Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar



Relevanta dokument
Psynkronisering S Y K I S K

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Samordnade insatser för barn och unga

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Modellområde Vänersborg

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser.

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Tvärprofessionella samverkansteam

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Tvärprofessionella samverkansteam

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden

Modellområde Vänersborg

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Barnperspektivet inom Beroendevården

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Frågeunderlag. Bilaga 1

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Tidiga insatser för familjer

Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Halmstad 22 maj

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.


Lagstiftning kring samverkan

Det försummade barnet

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Till föräldrar och viktiga vuxna:

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Syftet men handlingsplanen

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Ungas möte med socialtjänsten

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Nationellt perspektiv

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Psynkronisering S Y K I K

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Bilaga 1 till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Aktiviteter 2018

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

en lantlig idyll i händelsernas centrum

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Psykisk hälsa barn och unga

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Transkript:

Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se

Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver?

Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

Socialstyrelsen: Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000-talet, data från 2011 visar på en fortsatt ökning. 7 % av männen och 10 % av kvinnorna 18 till 24 år hade någon form av kontakt med psykiatrisk öppeneller slutenvård, eller använde psykofarmaka.

Vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd ökat kraftigt bland barn och ungdomar under många år BUP träffar årligen 2-10% av barnen

Barnet - - - - Miljön/Samhället Diagnos - - - - Anpassning av samhället

Några Specialist En del Första linjen Alla Generella insatser

Ett litet problem eller ett stort

Viktigt för resten av livet

När han eller hon vågar sig ut, är beredd att visa sin sårbarhet måste vi finnas där

Vår gemensamma uppgift: Att möta alla barn och ungdomar på ett bra sätt. Hur vet ni att ni gör det?

Tidiga insatser : Tidigt i livet + Tidigt i processen

Tillgänglighet till bra insatser i rätt tid med bra resultat Bra insatser hela vägen www.skl.se/psynk

Tillgänglighet till bra insatser i rätt tid med bra resultat Kontakt Besök första linjen Första besök spec Vårdplan Utredning Vårdplan Behandling Avslutning Bra insatser hela vägen www.psynk.se

Tillgänglighet till bra insatser i rätt tid med bra resultat Kontakt Men hur lång tid tog det att få komma till rätt verksamhet? Besök hos rätt verksamhet Bra insatser hela vägen www.psynk.se

Tillgänglighet till vad Var ska vi mäta? Tillgänglighet till: start på insatser alla delar i vård/insats processen högkvalitativa insatser uppskattad hjälp bra resultat nu och sedan

1. Alla barn ska växa tryggt i mammas mage - mödrahälsovården (MVC) ger anpassat stöd och identifierar föräldrar med behov av extra insatser, beroende på social utsatthet, missbruk, sjukdom eller kognitiva svårigheter - vid behov av fortsatt stöd hjälper MVC till att förmedla kontakt och information

Stöd till blivande o nyblivna föräldrar: Edinburgh-metoden kombinerat med stödsamtal förväntas ge symptomlättnader vid lindriga till moderata depressioner. Morell et al (2009) Tidiga insatser för sårbara och utsatta barn i åldern 0 3 år och deras föräldrar (inklusive gravida mödrar). Forskningsöversikt från Det Nationale Forskningscenter for Velfærd, 2011 Riktade insatser till gravida kvinnor med problem Nordens välfärdscenter

2. Alla barn ska ha kompetenta föräldrar - barnhälsovården (BVC) gör hembesök till alla nyfödda, erbjuder en allmän och vid behov anpassad föräldrautbildning till alla föräldrar - kommunen i samarbete med föreningslivet erbjuder allmänna föräldrautbildningar i förskola, skola och för tonårsföräldrar - socialtjänsten erbjuder föräldrastöd, i grupp eller individuellt, till föräldrar med extra behov på grund av egen utsatthet eller speciella förhållanden för barnet - hälso- och sjukvården ger föräldrastöd till föräldrar med barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning och stödet är anpassat efter barns och föräldrars behov

Olika typ av föräldrastöd Några Svåra problem En del Problem Alla Generella insatser

Föräldrastödsprogram: Ex något föräldrastödsprogram som har stöd i forskning, till exempel PMTO, Parent Management Training Oregonmodellen, De otroliga åren eller KOMET. Måste anpassas ex på olika språk Tidiga insatser Nordens välfärdscenter

Tidlig innsats for barn i risiko TIBIR Programmet bygger på erfaringer fra implementeringen av behandlingsmodellen PMTO, det skoleomfattende programmet PALS samt prosjektet «Lokalt samarbeid om barns sosiale utvikling og tilpasning». De seks intervensjonene i TIBIR Kartlegging Foreldrerådgivning Foreldrerådgivning i gruppe Konsultasjon Sosial ferdighetstrening PMTO-behandling www.atferdssenteret.no

Nationell jämförelsestudie av föräldrastödsprogrammen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok om föräldrastöd. Har effekt på barn och föräldrar. Kostnadseffektivt Socialstyrelsen 2015

Förberedelse för skolan Skolförberedande program där målgruppen är barn mellan 5 och 6 år, som ännu inte börjat i skolan, och deras föräldrar. Programmet erbjuds familjer som kan ha särskild nytta av att vara förberedda inför de utmaningar som väntar vid skolstarten. HippHopp och utvärderingen på www.socialstyrelsen.dk

3. Alla barn ska nå målen i skolan - alla kommuner ska förvänta sig goda skolresultat för alla barn och erbjuda utbildningsinsatser, elevhälsovård och socialt stöd som möjliggör detta - förskola och skola ger alla barn förutsättningar att utveckla ett rikt ordförråd och lära sig läsa och skriva, kompenserar för olikheter i hemmiljö och identifierar tidigt barn som behöver extra stöd. - alla skolhuvudmän uppmärksammar och har strategier för att minska frånvaro - alla barn ska ha tillgång till en högkvalitativ skola oavsett bostadsort och föräldrarnas möjlighet att välja.

Allas ansvar: Skolkommission - vad blir det? Tidiga insatser för dem som riskerar att inte klara målen: Uppföljningen visar att bara 55 procent av de barn som var placerade under hela årskurs nio uppnådde gymnasiebehörighet (88 procent bland övriga). Med utländskbakgrund bara 39 procent.

www.skolfam.se

4. Alla barn ska känna sig välkomna och trygga - alla former av kränkande behandling ska motverkas intensivt och effektivt i skolan, på fritiden, på nätet och i hemmet - alla barn ska veta vart de kan vända sig om de känner sig utsatta eller blir illa behandlade och ha tillgång till ansvariga vuxna som verkligen agerar i skola och förskola, på ungdomsmottagningar, socialtjänst och hälso- och sjukvård - extra och lättillgängligt stöd ska finnas för alla barn som har föräldrar i någon form av kris

Låg status under skoltiden: Ökad risk för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, självmordsförsök samt alkohol- och drogmissbruk. Alla elever som gick i klasser med en ojämlik fördelning av status hade överlag sämre hälsa i vuxen ålder oavsett om de hade haft låg eller hög status i klassen. Chess

5. Alla barn ska veta sina rättigheter - det ska finnas lättillgänglig information på nätet om allt som barn behöver veta. Den ska vara översatt på olika språk och tillgänglig för den som inte kan läsa eller har en funktionsnedsättning - förskola, skola och barn- och ungdomsprogram på TV ska visa barnen var informationen finns

6. Alla barn ska få hjälp att ta hand om sin kropp och hjärna - föräldrar, barn- och ungdomshälsovård, elevhälsa och tandvård ska lära ut hur barn ska äta, sova, motionera och ordna sin vardag för att främja hälsa - särskilt mycket kunskap och stöd ska förmedlas kring hur vi skyddar hjärnan för överbelastning och stress

Samhället hjärnan och kroppen + =

7. Alla barn ska ha möjlighet att komma ut i arbetslivet - alla ungdomar ska få en kompetent studie- och yrkesvägledning - alla ska få pröva arbetslivet genom bra prao, sommarjobb och extra introduktions-program för ungdomar med särskilda behov

8. Alla barn ska känna hopp inför framtiden - alla barn ska kunna lita på att svenska välfärdssystemet fungerar väl; att det finns bra skola, trygg socialtjänst, lättillgänglig, god och säker hälso- och sjukvård - ungdomar ska garanteras arbete

9. Alla barn ska ha tillgång till råd, stöd och behandling när de mår dåligt - en barn- och ungdomshälsa för alla åldrar som snabbt kan bedöma, utreda och behandla lindrigare tillstånd och identifiera och slussa vidare när specialistvård behövs - telefonrådgivning och chatt på nätet - egenvård på nätet

http://www.1177.se/tema/for-barn---vaga-beratta1/interaktiv-bild_test/vagaberatta/

The 1970 British Cohort Study, att ju högre antal riskfaktorer ett barn har vid 5 års ålder, desto större var risken att utveckla problem i ungdomsåren Med forskning som stöd kan man alltså hävda att professionella bör använda strukturerade instrument som verktyg för att bedöma riskoch skyddande faktorer hos barn och deras föräldrar.

Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

Varför blir det så svårt ibland??? Konkurens om resurser Slippa kostnader eller Skilda synsätt

Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle www.skl.se/psynk

Kommer det här att gå? Ja det ska gå!