MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning Förslag till beslut Miljönämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Miljödepartementet har i en remiss bjudit in bland andra Huddinge Kommun att lämna synpunkter på betänkandet av utredningen av regeringsuppdraget att synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat remissen till miljönämnden för handläggning och beslut med svar senast den 11 december 2013. Huddinge kommuns remissvar ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 10 januari 2014. Förvaltningens viktigaste synpunkter i punktform: Vi anser att utredningen är väl genomarbetad och av är av god kvalitet. Vi anser att utredningens förslag till 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden är relevanta och ger goda möjligheter och förslag till verktyg för fortsatt arbete med hållbar utveckling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt en förstärkning av naturmiljöns värden i samhälleliga beslutsunderlag. Vi instämmer i behovet av ökad information generellt i alla delar av samhället om ekosystemtjänster och en utökad central vägledning om tillämpningen. Vi ser, i likhet med utredningen, ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Vi är positiva men i vissa fall tveksamma till värderingar av ekosystemtjänster i allmänhet och naturen inklusive biologisk mångfald i synnerhet. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 364 95 WEBB OCH E-POST www.huddinge.se miljotillsyn@huddinge.se
2 (6) Beskrivning av ärendet Miljödepartementet har i en remiss bjudit in bland andra Huddinge Kommun att lämna synpunkter på betänkandet av utredningen av regeringsuppdraget att synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Sammanfattningen av betänkandet finns som bilaga till detta tjänsteutlåtande. Betänkandet som helhet finns elektroniskt på regeringen.se http://www.regeringen.se/sb/d/16982/a/226192 Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat remissen till miljönämnden för handläggning och beslut med svar senast den 11 december 2013. Huddinge kommuns remissvar ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 10 januari 2014. Utredningens uppdrag Utredningen har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Utredningens huvudbudskap Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är en bas för vår välfärd. Att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen och näringslivsutveckling framstår alltmer angeläget i takt med den pågående utarmningen av biologisk mångfald. Frågan är hur detta kan göras på ett effektivt sätt. Omsorg om naturen är inte ett särintresse. Integrering av ekosystemtjänster behöver ske inom många politikområden och samhällssektorer. På så sätt kan ekosystemens kapacitet att generera viktiga ekosystemtjänster säkerställas och därmed kan samhällets möjligheter att uppnå hållbar utveckling förbättras. Utredningen analyserar strategier för att värdera ekosystemtjänster i kvalitativa, kvantitativa och monetära termer. Värdering av ekosystemtjänster kan göras genom att viktiga ekosystemtjänster och brukare identifieras och att kartläggning av ekosystemtjänsterna utförs. Detta arbete kan i sig ge viktigt beslutsunderlag. Beräkning av ekosystemtjänsters värden i monetära termer kan ibland underlätta att dessa synliggörs och att nyttan av biologisk mångfald och ekosystemtjänster vägs in på ett effektivt sätt i beslutsprocesser. Monetär värdering är dock mindre pålitlig eller direkt olämplig i komplexa
3 (6) situationer som omfattar en mångfald av ekosystemtjänster eller där det finns skilda etiska övertygelser om vilka värden som är möjliga eller lämpliga att uttrycka monetärt. Utredningen föreslår 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden: (A) integrering i beslutsprocesser; (B) bättre kunskapsunderlag; och (C) lärande om ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst Själva begreppet ekosystemtjänster utvecklades under 1980-talet som ett resultat av att försöka beskriva värdet på de varor och tjänster som ekosystemen producerar i ett samhälle. Det finns en mängd faktorer som påverkar ett lands tillväxt på lång sikt men som inte ryms inom dagens BNPmått. Enkelt uttryckt är ekosystemtjänster den mångfald av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan. Ekosystemtjänster representerar således det arbete som alla organismer utför i samspel med det omgivande landskapet och vilket vi människor är direkt beroende av för vår försörjning och överlevnad. Ekosystemtjänster är till skillnad från biologisk mångfald alltid antropocentriskt definierade då det är tjänster människan drar nytta av. Ekosystemtjänster är dock beroende av den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster delas oftast in i fyra olika huvudkategorier beroende av vilken funktion de har; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Förvaltningens synpunkter Uppdraget och redovisningen i korthet Vi anser att utredningen är väl genomarbetad och av är av god kvalitet. Vi anser att utredningens förslag till 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden är relevanta och ger goda möjligheter och förslag till verktyg för fortsatt arbete med hållbar utveckling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt en förstärkning av naturmiljöns värden i samhälleliga beslutsunderlag. Vi instämmer i behovet av ökad information generellt i alla delar av samhället om ekosystemtjänster och en utökad central vägledning om tillämpningen. Vi ser, i likhet med utredningen, ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den
4 (6) ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Vi är positiva men i vissa fall tveksamma till värderingar av ekosystemtjänster i allmänhet och naturen inklusive biologisk mångfald i synnerhet. Övergripande synpunkter Förvaltningen välkomnar utredningens budskap att omsorg om naturen inte är ett särintresse och att biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är en bas för vår välfärd. Förvaltningen instämmer i att det är alltmer angeläget att inkludera både påverkan från förluster av ekosystem och den nytta vi kan ha från ekosystemen i samhällsplaneringen och näringslivsutveckling särskilt med beaktande av den pågående utarmningen av biologisk mångfald. Att i sådana sammanhang inkludera ekosystemtjänster och dess värden kan vara en viktig del i mer kompletta beslutsunderlag. Förvaltningen kan också bekräfta problem, från det dagliga arbetet, i den hinderanalys utredningen lägger fram. Vi ser i likhet med utredningen ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Värdering av ekosystemtjänster Utredningen klargör att begreppet ekosystemtjänster är processer i naturen som människan har nytta av och vilka är en bas för vårt välbefinnande. Vissa ekosystemtjänster är så kallade kollektiva nyttigheter (kan jämföras med termen allmänna intressen i lagstiftningen, exempelvis plan och bygglagen, PBL). I många fall är också kollektiva nyttigheter indirekta ekosystemtjänster och kan därför riskera en undervärdering. Enligt utredningen förvaltas många ekosystem med syftet att maximera en viss typ av ekosystemtjänst som genererar ekonomiskt värde på en marknad, exempelvis olika grödor och virke. Detta leder ofta till att andra viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och upprätthållande av biologisk mångfald och som samma ekosystem kan tillhandahålla har minskat eller helt gått förlorade. I detta sammanhang eller i samband med exploateringar kan man genom att värdera ekosystemtjänster bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället i stort. Detta leder till att det skulle bli möjligt att olika intressen på ett mer jämlikt sätt vägs mot varandra i samhällsplaneringen. Vidare skulle det också finnas en möjlighet att väga värdet av olika ekosystemtjänster mot varandra.
5 (6) Förvaltningen är dock skeptisk till att enbart värdera ekosystemtjänster monetärt eller att det i vissa sammanhang görs överhuvudtaget. Förvaltningen håller således med utredningen när den slår fast att Monetär värdering är mindre pålitlig eller direkt olämplig i komplexa situationer som omfattar en mångfald av ekosystemtjänster eller där det finns skilda etiska övertygelser om vilka värden som är möjliga eller lämpliga att uttrycka monetärt. Förvaltningen vill också framhålla utmaningen i att värdera ekosystemtjänster. Det är visserligen konstaterat i utredningen att ekosystemtjänster är processer i naturen som är till nytta för oss människor och att biologisk mångfald och ekosystem i sig inte är det. Det är viktigt att en värdering av ett områdes ekosystemtjänster, t.ex. i samband med exploatering, inte blir en prislapp på naturen. Vidare kan kanske nya eller mer påtagliga målkonflikter bli en konsekvens vid värdering av ekosystemtjänster inom ramen för hållbar utveckling. Vissa verksamheter kanske visar sig motverka hållbar utveckling och vara samhälleligt eller nationalekonomiskt ofördelaktiga även om verksamheten i sig är lönsam och genererar arbetstillfällen på det lokala planet. I detta sammanhang kan det vara värt att notera att en värdering av ekosystemtjänster utgår från kända förhållanden i dagsläget. Hur ska en värdering låta sig göras av framtida förhållanden som vi idag varken har kännedom om eller kan förutse? Ny kunskap, nya innovationer eller ett förändrat klimat kan leda till uppkomsten av andra ekosystemtjänster, tillsammans med en annan värdering, än vad ekosystemen levererar idag. Det är också därför det är utomordentligt viktigt att bevara naturområden med fullgod konnektivitet dem emellan förutom av uppenbara skäl som bevarande av biologisk mångfald och erhållandet av resilienta ekosystem. Vi kan behöva naturen och använda den på annat sätt i morgon än vad vi gör idag. Ekologisk Kompensation Förvaltningen delar utredningens syn på att ekologisk kompensation i vardagslandskapet (d.v.s. utanför skyddade områden) bör utredas. Detta bör enligt förvaltningen leda till att regelverk kring ekologisk kompensation införs. Till detta föreslås att en vägledning med nationella riktlinjer kring tillämpningen av kompensation införs. Utredningen föreslår att så kallade habitatbanker bör utredas. Huddinge kommun har tagit fram en metod för ekologisk kompensation inom planprocessen och arbetar med kompensationsåtgärder i detaljplaner där naturmark tas i anspråk. Metoden är relativt ny men enligt erfarenheterna hittills så är det mycket viktigt att lagstöd ges för ekologisk kompensation. I vissa detaljplaner är området eller intrånget i naturmiljön begränsat vilket kan leda till att det finns svårigheter att utföra kompensationsåtgärder inom detaljplaneområdet eller att kompensationsåtgärdens nytta blir begränsad just på grund av det begränsade
6 (6) intrånget. Här har frågan väckts om det är möjligt att exploatören betalar en del i en större kompensationsåtgärd med större samlad nytta som antingen redan är utförd eller kommer att utföras. Diskussionen har av naturliga skäl rört sig om åtgärder inom kommunens gränser eller i kommunens närhet. Möjligen skulle det kunna man kunna tänka sig att ingrepp som leder till en ökad dagvattenavrinning och/eller ökad föroreningsbelastning till recipient får bekosta del av föreslagna åtgärder inom Tyresåns vattenvårdsförbund. I detta sammanhang kan habitatbanker vara en tänkbar lösning. EvaChristina Arvidsson miljöchef Nicklas Johansson ekolog Bilagor Sammanfattning av SOU 2013:68 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning