar den reella köpkraftens och den privata konsumtionens anspråkslösa utveckling. Ökningen av exporten är mindre än ökningen av världshandeln, vilket innebär att förlusten av ekonomiska andelar fortsätter. De privata investeringarna minskar, industriproduktionen fortsätter att krympa och serviceproduktionen ökar något. Arbetslöshetsgraden väntas stiga till 8,6 procent och sysselsättningen försämras med 0,4 procent i jämförelse med det föregående året. Inflationen stannar vid 1,1 procent. Den finska ekonomin väntas växa med 1,2 procent 2015. Samtidigt får tillväxten en bredare bas. Ökningen får stöd av ökningen av den privata konsumtionen, en mindre förbättring av sysselsättningsläget och återhämtning av den ekonomiska aktiviteten. Importen väntas börja öka något i takt med att investeringsaktiviteten återhämtar sig. Den måttliga ökningen av inhemsk efterfrågan väntas öka produktionen av tjänster. Inflationen väntas hålla sig kring 1,5 procent. Den offentliga ekonomin har visat ett underskott på grund av det långvariga svaga ekonomiska läget,även om anpassningsåtgärderna har bidragit till att dämpa ökningen av underskottet. Befolkningen åldras, vilket belastar den offentliga ekonomins finansieringsläge genom att utgifterna ökar. Bland sektorerna inom den offentliga ekonomin uppvisar statens finansiella ställning den största flexibiliteten efter konjunkturväxlingarna särskilt på grund av skatteintäkternas stora konjunkturkänslighet. Statsfinanserna visar därför fortsättningsvis på ett stort underskott. Underskottet kommer dock att minska under prognosperioden genom anpassningsåtgärderna och den spirande ekonomiska tillväxten. Det kommunala ekonomiska läget väntas inte bli bättre, utan tillväxten av utgifterna hotar att överskrida ökningen av inkomsterna. Kommunernas skatteinkomster utvecklas svagt, nedskärningarna i statsandelarna belastar den kommunala ekonomin och efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster ökar. De svaga utsikterna inom den kommunala ekonomin präglar även planeringen av verksamheten och ekonomin i HNS medlemskommuner. Flera medlemskommuner har inlett olika anpassningsprogram för verksamheten och ekonomin under 2014 i syfte att minska både personalkostnader och andra kostnader. De risker som hotar den ekonomiska tillväxten i Finland gäller i första hand realekonomins utveckling. En gynnsam utveckling av realekonomin är ett nödvändigt villkor för att den offentliga ekonomin ska kunna växa. Det verkar således som om Finlands ekonomiska tillväxt under de följande åren blir svagare än i många viktiga konkurrentländer, och eventuella strukturpolitiska reformer hjälper först på medellång sikt. I finansministeriets prognos efterlyses åtgärder som förstärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, höjer sysselsättningsgraden och ökar den offentliga ekonomins effektivitet. 3

BU 2015 Allmän motivering Ändringar i lagstiftningen Reformen av social- och hälsovårdslagen avses träda i kraft 1.1.2017. Den väntas bland annat ha en hejdande effekt på hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Social- och hälsovårdslagen överför ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till fem social- och hälsovårdsområden. Målet med reformen är att trygga jämlika tjänster på olika håll i landet och att bromsa upp ökningen av kostnadsökningen. Social- och hälsovårdslagen är en ramlag som medför en stor utmaning för de kommunala aktörerna. Huruvida de mål som ställts upp för reformen kommer att uppnås beror på hur framgångsrikt lagen kan verkställas. Man har reserverat ytterst lite tid för verkställandet av lagen. Det beror på många faktorer huruvida reformen förverkligas och enligt vilken tidtabell. Om riksdagen stiftar lagen våren 2015, medför verkställandet av lagen mycket arbete i den kommunala sektorn under de följande åren. EU:s nya upphandlingsdirektiv offentliggjordes i april 2014. Den nationella verkställighetstiden är två år. Beredningen av den nya upphandlingslagen har redan inletts. För närvarande är inga förändringar som skulle ha väsentlig inverkan på HNS upphandlingsverksamhet att vänta utifrån direktivet. I Finland implementeras direktivet som en del av den nationella lagstiftningen under första hälften av 2016. De bestämmelser om konkurrensneutralitet i kommunallagen som trädde i kraft 1.9.2013 förutsätter att om en kommun eller samkommun har skött en uppgift som egen verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, ska kommunen eller samkommunen senast före utgången av 2014 överföra uppgiften för att skötas i aktiebolagsform eller i form av ett andelslag, en förening eller en stiftelse eller annars ordna verksamheten så att den inte snedvrider konkurrensen. HNS utförde relativt grundliga juridiska utredningar om konkurrensneutraliteten under 2013. Inga stora förändringar gjordes i verksamheten med anledning av konkurrensneutraliteten. Däremot bereddes under 2014 för HUSLABs del sådana arbetsfördelningsavtal med andra sjukvårdsdistrikt som hälsovårdslagen möjliggör. Avtalsutkasten har fått ett gott mottagande och för närvarande pågår en runda för godkännande av avtalen. Ärendet måste fortsättningsvis utvärderas även under 2015. Totalreformen av kommunallagen avses träda i kraft i början av 2015. Den nya kommunallagen skulle i stor omfattning innehålla liknande bestämmelser om samkommunerna som den gällande kommunallagen. Bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskottet skulle stramas åt så att ackumulerat underskott ska täckas inom högst fyra år från början av det år som följer på fastställandet av bokslutet. Kommunerna med de största underskotten skulle i ikraftträdelsebestämmelsen tryggas sex år tid att täcka sitt underskott. En betydande förändring jämfört med nuläget skulle vara att skyldigheten att täcka underskottet och kriskommunsförfarandet också skulle utsträckas till att omfatta samkommuner. En samkommun skulle kunna omfattas av kriskommunförfarandet om underskotten inte täcks inom den fastställda fristen. SHM utfärdade 23.9.2014 en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Förordningen preciserar sjuk- och hälsovårdslagen. Förordningen avses träda i kraft i början av 2015, med undantag av 14 om förlossningar och barnsjukdomar vars ikraftträdande tidigareläggs till den 1 juni 2015. Förordningens verkställande har beretts i samkommunen under år 2014 i arbetsgrupper som HNS chefsöverläkare har utsett. Jourförordningens krav uppfylls i huvudsak redan i den nuvarande verksamheten på HNS-området. Enligt styrelsens anvisningar får verkställande av jourförordningen dock inte öka HNS totala utgifter. Åtgärderna i anslutning till verkställandet av jourförordningen och deras ekonomiska affekter (eventuella minskningar av de totala utgifterna) ingår tills vidare inte i budgeten på grund av deras berednings- och beslutsfattningstider. 4

Befolkning och sjukdomsprevalens BU 2015 Allmän motivering Befolkningen i HNS-området väntas fortsätta att öka med 1,0 procent om året under ekonomiplaneperioden 2015 2017. Ökningen är snabbast i åldersgruppen över 65 år. De stora åldersklassernas andel av sjukdomsprevalensen ökar och deras behov av hälsovårdstjänster blir större. Enligt THL:s sjukdomsprevalensindex är ökningen störst inom cancersjukdomar, mentalsjukdomar, olycksfall och demens. I de äldre åldersgrupperna belastas den specialiserade sjukvården i ökande grad också av nedsatt syn och hörsel samt sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. Antalet personer som faller utanför företagshälsovårdstjänsterna ökar genom pensionsavgången, vilket ökar trycket att använda offentliga hälsotjänster. Den valfrihet som upptagits i hälso- och sjukvårdslagen har från början av 2014 gjort det möjligt för patienten att söka sig till en serviceproducent som bäst motsvarar patientens önskemål. De som anlitar den specialiserade sjukvården är mer medvetna om behandlingsalternativen för sina sjukdomar än tidigare. De är också vana att kräva service som uppfyller deras önskemål. Betydelsen av dessa faktorer ökar eftersom en allt större andel av resurserna inom den specialiserade sjukvården inriktas på särskilt avancerad och dyr behandling och vård. Nya och dyra läkemedel har införts t.ex. inom cancersjukdomar, ögonsjukdomar och autoimmunsjukdomar. Dyrare behandlingstekniker har införts bl.a. inom kirurgi och hjärtsjukdomar. De skyldigheter som vårdgarantin medför fastställer exakta gränser för tillgången på tjänster inom specialiserad sjukvård och reglerar genom detta produktionens omfattning. För att de nuvarande servicevolymerna inom den specialiserade sjukvården ska kunna minskas betydligt krävs antingen revolutionerande genombrott inom den förebyggande verksamheten och nya innovativa vårdformer som ersätter sjukhusvård, betydande ändringar i servicesystemet beträffande arbetsfördelningen eller inskränkningar av de i lag bestämda skyldigheterna. HNS som organisation HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun där det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HNS är indelat i fem sjukvårdsområden: HUCS, Västra Nyland, Lojo, Hyvinge och Borgå. HUCS producerar dessutom krävande specialsjukvårdstjänster för huvudstadsregionen och för alla kommuner i Nyland. Utöver detta har HNS/HUCS vissa rikstäckande specialansvar. Varje sjukvårdsområde har ett nära samarbete med ansvarskommunerna i sitt område. I samarbete med primärvården utvecklas verksamheten långsiktigt genom en effektivisering av processer som omfattar hela servicekedjan. År 2015 har HNS 10 dottersammanslutningar (BS 2013 10), 2 joint venture-bolag (BS 2013 2) och 8 intressebolag (BS 2013 8). Organisationsförändringar Pääkaupunkiseudun sosiaalialan osaamiskeskus Socca (huvudstadsregionens kompetenscenter för socialbranschen) införlivades med HNS enligt principerna för affärsöverlåtelse 1.1.2014. Enheten är en del av HNS samförvaltning. Affärsverksamheten för affärsverket HNS-Bilddiagnostik kompletteras i början av 2015 med bilddiagnostik inom primärvården i Tusby kommun och Borgå stad. Laboratorieverksamheten vid Borgå hälsovårdscentral blir en del av HUSLAB från och med 1.1.2015. 5

BU 2015 Allmän motivering År 2013 grundades bolaget Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy tillsammans med Hyvinge stad. HNS andel av intressebolaget är 40 procent. Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy inleder omfattande produktionsverksamhet i de totalrenoverade lokalerna i Hyvinge sjukhus i februari 2015. I detta sammanhang övergår affärsverket Raviolis verksamheter i Hyvinge till Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy. Den viktigaste av de interna arbetsfördelningsmässiga förändringarna i anslutning till omorganiseringen av psykiatrin vid HNS är att de psykiatriska verksamheterna vid sjukhuset i Kellokoski överförs till resultatenheten HUCS Psykiatri (34,4 milj. euro). Vårdavdelningarna specialiserade på rättspsykiatri, vård av patienter med svåra symtom och sjukhusrehabilitering av patienter med psykoser samt enheterna för boendeträning övergår till HUCS-sjukvårdsområdet. Även vårdavdelningarna för ungdomspsykiatri och geroneuropsykiatri samt hela öppenvården inom ungdoms- och åldringspsykiatri övergår till HUCS. I Hyvinge sjukvårdsområde förblir avdelning 1 (akuta affektiva störningar) och avdelning 2 (akuta psykoser), som ansvarar för mottagning och behandling av akuta fall. I enlighet med styrelsens beslut ändrar HUCS organisation från och med 1.1.2015 har sjukvårdsområdet 12 kliniska resultatenheter (kompetenscentra) i stället för de tidigare sex kliniska resultatenheterna. Till följd av de interna förflyttningar och sammanslagningar som görs i anslutning till organisationsreformen inom HNS förflyttas sammanlagt 462 personer till HUCS-sjukvårdsområdet, av dem 396 från Hyvinge sjukvårdsområde, 36 personer från balansenheten Hjälpmedelscentralen och 30 personer från affärsverket HUSLAB (21 personer från Giftinformationsentralen och 9 personer från patientverksamheterna inom genetisk medicin). Verksamheterna vid balansenheten Hjälpmedelscentralen överförs i sin helhet till HUCSsjukvårdsområdet som en del av resultatenheten HUCS Internmedicin och rehabilitering. I december fattar fullmäktige beslut om omvandlingen av balansenheten IT-förvaltning till ett resultatområde. Vid tidpunkten för beredandet av budgeten förs förhandlingar med Helsingfors stad om överföringen av verksamheten på fysiatriska polikliniken till HNS som HUCSsjukvårdsområdets verksamhet från och med 1.1.2015. Helsingfors stad fattar beslut i ärendet under senare hälften av 2014. Effekterna av överföringen av den fysiatriska poliklinikens verksamhet har inte beaktats i budgetförslaget för 2015. Förhandlingar för att integrera Helsingfors stads läkemedelsförsörjning med HNS-Apoteks verksamhet har inletts. Integreringen planeras genomföras stegvis. Först slås läkemedelstillverkningen och den maskinella dosdistributionstjänsten samman. Enligt en preliminär målsatt tidtabell slutförs integreringen före utgången av 2016. Ett slutligt beslut om genomförandet av integreringen har inte fattats och därför beaktas detta inte i budgetförslaget för 2015. Tillgången på personal HNS har landets största koncentration av hälso- och sjukvårdspersonal, med kapacitet att sköta även den mest krävande specialiserade sjukvård. En särskild utmaning under de närmaste åren är att behålla den yrkeskunniga personalen och förbättra arbetets produktivitet. För att svara på denna utmaning strävar HNS efter att utnyttja alla metoder och möjligheter inom personalledning. HNS strävar efter ett strategiskt partnerskap och mångsidigt samarbete med medlemskommunerna och specialupptagningsområdet. Tillsammans med specialupptagningsområdet har HNS gjort utredningar av behovet av läkare, akademiska specialarbetare som vårdpersonal fram till år 2025. Utifrån dessa utredningar vill man påverka utbildningsprogrammen för nämna personalgrupper och utbildningens omfattning i området. 6

BU 2015 Allmän motivering Inom samkommunen HNS pågår en utredning om byggandet av fler personalbostäder. Enligt nuvarande information om detaljplanen och planeringsläget är det möjligt att bygga 99 bostäder i ett nytt objekt på Busholmen. Byggarbetet i projektet kan inledas år 2015. I ett objekt för tilläggsbyggande i Helsingfors, där byggarbetet kan inledas tidigast år 2016, planeras 108 nya bostäder. De båda projekten uppskattas passa in på ARA-prisnivån, som erbjuder invånarna rimliga hyror. I närheten av sjukhusområdet i Mejlans finns en sjukvårdsläroanstalt, och förhandlingar om de framtida lösningarna och verksamhetskoncepten för läroanstalten kommer att inledas med Helsingfors stad. De bostadsprojekt som presenterats för samkommunens styrelse planeras bli genomförda så att bostäderna kommer att ägas av bolaget Kiinteistö Oy HUS-Asunnot. Tekniska framsteg Medicinsk utrustning och smittsamma sjukdomar Den medicinska tekniken torde utvecklas snabbt även under den kommande ekonomiplaneperioden. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Den specialiserade sjukvården förnyar sig med fem års intervall. Behandlingarnas effektivitet förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna minskar krävs emellertid en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. I en allt mer global värld kan spektret av sjukdomar förändras snabbt och plötsligt. Ickesmittande sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar samt sjukhusinfektioner utgör en ökande risk inom HNS. Informations- och kommunikationsteknikens (ICT) betydelse för vården av patienterna ökar alltjämt, vilket ställer allt högre krav på datasystemens och den datatekniska infrastrukturens tillgänglighet och tillförlitlighet. Driftstörningar kan i värsta fall störa den specialiserade sjukvården i hela landet. Läkemedel Nya läkemedel utvecklas kontinuerligt och befintliga läkemedel får allt bredare användningsområden. De biologiska preparaten utvecklas kraftigt och i framtiden kommer de att utgöra hela 40 procent av alla läkemedelspreparat. Tillverkningstekniken för biologiska läkemedel är mer krävande än för kemiska preparat, vilket innebär att biologiska läkemedel medför klart högre kostnader jämfört med traditionella läkemedel. Enligt rapporten för 2014 av Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA) utvecklade Biofarmaforskningsbolagen i USA 907 läkemedel och vacciner mot över 100 sjukdomar (352 läkemedel för behandling av cancer, 188 för infektionssjukdomar, 69 för autoimmunsjukdomar, 39 för AIDS/HIV och motsvarande sjukdomar, 93 för behandling av Alzheimers sjukdom osv.). EU:s läkemedelsmyndighet EMA (European Medicines Agency) har under 2014 godkänt flera nya läkemedel som också kan lanseras på marknaden i Finland i framtiden. Särskilt de nya biotekniska läkemedlen är i allmänhet mycket dyra. Ett läkemedel vid namn Sovaldi har starkt påverkat kostnaderna för läkemedelsbehandling under 2014 (läkemedlet fick försäljningstillstånd i EU 16.1.2014). Det effektiva ämnet i Sovaldi är sofosbuvir som ges vid behandling av hepatit C-virusinfektion hos vuxna som fyllt 18 år. Sofosbuvir förhindrar förökningen av alla hepatit C-virus och en framgångsrik behandling stoppar leversjukdomens framskridande. Behandlingens längd kan minska till och med till hälften från de nuvarande behandlingsrekommendationerna. Eventuellt behövs inget interferon alls. Även prognosen för de mest problematiska levertransplantationspatienterna kan förbättras. Från Gilead väntas under 2014 ett nytt kombinationspreparat för behandling av hepatit C. 7

BU 2015 Allmän motivering En betydande nyhet för behandling av kronisk lymfatisk leukemi (CLL) och mantelcellslymfom (MCL) är Imbruvica (ibrutinib), som FDA i år beviljade "breakthrough therapy"-klassificering för behandling av CLL hos patienter med förlust av kromosom 17 (17p deletion). EMA har definierat ibrutinibin som ett särläkemedel (bl.a. för behandling av lymfoplasmalytiskt lymfom). Andra nya CLL-läkemedel är bl.a. Gazyvaro (obinutuzumab), som fått särläkemedelsklassificering. Gazyvaro används i kemoterapi tillsammans med klorambucil på vuxna som inte har fått tidigare CLL-behandling. Andra betydande nya läkemedel för cancersjukdomar är bl.a. Kadcyla, som används för behandling av bröstcancer. Läkemedlet innehåller trastuzumabemtansin, som består av två ämnen som kopplats till varandra, trastutzumab (monoklonala antikroppar) och DM1, som är ett cancerläkemedelsämne som aktiveras när Kadcyla tränger in i cancercellen. I framtiden utgörs de nya läkemedlen med försäljningstillstånd till 40 procent av biologiska preparat i stället för traditionella kemiska ämnen. Under de närmaste åren kommer allt fler biosimilarer och antikroppssimilarer att lanseras på marknaden. Då sjunker prisnivån på de biologiska läkemedlen i genomsnitt med 30 40 procent. Särskilt för trastutzumab, som används inom avancerad specialiserad sjukvård exempelvis för behandling av bröstcancer (preparatet Herceptin), kan en antikroppssimilar eventuellt lanseras redan 2015. Detta preparat medför HNS årliga kostnader på cirka 8 miljoner euro. År 2015 konkurrensutsätter HNS-Apotek hela HNS läkemedelssortiment. Forskning Universitetsforskningen driver den medicinska utvecklingen framåt. Möjligheterna att snabbt kartlägga patientens genom och välja individuella behandlingsalternativ (personalized medicine) kommer redan under de närmaste åren att förbättra behandlingsresultaten för vissa svåra sjukdomar. För att kunna följa med i den medicinska utvecklingen måste HNS egen expertkompetens ständigt underhållas. Finansieringen av forskningen utgör en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskning har ökat och endast starka, välorganiserade forskningsenheter och forskningsmiljöer med stora resurser kommer att bibehålla sin attraktionskraft. I HNSbudgeten har man bl.a. beaktat de egenfinansieringsdelar som förutsätts i EU-finansiering. Vidare har HNS egen forskningsfinansiering utökats som kompensation för den statliga undervisnings- och forskningsersättning som uteblivit för apparat- och lokalkostnadernas del. Patientsystem Allteftersom patienterna övergår till e-tjänster blir elektronisk ärendehantering ett fast element i vårdsystemet. Under ekonomiplaneperioden kommer man i det nuvarande patientuppgiftssystemet att bl.a. införa earkisto, ett elektroniskt arkiv som hänger samman med KANTA-tjänsterna. I detta arkiv kan patienterna läsa egna behandlingsuppgifter, på samma sätt som i det tidigare införda ereceptet. Samtidigt görs förberedelser för anskaffningen och ibruktagandet av ett nytt patientdatasystem. Projektet för att utveckla verksamheten inom förvaltningen syftar till att effektivisera och förbättra processerna och funktionerna för logistiken, ekonomin och personalledningen med utgångspunkt i kundernas behov. På samma gång förnyas tekniken i det nuvarande styrsystemet. I samband med saneringen av tornet i Mejlans moderniseras sjukhusets kommunikations- och datateknik. Det trådlösa nätet med positioneringsförmåga och de allt vanligare trådlösa förbindelserna i den medicinska utrustningen möjliggör dataöverföring mellan systemet oberoende av var utrustningen finns. Systemen för positionering av utrustning erbjuder en betydande potential för effektivisering av verksamheten. 8

BU 2015 Allmän motivering Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2012) fortsätter ökningen i samma takt under resten av detta årtionde. Under samma period ökade Finlands befolkning med 0,5 procent per år, och ökningen väntas fortsätta på samma nivå. Prognostiserad utveckling av befolkningsmängden i HNS-distriktet i procent sedan 2010 I slutet av 2013 var antalet invånare i HNS-distriktet 1 581 450 (29,0 procent av befolkningen i hela Finland). ). Befolkningen i HNS-medlemskommunerna ökade med 18 654 personer år 2013 (75,8 procent av befolkningsökningen i hela landet). I slutet av 2013 var 133 397 av invånarna i HNS medlemskommuner svenskspråkiga, dvs. 8,4 procent av befolkningen i medlemskommunerna och 45,0 procent av hela Finlands svenskspråkiga befolkning. ). I Västra Nyland utgjorde de svenskspråkiga 59,2 procent av hela befolkningen i sjukvårdsområdet, i Borgå sjukvårdsområde 30,4 procent, i HUCS sjukvårdsområde 6,2 procent, i Lojo sjukvårdsområde 4,5 procent och i Hyvinge sjukvårdsområde 1,1 procent. I slutet av 2013 hade 10 procent (158 422 personer) av befolkningen i HNS-distriktet ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 bodde i HNS-distriktet 54,8 procent av alla personer i Finland med främmande modersmål. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning 31.12.2013 2014 PROG 2015 PROG Förändring 2014 prog/2015 prog Förändr. procent HUCS sjukvårdsområde 1 163 428 1 170 978 1 183 739 12 761 1,1 % Västra Nylands sjukvårdsområde 43 366 44 102 44 193 91 0,2 % Lojo sjukvårdsområde 91 889 93 886 94 784 898 1,0 % Hyvinge sjukvårdsområde 185 978 187 488 189 099 1 611 0,9 % Borgå sjukvårdsområde 96 789 97 655 98 287 632 0,6 % HNS totalt 1 581 450 1 594 109 1 610 102 15 993 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2013; befolkningsprognos 2012 9

BU 2015 Allmän motivering ÅLDERSGRUPP Befolkning 31.12.2013 2014 PROG 2015 PROG Förändring 2014 prog/2015 prog Förändr. procent 0 14 år 266 975 268 705 271 412 2 707 1,0 % 15 44 år 648 871 651 005 655 347 4 342 0,7 % 45 64 år 418 098 416 166 415 873 293 0,1 % 65 74 år 149 058 155 912 162 504 6 592 4,2 % 75+ år 98 448 102 321 104 966 2 645 2,6 % HNS totalt 1 581 450 1 594 109 1 610 102 15 993 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2013; befolkningsprognos 2012. Befolkningen i medlemskommunerna fortsätter att åldras. Faktorer som påverkar efterfrågan på tjänster för specialiserad sjukvård och på de kostnader som tjänsterna medför är invånarantalet samt förändringarna i åldersstrukturen och sjukdomsprevalensen. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos ökar andelen 65 år fyllda i HNS-distriktet med över 60 000 personer från 2013 till decenniets slut. Av dem är nästan 33 000 över 75 år. I decenniets slut finns cirka 28 procent av alla över 65 år fyllda och 35 procent av alla 75 år fyllda i landet i HNS-distriktet. Befolkningen i HNS-distriktet i enlighet med Statistikcentralens prognos per åldersgrupp år 2015 presenteras i bilaga 1. Samarbetet med primärvården Det intensifierade samarbetet med primärvården innebär ett smidigt och friktionsfritt samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården. I praktiken arbetar man för att uppnå detta mål exempelvis genom att beskriva gemensamma servicekedjor jämte funktionsindikatorer, genomföra åtgärdsförslag som gäller samarbetet som presenterats i planen för organisering av hälso- och sjukvården som godkändes i HNS fullmäktige i december 2013 och genom att tillsammans komma överens om den målsatta specialistläkaroch specialarbetarinsatsen inom primärvården. Beträffande kommunernas nya specialistläkar- eller specialarbetaravtal eftersträvas att de produceras av HNS eller anskaffas tillsammans. Enheten för primärvård vid HNS verkar aktivt för att förstärka primärvården i området och för att samordna den specialiserade sjukvården, primärvården och till tillämpliga delar socialvården i multiprofessionella nätverk av experter och utvecklare. 10

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 2 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH NYCKELMÅL SAMT OPERATIVA MÅL FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN 2.1 HNS strategi 2012 2016 Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. De värderingar som styr HNS vision och verksamhet samt de strategiska målen och förutsättningarna för att de ska uppnås har fastställts i HNS strategi för 2012 2016. Strategin godkändes av HNS fullmäktige den 19 oktober 2011. HNS strategi är ett åtgärdsprogram på principiell nivå. Det konkretiseras genom de årliga budgeterna och genom verksamhets- och ekonomiplanerna, som upprättas för flera år. HNS åren 2012-2016 (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Varje mål i strategin samt förutsättningarna för att de ska uppnås har konkretiserats genom specifika delmål. För de flesta av delmålen kan man skapa användbara indikatorer och därigenom kontrollera utfallet. Med hänsyn till HNS verksamhet innehåller strategin även mål som inte kan mätas konkret. 11

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten år 2015 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2015 och ekonomiplanen för 2015 2017 grundar sig på HNS strategi för 2012 2016, som godkändes av fullmäktige den 19 oktober 2011. Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i måluppställningen och i de operativa målen. Långsiktiga utvecklingsprogram för verksamheten genomförs på alla sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna i samarbete med medlemskommunerna. I budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattas de årliga insatsområdena och nyckelmålen för åren 2015 2016 samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. I budgeten för 2015 görs måluppställningen klarare än tidigare på så sätt att de långsiktigare strategiska målen och de operativa målen för den dagliga verksamheten skiljs åt klarare från varandra. Dessutom minskas antalet strategiska tyngdpunkter, och därigenom inriktas utvecklingen av verksamheten på genomförandet av de utvalda nyckelmålen effektivare än tidigare. Valkriterierna för de strategiska tyngdpunkterna och nyckelmålen för åren 2015 2016 är förändringar i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö som redan skett eller som väntas ske samt de krav på förändringar som de ställer på HNS verksamhet. Även ambitionen att effektivt utnyttja förändringarna i omvärlden och behovet av anpassning till de framtida förändringarna har varit valkriterier för tyngdpunkterna och nyckelmålen. Löfte till patienten: Vi ger förstklassig, säker och effektiv vård Löfte till ägarna: Vi arbetar effektivt och produktivt Som strategiska tyngdpunkter och nyckelmål för åren 2015 2016 har valts följande områden: Effektivitet och kundorientering/kundupplevelsen Konkurrenskraft Samarbetet inom primärvården (PTH) Operativa mål för den dagliga verksamheten ställs på följande delområden; kvalitet, patientsäkerhet, tjänsternas tillgänglighet, undervisning och forskning, ekonomi samt patientoch kundtillfredsställelse. Syftet med genomförandet av de strategiska nyckelmålen och de operativa målen för den dagliga verksamheten är att åstadkomma permanenta verksamhetsmodeller som förbättrar verksamhetens kvalitet och produktivitet och bromsar upp kostnadsökningarna. Nedan presenteras helheten för måluppställningen för år 2015. Antalet separata mål är sammanlagt 20; 4 strategiska nyckelmål och 16 operativa mål för den dagliga verksamheten. 12

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten Trycksår och fall omkull är indikatorer för både de strategiska och de operativa målen eftersom att skapa en kultur av mätning och förebyggande är ett strategiskt mål och de åtgärder som vidtas utifrån mätresultaten är i sin tur operativa mål för den dagliga verksamheten. De strategiska nyckelmålen (1 4) och de operativa målen för den dagliga verksamheten (5 20) har försetts med löpande nummer för att underlätta den fortsatta uppföljningen. 13

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 14

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 15

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten För att genomföra de strategiska nyckelmålen och de operativa målen har för varje resultatområde och på samkommunsnivå uppgjorts ett åtgärdsprogram som definierar konkreta åtgärder och metoder som kan följas upp. Åtgärdsprogrammet uppdateras och kompletteras vid behov. För uppdateringen ansvarar enhetens ledning medan samkommunens ledning ansvarar för åtgärdsprogrammet på samkommunsnivå. 16

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 3.1 Specialsjukvårdstjänster Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna Planeringen av 2015 års verksamhet och ekonomi inleddes i februari med beredningen av medlemskommunernas betalningsandelar. Principerna för bestämning av betalningsandelarna behandlades under den för medlemskommunerna och HNS gemensamma arbetsgruppen HUSTRAs möten och presenterades för medlemskommunernas ledning vid ett kommunevenemang 3.4.2014. Styrelsen behandlade medlemskommunernas betalningsandelar i 2015 års budget 12.5.2014. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (NordDRG-, vårddags- och besöksprodukter, tjänster och behandlingspaket som säljs på prestationsbasis, övriga tjänster, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar och medicinsk genetik samt tjänster som faktureras kapitationsbaserat). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsocentraljour, akutvård, tjänster producerade av HNS affärsverk samt fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunernas betalningsandelar för 2015 beräknades i mars 2014 utifrån följande antaganden och principer: utgångspunkten var medlemskommunernas faktiska betalningsandelar 2014; det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad; effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2015 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient; den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2015 beaktades; och effekterna år 2015 av de operativa ändringar som startats år 2014 beaktades, liksom effekterna av de operativa ändringar som planerats till år 2015 beaktades; och produktivitetsmålet på samkommunsnivå på 1,5 procent beaktades För betalningsandelen strävade man efter en realistisk uppfattning utifrån budgeten för år 2014 genom att beakta den prognostiserade folkmängden och förändringen i åldersstrukturen år 2015. Vid beredningen av budgeten och vid fastställandet av målen beaktades därtill den allmänna ekonomiska utvecklingen i medlemskommunerna. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2015 att öka med totalt ca 1,0 % (15 993 personer) från 2014. Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning 3,6 % från 2014 till 2015). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,34 % från 2014 till 2015. Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I 17

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen beredningen av budgeten för år 2015 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 19,4 milj. euro (1,3 %). Den viktade förändringsprocenten för kostnadsnivån på samkommunsnivå har fastställts per kostnadsslag och kontogrupp. Följande tabell presenterar den i mars beredda uppskattade förändringen i kostnadsnivån per kostnadsslag, vilken har använts vid beräkningen av medlemskommunernas betalningsandel. Uppskattad förändring i kostnadsnivån 2014-2015 Vägd förändring i kostnadsnivån 2014-2015 Personalkostnader 1,0 % 0,6 % Köp av tjänster 1,5 % 0,2 % Material, förbrukningsartiklar och varor 0,4 % 0,1 % Övriga rörelsekostnader 1,2 % 0,1 % Driftsekonomi 1,0 % Avskrivningar 5,3 % 0,3 % Finansiella poster 5,4 % 0,0 % Avskrivningar och finansiella poster 0,3 % Vägd förändring i kostnadsnivån 1,3 % Det sammanlagda beloppet för de 12.5.2014 av styrelsen godkända och för alla medlemskommuner enligt enhetliga principer beräknade betalningsandelarna uppgår till 1 471,2 miljoner euro, exklusive de förändringar i arbetsfördelningen som eventuellt avtalas med medlemskommunerna. I de kommunala förhandlingar som fördes på sjukvårdsområdena i sommar och under förhösten avtalades emellertid att till Esbos, Grankullas och Kyrkslätts betalningsandel överförs 3,6 miljoner euro som täcker överföringen av hälsovårdscentraljouren till Hucs serviceplan. Dessutom höjdes Esbos betalningsandel med 3,8 miljoner euro och Vandas betalningsandel med 4,0 miljoner euro medan Helsingfors betalningsandel sänktes med 4,0 miljoner euro. Ändringarnas gemensamma effekt på medlemskommunernas betalningsandelar är sammanlagt 7,5 miljoner euro. Efter de överenskomna ändringarna uppgår medlemskommunernas betalningsandelar till totalt 1 478,6 milj. euro i budgeten för år 2015. Tabellerna nedan visar ett sammandrag av hur medlemskommunernas betalningsandel bildas och de kommunspecifika betalningsandelarna. 18

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Medlemskommunernas betalningsandelar, milj.euro Produktivitetsmål 2015 1,5 % (Beräknat av externa verksamhetskostnader) milj. euro Effekt i % 1 443,8 Befolkningens tillväxt och ålderstruktur (2015 vs. 2014), ökning i produktionsvolymen 19,4 1,3 % Förändr. i driftsekonomins kostnadsnivå (2015 vs. 2014) 17,3 1,2 % Produktivitetsmål 2015-21,7-1,5 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats 2014 2,3 0,2 % Verksamhetsmässiga ändringar 2015 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 10,0 0,7 % Totalt BUF 2015 betalningsandelar utan förändringar i arbetsfördelningen (utg.punkt ) 1 471,2 1,9 % Förändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 2015 7,5 0,5 % Totalt BUF 2015 betalningsandelar 1 478,6 2,4 % *) Andra än ändringar i arbetsförd./verks. som beror på förändrad folkmängd Förändr. föreg. Milj. euro år BS 2012 1 353,2 2,8 % BS 2013 1 421,7 5,1 % 1 443,8 1,6 % BUF 2015 1 478,6 2,4 % Tusen euro BS 2013 * Prognos 2014* Betalningsandel TAE2015* Föränd.-% BU2014 Prognos 2014 BS2013 HUCH-svo kommuner 1 005 120 1 013 263 1 045 967 1 040 586 2,7 % -0,5 % 3,5 % Esbo 229 030 229 439 242 877 241 500 5,3 % -0,6 % 5,4 % Helsingfors 505 741 513 452 523 832 519 236 1,1 % -0,9 % 2,7 % Grankulla 7 628 7 010 7 908 7 244 3,3 % -8,4 % -5,0 % Kervo 34 205 36 561 34 172 36 849 0,8 % 7,8 % 7,7 % Kyrkslätt 32 815 32 447 34 091 33 357 2,8 % -2,2 % 1,7 % Vanda 195 701 194 354 203 086 202 400 4,1 % -0,3 % 3,4 % Västra Nylands svo kommun 50 975 51 079 53 457 51 354 0,5 % -3,9 % 0,7 % Hangö 11 411 10 921 11 575 10 907-0,1 % -5,8 % -4,4 % Ingå 5 706 6 444 5 486 6 515 1,1 % 18,8 % 14,2 % Raseborg 33 857 33 715 36 395 33 931 0,6 % -6,8 % 0,2 % Lojo svo kommuner 94 957 99 483 102 083 101 345 1,9 % -0,7 % 6,7 % Högfors 10 358 10 900 10 184 11 047 1,3 % 8,5 % 6,7 % Lojo svo kommuner 50 768 53 439 55 044 54 241 1,5 % -1,5 % 6,8 % Sjundeå 6 175 6 784 6 840 6 976 2,8 % 2,0 % 13,0 % Vihctis 27 656 28 359 30 015 29 081 2,5 % -3,1 % 5,2 % Hyvinge svo kommuner 176 221 180 191 186 880 183 597 1,9 % -1,8 % 4,2 % Hyvinge svo kommuner 46 839 50 129 50 353 50 801 1,3 % 0,9 % 8,5 % Träskända 38 830 37 773 39 070 38 490 1,9 % -1,5 % -0,9 % Mäntsälä 18 986 19 743 20 610 20 189 2,3 % -2,0 % 6,3 % Nurmijärvi 37 099 37 353 39 989 38 135 2,1 % -4,6 % 2,8 % Tusby 34 466 35 194 36 858 35 982 2,2 % -2,4 % 4,4 % Borgå svo kommuner 94 447 99 783 97 842 101 761 2,0 % 4,0 % 7,7 % Askola 5 441 5 507 4 905 5 651 2,6 % 15,2 % 3,9 % Lappträsk 2 839 2 882 2 935 2 913 1,1 % -0,7 % 2,6 % Lovisa 14 564 15 038 15 675 15 224 1,2 % -2,9 % 4,5 % Borgnäs 4 358 4 459 4 913 4 567 2,4 % -7,0 % 4,8 % Borgå svo kommuner 49 483 53 070 51 122 54 094 1,9 % 5,8 % 9,3 % Sibbo 17 764 18 826 18 292 19 310 2,6 % 5,6 % 8,7 % Totalt 1 421 720 1 443 800 1 486 229 1 478 643 2,4 % -0,5 % 4,0 % *BU2014, prognos 2014 ( 7+5 ) och BUF2015 innehåller inga eventuella återbetalningar av överskott. 19

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Grafen nedan visar utvecklingen av medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar och betalningsandelen euro/invånare åren 2005-2015. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare åren 2010 2015 visas i tabellen nedan. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare sjunker med 1,4 procent jämfört med budgeten för år 2014 och med 1,5 procent jämfört med prognosen för år 2014. Jämfört med bokslutet år 2013 är minskningen 1,9 procent. Deflaterad till nivån år 2014 med prisindex för offentliga utgifter (kommunal ekonomi, hälso- och sjukvård). År 2014 är preliminär (genomsnittet för januari juni), Statistikcentralen 2.9.2014. 20

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Serviceproduktion som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på betalningsandelarna i euro för varje medlemskommun och på produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i 2014. I anslutning till produktprissättningen planerar sjukvårdsområdena vid behov budgetårets produktionsprofil genom att justera den faktiska serviceproduktionens produktionsprofiler på produkt- eller produktgruppsnivå. Tjänsteproduktionen har på längre sikt blivit mer öppenvårdsbetonad, vilket syns fortsättningsvis i de produktvisa serviceplanerna som en ökning av öppenvårdens NordDRG-grupper (1,5 procent) och andra öppenvårdsbesöksprodukter (4,4 procent) och som en minskning av vårddagsprodukter ( 5,2 procent). Andelen för NordDRG-grupperna inom den s.k. klassiska vårdavdelningsvården väntas öka måttligt (2,0 procent) jämfört med budgeten för 2014. Produkter (medlemskommuner) (antal) BS 2013 PROG 2014 BUF 2015 PROG 2014 Produktifierade vårddagar 204 422 200 806 200 903 190 404-5,2 % -5,2 % NordDRG-produkter 600 754 607 159 632 627 617 112 1,6 % -2,5 % Öppenvårdsbesök 1 614 154 1 580 485 1 711 109 1 649 353 4,4 % -3,6 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,9 % -3,0 % 21

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Produkter (medlemskommuner) (1 000 euro) BS 2013 PROG 2014 BUF 2015 SAMTLIGA TOTALT 1 437 395 1 458 369 1 498 434 1 489 064 2,1 % -0,6 % *) Inkluderar gruppen oklassificerade och projekt samt poster som debiteras kapitationsbaserat **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till medlemskommunerna minskar med 1,2 procent jämfört med prognosen för 2014, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, minskar med 3,0 procent. Jämfört med 2013 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 3,4 procent. Volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 1,9 procent. Cirka 66 procent av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar bygger på NordDRG-produkter. Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRGprodukter är sammanlagt 918,5 milj. euro, vilket är 1,2 procent mindre än prognosen för 2014. Jämfört med prognosen för år 2014 beräknas antalet NordDRG-produkter minska med 2,5 procent. Jämfört med 2013 ökar den planerade faktureringen för NordDRG-produkter med 2,3 procent och antalet med 2,7 procent. Antalet NordDRG-grupper inom öppenvården har ökat kraftigt under de senaste åren och förhållandet mellan produktgrupperna planeras förbli oförändrat. Besöksprodukternas andel av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar är 27 procent. Den planerade faktureringen för besöksprodukterna uppgår till totalt 374,8 milj. euro, vilket är 0,5 procent mindre än i prognosen för 2014. Antalet besök väntas minska med 3,6 procent jämfört med prognosen för 2014. Jämfört med 2013 ökar den planerade faktureringen för besök med 8,1 procent och antalet med 2,2 procent. Antalet vårddagsprodukter har sjunkit kraftigt de senaste åren i och med att den psykiatriska vården satsat mer på öppenvård. Antalet vårddagar kommer enligt planerna att sjunka med 5,2 % jämfört med prognosen för 2014. Den planerade faktureringen för medlemskommunernas vårddagar är 94,3 milj. euro, vilket är -4,4 % mindre än i prognosen för 2014. Faktureringen för vårddagsprodukter består i huvudsak av vårddagar inom psykiatrin. Av dessa står akut psykiatri för (41 %), äldrepsykiatri för (20 %), ungdomspsykiatri för (14 %), rättspsykiatri (11 %), barnpsykiatri för (7 %) ja långtidspsykiatri för (6 %). Jämfört med 2013 minskar den planerade faktureringen för vårddagar med -3,4 %. De vårdtjänster som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar har specificerats per kommun i bilagorna 12 och 14. PROG 2014 Egen serviceproduktion 1 342 057 1 367 246 1 404 702 1 387 600 1,5 % -1,2 % Produktifierade vårddagar 97 594 97 381 98 648 94 264-3,2 % -4,4 % NordDRG-produkter 897 593 912 284 929 412 918 504 0,7 % -1,2 % Öppenvårdsbesök 346 869 357 580 376 642 374 831 4,8 % -0,5 % Övrig serviceproduktion 80 138 76 549 81 278 91 006 18,9 % 12,0 % Köptjänster 40 035 38 598 42 345 39 578 2,5 % -6,5 % Vårdtjänster från andra sjukhus 16 858 15 492 15 667 14 904-3,8 % -4,9 % Servicesedlar 3 899 3 515 2 696 2 278-35,2 % -15,5 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 19 347 18 944 20 569 19 706 4,0 % -4,2 % Patientsäkerhet 14 540 Korr. och räkensk. per. utj. poster *) -475 5 249 37 688,1 % -85,1 % MEDLEMSKOMM. BET. ANDEL 1 421 720 1 443 800 1 486 229 1 478 643 2,4 % -0,5 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) 15 675 14 569 12 205 10 421-28,5 % -14,6 % 22

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Planerad serviceproduktion till samtliga kunder Produkter (alla betalare) (antal) BS 2013 PROG 2014 BUF 2015 PROG 2014 Produktifierade vårddagar 209 017 205 267 205 006 194 449-5,3 % -5,1 % NordDRG-produkter 625 672 632 281 658 819 642 053 1,5 % -2,5 % Öppenvårdsbesök 1 657 421 1 638 920 1 760 830 1 695 539 3,5 % -3,7 % Fördröjningsvårddagar 6 294 0 1 942 0 0,0 % -100,0 % Hälsocentraljour 75 637 58 997 59 694 70 673 19,8 % 18,4 % Hälsocentralvårddagar 1 828 1 817 2 808 3 905 114,9 % 39,0 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,8 % -2,8 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2013 PROG 2014 BUF 2015 PROG 2014 Egen serviceproduktion 1 495 039 1 526 813 1 547 322 1 535 678 0,6 % -0,8 % Produktifierade vårddagar 99 918 99 714 100 982 96 340-3,4 % -4,6 % NordDRG-produkter 1 023 362 1 044 130 1 047 323 1 041 350-0,3 % -0,6 % Öppenvårdsbesök 356 884 374 058 388 346 386 808 3,4 % -0,4 % Fördröjningsvårddagar 2 961 0 947 0 0,0 % -100,0 % Hälsocentraljour 11 235 8 120 8 409 9 329 14,9 % 10,9 % Hälsocentralvårddagar 679 790 1 315 1 851 134,2 % 40,8 % Övrig serviceproduktion 81 750 78 286 82 689 92 302 17,9 % 11,6 % Köptjänster 41 479 40 335 43 752 40 871 1,3 % -6,6 % Vårdtjänster från andra sjukhus 16 858 15 492 15 669 14 904-3,8 % -4,9 % Servicesedlar 3 901 3 515 2 699 2 281-35,1 % -15,5 % Projektprodukter 166 0 0 0 0,0 % 0,0 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 19 347 18 944 20 569 19 706 4,0 % -4,2 % Patientsäkerhet 14 540 Korr. och räkensk. per. utj. poster *) 158 5 1 636 39 633,2 % -97,6 % TOTALT 1 576 947 1 605 104 1 631 648 1 628 019 1,4 % -0,2 % Varav: 0,0 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) 15 675 14 569 12 205 10 421-28,5 % -14,6 % Försäljning till andra betalare 139 553 146 736 133 214 138 955-5,3 % 4,3 % Förs. till spec. upptagninsomr. 36 159 40 312 27 513 38 021-5,7 % 38,2 % *) Inkluderar gruppen oklassificerade och projekt samt poster som debiteras kapitationsbaserat (). **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till alla betalare minskar med 0,8 procent jämfört med prognosen för 2014, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, minskar med 2,8 procent. Jämfört med 2013 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till alla betalare med totalt 2,7 procent, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 2,0 procent. HNS producerar hälsocentraljourprodukter och fördröjningsvårddagar främst till medlemskommunerna, men faktureringen för dem ingår inte i medlemskommunernas betalningsandel. Sjukvårdsområdena har inte som mål att producera fördröjningsvårddagar och dessa planeras inte heller i budgeten. Faktureringen för hälsocentraljourprodukter kommer enligt planerna att öka med 15 procent jämfört med prognosen för 2014. Hälsovårdscentraljourverksamheten utvidgas till Lojo sjukvårdsområde, där man enligt planerna kommer att producera ca 40 procent av hälsovårdscentralsvårddagsprodukterna och 12 procent av hälsovårdscentralsbesöken i produktionsplanen för 2015. Verksamheten för hälsovårdscentraljour inom sjukvårdsområdet HUCS krymper som planerat efter att 23

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen jouren vid Jorv tagit en del av jourbesöken som jourbesök inom den specialiserade sjukvården. HNS producerar en ansenlig mängd specialiserade sjukvårdstjänster till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare uppgår enligt planerna till 139,0 milj. euro. Huvuddelen (96,4 %) av denna service produceras av HUCS sjukvårdsområde. 3.2 Målen för vårdtillgången och för att få vård Patienterna får icke-brådskande vård vid HNS inom de tidsgränser som fastställs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Centralt för uppföljningen av vårdtillgången är de tidsgränser för att få vård inom den specialiserade sjukvården som anges i 52 och 53 i hälso- och sjukvårdslagen. För att en person ska kunna intas på ett sjukhus för icke-brådskande sjukvård krävs enligt hälso- och sjukvårdslagen en på läkar- eller tandläkarundersökning grundad remiss. Enligt 52 i hälso- och sjukvårdslagen ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen ansvarar för. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom tre månader från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård, behandling och rådgivning som utifrån bedömningen av vårdbehovet konstaterats nödvändiga ska, med beaktande av hur brådskande den är, ordnas och inledas inom sex månader från det att vårdbehovet slogs fast I brådskande fall ska patienten dock få vård och behandling omedelbart. Enligt 53 i hälso- och sjukvårdslagen ska inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar för eller till en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård i samband med primärvården. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom sex veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård som konstaterats vara nödvändig utifrån en bedömning av vårdbehovet ska ordnas för alla personer under 23 år under beaktande av vårdens angelägenhetsgrad inom tre månader från det att vårdbehovet har konstaterats om inte medicinska, vårdmässiga eller andra omständigheter kräver annat. Remisser Antalet externa elektiva remisser har varit cirka 270 000 om året (år 2013 var antalet remisser cirka 276 000). Andelen elektiva remisser från hälsovårdscentralerna av alla remisser var cirka 60 procent (164 000 remisser år 2013). Andelen remisser från företagshälsovården och privata sektorn var ca 35 % av alla remisser. Dessutom begärs årligen 9 200 12 400 elektiva sakkunnigkonsultationer (läkares svar till läkare, utan vårdansvar för HNS). HUCS sjukvårdsområdes andel av dessa är cirka 85 procent. Antalet begäranden om sakkunnigkonsultation har ökat stadigt sedan 2009. Verksamhetsenheterna ska iaktta anvisningen om registrering och behandla sina remisser inom 21 dygn. Valvira har årligen lämnat anmärkningar om de långa handläggningstiderna 24

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen för remisser vid vissa specialiteter inom HNS. De utredningar och remissernas handläggningstider som HNS lämnade under 2014 tillfredsställde inte Valvira, som i augusti 2014 förelade HNS ett vite och ett krav på att remissernas handläggningstider ska försättas till den nivå som lagen kräver före utgången av februari 2015 (kravet gäller också erhållandet av icke brådskande vård). Handläggningstiderna har förkortats något. Antalet remisser vars handläggningstid översteg 21 dagar var t.ex. 2,4 % 1 9/2014 och 3,1 % 1 9/2013. Handläggningstiderna uppvisar stora skillnader mellan sjukvårdsområdena och specialområdena, vilket delvis beror t.ex. på processen för remisshandläggning i vissa enheter. Att få icke-brådskande vård På HNS kan patienten oftast redan på basis av remissen placeras i vårdkö, t.ex. om de nödvändiga undersökningarna av patienten har gjorts i den remitterande enheten. Remissen kan även återsändas tillsammans med vårdanvisningar eller alternativt kan ett konsultationssvar ges. Av alla patienter som väntar på att få vård väntar drygt hälften på kirurgisk vård (mest inom ortopedi). Valvira har begärt utredningar om erhållandet av vård särskilt inom ögonsjukdomar, eftersom fristen för att få vård inom specialiteten för ögonsjukdomar har förblivit lång under 2014. HNS har haft som mål att bland alla universitetssjukvårdsdistrikt ha de kortaste väntetiderna till icke brådskande vård/10 000 invånare. Brådskande vård Patienterna får brådskande vård utgående från grunderna för jourvård och oberoende av var de är bosatta. Vid en jourenhet som har jour dygnet runt ges patienten omedelbar bedömning eller behandling som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden träder i kraft i början av år 2015, och beträffande förlossningarna 1.6.2015. På ett år görs totalt cirka 220 000 jourbesök på HNS (inkl. besöksprodukter som faktureras som DRG-produkter). Det kumulativa antalet jourbesök i januari september 2014 är sammanlagt ca 171 200 besök, vilket utgör en betydande ökning från året innan, + 14 200 besök (+ 9,0 %). Ökningen av antalet jourbesök förklaras av en ändring av verksamheten vid samjouren i Jorv. Till följd av ändringen registreras cirka hälften av jourbesöken vid hälsovårdscentralen i Jorv från början av 2014 som jourbesök hos HUCS Medicinska och operativa resultatenheten. Den jämförbara utvecklingen av jourbesöken i januari september 2014 var + 2,0 procent, om ändringen av verksamheten vid samjouren i Jorv elimineras från siffrorna. Ordnande av högspecialiserad sjukvård I den förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården (trädde i kraft i maj 2011) bestäms om de undersökningar, de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvård som på grund av sjukdomens sällsynthet eller krävande natur eller de särskilda krav som ordnandet ställer ska centraliseras till ett eller flera universitetssjukhus. Undersökningen och behandlingen av 25 sjukdomar eller skador på högspecialiserad nivå har genom förordning centraliserats till Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS). 25

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi Kuntalaissa on määritelty konsernijohdon tehtävät. Konsernijohto vastaa kuntakonsernin johtamisesta, ohjauksesta ja konsernivalvonnan järjestämisestä. Funktionerna och uppgifterna inom HNS-koncernen ska ordnas och skötas produktivt, ekonomiskt, effektivt och kostnadseffektivt så att 1. de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin uppnås, 2. nödvändiga effektiviseringar, omstruktureringar och samordningar av verksamheten genomförs, 3. det reserveras medel i budgeten för ordnande av undervisning och forskning i hälsovetenskaper på universitetsnivå, 4. samkommunens ekonomi är i balans, 5. ansvaret för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är klart och tydligt inom varje sjukvårdsområde, annat resultatområde, affärsverk, balansenhet och dotterbolag, 6. det på varje nivå och i alla funktioner inom organisationen finns en tillräcklig internkontroll och så att ansvaret för en ändamålsenlig övervakning åligger varje organ och varje person i förmansställning, 7. befintliga risker som hänför sig till verksamheten, ekonomin eller andra omständigheter utreds och undviks samt har beredskap för skador så att de eller kostnaderna för dem inte orsakar störningar för HNS-koncernens verksamhet och finansiering, 8. betaltrafiken, finansieringen och placeringsverksamheten sköts produktivt, tryggt och ekonomiskt, 9. räntebärande främmande kapital utnyttjas endast när det är motiverat på ekonomiska eller verksamhetsmässiga grunder, och så att 10. verksamhetsstyrningen ordnas så att man i skötseln och användningen av rörelsekapital fäster uppmärksamhet vid att så lite kapital som möjligt binds vid funktionerna. I ekonomiplanen framläggs målen för utvecklingen av HNS-koncernens funktioner samt utreds hur funktionerna och investeringarna ska finansieras. Utgångspunkt för budgeten och den årliga verksamhetsplanen är de strategiska huvudmålen, förutsättningarna för hur de ska uppnås och de mål i ekonomiplanen som härleds ur dem. Fullmäktige uppställer målen för ekonomin, verksamheten och produktiviteten samt anvisar de resurser som krävs för att målen ska uppnås. Förbättringen av HNS produktivitet syftar till att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. En förbättring av produktiviteten förutsätter ett långsiktigt utvecklingsprogram. Centrala områden inom förbättringen av HNS produktivitet är följande: 1. förbättring av smidigheten i processerna och vårdkedjorna 2. ökning av arbetets produktivitet (bl.a. genom korrekt dimensionering av personal, flexibla arbetstider, främjande av kompetens och engagemang, utnyttjande av incitament samt belöning av produktivitetsförbättringar), 3. effektivare utnyttjande av kapacitet (lokaler och utrustning), 4. eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktioner samt skalfördelar, 5. nya sätt att arbeta samt innovationer. Produktivitetsmålet beaktas i sjukvårdsområdenas produktpriser till medlemskommunerna och övriga betalare. Produktpriserna måste stiga mindre än kostnaderna jämfört med föregående års jämförbara volymer. För stödtjänstenheterna fastställs en produktgruppsspecifik och volymviktad maximiförändring för prisnivån. Maxförändringen utgår från produktivitetsmålet. 26

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Budgeten och ekonomiplanen uppgörs i enlighet med de av fullmäktige godkända målen för verksamheten och ekonomin samt med beaktande av produktivitetsmålen och de organisatoriska förändringarna. Ekonomiplanen uppgörs för tre år, varav det första är budgetåret. Även investeringsplanen upprättas för tre år. Om budgetens bindande karaktär bestäms i motiveringarna till budgeten. Koncernstyrning HNS-koncernen leds som en enda helhet i enlighet med den godkända strategin och dess värden och mål. Varje organisatorisk nivå har klara ansvarsroller och befogenheter i enlighet med principen om en chef med övergripande ansvar. Förhållandet mellan HNS-koncernens sjukvårdstjänster och dess stödtjänster grundar sig på en beställar-utförar-modell (3 i förvaltningsstadgan 1.1.2010). I enlighet med bestämmelserna i kommunallagen leds HNS-koncernen av en samkommunsstyrelse som lyder under fullmäktige. Styrelsen har i uppgift att övervaka att de samfund i vilka samkommunen har bestämmande inflytande handlar enligt de mål för verksamheten och ekonomin som har fastställts av HNS fullmäktige. Det hör till styrelsen att övervaka att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med samkommunens mål och syften. Samkommunens verkställande direktör ansvarar för den operativa ledningen av koncernen. Verkställande direktören skall med hjälp av strategin och ledningssystemet sörja för verkställandet av koncernstyrningen och ägarstyrningen samt svara för att de mål som fullmäktige och styrelsen satt upp nås. Koncernsektionen Styrelsen beslutade den 17 december 2009 tillsätta en koncernsektion med uppgift att styra och övervaka stödtjänstenheterna. Koncernsektionen lyder under styrelsen och lägger fram förslag gällande riktlinjerna och principerna för koncernstyrningen samt om målen för dotterbolagen. Koncernsektionen följer upp att dotterbolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige och styrelsen har ställt upp samt sörjer inom sitt arbetsfält för att koncernövervakningen fungerar. 3.4 Intern kontroll och riskhantering Med intern kontroll och riskhantering avses interna förfaranden och verksamhetssätt som ingår i samkommunen HNS system för god ledning och förvaltning. Den interna kontrollen hör till riskhanteringens helhet och utgör ett väsentligt element i det dagliga lednings- och chefsarbetet. Med intern kontroll avses alla sådana åtgärder och metoder som syftar till att 1) upprätthålla och främja en resultatrik verksamhet inom samkommunen 2) trygga verksamheten i enlighet med anvisningar och bestämmelser 3) trygga informationssystemens tillförlitlighet 4) minimera, förutse och konstatera fel, misstag och missbruk 5) trygga att medel och andra resurser används omsorgsfullt och ekonomiskt. Genom riskhantering skapas mervärde genom att trygga uppnåendet av målen samt verksamhetens kvalitet, kostnadseffektivitet och kontinuitet. Riskhanteringen är föregripande och den reagerar på förändringar. Centrala risker som hotar funktioner och verksamhetsmiljöer identifieras och bedöms på samtliga organisationsnivåer och i alla funktioner, varefter beslut om nödvändiga åtgärder fattas. Kommunallagen (1.7.2012) har utökats med närmare bestämmelser om intern kontroll och riskhantering i samkommuner. Målet med lagreformen är att ge beslutsfattarna bättre och åskådligare uppgifter om riskerna än i dagsläget och att uppmuntra organisationer att skapa mer enhetliga strukturer för intern kontroll och riskhantering. 27

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Fullmäktige godkände principerna för HNS-koncernens interna kontroll och riskhantering 1.1.2013. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Enligt lagen ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. I förvaltningsstadgan ges föreskrifter om behörigheter och uppgiftsfördelning. Det operativa ansvaret för riskhanteringen ligger hos ledningen i resultatområdena, balans-, verksamhets- och ansvarsenheterna samt i affärsverken och dotterbolagen. Ledningens uppgift är att leda, styra och övervaka att detta lyckas inom respektive ansvarsområde. Var och en som är anställd på HNS ansvarar för att riskhanteringen omsätts i praktiken med hänsyn till de egna arbetsuppgifterna. Risker förknippas med alla delar av verksamheten. En del av riskerna hänför sig till omständigheter inom HNS och HNS-koncernen, medan andra är utifrån kommande risker. Vid riskhanteringen bör man koncentrera sig på väsentliga och betydande risker på bred front med beaktande av bl.a. operativa risker, ekonomiska risker och egendomsrisker. Genom försäkringar överförs en del av riskerna på försäkringsbolagen. Med årliga kartläggningar av försäkringsbehovet och utredningar av försäkringsskyddet kontrolleras att HNS försäkringsskydd är aktuellt och tillräckligt. Uppföljningen ingår i lednings- och förvaltningssystemet och är en del av den interna kontrollen och riskhanteringen. I anslutning till den operativa och ekonomiska rapporteringen får koncernledningen de centrala nyckeltalen för behandling och översikter som inkluderar de indikatorer som används inom uppföljningen. Koncernförvaltningens riskhanteringsexperter sammanställer regelbundet utredningar om läget inom riskhanteringen och den interna kontrollen till koncernledningen. Via det elektroniska riskhanteringssystemet som används på HNS, HNS-Risker, (HUS-Riskit) är det möjligt att identifiera och följa upp risker och bilda en övergripande bild av risksituationen. Avsikten är att precisera metoderna för rapportering och uppföljning under planperioden. Förfarandena för intern kontroll effektiviseras och metoderna för identifiering och bedömning av risker utvecklas. Målet är att främja genomförandet av riskhanteringsförfaranden som uppfyller de nationella standarderna. 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning Enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning (2013) och kommunallagen (2012) ska det i verksamhetsberättelsen finnas en utredning över hur den interna kontrollen och den därtill knutna riskhanteringen har ordnats. I utredningen anges även om det påvisats brister i kontrollen under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen under den gällande uppföljningsperioden. Om brister och fel har upptäckts i samkommunens interna kontroll och riskhantering, ska dessa redogöras för och förslag ges för hur de ska åtgärdas. Enligt kommunallagen är de redovisningsskyldiga ansvariga för att den interna kontrollen och riskhanteringen ger resultat, och därför ska man avtal om förfarandena för uppföljningen. Därför ska styrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram en redogörelse (bekräftelse gällande den interna kontrollen) om den interna kontrollen, riskerna, osäkerhetsfaktorerna och koncernkontrollen. Koncernbolagen ska rapportera till koncernledningen om betydande risker samt om riskhanteringen funktion och tillräcklighet (i enlighet med koncernanvisningen). Om nya och betydande risker observeras under räkenskapsperioden, ska man omedelbart rapportera om dem och om metoderna att kontrollera dem till de instanser som har övervakningsansvar och för samkommunens ledning. Samkommunens redogörelser betonar ledningens ansvar för den interna kontrollen, riskhanteringen och koncernkontrollen. Syftet med redogörelsen är också att öka ledningens 28

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen och personalens medvetenhet om betydelsen av intern kontroll samt att öka det allmänna förtroendet. Redogörelsen ska baseras på dokumenterad information. För redogörelserna om samkommunens interna kontroll, riskhantering och koncernkontroll gör HNS verksamhetsenheter och dotterbolag självutvärderingar i systemet HNS-Risker. Vid uppgörandet av redogörelsen för intern kontroll och riskhantering används den internationellt etablerade bedömningsramen (COSO-ERM) som utvärderingsenkäten bygger på. Enkäten för redogörelsen över koncernkontrollen genomförs i enlighet med rekommendationen av bokföringsnämndens kommunsektion (2013). Enkäterna genomfördes och sammanställdes av koncernförvaltningens riskhanteringsexperter. Delområdena inom redogörelsen för intern kontroll är; ledning och administration (verksamhetsmiljön), uppställande av mål och uppföljning av uppnåendet av målen, övervakningsåtgärder, riskhantering, information och informationsgång samt rapportering. Delområdena för redogörelsen för koncernkontroll är; behörighet och ansvarsfördelning inom koncernstyrningen, utfärdande av anvisningar, uppställande av koncernmål och uppföljning av uppnåendet av målen, uppföljning, analys och rapporteringsmetoder gällande resultaten för dottersammanslutningarnas verksamhet och sammanslutningarnas ekonomiska situation, användningen av centraliserade koncernfunktioner och -tjänster samt riskhantering i dottersammanslutningarna. Om brister eller fel observerats i den interna kontrollen och riskhanteringen eller i koncernkontrollen ska de rapporteras och förslag på åtgärdande av dem läggas fram i uttalandet. Självutvärderingsenkäterna genomförs i det elektroniska riskhanteringssystemet (HNS-Risker). Enkäten utvecklas vidare. 29

BU 2015 Budgetens struktur och bindande karaktär 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Genom budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för fyra år. Som jämförelsebas för budgetförslaget för 2015 används prognosen för 2014 ( 7+5 ) som gjordes upp i september. I allt budgetmaterial används konsekvent på både samkommunsnivå och enhetsnivå årsprognosen för 2014 som gjordes upp i september. Prognosen för år 2014 som presenteras i budgetmaterialet innehåller inte en eventuell ökning av patientförsäkringens kumulativa reserveringar på grund av att ärendet inte ännu är klart. Styrelsen för Patientförsäkringscentralen behandlar ärendet 26.11.2014. Budgetens första del behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen samt målen för verksamheten och ekonomin. Dessutom presenteras budgetens struktur och dess bindande karaktär, principerna för produktifiering, prissättning och fakturering samt undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten. I delen Planering av verksamheten och ekonomin ingår resultatbudgeten, som behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, och i bilaga 9 finns samkommunens sammanställda resultat- och finansieringskalkyler för år 2015 I investeringsbudgeten presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur samt de olika resultatområdenas investeringsplaner för åren 2015 2018.. I finansieringsbudgeten presenteras samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för åren 2015-2017. I personalplanedelen presenteras tyngdpunkterna i personalledningen, en kompetensutvecklingsplan och en personalstrukturplan, och i bilaga 8 en numerisk personalplan. I budgetboken som behandlas av fullmäktige ingår i enlighet med revisorernas anvisningar de resultatområdesspecifika centrala nyckeltalen, fastän styrelsen godkänner dispositionsplanerna för resultatområdena. För affärsverken presenteras affärsverkens budgeter och ekonomiplaner samt för dotterbolagen (HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy) budgeterna inklusive de verksamhetsrelaterade och ekonomiska målen. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Styrelsen godkänner resultatområdenas dispositionsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Utöver budgeten för samkommunen HNS har varje sjukvårds- och resultatområde och stödtjänstsenhet utarbetat en mer detaljerad enhetsspecifik dispositionsplan. Av de enhetsspecifika planerna upprättas sammandrag: Sjukvårds- och resultatområdena, De sjukvårdsrelaterade stödtjänsterna, De övriga stödtjänsterna. 4.2 Budgetens bindande verkan Bindande mål och resultatmål Samkommunen På samkommunsnivå i förhållande till fullmäktige består de bindande målen av sex ekonomiska mål. 30

BU 2015 Budgetens struktur och bindande karaktär Målet för ekonomiplaneperioden 2015-2017 är en balanserad ekonomi. Utgångspunkten är att täcka det ackumulerade underskottet från tidigare perioder (-2,7 milj. euro). Resultatmålet för 2015 är ett underskott på 1,5 miljoner euro och för ekonomiplaneåren 2016 2017 ett nollresultat, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2015 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Med bindande nettokostnader avses kostnaderna för specialistvårdens serviceproduktion som påförs medlemskommunerna. De bindande nettokostnaderna är lika stora som medlemskommunernas betalningsandel minskat med räkenskapsperiodens resultat (underskottet ökar de bindande nettokostnaderna och överskottet i sin tur minskar de bindande nettokostnaderna). HNS-samkommunens bindande nettokostnader: Bindande nettokostnader BS 2013 BUF 2015 Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) Verksamhetskostnader 1 721 116 1 757 285 1 766 004 1 793 040 + räntekostnader 2 792 4 000 3 000 3 500 + övriga finansiella kostnader 11 760 11 739 11 753 11 761 + avkrivningar 103 280 106 564 103 911 110 027 = Verksamhetskostnader 1 838 947 1 879 587 1 884 667 1 918 327 - övriga försäljningsintäkter 36 984 37 662 39 198 39 199 - avgiftsintäkter 58 626 59 586 60 484 61 322 - understöd och bidrag 8 206 8 171 8 345 7 368 - övriga verksamhetsintäkter 37 455 38 407 38 946 37 362 - ränteintäkter 1 365 1 064 1 014 517 - övriga finansiella intäkter 140 120 203 100 = Verksamhetens nettokostnader 1 696 171 1 734 577 1 736 477 1 772 460 Försäljningsintäkter av sjukvårdsverksamhet 285 017 290 778 273 492 292 317 Bindande nettokostnader 1 411 154 1 443 800 1 462 985 1 480 143 Förändr. % jämfört med föreg. år 2,3 % 3,7 % 1,2 % Förändr. % jämfört med budgeten 2,5 % Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det sammanlagda beloppet för samkommunens HNS investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsbudget uppställs maxbeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Samkommunen betalar ägarkommunerna 3 procent ränta på grundkapitalet. Bindande mål 1 000 euro Räkenskapsperiodens resultat -1 500 Bindande nettokostnader 1 480 143 Det totala beloppet av resultatområdenas investeringar 147 000 Ökning av långfristiga lån 90 000 Minskning av långfristiga lån -10 238 Förändring i utlåning netto -5 255 31

BU 2015 Budgetens struktur och bindande karaktär Affärverken Som bindande ekonomiskt mål för affärsverken uppställs ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödserviceenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur det bindande produktivitetsmålet på 1,5 4,0 procent. Bindande mål Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euroa) Produktivitetsmål Förändring i prisnivå Ökning av långfristiga lån (Milj. euro) Ränta på grundkapitalet Affärsverken HNS-Apotek *) 0,0 2,0 % -1,8 % 0,0 3,0 % HNS-Bilddiagnostik 0,0 2,0 % 2,2 % 0,0 3,0 % HUSLAB 0,0 2,0 % -0,1 % 0,0 3,0 % Ravioli 0,0 1,8 % 2,5 % 0,0 3,0 % HNS-Desiko 0,0 1,8 % -0,7 % 0,0 3,0 % HNS-Logistik *) 0,0 4,0 % -3,6 % 0,0 3,0 % HNS-Servis 0,0 1,5 % 0,3 % 0,0 3,0 % *) I produktivitetsmålet har andelen läkemedel och förbruknigsartiklar som förmedlas inte tagits i beaktande. I samband med affärsverkens budgetberedning bedöms behovet av långfristiga lån och uppställs ett maxbelopp för dessa lån. Affärsverken betalar 3 % i ränta på grundkapitalet. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över-/underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgeter, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolitiken och de mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Dotterbolagen Mål för verksamheten och ekonomin uppställs även för HNS-Fastigheter Ab och, i samråd med Helsingfors stad, för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy uppställs produktivitetsmålet 2 % som ekonomiskt mål för räkenskapsperioden 2015. För enheterna uppställs därmed nollresultatmålet. För Hyksin kliiniset palvelut Oy ställs ett positivt resultatmål samt ett mål på 7 % för kapitalavkastningen. Dottebolag Bindande mål Räkenskapsperi odens resultat (1 000 euro) Produktivitetsmål Mål för kapitalavkastning HNS-Fastigheter Ab 0,0 2,0 % Uudenmaan Sairaalapesula Oy 0,0 2,0 % Hyksin kliiniset palvelut Oy positivt 7,0 % Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut stödja uppnåendet av koncernens mål. 32

BU 2015 Budgetens struktur och bindande karaktär Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster I nedanstående tabell anges de bindande målen för år 2015 i fråga om anslag och beräknade inkomster i resultatbudgeten, investeringsbudgeten och finansieringsbudgeten. (1 000 euro) Bindning 1) ANSLAG 2) BERÄKNADE INKOMSTER B / N BUF2015 BUF2015 RESULTATBUDGET Samkommunens verksamhetskostnader 2) N 1 480 143 Övriga finansiella kostnader INVESTERINGSBUDGET HNS resultatområden B 147 000 Affärverken B 19 080 B FINANSIERINGSBUDGET Förändringar i utlåningen N 5 255 Ökning av utlåningen Minskning av utlåning Förändringar i lånestocken Ökning i långfristigt lånebestånd B 90 000 Minskning i långfristigt lånebestånd B 10 238 YHTEENSÄ 1 661 716 90 000 1) N = bindning enligt nettoanslag; B = bindning enligt bruttoanslag 2) Anslag = Samkommunens bindande nettokostnader (medlemskommunernas betalningsandel med tillägg för räkenskapens underskott; om räkenskapsperiodens resultat är noll = medlemskommunernas betalningsandel) Se formeln för bindande nettokostnader i tabellen HNS-samkommunens bindande nettokostnader i början av detta stycke. 33

BU 2015 Produktifiering, prissättning och fakturering allmän motivering 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING 5.1 Produktifiering och prissättning I enlighet med grundavtalet utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Principerna för prissättningen bestäms av fullmäktige, medan styrelsen godkänner priserna vid de skilda sjukhusen. Målet är en mer flexibel och marknadsorienterad produktifiering och prissättning som reagerar snabbare på förändringar i efterfrågan och utbud. I fråga om produktifieringen tillämpas samma principer vid alla sjukhus och enheter i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen och faktureringen av vårdoch behandlingstjänsterna bygger på NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesökstjänster samt på andra tjänster och på tjänster som bygger på kapitationsfakturering. Dessutom kan mellanprestationer enligt prestationsprislistan säljas som separata tjänster eller som delar av tjänstepaket. Kommunerna faktureras enligt den faktiska användningen av service. Priserna på vård- och behandlingstjänsterna fastställs separat för varje sjukvårdsområde så att de motsvarar kostnaderna. Denna princip innebär att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna förorsakar. Priserna per produkt fastställs utifrån en kostnadsberäkning som görs separat för varje sjukvårdsområde. De allmänna principerna för kostnadsberäkningen är gemensamma för hela sjukvårdsdistriktet och prisbildningen för varje produkt görs på gemensamma grunder. Sjukvårdsområdenas produktspecifika priser varierar efter hur krävande vården är och på grund av att patienterna är olika. Den vård som ges vid universitetssjukhuset är ofta mer krävande än den som ges vid samkommunens andra sjukhus eller enheter, även om vården hänförs till samma NordDRG-grupp. Målet för 2015 är en förbättring av produktivitetsutvecklingen inom samtliga sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna. Genom ökad produktivitet och bättre kostnadshantering blir det möjligt att utföra konkurrenskraftig prissättning och serviceproduktion som täcker kostnaderna. Prissättningen under budgetåret 2015 grundar sig på utfallet av kostnaderna för mellanprestationer år 2013, och dessa justeras med den vid budgetberedningen uppskattade förändringen i kostnadsnivån åren 2014 och 2015 samt förändringarna i verksamheten åren 2014 och 2015. De slag av mellanprestationer för vilka HNS beräknar kostnaderna per enhet är vårddagar, poliklinikbesök, operationer, andra behandlingsåtgärder, bilddiagnostiska undersökningar, laboratorieundersökningar, dyra läkemedel, dyra förbrukningsartiklar och hjälpmedel. Produktivitetsmålet för 2015 uppställdes till 1,45 procent för alla sjukvårdsområden med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde, där målet är 0,4 procent. Det för verksamheten uppställda produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesöksprodukter. Service som faktureras enligt prestationsprincipen beaktas inte i produktivitetsmålet. Härigenom minskar risken för att externa kommuner och andra betalare subventioneras på medlemskommunernas bekostnad. På samkommunnivå bör den genomsnittliga ökningen i priserna på serviceprodukter följa den tillåtna förändringen i prisnivån, vilket är 1,05 % i jämförelse med budgeten för år 2014. Vid fastställandet av den tillåtna förändringsprocenten i prisnivån har man beaktat den genomsnittliga förändringen i kostnaderna i hela samkommunen år 2015, effekterna av de ändringar i verksamheten som avtalats om vid budgetberedningen, överskottet för år 2014 enligt den senaste prognosen samt produktivitetsmålet för år 2015. I de årliga kostnadsberäkningarna beräknas kostnaderna för produktion av mellanprestationer på basis av föregående års bokslutsuppgifter. I prissättningen av mellanprestationer justeras mellanprestationskostnaderna så att de motsvarar prissättningsårets kostnadsnivå. Priserna för sjukvårdstjänster bildas av det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de mellanprestationer som hänför sig till tjänsterna. Produktivitetsmålet beaktas i produktpriserna. 34

BU 2015 Produktifiering, prissättning och fakturering allmän motivering I produktifieringen av vård- och behandlingstjänster föreslås inga betydande förändringar år 2015, men prissättningen och faktureringen av tjänsterna kan tillämpas mer flexibelt under beaktande av förändringar i efterfrågan och utbud. Principerna för produktifiering och prissättning av vård- och behandlingstjänsterna för åren 2015 2016 presenteras i bilaga 2. 5.2 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter maksut Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om prehospital akutsjukvård och social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård överförde ansvaret för ordnande av akutvården från de enskilda kommunerna till sjukvårdsdistriktet. Samtidigt inlemmades helt nya uppgifter i akutvårdsservicen. Enligt HNS styrelses beslut (24.1.2011) ordnades akutsjukvården som sju funktionella helheter i de olika sjukvårdsområdena. HUCS sjukvårdsområde indelas i tre områden. På HUCS sjukvårdsområde har akutvården i sin helhet fungerat i den nya formen från början av 2014. HUCS sjukvårdsområde delas upp i tre funktionella områden, dvs. Helsingfors, Jorv (Esbo, Kyrkslätt och Grankulla) Pejas (Vanda och Kervo). Inom Helsingfors stads område har räddningsverket varit den enda kontraktsleverantören av prehospital akutsjukvård. I Jorvs område sköts denna service av Västra Nylands räddningsverk och i Pejas område av Mellersta Nylands räddningsverk. Den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde sköts fr.o.m. 1.1.2015 av akutsjukvårdsenheten vid resultatenheten Akut, som själv producerar läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutsjukvården. HUCS sjukvårdsområde betalar dessutom en del av HNS kostnader för datasystem och apparatur som behövs i den prehospitala akutsjukvården. Västra Nylands sjukvårdsområde har ingått avtal om akutvårdstjänsterna med Västra Nylands räddningsverk. Avtalet träder i kraft 1.1.2015. Beslutet har överklagats hos Helsingfors förvaltningsdomstol och marknadsdomstolen, men akutvården inleds under räddningsverkets ledning i årsskiftet 2014 2015. Lojo sjukvårdsområde har avtal om ordnandet av den prehospitala akutsjukvården med Vihdin sairaankuljetus Oy. Förstaresponsverksamheten köps av Västra Nylands räddningsverk. Lojo sjukvårdsområde säljer till Västra Nylands sjukvårdsområde tjänster som ansvarig läkare för akutvården och fältledningsenhetstjänster. Västra Nylands sjukvårdsområdes andel av kostnaderna för dessa är 40 procent. 35