Participatory Economics Deltagarekonomi: livet efter kapitalismen Del 1: Introduktion och definitioner 1. Om upphovsmännen Michael Albert aktivist under collegetiden MIT på 60-talet (Vietnam m.m.) grundare av South End Press grundare av ZMagazine, Z Media Institute och ZNet Robin Hahnel professor i Nationalekonomi aktivist under 60-talet Parecon utvecklades av upphovsmännen tillsammans och beskrevs för första gången 1991 i böckerna Looking Forward (South End Press) och The Political Economy of Participatory Economics (Princeton University Press) 2. Behovet av visioner (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. Introduction) Visioner behövs för att tydliggöra långsiktiga mål möjliggöra bedömningen av i vilken utsträckning handlingar och strategier är effektiva och leder i önskvärd riktning skapa förhoppningar och entusiasm skapa långsiktighet och uthållighet i arbetet Risker med och invändningar mot alltför detaljerade visioner: omständigheter i framtiden går inte att förutsäga genom att låsa sig för en vision uteslutar man andra möjliga alternativ den grupp som skapar en vision agerar auktoritärt gentemot övriga agenter En vision bör därför: vara kumultativ och öppen för justeringar och förbättringar utifrån ny kunskap inkludera nödvändiga verktyg för att skapa förståelse för och inkorporera förändringar inbjuda till debatt och diskussion 3. En ny samhällsteori 3.1 Complementary holism (Källa: Michael Albert m fl: Liberating Theory. South End Press 1986) 3.1.1 Fyra samhällssfärer Det finns fyra sfärer av samhällsrelationer som i utgångsläget är likvärdiga med avseende på inflytande på och definition av samhällsstrukturer: Ekonomi klass (har traditionellt prioriterats av marxister) Politik politisk makt (har traditionellt prioritrats av anarkister) 1 (10)
Uppfostran kön (har traditionellt prioriterats av feminister) Kultur kulturella identiteter (har traditionellt prioriterats av kulturnationalister) Ingen sfär kan ensam förklara verklighetens samhälle utan endast tillsammans med de övriga. Alla sfärer påverkar och medverkar till att definiera övriga sfärer. 3.1.2 Två nätverk Samhället kan vidare beskrivas som bestående av två nätverk : ett individuellt mänskligt center som består av individernas medvetande, personligheter, behov och förmågor en institutionell omgivning som består av samhällets institutioner och deras rollstrukturer. Respektive nätverk definieras av det andra. Individerna skapar sina personligheter och medvetanden utifrån vilka roller som samhällets institutioner erbjuder samtidigt som samhällets institutioner skapas av individernas agerande, behov, medvetande och förmågor. 4. Deltagarekonomi 4.1 Värderingar och institutioner 4.1.1 Vad är en ekonomi (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 1 s.31-41) (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. kap 1 s.17-23) 4.1.1.1 En ekonomis syfte och institutioner En ekonomi är en uppsättning institutioner som organiserar: Produktion Konsumtion Allokering Nyckelinstitutionerna i en ekonomi hanterar följande aspekter: Ägandeförhållanden - gemensamt - privat Allokering - marknad - centralplanering - deltagande allokering Arbetsdelning - hierarkisk med avseende på livskvalitet och makt - balanserade arbetskomplex Ersättning utifrån - det som människors egendom producerar - det som människor producerar - förhandlingsposition/förhandlingsstyrka - ansträngningar och uppoffringar - behov Beslutsfattande organiseras fördelas utifrån - ägande - expertis - tillgång på information - en specifik norm t ex en person, en röst och majoritetsprincipen eller koncensus - en flexibel uppsättning beslutsregler, normer som beror på beslutssituationens karaktär och de troliga följderna av beslutet - en kombination av ovanstående 2 (10)
4.1.1.2 Huvudtyper av ekonomier: Kapitalism - privat ägande - marknadsallokering - företagsbaserad (hierarkisk) arbetsdelning - ersättning för egendom, makt och prestationer - klassbaserat beslutsfattande Marknadssocialism - offentligt ägande - marknadsplanerad allokering - företagsbaserad (hierarkisk) arbetsdelning - ersättning för prestationer - klassbaserat beslutsfattande (koordinatorklass) Statssocialism - offentligt ägande - centralplanering - företagsbaserad (hierarkisk) arbetsdelning - ersättning för prestationer och makt - klassbaserat beslutsfattande (koordinatorklass) Deltagarekonomi - samhälleligt ägande - allokering genom deltagarplanering - rådsstruktur - balanserade arbetskomplex - ersättning för ansträngningar och uppoffringar - självförvaltning 4.1.1.3 Klasstruktur Klassindelning utifrån den ställning som aktörerna intar i förhållande till produktion, konsumtion och allokering. Grund för klassklyftor: ägande traditionell marxism arbetsdelning och beslutsfattande - parecon Tre klasser: Kapitalägare Koordinatorer som har inflytande över det egna och andras arbete Arbetare med litet eller inget inflytande över det egna arbetet 4.1.2 Grundläggande värderingar (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 1 s.42-60) (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. kap 1 s.24-26, kap 3-5 s.59-99) Rättvisa betalning för vad och varför Självförvaltning inflytande över levnadsförhållanden Mångfald möjligheter till alternativa levnadssätt Solidaritet samarbete eller konkurrens 4.1.2.1 Rättvisa Fyra alternativa normer för inkomstfördelning: ersättning i enlighet med det bidrag som var och en lämnar genom sina fysiska och mänskliga tillgångar ersättning i enlighet med det bidrag som var och en lämnar genom sina mänskliga tillgångar ersättning i enlighet med vars och ens ansträngningar eller personliga uppoffringar ersättning utifrån var och ens behov. 3 (10)
Skillnader som beror på omständigheter och faktorer utom varje enskild individs kontroll, såsom medfödd intelligens, styrka, fingerfärdighet m.m. skall ej belönas. 4.1.2.2 Självförvaltning Tre normer för inflytande och deltagande: Ett fåtal aktörer har stort inflytande på och makt över alla viktiga beslut. Övriga aktörer har litet inflytande över de beslut som påverkar dem. Jämn fördelning utifrån principen en person en röst och majoritetsprincipen. Fördelning av makten utifrån aktörernas förhållande till de specifika besluten. Uppgiften blir att fastställa kriterium som avgör hur stort inflytande var och en skall ha över det ena eller andra beslutet. Vårt inflytande i olika beslutssituationer bör återspegla hur mycket dessa beslut påverkar oss. 4.1.2.3 Mångfald Undvika likriktning i något avseende, vare sig kulturellt eller ekonomiskt för att: undvika misstag möjliggöra alternativ 4.1.2.4 Solidaritet Vill vi ha en ekonomi som skapar och stödjer solidaritet och omtanke om andra människor eller en ekonomi som framkallar fientlighet och konkurrens mellan aktörerna. 4.1.3 Bedömning av alternativen (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 1 s.61-112) (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. kap 2 s.34-58) 4.1.3.1 Företagsbaserad arbetsdelning Arbetsuppgifterna sorteras och grupperas till arbeten som graderas hierarkiskt i förhållande till varandra så att jobben bildar en hierarki med avseende på livskvalitet och makt. Människors självförtroende och intelligens härrör delvis från de ekonomiska aktiviteter som dagligen upptar dem. Om företagsbaserad arbetsdelning används blir en formellt demokratisk ordning endast en fasad eftersom aktörerna därmed inte har samma förutsättningar att delta. 4.1.3.2 Centralplanering Centralplanering innebär att en koordinatorklass bestående av planerare och direktörer blir en härskande klass. Denna klass monopoliserar all teknisk information som krävs för att fatta beslut. Centralplanering är därmed oförenlig med självförvaltning. 4.1.3.3 Marknaden Allokering genom konkurrenspräglade köp och försäljningar till priser som bestäms av köparnas och säljarnas anbud och erbjudanden. Marknaden leder till en orättvis inkomstfördelning eftersom: a) människor har olika stor förmåga att vara till nytta för andra och att försäkra sig om en fördelaktig del av utbytets behållning. b) de egenskaper som människor utnyttjar för att gagna andra och att försäkra sig om egna fördelar innebär inte moraliskt rättmätiga anspråk på större inkomster eller större beslutsbefogenheter jämfört med människor som har färre sådana egenskaper (eftersom endast handlingar som människor själva råder över skapar sådana anspråk) 4 (10)
c) marknaden tillåter aktörer med vissa egenskaper att i högre grad vara till nytta för andra och därmed få en högre inkomst och att utöva större ekonomisk makt över andra jämfört med aktörer med färre sådana egenskaper. Marknaden är vidare ineffektiv eftersom: en ojämn inkomstfördelning får till följd att marknadsvärderingarna inte ger en korrekt värdering av produkternas betydelse för samhället. (plastikkirurgi värderas högre än primärsjukvård i fattiga områden) marknaden övervärderar vissa varor och undervärderar andra varor genom att inte ta hänsyn till negativa och positiva externa effekter, utöver de omedelbara köparnas och säljarnas vilja. Marknaden skapar individualism och egoism. Den hänsynslöse belönas och den empatiske bestraffas. Marknaden undergräver de egenskaper som är viktiga för att den demokratiska processen skall fungera. Del 2: Deltagarekonomi 4.2 Den deltagarekonomiska visionen 4.2.1 Institutionerna i en deltagarekonomi (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 2 s.113-185) (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. kap 6-8 s.100-157) Gemensamt samhälleligt ägande av de produktiva tillgångarna Självförvaltning i arbetar- och konsumentråd Balanserade arbetskomplex Ersättning utifrån ansträngning och uppoffring Deltagarplanering 4.2.1.1 Äganderätten I en deltagarekonomi existerar inte längre äganderätt till produktionsmedlen som begrepp eftersom Parecons värderingar säger att ingen bör ha mer att säga till om på grund av hans eller hennes relation till produktionsmedlen inkomst skall inte stå i samband med ägande av produktionsmedlen 4.2.1.2 Råden 4.2.1.2.1 Arbetarråd: Arbetslag Enheter Avdelningar Arbetsplats Branch Olika råd tar upp olika stora frågor utifrån normen att inflytandet vid beslutsfattande skall motsvara beslutens konsekvenser för dem som fattar besluten. Olika beslutsnormer, majoritetsprincipen, kvalificerad majoritet, konsensus, används vid olika frågor utifrån normen att inflytandet vid beslutsfattande skall motsvara beslutens konsekvenser för de som fattar besluten. Råden bygger själva de beslutsstrukturer och använder sig av de metoder, med vars hjälp självförvaltning blir möjlig. 5 (10)
4.2.1.2.2 Konsumentråd: grannskap stadsdel stad distrikt kommun nation Olika råd tar upp olika stora frågor utifrån normen att inflytandet vid beslutsfattande skall motsvara beslutens konsekvenser för de som fattar besluten. Olika beslutsnormer, majoritetsprincipen, kvalificerad majoritet, konsensus, används vid olika typer av frågeställningar utifrån normen att inflytandet vid beslutsfattande skall motsvara beslutens konsekvenser för de som fattar besluten. Råden bygger själva de beslutsstrukturer och använder sig av de metoder, med vars hjälp självförvaltning blir möjlig. 4.2.1.3 Arbetskomplexen Alla jobb skall ha en uppsättning arbetsuppgifter vars genomsnnittliga konsekvenser är likvärdiga med alla andra jobb med avseende på makt livskvalitet för att skapa förutsättningar att delta i beslutsfattande på lika villkor i de olika råden Att balansera makt är inte detsamma som att balansera den mängd intellekualitet som krävs i jobbet. Balanserade arbetskomplex utesluter inte experter. Balansering mellan arbetsplatser är nödvändigt för att undvika maktansamling i vissa av ekonomins arbetsplatser. Ansvaret för värderingen och balanseringen av olika arbetsuppgifter kan exempelvis läggas på arbetskomplexkommitteér på varje arbetsplats och inom ekonomin som helhet. 4.2.1.4 Ersättningen Endast ansträngning och uppoffring skall belönas. Ersättningen baseras på: antalet arbetade timmar (= basinkomst) arbetsuppgifternas konsekvenser med avseende på livskvalitet arbetsplatsens utfall i förhållande till övriga jämförbara arbetsplatser en ansträngningsgradering av arbetsplatsens medlemmar Viss konsumtion är kostnadsfri t ex sjukvård och offentliga parker. Denna konsumtion finansieras via den offentliga konsumtionsplaneringen och minskar naturligtvis de genomsnittliga konsumtionsmöjligheterna per person. Vilken konsumtion som skall vara kostnadsfri beslutas av konsumtionsrådet i fråga. Behovsbaserad konsumtion kan beslutas av konsumtionsråden. Kostnaden för denna konsumtion sprids över samtliga medlemmar i konsumtionsrådet. 6 (10)
4.2.1.5 Allokeringen 4.2.1.5.1 Hjälpmedel för informationsutbyte och kommunikation: priser mått på arbetet kvalitativ information 4.2.1.5.1.1 Priser Priserna i en ekonomi utvecklas utifrån preferenser, omständigheter, önskemål, makt och den sociala interaktivitet som omsluter de ekonomiska aktörerna. Människors preferenser uppstår ur deras sociala samspel. Priset på en vara i en deltagarekonomi skall indikera den sociala alternativkostnaden d v s vad vi tvingas ge avkall på om vi väljer en viss produktion. På en marknaden är priset främst en indikator på förhandlingsposition. 4.2.1.5.1.2 Mått på arbete antalet arbetade timmar arbetsplatsens utfall i förhållande till övriga jämförbara arbetsplatser en ansträngningsgradering av arbetsplatsens medlemmar 4.2.1.5.1.3 Kvalitativ information Aktörerna i en deltagarekonomi måste ges möjlighet att lista kvalitativ information för beaktande i deltagarplaneringen. 4.2.1.5.2 Allokeringsorganisationen arbetsplatsråden inklusive dess federationer konsumentråden inklusive dess federationer understödsnämnder vilka underlättar informationsutbyte och informationsbearbetning 4.2.1.5.3 Allokeringsprocessen Varje konsumtionsaktör, från individ till de största konsumtionsfederationerna, föreslår en konsumtionsplan för den egna konsumtionen. Varje produktionsaktör föreslår en produktionsplan som innehåller den input och output som de planerar. Efter att ha fått information om övriga aktörers förslag och deras reaktion på de egna förslagen lägger varje aktör ett nytt förslag. Denna rutin upprepas tills dess att en samstämmig plan existerar. 4.2.1.5.3.1 Att förbereda första förslaget Fösta förslaget tas fram med hjälp av: relevant data från föregående år understödsnämndernas uppskattningar av sannolika förändringar i priser och inkomster i ljuset av befintlig kunskap om investeringsbeslut m.m. information om långsiktiga investeringsprojekt och konsumtionsförslag, som bifallits i tidigare års planer. kunskap om tidigare års justeringar av egna förslag Varor och tjänster grupperas i olika kategorier med avseende på resursernas utbytbarhet, de intermediära nyttigheterna och det arbete som krävs för att producera dem. Individernas förslag läggs fram inför grannskapsrådet vilket bifaller eller avslår dem, varefter de ställs samman och läggs till grannskapsrådets eget förslag som läggs fram inför nästa nivå o s v. Arbetsplatserna tar, med hjälp av understödsnämnderna, fram produktionsförslag. 7 (10)
4.2.1.5.3.2 Att gå från det första till det andra förslaget Understödsnämnder beräknar utbudsöverskott respektive efterfrågeöverskott per respektive vara och tjänst och justerar de indikativa priserna utifrån denna information. Konsumenter och producenter justerar sina förslag. De konsumentråd och individer vilkas totala önskemål överstiger genomsnittet skär ner på sina önskemål i förhoppning om att deras förslag skall accepteras av övriga råd. De arbetarråd där förhållandet mellan de samhälleliga vinsterna i form av output och de samhälleliga kostnaderna i form av input är negativt tvingas man öka effektiviteten eller ansträngningarna. Varje planeringsrunda ger upphov till en ny uppsättning föreslagna aktiviteter och en ny uppsättning priser. Alltsammans upprepas till dess att man har skapat en genomförbar plan. 4.2.1.5.3.3 Flexibel uppdatering Justeringar i konsumtionsplaner föranleder ingen ändring i produktionsplanerna så länge som de totala justeringarna tar ut varandra på totalnivå. Konsumenternas federationsnämnder har till sin uppgift att balansera justeringar i konsumtionsplanerna. Justeringar av konsumtionsplanerna som inte balanseras på totalnivå hanteras genom att man vid fastställandet av årsplanen planerar in vissa buffertar/outnyttjad kapacitet som kan användas i dessa fall. 4.2.1.5.3.4 Att komma överens om en plan För att effektivisera deltagarplaneringen kan de enskilda ekonomierna införa flexibla regler som underlättar försöken att komma överens t ex begränsningar i ändringsförslagens storlek. 4.2.1.5.3.5 Hanteringen av problemet med externa effekter Genom att hänvisa olika frågor till rätt nivå, d v s till den nivå där de människor som påverkas av beslutet finns hanteras externa effekter på ett mer effektivt sätt än marknaden. 4.2.2 Sammanfattning och utvärdering av deltagarekonomin (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 2 s.186-214) (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. kap 9 s.158-162) 4.2.2.1 Rättvisa Deltagarekonomin ersätter endast ansträngning och uppoffring och skapar jämlika arbetsförhållanden. Det är inte möjligt att tillägna sig egendom eller fördelaktiga förhandlingspositioner och att använda sig av detta för att höja sin inkomst. Det finns ingen möjlighet att omsätta genetiska anlag till högre inkomst. 4.2.2.2 Solidaritet En individs inkomst i en deltagarekonomi kan endast höjas genom en större ansträngning eller genom att den totala produktionen i ekonomin ökas. En individs arbetsförhållanden förbättras endast om allas arbetsförhållanden förbättras, eftersom samtliga arbetskomplex balanseras. 4.2.2.3 Mångfald I en deltagarekonomi finns inga klasskillnader, varför den likrikning som är förbunden med klass försvinner. 8 (10)
4.2.2.4 Självförvaltning Besluten i en deltagarekonomi fattas med hjälp av den metod som på bästa sätt tillåter var och en att påverka besluten i proportion till den utsträckning som utfallen påverkar honom/henne. Del 3: Deltagarekonomi i verkligheten 4.3 Diskussion kring deltagarekonomin i verkligheten/fallstudier (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 3 s.215-282) Venezuelaanalysis.com 4.3.1 Venezuela och övriga Sydamerika 4.4 Kritik av deltagarekonomin (Källa: Michael Albert: Parecon. Ordfront 2004. Del 4 s.283-372) (Källa: Michael Albert: Thinking Forward. Arbeiter Ring 1997. kap 9 s.163-205) Effektivitet tillräkliga incitament - Exempel: Maratonlopp personbästa vs bästa tid - Icke-materiella incitament - Val av sysselsättning utifrån talang och tycke Produktivitet - Förhållandet mellan arbete och fritid - Arbetstillfredsställelse Kreativitet/kvalitet Meritokrati/Innovationer - Innovationer ökar totalproduktionen och därmed inkomst - Innovationer kan förbättra arbetslivets kvalitet Privatliv/Gemenskapshets - För många möten? Individ/Samhälle - Långsiktig planering Deltagande - Understödsnämnderna fattar inga beslut utöver de som berör dem själva. Flexibilitet - Ransonering - Korrigering av produktionsplanen Hänsyn till behov Samordning Den mänskliga naturen - Dagens samhälles institutioner driver fram girighet och självupptagen kalkylering Del 4: Strategier för att gå vidare 5. Jämförelse med marxismen (Källa: Michael Albert: Realizing hope. Zed Books 2006 s.145-170) Marxismen fokuserar i första hand på ekonomin och erkänner inte andra sfärers lika stora och självständiga inflytande på samhället och på ekonomin. Marxismens värdeteori fokuserar på arbetstimmar i stället för förhandlingsmakt och kontroll för att förklara skillnader i priser och värde Ortodox marxism förutsätter en inneboende och oundviklig utveckling mot en kollaps 9 (10)
Marxismen förnekar existensen av en tredje klass, koordinatorklassen vilken har motstridiga intressen jämfört med arbetarklassen eftersom marxismen ignorerar att andra aspekter än ägande, t ex beslutandemakt och inflytande över andras arbete kan producera klassillnader. 6. Jämförelse med anarkismen (Källa: Michael Albert: Realizing hope. Zed Books 2006 s.171-184) Vissa anarkister förkastar alla politiska strukturer utan undantag Vissa anarkister förkastar alla institutioner utan undantag Vissa anarkister förkastar reformarbete utan undantag Vissa anarkister förkastar användande av teknologi Vissa anarkister förkastar beslutsfattande utan undantag Vissa anarkister är tveksamma till uppställandet av visioner och långsiktiga mål 7. Strategi (Källa: Michael Albert: Liberating Theory. South End Press kap 9 s.127-146) (Källa: Michael Albert: Realizing hope. Zed Books 2006 s.138-144) Icke reformistiska reformer: Reformer som förbättrar människors liv idag men som är en del i en längre gående process vars mål är att ersätta de institutioner som definierar dagens samhälle. Förbättringarna inom ramen för dagens samhälle, t ex högre löner och förbättrade arbetsvillkor är inte slutmål i sig. Erkännande av koordinatorklassens existens: Stratgier för att ersätta dagens institutioner med nya institutuioner måste erkänna risken för att ett koordinatorklasstyre kan uppstå om detta inte medvetet undviks. Fighting to win - långsiktighet - uthållighet - överkomma känslan av att det inte finns något alternativ 10 (10)