Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma
Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade affärsverk) Källa: Statistikcentralen. Till uppgifterna för år 2012 har Kommunförbundets uppskattningar om Ålands kommuners uppgifter inkluderats. Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Årsbidrag Avskrivnigar och nedskrivn. Räkenskapsperiodens resultat Investeringsutgifter Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ökning av långfristiga lån Md euro 2011-24,26 19,07 7,66 2,55-2,23 0,44-1,11 2,03 2012 BSP -25,83 19,33 Förändring, % 2011 2012 BSP 6,5 1,4 8,07 3,1 5,3 1,74-15,8-31,7-2,36 3,4 5,7-0,35-2,14 5,7 3,9-4,31-4,68-24,1 8,5 2,38-36,9 17,3 Likvida medel 31.12. Lånestock 31.12. 4,54 12,30 4,32-4,7-4,8 13,91 5,3 13,1
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter: Förändring 2001-2012, % % 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 Genomsnittlig förändring/år: 2001-2012 Värde: 5,3 % Volym 1) : 2,0 % Kostnadsnivå: 3,3 % Värdeförändring 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Volymförändring 1) Förändring i kommunernas kostnadsnivå (Mätt med prisindex för basservicen) 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* 1) Av volymförändringen beror ca 1 % -enhet på demografiska förändringar Av volymförändringen 2011 och 2012 beror uppskattningsvis 0,5-1,0 %-enheter på ändringar i årssemesterbestämmelserna och bokföringen av semesterlöneskulden. Källa: Statistikcentralen
Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2006-2012 Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk. Källa: Statistikcentralen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Årsbidrag: BSP Md euro euro/invånare % av avskrivnigar 1,72 327 118 2,02 382 135 1,92 362 122 1,80 337 108 2,47 461 145 2,05 382 118 1,29 238 70 % av investeringar som avskrivs 1) 74 81 66 69 99 73 45 Årets resultat, md euro Lånestock: Md euro euro/invånare 1,02 7,67 1 461 0,74 8,15 1 545 Antal kommuner (resp. års kommunindelning) : 0,61 8,63 1 629 0,29 9,78 1 838 Årsbidrag negativt 79 52 57 29 Årsbidrag < avskrivningar 243 181 178 117 Antal kommuner sammanlagt 415 400 399 332 Antal kommuner (kommunindelningen 2012): Årsbidrag negativt Årsbidrag < avskrivningar 39 31 30 24 180 134 128 108 1) Egen anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs * Inkluderar en bokföringsmässig vinst på ca. 950 miljoner euro som huvudstadsregionens kommuner erhållit p.g.a. grundandet av samkommunen Helsinforsregionens miljötjänster (HRM) 1,83 2) 10,45 1 956 7 55 326 6 50 0,42 10,95 2 038 34 143 320 34 143-0,31 12,32 2 282 63 220 320 63 220
Förändring i kommunernas verksamhetsbidrag och skattefinansiering åren 2011-2012 enligt kommunstorlek, % Antal invånare - 2000 2001-6000 6001-10000 10001-20000 20001-40000 40001-100000 100001- Fasta Finland 1,8 2,3 2,3 2,6 2,6 2,5 3,3 4,0 3,9 5,0 5,1 5,3 6,0 6,0 6,2 7,7 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Verksamhetsbidrag Skattefinansiering totalt (skatteinkomster + statsandelar) % 1) Verksamhetsbidraget utgör skillnaden mellan verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter och skall täckas med skattefinansiering Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
800 700 600 Kommunernas årsbidrag 1997-2012, /inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Under 6000 invånare 6000-20000 invånare 20001-100000 invånare Över 100000 invånare Fasta Finland 500 400 300 200 100 0-100 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar Fasta Finland, /invånare 700 700 600 600 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 0 1997 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* Årsbidrag Avskrivningar Egen anskaffningsutgift för investeringar 1) 1) Investeringsutgifter finansieringsandelar för investeringar 0 Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidrag i procent av avskrivningar 2010-2012 Antal invånare 31.12.2012 (förhandsuppgift) - 2000 2001-6000 6001-10000 10001-20000 20001-40000 40001-100000 2012* 2011 2010 100001- Fasta Finland 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidrag i procent av avskrivningar åren 2011-2012 Päijänne-Tavastland Södra Karelen Nyland Egentliga Tavastland Södra Savolax Lappland Österbotten Satakunta Birkaland Norra Österbotten Norra Karelen Norra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Egentliga Finland Södra Österbotten Kymmenedalen Mellersta Österbotten Fasta Finland: 2012* 2011 2012* 2011-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md Årsbidrag Avskrivningar Egen anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 1) Egen anskaffningsutgift för investeringar sammanlagt 1) 1) År 2010 inkluderar poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) 0,0 1997 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* Sedan år 1997 har kommunsektorns årsbidrag inte ett enda år räckt till för att täcka investeringsutgifterna för anläggningstillgångar som skall avskrivas. Det har uppstått ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott som kommunerna har täckt genom försäljning av egendom och framför allt med lån. Tillgångar som skall avskrivas = t.ex. gator, skolor, daghem, ledningsnät. Tillgångar som inte avskrivs = jord- och vattenområden, placeringar 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunsektorns kumulativa inkomstfinansieringsunderskott samt förändring i lånestocken från år 1997, md 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0-14,0 Inkomstfinansieringsunderskott 1) Förändring i lånestocken 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* Det samlade underskottet i inkomstfinansieringen åren 1997-2012 är närmast 13 miljarder euro. Kommunesektorns skuldbörda har under samma period ökat ca. 10,0 miljarder euro. 1) Årsbidrag egen anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991-2012, md 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser. 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
Kommunernas lånestock enligt kommunstorlek åren 2000, 2011 och 2012, euro/invånare Antal invånare 31.12.2012 (förhandsuppgift) - 2000 2001-6000 6001-10000 2012* 2011 2000 10001-20000 20001-40000 40001-100000 100001- Fasta Finland 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunernas lånestock enligt landskap åren 2000 och 2012, euro/invånare Fasta Finland: 2000 2012* Satakunta Norra Karelen Birkaland Lappland Norra Savolax Egentliga Finland 2012* 2000 Kajanaland Nyland Södra Österbotten Södra Karelen Österbotten Södra Savolax Egentliga Tavastland Mellersta Finland Kymmenedalen Norra Österbotten Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.
Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2010-2013, md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsposter, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar 2010 2011 2012* 2013** 10,90-33,85-22,95 18,35 7,43 0,19 3,02-2,15 1,06 2) 1,93 2) 8,2 11,40-35,66-24,26 19,07 7,66 0,08 2,55-2,23 0,12 0,44 4,2 5,4 4,2 3,9 7,5 3,1 12,02-38,88-26,86 20,19 8,31 0,16 1,80-2,65 1) 0,20-0,65 1) I avskrivningsnivån år 2013 har beaktats den ökning som beror på att den allmänna anvisningen ändrats (ca 200 mn euro). 2) Inkluderar en bokföringsmässig vinst på ca. 950 miljoner euro som huvudstadsregionens kommuner erhållit p.g.a. grundandet av samkommunen Helsinforsregionens miljötjänster (HRM) Källa: Åren 2010-2011 Statistikcentralen. År 2012 Statistikcentralen och Kommunförbundet År 2013 uppskattning Kommunförbundet 4,6 11,62-37,45-25,83 19,33 8,07 0,17 1,74-2,36 0,27-0,35 2,0 5,0 1,4 5,4 3,4 3,8 4,4 3,0
Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl för åren 2010-2013, md Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för invester. Försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändr. av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändr. av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Lånestock 31.12. 1) Beloppen inkluderar poster i anslutning till grundandet av HRM. Posternas effekter på hela kommunsektorns finansiella ställning är neutral. 2010 2011 2012* 2013** 3,02 1,06 1) -1,38 1) -5,69 1) 0,26 2,41 1) -0,32-1,17 1) 3,21 1) -1,28 0,05 0,05 1) 0,54 4,76 11,67 2,55 0,12-0,46-4,31 0,25 0,74-1,11-0,13 2,03-1,43 0,04 0,37-0,22 4,54 12,30 1,74 0,27-0,47-4,68 0,18 0,82-2,14-0,18 2,38-1,47 0,47 0,72-0,22 4,32 13,91 1,80 0,20-0,45-4,50 0,20 0,80-1,95-0,10 3,20-1,60 0,20 0,00-0,25 4,07 15,71 Källa: Åren 2010-2011 Statistikcentralen. År 2012 Statistikcentralen och Kommunförbundet År 2013 uppskattning Kommunförbundet
Kommunförbundets åtgärdsförslag / anpassningsprogrammet Breddning av kommunernas skattebas Inga ytterligare nedskärningar i statsandelarna. Förnyandet av statsandelssystemet Kommunerna effektiverar sin verksamhet och förnyar sina strukturer Genomgång av arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna, uppluckring av normstyrningen Kommunernas uppgifter bör vara förenliga med kommunernas finansieringsmöjligheter. Om staten ger kommunerna fler uppgifter, måste staten också finansiera dem fullt ut Stimulans: 1.) 200 mn 20 % som byggnadstida understöd för fukt- och mögelskadade byggnader i årets tilläggsbudget samt 2.) gemensamma verksamhetsprinciper för staten och kommunerna i syfte att trygga nivån på infra- och bostadsinvesteringarna