Finansforums Sparbarometer 1/99



Relevanta dokument
Sparbarometern QII 2013

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

Andra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer

Sparbarometern QIV 2012

Sparbarometern QIII 2011

Sparbarometern QI 2013

Sparbarometer. Tredje kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Sparbarometern QI Sparbarometern första kvartalet

Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet

Sparbarometern QIV 2011

Sparbarometern QIV Sparbarometern fjärde kvartalet

Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet

Sparbarometern. Sparbarometern fjärde kvartalet

Sparbarometern QI Sparbarometern första kvartalet

Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå

Stark börsutveckling minskade skuldkvoten

Sparbarometern QIII Sparbarometern tredje kvartalet

Sparbarometern. Sparbarometern tredje kvartalet

Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten

Sparbarometern. - tredje kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot S T A T I S T I K R A P P O R T 1(10)

Sjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet

6 Mars 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal

Sparbarometer kvartal

Sparbarometer kvartal

12 Juni 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet

17 September 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal

Stark boprisutveckling driver hushållens förmögenhet

Ny rekordförmögenhet tack vare börs och bostäder

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet

Sparbarometern fjärde kvartalet 2013

Handelsbanken Tredje kvartalet oktober 2005

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Bolånestatistik januari augusti 2004

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Sparbarometern tredje kvartalet 2011

Fondspararundersökningen 2014

Sparbarometern andra kvartalet 2012

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1

Sparbarometern fjärde kvartalet 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond års bästa korta räntefond

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Sparbarometer. Fjärde kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Finansräkenskaper 2010

Fondspararundersökning 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport

Delårsrapport 1 januari - 31 mars 2001

Bolånemarknaden i Sverige

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Lärdomar för småspararen från en stor låntagare

Handelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003

Sparbarometern 2015 FM0105

Splittrad marknad och lågt risktagande

Kvinnor och män som fondsparare

Privat pensionssparande

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Finansinspektionens författningssamling

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Risk och Framtidstro

Delårsrapport Januari - juni 2016

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012

Inledning om penningpolitiken

Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning

Avgifterna på fondmarknaden 2017

Fondsparandets fördelning 2010

Provisionsintäkterna har ökat med 8 % till 11,2 Mkr (10,4 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från värdepappersförmedling och försäkringar.

1 Halvårsrapport januari juni Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per HALVÅRSRAPPORT.

Inledning om penningpolitiken

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI JUNI 2013 Lucent Oil AB (publ)

Bolånemarknaden i Sverige

Fondsparandets fördelning

Avgifterna på fondmarknaden 2014

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

Fondsparandets fördelning

Plain Capital ArdenX

Sparbarometern 2016 FM0105

Finansräkenskaper 2009

Pressträff. Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening. 17 januari 2019

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11

Finansräkenskaper 2015

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Delårsrapport januari mars 2011 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 2. Hushållens tillgångar

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

)LQDQVUlNHQVNDSHUWUHGMHNYDUWDOHW. )LQDQVLHOODWLOOJnQJDUR KVNXOGHUI UROLNDVDPKlOOVVHNWRUHU

FöreningsSparbanken Kv Jan Lidén

Delårsrapport 1 januari - 31 mars 2000

sfei tema företagsobligationsfonder

Transkript:

99-2-16 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som hänt sedan 1995, ställningen vid årsskiftet 1998/99 samt vad som hände sista kvartalet 1998. Siffrorna bygger på en ny snabbstatistik som Finansforum har utvecklat i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB, se bilaga 1. Vi kommer att rapportera Hushållens finansiella tillgångar och skulder 1995-1998 Vinnare och förlorare bland sparformerna sedan 1995, under 1998 och fjärde kvartalet 1998 Aktiesparandets och räntesparandets andelar av sparportföljen Bankinlåningens andel av sparportföljen Det bundna sparandets (försäkringssparande) andel av sparportföljen Sparande med högt förvaltningsinslag (fond- och försäkringssparande) jämfört med sparande på egen hand Nya sparformer jämfört med de traditionella Egna aktier/aktiefonder ~~~~~~~~~~~ Gunnar Eliasson, VD Finansforum, 8/545 3 36, kommenterar rapporten. Huvudmän är FöreningsSparbanken, Handelsbanken, MeritaNordbanken, OM Gruppen, Skandia, S E B, SPP, Riksgäldskontoret och SBAB adress Kungsträdgårdgatan 16, 111 47 Stockholm, telefon vx 8-545 3 36 telefax 8-545 3 361, e-post info@finansforum.se

1. Hushållens finansiella tillgångar och skulder 1995-1998 Finansiella tillgångar, 1389 1598 1819 1942 Skulder, 818 842 89 948 Finansiell nettoförmögenhet, mdr 571 756 929 994 Nettoförmögenhetens förändring under året, mdr 185 173 65 - därav nysparande netto, mdr 38,9 8,6-15,1 - Ökningen i hushållens nettoförmögenhet sedan 1995 beror till en helt dominerande del på värdetillväxt (i aktiemarknaden) och endast marginellt på nysparande. - Efter tre kvartal med ett nysparande nära noll skedde en kraftig minskning under det sista kvartalet 1998. Nedgången under fjärde kvartalet kan delvis betraktas som säsongsmässig, men den är större än under de senaste åren. Under fjärde kvartalet 1997 var utfallet 4 mdr och under fjärde kvartalet 1996-11 mdr Finansiell nettoförmögenhet/ Disponibel inkomst, % 62, 81,7 1 12,6 Skulder/ Disponibel inkomst, % 88,7 9,9 95,7 97,8 Hushållens skuldkvot 58,9 52,7 48,7 48,1 (Skulder/Tillgångar) - Skulderna stiger snabbare än de disponibla inkomsterna, men skuldkvoten är fortfarande betydligt lägre än 1989/9 då den låg på drygt13 %. - Den finansiella nettoförmögenheten i förhållande till disponibel inkomst växer också snabbare än hushållens skuldsättning, vilket tyder på större försiktighet hos hushållen än under den senaste finanskrisen.

Figur 1-25 2 15 1 5 Totala finansiella tillgångar vid årets slut Totala skulder vid årets slut Finansiell nettoförmögenhet Figur 2-2 15 1 5-5 1996 1997 1998 Nettoförmögenhetens förändring under året - därav nysparande netto Figur 3-12 1 8 6 4 2 1996 1996 1997 1998 Hushållens skuldkvot (Skulder/Tillgångar) Finansiell nettoförmögenhet/disponibel inkomst, % Skulder/Disponibel inkomst, %

2. Vinnare och förlorare bland sparformerna Förändringar sedan 1995, : 1. Fonder 185,7 2. Försäkringssparande 179,7 3. Enskilda aktier 177,8 4. Obligationer -16,2 5. Bankinlåning - 24,4 Förändringar under 1998, : 1. Fonder 51,8 2. Försäkringssparande 48,2 3. Enskilda aktier 23,9 4. Obligationer - 4,3 5. Bankinlåning - 15,8 1998, fjärde kvartalet, transaktioner : 1. Försäkringssparande 12, 2. Obligationer 5,9 3. Fonder 1,8 4. Bankinlåning - 22,3 5. Enskilda aktier (uppgifter saknas) Sparformernas ställning vid årets slut, : Bank (inkl allemansspar) 452 472 44 425 Fonder 128 168 262 314 Aktier 238 315 392 416 Obligationer 161 159 149 145 Försäkringssparande 296 352 428 476

Figur 4 6 4 2 Bank (inkl allemansspar) Fonder Aktier Obligationer Försäkringssparande

3. Aktiesparandets och räntesparandets andelar i portföljen Aktier och aktiefonder, 389 521 699 766 Bankinlåning, obligationer, Räntefonder, 626 645 61 69 Andel räntesparande i portföljen (%) 62 55 47 44 Andel aktiesparande I portföljen (%) 38 45 53 56 Figur 5 8 6 4 2 Andel räntesparande i portföljen (%) Andel aktiesparande I portföljen (%) - Det har skett en dramatisk omsvängning från ränte- till aktiesparande sedan 1995. Aktieandelen har ökat från 38% till 56% av sparportföljen, medan räntesparandet sjunkit från 62 till 44 %. Det innebär också att risken i hushållens sparportfölj ökat.

4. Bankinlåning/totala finansiella tillgångar Bankinlåning (inkl allemansspar) vid årets slut, 452 472 44 43 Bankinlåning/ finansiella tillgångar, % 32,5 3,5 24,2 22,1 - Hushållen håller en allt mindre del av sina tillgångar i den mest likvida tillgången, bankboken. 1995 var en tredjedel av de finansiella tillgångarna banksparande, idag är det bara drygt 2 procent. Detta understryker att hushållen dragit ned sitt buffertsparande och blivit mer placeringsbenägna under perioden.

5. Det bundna sparandets (försäkringssparande) andel av portföljen Bundet sparande 296 352 428 476 (försäkringssparande) Bundet sparande/ samtliga finansiella tillgångar, % 21,5 22,1 23,5 24,5 - Det bundna sparandet har sedan 1995 vuxit trendmässigt och motsvarar nu nära 25 procent av tillgångarna. Även här är värdetillväxten i försäkringsbolagens portföljer en viktigare förklaring än ökat nysparande. 6. Fond- och försäkringssparandets andel av portföljen Fond- och försäkringssparandet, sammanlagt, 424 52 69 79 Andel av totala tillgångarna, % 3,6 32,5 37,9 4,7 - Hushållen har sedan 1995 överlåtit en växande andel av sina tillgångar till försäkringsbolagens och fondbolagens förvaltning, men att andelen har vuxit från 3 till 4 procent beror framförallt på värdetillväxten i aktiemarknaden.

7. Nya sparformer jämfört med de traditionella. Ett antal nya sparformer har sett dagens ljus under de senaste decennierna, bl a fonder, fondförsäkringar och privatobligationer. Nya sparformer, 278 349 467 547 Andel av portföljen, % 2 21,8 25,6 28,1 - De nya sparformernas andel av sparportföljen fortsätter att växa. De har sedan 1995 ökat från 2 till närmare 3 procent av tillgångarna, även om det framförallt är en effekt av värdetillväxten på aktiemarknaden. 8. Direktägda aktier/aktiefonder Direktägda aktier, 238 315 392 416 Andel av hushållens totala aktieportfölj, % 67,2 67,2 61,5 59,8 - Direktägandet i aktier har trendmässigt minskat sedan 1995. Drygt 4 procent av hushållens aktieinnehav ligger nu i aktiefonder.