Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet
|
|
- Viktoria Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sparbarometer kv Privatekonomi Mars 215
2 Sammanfattning Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Bruttoförmögenheten för första gången över 15 biljoner kronor Nettoförmögenheten för första gången över 12 biljoner kronor Stark börs driver upp tillgångsvärden 36 miljarder in i premiepensionssystemet Bostadsvärden steg med 12 procent under 214 Skuldökningstakten håller i sig, 5,6 procent Årets fjärde kvartal bekräftar de senaste årens trend, att hushållens samlade tillgångar växer i snabbare takt än skulderna. Det innebär att svenska hushålls samlade nettoförmögenhet, tillgångar minus skulder, aldrig varit större än nu. Vid utgången av 214 uppgick nettoförmögenheten till miljarder kronor. Tillväxten drivs i huvudsak av fortsatt stigande bostadspriser och en stark börsutveckling. Skuldsidan hos hushållen stiger med 5,6 procent i årstakt och landar per sista december på ca miljarder. Tillväxttakten accelererar för närvarande men kommer från en relativt låg nivå, vilket begränsar effekten på utvecklingen av nettoförmögenheten Hushållens nettoförmögenhet De samlade tillgångarna som hushållen har i sin balansräkning består av bostäder, försäkringar (traditionell och fond), fondsparande, sparkonto, premiepension och obligationssparande. De två absolut största tillgångarna, bostadsstocken och traditionella försäkringar, utgör närmare 6 procent av den samlade förmögenheten. Det innebär att nettoförmögenheten till stor del drivs av värdeförändringar i bostäder och försäkringstillgångar och inte så mycket av det kvartalsvisa nysparandet. Med det sagt så uppvisar hushållen ett ovanligt stort nysparande under helåret 214, det högst uppmätta nysparandet under Sparbarometerns 2 år långa historik. Därutöver återspeglar det senaste kvartalets sparande det vanliga säsongsmönstret med en premiepensionsinsättning, relativt lågt nysparande inom försäkringar och ett relativt högt banksparande. Även en uppåtgående börstrend och sjunkande boräntor kan ha bidragit till hushållens ökade sparbenägenhet. Premiepension Utöver nysparande steg hushållens bostadstillgångar (villor och bostadsrätter) med 2 procent under kvartalet, vilket motsvarar en värdeförändring på 129 miljarder. Även hushållens kollektiva försäkringstillgångar, som återfinns i kategorin övrigt, står för en betydande del av den ökade nettoförmögenheten under fjärde kvartalet. Q4 214 Obligationer Fonder Fondförsäkring Traditionell försäkring Bankinlåning Mdr sek Ingående värde Nysparande +65 Värdeförändring direktägda aktier +111 Värdeförändring bostäder +129 Värdeförändring övrigt +35 Utgående värde Skulder Nettotillgångar Sparbarometer mars 215
3 Tillgångsstock Svenskarna har aldrig sparat så mycket som under 214 Svenskarnas tillgångar uppgår till miljarder kronor Högt nysparande under hela 214 Stockholmsbörsen steg med 6 procent under fjärde kvartalet Hushållens nysparande 1 Svenskarnas samlade förmögenhet steg med 61 miljarder kronor (4,1 procent) under fjärde kvartalet till miljarder kronor. Kombinationen av en stark avslutning på börsåret, ett högt nysparande och fortsatt stigande bostadspriser bidrog till den högsta tillgångsökningen ett enskilt kvartal sedan tredje kvartalet Hushållens förmögenhet per tillgångsslag Miljarder kr Bostäder Traditionell försäkring Direktägda aktier Bankinlåning Fonder Fondförsäkring Premiepension Obligationer m m Bostäder är för närvarande ett tillgångsslag i fokus, framförallt på grund av den snabba prisutvecklingen och den därtill hörande stigande skuldsättningen för hushållen. Eftersom bostäder är en så stor del av de totala tillgångarna, har förändringar i bostadsstockens värde ett stort genomslag på hushållens samlade förmögenhet. Samtidigt kan det konstateras att även om man bortser från hela bostadsstockens värde vid beräkningen av hushållens tillgångssida, överstiger fortfarande de resterande tillgångarna skulderna med 2,5 gånger. Högt nysparande under hela 214 Hushållens kvartalsvisa nysparande följer de sedvanliga säsongsvariationerna. Årets andra kvartal har oftast ett högt sparande på grund av att skatteåterbäringen kommer in på hushållens sparkonton, för att sedan minska under tredje kvartalets semesterperiod. Sedan ökar sparandet igen i slutet av året, till stor del beroende på att premiepensionen inbetalas under december. Även om säsongseffekterna är sig lika så är nivåerna på det samlade nysparandet unikt höga. 5 De senaste 12 månadernas nysparande uppgick till 23 miljarder kronor, vilket är det högsta som uppmätts sedan Sparbarometerns första helårsnotering Bra börsklimat, låga räntor och starka balansräkningar hos hushållen är några faktorer som bidragit till högre sparaptit. Det ska också noteras att allt nysparande inte går in i tillgångar som är lätt åtkomliga för hushållen. Uppemot var tredje krona av hushållens nysparande är låsta pengar i form av tjänstepensionsplaner och insättningar till premiepensionen. Hushållen tror på diversifiering Svenska hushåll har totalt sett ett väl diversifierat sparande, i alla fall om man ser till hur de fördelar sina tillgångar mellan aktier, räntor och bostäder. Tillgångarna fördelas med miljarder kronor i ränteplaceringar (+ 2,1 procent från föregående kvartal), miljarder kronor i aktierelaterat (+ 8,8 procent) och miljarder kronor i bostäder (+ 2, procent). Att sparandet är diversifierat på aggregerad nivå säger dock förstås ingenting om hur riskspridningen ser ut i det enskilda hushållets sparande Hushållens tillgångar Aktier Räntor Bostäder Sparbarometer mars 215 3
4 Skuldstock Skuldökningstakten fortsätter att accelerera Skuldökningstakten fortsätter att öka Hushållens bolån 76 procent av skulderna Nyupplåningen understiger nysparandet Hushållens skulder är en omdiskuterad del av svenskarnas privatekonomi. Hushållens samlade skulder var vid utgången av det fjärde kvartalet 214, miljarder kronor, fördelat mellan bolån, studielån hos CSN, konsumtionskrediter och övriga lån hos finansbolag. I absoluta tal steg upplåningen med 48 miljarder det senaste kvartalet, att jämföra med nysparandet på 66 miljarder. Det kommande amorteringskravet på nya bolån aviserades av Finansinspektionen under fjärde kvartalet, men påverkade inte på något märkbart sätt hushållens upplåningstakt. Det återstår att se vilka effekterna blir när förslaget implementeras men en del av syftet är ju att minska skuldstocken genom att bromsa utlåningen och öka återbetalningen. 14,% 12,% Hushållens upplåningstakt Årlig procentuell förändring 14,% 12,% Hushållens skuldstock 1,% 8,% 6,% 4,% 1,% 8,% 6,% 4,% 1 5 2,% 2,% 1,%,% Bostad Övrigt CSN Konsumtion Eftersom en så stor del av hushållens skuldstock utgörs av bostadslån, påverkas den av det som händer på bostadsmarknaden såsom stigande bostadspriser, sjunkande bolåneräntor och lågt bostadsbyggande. Ju dyrare bostäderna blir desto större bostadslån behöver hushållen ta och desto större blir den totala skuldstocken. Även bristen på hyresrätter och det faktum att många hyresrätter har ombildats till bostadsrätter gör att fler hushåll tar på sig bostadslån och därmed stiger hushållens aggregerade skulder. Bolånens andel av skuldstocken stiger Förutom att bostadslånen utgör den största delen av skuldstocken, och att de totala skulderna växer, ökar även bostadslånen som andel av den totala skuldstocken. Enligt grafen nedan ser vi hur bolånen som andel av hushållens skulder stigit från knappt 66 procent till 76 procent de senaste 1 åren. Hushållens skuldsida är med andra ord mycket exponerad mot bostadsmarknaden, till skillnad från tillgångssidan där hushållen är mer diversifierade. 8% Bolån som andel av skuldstocken 8% Upplåningstakten håller i sig Historiskt har hushållens upplåningstakt varit betydligt högre än dagens nivå på 5,6 procent. Med undantag för ett hack i kurvan i samband med finanskrisen 28 minskade skuldökningstakten under praktiskt taget hela perioden 26 till 212. Vid slutet av 212 började hushållen dock återigen att låna i snabbare takt och har följt det spåret de senaste åtta kvartalen. Noteras bör också att även om skuldökningstakten föll under ett antal år så var den aldrig under (eller nära) noll, dvs. bruttoskulden har vuxit hela det senaste decenniet. När upplåningstakten nu vänder uppåt så gör den det från betydligt högre skuldnivåer än vi sett tidigare. 76% 72% 68% 64% 6% 76% 72% 68% 64% 6% Sparbarometer mars 215 4
5 Hushållens skuldkvot Stigande nettoförmögenhet pressar ner skuldkvoten Stark balansräkning pressar ner hushållens skuldkvot till sjuårslägsta Fallande räntekvot i takt med negativ reporänta Hushållens skuldkvot har diskuterats flitigt de senaste åren, ofta i bekymrade ordalag. Ofta avses då en skuldkvot som uttrycker skulder som andel av de disponibla inkomsterna. Med denna definition har vi nu en skuldkvot på ca 175 procent vilket är högt både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. Räknar man bara med de hushåll som faktiskt har skulder så är motsvarande kvot runt 35 procent och båda dessa mått beräknas stiga ytterligare de närmaste åren. Relationen mellan skulder och inkomster är förstås viktig eftersom de disponibla inkomsterna behöver vara tillräckligt stora för att hushållen ska kunna finansiera sina ekonomiska åtaganden, inklusive räntor och amorteringar på lånen. Men det är inte det enda relevanta måttet på hushållens skuldsättning. Lika relevant som att jämföra skuldstocken med hushållens kassaflöde, är det att jämföra den med dess motsvarighet på andra sidan balansräkningen, dvs. med tillgångarna. Det är naturligtvis rimligare och mer hållbart att ha stora bruttoskulder om man samtidigt har stora tillgångar än att ha stora skulder samtidigt som man har små eller inga tillgångar. SEB:s sparbarometer följer hushållens skuldkvot definierad som skulder som andel av tillgångar. Det ena måttet är inte mer korrekt än det andra men analysen av hushållens skuldsättning blir inte fullständig utan att också tillgångarnas storlek inkluderas. Eftersom tillgångarnas värde de senaste åren stigit snabbare än skulderna har skuldkvoten mätt som förhållandet mellan skulder och tillgångar, sjunkit. Denna skuldkvot har fallit två år i rad och ligger nu på 21 procent vilket är den lägsta nivån på sju år. Hushållen betalar mindre för sina skulder Vid sidan av de båda måtten på skuldkvot som diskuteras ovan är också den så kallade räntekvoten central för att förstå hushållens möjligheter att hantera de nominellt växande skulderna. Denna kvot mäter relationen mellan hushållens ränteutgifter och hushållens disponibla inkomster. De senaste årens relativt goda utveckling av de disponibla inkomsterna och de låga och sjunkande räntorna har gjort att räntekvoten sjunkit. Trots att skulderna i nominella termer ökar stadigt så minskar alltså den andel av hushållsekonomin som behöver tas i anspråk för att betala räntorna på dessa skulder Hushållens räntekvot Räntekostnader som andel av disponibel inkomst Hushållens skuldkvot Skulder som andel av tillgångar, procent Sparbarometer mars 215 5
6 Tema: 2 år med hushållens sparande Hushållens skulder fyrdubblade på 2 år tillgångarna mer än femdubblade 3% Skuldkvoten 3% och bostadsvärdena sexdubblade 28% 28% 26% 26% Sedan 1995 har SEB sammanställt de svenska hushållens balansräkning. Dessa 2 år innehåller ekonomiska upp- och nedgångar, bubblor och krascher, optimism och krisstämning. I kurvan över tillgångssidan syns kraftiga uppgångar men också spåren som IT-bubblan lämnade efter sig när den sprack 21, liksom den stora nedgången efter finanskrisen 28. Kurvan över skuldernas utveckling är betydligt jämnare och har stigit stadigt från starten för 2 år sedan till idag Hushållens balansräkning Tillgångar Skulder Bilden över hushållens balansräkning uttrycks i löpande priser och sedan mitten av 9-talet har både skulder och tillgångar ökat flerfaldigt. Tillgångarna har ökat från knappt 3 miljarder kronor 1995 till att passera 15 miljarder kronor under 214. Samtidigt har skulderna ökat från drygt 8 miljarder kronor till nästan 3 3 miljarder var svenskarnas nettoförmögenhet, tillgångarna minus skulderna, runt 2 2 miljarder kronor för att nu ha vuxit till dryga 12 miljarder. Även om man behöver ta hänsyn till inflationen och till vissa ändrade definitioner för att få en exakt bild, så ändrar inte det att den svenska hushållssektorn som helhet haft en formidabel förmögenhetstillväxt de senaste 2 åren. Hushållens tillgångar har alltså nominellt ökat mer än skulderna vilket gett en ökande nettoförmögenhet. Men tillgångarna har även procentuellt ökat snabbare än skulderna, dvs. skuldernas andel av tillgångarna (skuldkvoten) har minskat under samma tidsperiod var skuldkvoten ca 28 procent medan den nu är strax över 21 procent. Som lägst (under 2 procent) var den i slutet av 27, strax innan finanskrisen bröt ut. 24% 22% 2% 18% 24% 22% 2% 18% SEBs sparbarometer studerar inte bara spar- och skuldstockarnas storlek, utan också deras sammansättning. Även den har förändrats genom åren. Premiepensionen fanns inte när Sparbarometern startade och fondförsäkring var en alldeles ny sparform. Idag summerar dessa delar till närmare 1 6 miljarder kronor Hushållens tillgångsstock 1995-IV vs 214-IV Den största tillgången redan 1995 var hushållens bostäder och det är också den tillgång som stigit mest i värde sedan dess. Från 1 18 till miljarder kronor är en enastående värdeutveckling som varit till gagn för många bostadsägare. Men de höga priserna har också lett till den skulduppbyggnad hos hushållen som många nu betraktar med oro. Också de delar av hushållens sparande som på olika sätt är exponerade mot aktiemarknaden har mångfaldigats. Det bidrar över tiden till en god förmögenhetsuppbyggnad men det höjer också risknivån i sparstocken. Det är slagigheten på aktiemarknaden som till stor del förklarar svängigheten i tillgångsvärden och skuldkvot, medan skuldsidan och bostadsvärdena varit mer stabila. Hur hushållens tillgångar och skulder utvecklas framöver kan ni följa i kommande 2 års sparbarometrar från SEB. 6 Sparbarometer mars 215
7 Definitioner och källor Definitioner: Tillgångsstock = Bostäder, direktägda aktier, försäkring, fonder, bankinlåning, premiepensionssparande och obligationer Skuldstock = Bostads-, konsumtions-, CSN- och övriga lån Nettoförmögenheten = Tillgångsstock Skuldstock Skuldkvot = Skuldstock/Tillgångsstock Sparstock= Tillgångstock exkl. bostäder och direktägda aktier Nysparande = Stockförändring värdeförändring ränta (bankinlåning) Källor: Centrala studiestödsnämnden (CSN) Finansinspektionen maklarstatistik.se MoneyMate Pensionsmyndigheten SEB Statistiska centralbyrån (SCB) Svensk Försäkring Riksbanken Denna rapport publicerades 17 mars 215 Jens Magnusson Privatekonom Susanne Eliasson Analytiker Américo Fernández Analytiker Claes Eliasson Presskontakt SEB Privatekonomi, M8, SE-16 4 Stockholm Sparbarometer mars 215 7
8
Ny rekordförmögenhet tack vare börs och bostäder
Sammanfattning Ny rekordförmögenhet tack vare börs och bostäder Brutto- och nettoförmögenheten når nya rekordnivåer, 16 respektive 13 biljoner Stigande aktie- och bostadsvärden är de viktigaste förklaringarna
Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå
Sparbarometer kv 2 216 Privatekonomi Oktober 216 Sammanfattning Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå Bruttoförmögenheten på ny rekordnivå, över 17 biljoner kronor Nettoförmögenheten stiger,
Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten
Sammanfattning Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten Bruttoförmögenheten fortsätter öka och närmar sig 17 biljoner kronor Nettoförmögenheten fortsatt över 13 biljoner kronor Svag start på börsåret
Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet
Sparbarometer kv 2 215 Privatekonomi September 215 Sammanfattning Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet Bruttoförmögenheten bromsar in runt 16 biljoner kronor Nettoförmögenheten vänder ner till
Sparbarometer kvartal
December 2018 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 3 2018 Sammanfattning Hushållens bruttoförmögenhet passerar 20 000 miljarder kronor Hushållens tillgångar ökade med 408 miljarder kronor till den nya rekordnoteringen
6 Mars 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
6 Mars 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 4 2018 Sammanfattning Skakiga börser bröt hushållens rekordtrend Hushållens tillgångar minskade med 543 miljarder kronor till 19 628 miljarder kronor Aktietillgångarna
12 Juni 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
12 Juni 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 1 2019 Sammanfattning Stark inledning på börsåret 2019 driver upp hushållens förmögenhet Hushållens tillgångar ökade med 730 miljarder kronor till 20 205
Sjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet
Sparbarometer kvartal 1 218 Privatekonomi juni 218 Sammanfattning Sjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet Fastighetshetstillgångarna sjönk med 96 miljarder första kvartalet 218 Hushållens
Sparbarometer kvartal
Oktober 2018 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 2 2018 Sammanfattning Aktie- och räntetillgångar ökar hushållens förmögenhet Hushållens tillgångar ökade med 369 miljarder kronor till nytt rekord 18 347
17 September 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
17 September 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 2 2019 Sammanfattning Starkt första halvår 2019 tar hushållens förmögenhet till ny rekordnivå Hushållens tillgångar för första gången över 21 000 miljarder
Stark börsutveckling minskade skuldkvoten
Hushållens skuldkvot Stark börsutveckling minskade skuldkvoten Stark börsutveckling och ökade bostadspriser minskar hushållens skuldkvot Räntekvoten vände uppåt igen tillgångssidan. I de tidigare avsnitten
Stark boprisutveckling driver hushållens förmögenhet
Sparbarometer kv 3 215 Privatekonomi December 215 Sammanfattning Stark boprisutveckling driver hushållens förmögenhet Bruttoförmögenheten nästan 16 biljoner kronor Nettoförmögenheten bromsar in runt 12,5
Sparbarometern QIII 2012
Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även
Sparbarometern QII 2013
Sparbarometern QII 2013 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2013 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även
Sparbarometern QIV 2012
Sparbarometern QIV 2012 SEBs Sparbarometer Fjärde kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även
Sparbarometern QIII 2011
Sparbarometern QIII 2011 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2011 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även
Sparbarometern QI 2013
Sparbarometern QI 2013 SEBs Sparbarometer Första kvartalet 2013 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även
Sparbarometern QIV 2011
Sparbarometern QIV 2011 SEBs Sparbarometer Fjärde kvartalet 2011 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även
Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1
Sparbarometern QII 2010 Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,
Sparbarometern QIV Sparbarometern fjärde kvartalet
Sparbarometern QIV 2010 Sparbarometern fjärde kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Fjärde kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,
Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet
Sparbarometern QII 2011 Sparbarometern andra kvartalet 2011 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2011 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,
Sparbarometern. Sparbarometern fjärde kvartalet
Sparbarometern Sparbarometern fjärde kvartalet 2009 1 SEBs Sparbarometer Fjärde kvartalet 2009 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, PPM, där så
Sparbarometern. Sparbarometern tredje kvartalet
Sparbarometern Sparbarometern tredje kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,
Sparbarometern QI Sparbarometern första kvartalet
Sparbarometern QI 2011 Sparbarometern första kvartalet 2011 1 SEBs Sparbarometer Första kvartalet 2011 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,
Sparbarometern QI Sparbarometern första kvartalet
Sparbarometern QI 2010 Sparbarometern första kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Första kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,
Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet
Sparbarometern QII 2009 Sparbarometern andra kvartalet 2009 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2009 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, PPM,
Sparbarometern QIII Sparbarometern tredje kvartalet
Sparbarometern QIII 2009 Sparbarometern tredje kvartalet 2009 1 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2009 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar,
Sparbarometer. Tredje kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot
2001-11-13 Sparbarometer Tredje kvartalet 2001 Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot Ställning Miljarder kronor 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep Finansiella
Andra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer
2004-08-25 Sparbarometer Andra kvartalet 2004 Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer. Den ger dock ingen
Finansforums Sparbarometer 1/99
99-2-16 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som
Sparbarometern. - tredje kvartalet 2006. Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T 1(10)
2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T Sparbarometern - tredje kvartalet 2006 Sparbarometern visar utvecklingen av hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014
Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-
Hushållens räntekänslighet
Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån
Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013
Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Vi introducerar vårt nya finansiella riskindex för hushållen där vi, med ett stresstest, mäter deras risktagande på aktie-, bostads- och räntemarknaderna Hushållens
Ska vi oroas av hushållens skulder?
Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1
BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson
HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler
Boräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Skulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:
Är hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Avgifterna på fondmarknaden 2011
Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande
Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning
ANFÖRANDE Datum: 2015-11-19 Talare: Erik Thedéen Möte: SNS: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24
Kontracykliskt buffetvärde
17-7-1 BESLUT Kontracykliskt buffetvärde FI Dnr 17-99 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens beslut Finansinspektionen
Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar våren 2019
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar våren 2019 Innehåll Sammanfattning...3 Så mycket sparar föräldrar...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning
Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen
99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt
Sparbarometern fjärde kvartalet 2013
1 Sparbarometern fjärde kvartalet 2013 Kompletterande uppgifter Sparstockens utveckling senaste 5 åren (MSEK) Bankinlåning Tradförsäkring Fondförsäkring Fonder PPM Oblig. m.m. Summa QIV-08 908 797 1 556
Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11
FI-analys Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11 31 maj 217 Sammanfattning Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Ekonomiska kommentarer
NR 6 217 21 november Ekonomiska kommentarer Svenska hushållens skuldsättning uppdatering för 217 Karl Blom och Peter van Santen Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian
Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Avgifterna på fondmarknaden 2014
Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen Februari 2019 Om undersökningen Sedan 2014 genomför Evidens regelbundet mätningar av hushållens kortoch långsiktiga förväntningar rörande
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar
En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information men också kunskap så att de kan ta rationella beslut. Med hjälp av grundläggande
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Avgifterna på fondmarknaden 2017
Avgifterna på fondmarknaden Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 12 sid 14 sid 16 Trender Sammanfattning Om rapporten Svenskarnas sparande i fonder Antalet fonder Utvecklingen av
Avgifterna på fondmarknaden 2012
Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.
Kontracykliskt buffertvärde
17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar
Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03
Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 1 Har hushållen realistiska förväntningar på bostadsmarknaden? Ekonomipristagaren Robert Shiller: Jag tror att människor här i Sverige
Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011
Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens
Avgifterna på fondmarknaden 2015
Avgifterna på fondmarknaden 2015 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för nionde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att
Avgifterna. på fondmarknaden 2016
10-årsjubileum 2006 Avgifterna på fondmarknaden AMF Fonder AVGIFTERNA PÅ FONDMARKNADEN Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 13 sid 16 sid 18 Trender tio år av fondsparande Sammanfattning
SNS konjunkturrådsrapport 2015
SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi
Sparbarometern fjärde kvartalet 2011
1 Sparbarometern fjärde kvartalet 2011 Kompletterande uppgifter De tio stora aktörerna Tio aktörer har tillsammans 83,5 procent av marknaden. Utvecklingen de senaste två åren framgår av tabellen: QIV-II
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
ANFÖRANDE DATUM: 2004-11-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Bankmötet 2004, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Sparbarometern andra kvartalet 2012
1 Sparbarometern andra kvartalet 2012 Kompletterande uppgifter De tio stora aktörerna Tio aktörer har tillsammans 83,5 procent av marknaden. Utvecklingen de senaste två åren framgår av tabellen: QII 2012
Sparbarometern tredje kvartalet 2011
1 Sparbarometern tredje kvartalet 2011 Kompletterande uppgifter De tio stora aktörerna Tio aktörer har tillsammans 83,6 procent av marknaden. Utvecklingen de senaste två åren framgår av tabellen: QIII-11
Kvinnor och män som fondsparare
och män som fondsparare Rapportförfattare: Fredrik Hård af Segerstad, Fondbolagens förening December 2010 Om undersökningen: Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av
Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009
Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer
Kvinnor och män som fondsparare 2012
och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under
MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017
MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017 MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Mellan juni och juli steg prisindex för privatägda bostäder i Sverige, HOXSWE, med 0,3
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015
Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Sparandet på bankkonton ökade med 5 procent 2014 trots rekordlåga sparräntor. Nästan lika många kvinnor som män öppnade sparkonton hos SBAB en mer jämställd
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 217-9-25 September 217 Blasieholmsgatan 4B, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian Nilsson
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Barnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Bolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport
Avgifterna på fondmarknaden En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjunde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
2016-12-12 BESLUT FI Dnr 16-13691 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak
Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten
Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24
Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.
BostadStorstad Q3 2015
Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.
Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom
Finansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35