GYMNASIE & VUXENUTBILDNING Årsredovisning
Innehållsförteckning 1 Året som gått... 4 1.1 Sammanfattning av året... 4 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 7 3 Så här styrs kommunen... 10 3.1 Så här styr nämnden...11 4 Uppföljning mål... 13 4.1 Ökat inflytande...13 4.2 Bemötande och tillgänglighet...14 4.3 Hälsosamt liv...15 4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika...15 4.5 Bättre fritid...16 4.6 Trygg kommun...16 4.7 Företagsvänlig kommun...17 4.8 Minskat försörjningsstöd...17 4.9 Minskad energianvändning...19 4.10 Ekologiska livsmedel...19 4.11 Minskade koldioxidutsläpp...20 4.12 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade...20 4.13 Bra skola...21 4.14 Attraktiv arbetsplats...23 5 Uppföljning direktiv... 24 5.1 Direktiv invånardialog...24 5.2 Direktiv försörjningsstöd...24 5.3 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp....25 5.4 Kulturskolan skall verka för att öka tillgängligheten genom nya arbetsformer, ex gruppundervisning, samt erbjuda ett varierat och efterfrågat utbud av kurser...25 5.5 Yrkeshögskolan skall kontinuerligt bedriva utbildningar av differentierade karaktär med lokal/regional näringslivsanknytning...26 5.6 Entreprenörskap - Vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka som en inspirationskälla och plats för synliggörande av entreprenöriella insatser och samverkan i....26 5.7 Flyktingmottagande - Förvaltningen ska aktivt samverka med andra berörda förvaltningar och myndigheter för att främja en så god etablering som möjligt....27 5.8 Förvaltningen skall utveckla samverkan med IFO med anledning av direktivet från kommunfullmäktige att arbete eller utbildning skall erbjudas innan försörjningsstöd betalas ut...27 5.9 Flexibelt lärande Gymnasieskolorna skall fortsätta utveckla flexibla lärformer samt årligen redovisa detta för nämnden....28 5.10 Förvaltningens verksamheter skall vidareutveckla samverkan med arbetslivet, högskolor och universitetet....28 5.11 Bedömning och betyg Förvaltningens utbildningsanordnare skall systematiskt arbeta och samverka kring bedömning och betyg...29 5.12 Förvaltningen ska pröva nya vägar och utöka samarbetet med förskola- och grundskola och kulturförvaltningen för att lägga en grund för barnens skaparglädje och intresse för de estetiska ämnena och dess betydelse för hela lärprocessen....29 5.13 Direktiv praktikplatser...30 5.14 Direktiv e-förvaltning...30 6 Uppföljning inriktningar... 31 6.1 Värdegrund...31 6.2 Valfrihet...32 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 33 Nämndens årsredovisning 2
7.1 Synpunktshantering...33 7.2 Kvalitetsdeklarationer...34 8 Verksamhetsmått... 35 8.1 Analys verksamhetsmått...35 8.2 Resursmått...35 8.3 Prestationsmått...35 8.4 Effektmått...36 9 Personalmått... 37 9.1 Analys personalmått...37 9.2 Resursmått...37 9.3 Effektmått...38 10 Ekonomi med kommentarer... 39 10.1 Uppföljning driftbudget...39 10.2 Uppföljning investeringsbudget...40 10.3 Viten och rättstvister...41 11 Intern kontroll... 42 11.1 Intern kontroll under året...42 11.2 Resultat av genomförda internkontroller...42 11.3 Nämndens förbättringsåtgärder...43 11.4 Intern kontroll av externa utförare...44 12 Analys... 46 12.1 Sammanfattande analys...46 12.2 Förändringsområden...51 Nämndens årsredovisning 3
1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor 2012 2013 Intäkter 107 314 113 914 124 784 Kostnader -552 577-548 489-534 981 Netto -445 263-434 575-410 197 Budget, netto -432 696-429 697-412 907 Avvikels e -12 567-4 878 2 710 Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden har under haft mer intäkter än föregående år. Dessa intäkter avser främst försäljning till andra kommuner och försäljning av utbildning. Nämnden har haft mindre kostnader under än 2013 vilket beror på färre elever i gymnasieverksamheten än tidigare. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på ca 2 700 tkr. Det innebär en avvikelse på ca 0,7 % Den största enskilda posten till överskottet beror på att förvaltningen inte har investerat i den budgeterade volymen och överskottet på avskrivningar kommer därför föreslås tillföra förvaltningens resultatfond. En orsak till att investeringsvolymen inte blivit så stor som prognostiserad beror på att bärbara datorer inte längre får köpas som investering utan dessa finns i stället bland driftskostnaderna. En annan orsak till överskottet är att fler elever än vad som prognostiserats när det gäller gymnasieverksamheten har valt att gå i någon av våra kommunala skolor. Gymnasiesärskolan gör ett överskott vilket beror på att elevunderlaget i år inneburit att det gått optimera arbetet. Investeringar Budget Avvikels e Inkomster 0 0 0 Utgifter 5 288 6 720-1 432 Netto 5 288 6 720-1 432 Kommentar till investeringar Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget på ca 1 430 tkr. Avvikelsen beror främst på datautrustning som inte investerats i den takt som det var tänkt. Under året har investeringar gjorts i datorer, maskiner, inventarier och fastigheter. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten Implementering av Plug in Projekt PlugIn avslutades och implementering skedde under. Det övergripande syftet var att minska avhoppen från gymnasiet samt skapa förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sin Nämndens årsredovisning 4
gymnasieutbildning genom exempelvis erbjudande om kombinationen praktik/studier och arbete. Intensifiera det drogförebyggande arbetet Med anledning av den högaktuella drogdebatten om Cannabis och spice som råder, de ökade liberala attityderna till droger och diskussionen kring en eventuell legalisering av cannabis som förekommer på internationell nivå och nationell nivå, finns det anledning att stärka det drogförebyggande arbetet. Diskussion initierad inom "En dörr in". Förbereder aktivitetsansvaret Kommunens informationsansvar övergår 1 jan 2015 i ett aktivitetsansvar. Diskussion med chefer inom förvaltningen, fristående aktörer och GR har initierats. Obruten skolgång SISam: FG, IFO och GV har skrivit på ett avtal med Statens institutionsstyrelse om att säkerställa obruten skolgång för institutionsplacerade placerade barn och unga. Flyktingmottagning En samordnare för nyanlända som skall samordna förvaltningarnas verksamheter och driva utvecklingsfrågor inom området anställdes under året. Avtal med fastighetsägare har undertecknats vilket för nästa år innebär ökat antal lägenheter till nyanlända. Skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen genomförde under regelbunden tillsyn i. Och presenterade den 28 november den rapport som beskriver hur kommunen fungerar som ansvarig huvudman för verksamheten. Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat. De styrkor som Skolinspektionen lyfter fram om kommunen är: I jämförelse med riket når skolorna goda kunskapsresultat I stora delar har Kungsbacka en väl fungerande vuxenutbildning I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete Kommunen fick även ett antal föreläggande på huvudmanna- och skolenhetsnivå vilka nu antingen blivit åtgärdad eller där det finns en plan för åtgärdande. Kulturskolan utökar sina aktiviteter under lov Kulturskolan aktiviteter under skolloven har fortsatt och utvecklats. Under höstlovet genomfördes ett musikläger (dagtid) för ungdomar som ville spela i popgrupp. Hela arrangemanget var ett samarbete mellan Kulturskolan, Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism. Granskning och uppföljning - upphandlad vuxenutbildning Under arbetade enheten för Vuxnas lärande för första gången fullt ut utifrån strategin i det systematiska kvalitetsarbetet, som togs fram och i huvudsak utvecklades under 2013 i syfte att granska och följa upp de upphandlade utbildningsanordnarna inom vuxenutbildningen. Studie- och yrkesvägledning- hela skolans ansvar Under våren gjordes ett arbete på uppdrag av förvaltningschef gällande kvalitetsarbetet kring Nämndens årsredovisning 5
SYV - hela skolans ansvar. Enhetschefen för enheten för Vägledning samt rektorer från de kommunala gymnasieskolorna. Viktiga händelser inom personalområdet Ett arbete med införande av fler karriärtjänster påbörjades under hösten och totalt fem förstelärartjänster beräknas tillsättas under våren 2015 inom gymnasieskolorna. I syfte att stärka arbetsmiljöarbetet har en utbildning i samverkansavtalets grunder, former för samverkan samt tillämpning av samverkansavtalet i vardagen genomförts för alla chefer inom förvaltningen. Nästa steg är att under januari 2015 genomföra samma utbildning för samtliga representanter inom förvaltningens och de lokala samverkansgrupperna. Som ett resultat av Medarbetarenkät har ett förvaltningsövergripande program planerats och kommer att genomföras för alla chefer under 2015, i syfte att stödja och utveckla arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har via ett omställningsprojekt delvis finansierat kompetensutveckling av lärare i syftet att ge tillsvidareanställda lärare med lärarexamen möjlighet att komplettera sin utbildning för att få legitimation för den undervisning de utför. Det har också omfattat lärare som har behörighet i ämne men som saknar utbildning för nya kurser inom GY2011. Totalt 11 lärare har under deltagit i utbildning via omställningsprojektet, varav 2 lärare via Lärarlyftet. Under har sju chefer rekryterats, varav en verksamhetschef och en förvaltningschef. Den årliga tjänsteplaneringen resulterade i viss övertalighet avseende lärare med anledning av fortsatt minskat elevantal. Nämndens årsredovisning 6
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Aktivitetsansvaret Kommunens informationsansvar övergår 1 jan 2015 i ett aktivitetsansvar. Det innebär: ett ökat krav på förebyggande arbete ett tydligare och mer omfattande krav på dokumentation erbjuda åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Drogdebatt Det råder en högaktuell drogdebatt om Cannabis och spice. Ökade liberala attityder och diskussionen kring en eventuell legalisering av cannabis förekommer på internationell nivå och nationell nivå. Plug in Projekt Plug in avslutades i juni och implementering av de 7 delprojekten är genomförd. Troligen har projektet bidragit till att andelen elever i som för första gången genomförde en gymnasieexamen var 94,1 procent jämfört med 89,2 procent i hela Sverige. För yrkesprogrammen var andelen med examen 92,6 procent och för de högskoleförberedande programmen var andelen 94,9 procent. Vi kan också konstatera att andelen elever med grundläggande behörighet var 79,7 procent i Kungsbacka jämfört med 70.3 procent i riket. Flyktingmottagningen Fortsatt ökning av flyktingar har påverkat vårt mottagande i gymnasieskolan och SFI undervisning. Regeringen beslutade att personer som fått permanent uppehållstillstånd och bor på Migrationsverkets anläggningsboende har rätt att läsa SFI och att kommunerna har rätt till ersättning. Förordningen trädde i kraft den 6 augusti och ersättning kan lämnas för de personer som beviljats uppehållstillstånd från och med den 1 april och deltar i utbildning den 1 juli och framåt. Arbetsförmedlingen har flyttat etablerings uppdrag från Göteborg till AF Kungsbacka. Detta har medfört att elever i etableringen idag har aktiviteter i Göteborg, Kungsbacka och Varberg Situationen på bostadsmarknaden och mycket begränsad tillgång till lägenheter har gjort att Kungsbacka inte har uppfyllt avtal med Länsstyrelsen om 65 ABO flyktingar (23 anvisade flyktingar under ) har börjat etablera sig bland flyktingar som en EBO kommun. Under har 30 personer valt att bosätta sig på egen hand i kommunen (11 EBO under 2013). Med stor sannolikhet kommer antal EBO att växa under 2015, vilket innebär att verksamheten behöver optimeras för uppdraget. Antalet personer som söker skydd och asyl i Sverige fortsätter att öka. Länsstyrelsen Halland planerar att förhandla flera än nuvarande 65 platser. Det ställer stora organisatoriska krav på alla aktörer som är involverade i mottagandet, inte minst på GV som har det praktiska ansvaret för bosättning, men också ansvar för SFI, samhällsorientering och skolgång för gymnasieungdomar. Ett antal flyktingar har avslutat sitt etableringsprogram under. Det finns indikationer att Arbetsförmedlingen inte klarar sin uppgift inom ramen för etablering av nyanlända som gör att de fortsätter med arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nyanlända, efter att de har Nämndens årsredovisning 7
avslutat sitt etableringsprogram. Eftersom ansvar för nyanlända går över till kommunen finns det behov att börja planera insatser som ska leda till egen försörjning. Ryktesspridning om en gigantisk, okontrollerad och kostsam flyktingmottagning i Kungsbacka resulterar med att GV har varit tvungen att på olika sätt bemöta sådana påståenden. 21 mars 2013 fattade Riksdagen beslut om att målgruppen för samhällsorientering ska utvidgas. Kompetenscentrum har fått i uppdrag att driva den verksamheten. Det har belastat förvaltningens/flyktingmottagningens budget, då det inte finns statlig eller kommuncentral finansiering av verksamheten. Det finns ett etablerat asylboende i kommunen där det finns flyktingar med PUT som väntar på kommunplacering. För Flyktingmottagningen har det inneburit ökade krav från AFs sida på att erbjuda bosättning till flyktingar som redan finns i kommunen. Det förekommer ofta i andra kommuner att flyktingarnas anhöriga kommer innan AF har hittat bostad. I sådana situationer är det vistelse kommunen som är ansvarig för anhörigas boende. Det kan öka kostnader för akuta bostadslösningar. Kommunens verksamhet när det gäller ensamkommande barn kommer att växa under 2015. Anhöriga till ensamkommande barn är kommunens (GVs) ansvar och har rätt att få bostad och etablering i kommunen. Det kan också öka kostnader för akuta bostadslösningar i väntan på permanenta lösningar. I Kungsbacka har vi idag 66 ensamkommande barn registrerade och totalt har Kungsbacka kommun tagit emot 85 barn hittills. Som situationen ser ut i världen antas denna siffra öka. Ett samordningsarbete mellan förvaltningarna FG, GV och IFO för att hantera integration, optimering av tillgängliga resurser och hantering av kontakterna med Migrationsverket har upprättats. Samverkan skola omvärld Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Elever måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet och kontaktnät, är utökad samverkan mellan utbildning, näringsliv och omvärld nödvändig. Företagen måste få möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken, företagsamhet och företagande måste öka över lag. Vi ser ett stort kompetensbehov inom framförallt vård- och omsorgssektorn internt i kommunen och övriga landet, här behöver vi jobba lägre ner i åldrarna för att öka intresset för branschen och yrken inom sektorn. Utveckling, anpassningar samt att bygga nätverk mellan utbildningarna och lokala arbetsplatser krävs för att matcha framtidens behov. Att stärka elevernas initiativförmåga, kreativitet, idérikedom och förmågor att se möjligheter istället för hinder skapar också attraktiva ungdomar på arbetsmarknaden, oavsett om de kommer stå inför en anställning eller som egna företagare. Entreprenöriellt lärande som stärker dessa förmågor bör stå i fokus, precis som ett öppet innovationsklimat, gränsöverskridande möten och samarbeten. Nämndens årsredovisning 8
Arbetsmarknadsläget Krisen i eurozonen klingar långsamt av och området uppvisar nu på en svag tillväxt. Den tenderar att vara fortsatt svag under den kommande perioden, en förklaring till detta kan vara att nuvarande krisen i Ukraina har påverkat synen på framtiden och dämpar eventuella investeringar. Svensk ekonomi och arbetsmarknad har däremot stått emot den svaga konjunkturen i omvärlden. Utbildning och erfarenhet är allt viktigare för den som söker ett arbete. Trots att jobben blir fler har många arbetssökande fortsatt svårt att etablera sig i arbetslivet, särskilt de som saknar gymnasiekompetens möter en mycket tuff arbetsmarknad.[1] Vuxenutbildning I takt med att samhället förändras har också uppdraget och därmed kraven på kommunernas vuxenutbildning förändrats och breddats. Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi kan nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Vuxna människor behöver karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor. Vuxenutbildningen fyller därmed en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna.[2] Studie och yrkesvägledning Det föränderliga samhället och de ökade kraven ställer också en ökad efterfrågan på vägledarkompetens. Efterfrågan i sin tur bidrar till att studie och yrkesvägledaren finns med i flera sammanhang, något som också bidrar till ökade samt nya målgrupper. I skollagen (2010:800) är rätten till garanterad studie- och yrkesvägledning inskriven. Det innebär att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som ska påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Att kvalitén på studie- och yrkesvägledning för alla elever i grundskolan säkerställs är numera tydligt fastställt som hela skolans gemensamma ansvar. Ett arbete som kommer att ta tid och kräva gemensamt engagemang. Arbetsförmedlingens regleringsbrev Enligt regleringsbrevet avseende Arbetsförmedlingen det senaste året har Arbetsförmedlingen haft uppdraget att samverka med kommunerna i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. [1] Arbetsförmedlingen Prognos för Arbetsmarknaden -2015, URA :3 [2] Kairos Future AB Framtidens Vuxenutbildning Nämndens årsredovisning 9
3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndens årsredovisning 10
3.1 Så här styr nämnden Övergripande styrning Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Man ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över hur verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt adresserade prioriterade mål från kommunfullmäktige samt nämndens resultatmål. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete gymnasieskolorna Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå eventuella kommunfullmäktige mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en uppföljning av hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivits samt över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Denna skall lämnas in till förvaltningen senast den 30 september. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Utifrån rektorernas uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet gör verksamhetscheferna i dialog med rektorerna på skolan en samlad bedömning av hur väl de nationella målen uppfyllts på respektive skola. I dialogen görs även en bedömning över vilka förbättringsområden från skolenheterna som behöver lyftas upp till huvudmannen. Detta i syfte att förstärka och förbättra underlaget till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete vuxenutbildning Nämndens årsredovisning 11
Årligen i maj redovisas det systematiska kvalitetsarbetet från grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt svenska för invandrare för nämnden. Uppföljning i programråd och verksamhetsråd I förvaltningen finns programråd eller verksamhetsråd för alla gymnasieprogram (även högskoleförberedande program) samt för vuxenutbildningen med representanter från nämnden. I rutinerna för dessa råd ingår att ta upp resultat från det systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla verksamheten. Uppföljning av Kulturskolan och Arbetsliv Uppföljning av Kulturskolan presenteras för nämnden i september årligen. Uppföljning av Arbetsliv presenteras för nämnden årligen i mars. Nämndens årsredovisning 12
4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 4.1 Ökat inflytande KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Nämnden har adresserat målet till samtliga verksamheter och mäter med en egen mätning om andelen gymnasieelever som är nöjda med elevinflytandet. I årets elevenkät svarade 72 % att de är nöjda med elevinflytandet. Elevernas upplevda inflytande ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Det ska dock konstateras att det är stora skillnader mellan verksamhetens olika enheter och program, vilket också Skolinspektionen pekat på. Systematiken och arbetsformer för elevinflytande har utvecklats mellan rektorer, lärare och elever. Elevernas inflytande över elevernas utbildnings utformning ska ske i vardagen tillsammans med lärarna. I den mer formella samverkan förbereder sig eleverna i klassråd inför mötet med rektor. På en del program är det mer effektivt att rektor träffar programrepresentanter i ett programråd. På Nämndens årsredovisning 13
andra program vill man ha stora enhetsråd. I elevenkäten som genomfördes för elever som läser på gymnasial vuxenutbildning instämde 69 % med påståendet "Jag kan påverka innehållet i mina studier". 69 % instämde med påståendet "Jag kan påverka på vilket sätt jag ska lära mig". 95 % instämde med påståendet "Jag vet "Jag vet var jag ska vända mig om jag har problem med mina studier". Mätning 2012 2013 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 45 45 50 Andelen som är nöjda med elevinflytandet 72% 74% 72% 81% 4.2 Bemötande och tillgänglighet KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Nämnden har adresserat målet till samtliga verksamheter. Det följs upp och mäts genom nämndens elevenkät där 90% anser sig bli bra bemötta av andra elever, lärare, skolledning mm. Arbetet med detta mål bedrivs främst inom det nationella målområdet "Normer och värden". Bland annat arbetar man med bemötande och tillgänglighet genom att sitta som arbetslag nära elevgrupperna och genom att medvetandegöra och skapa relationer till eleverna som sträcker sig utanför klassrummet. Dessutom finns tydliga regler för hur man ska uppträda mot varandra i skolan i Ordningsregler och i Likabehandlingsplaner. Under har arbete inletts kring bilden av den öppna ytan, mötesplatsen, på Kompetenscentrum, och hur utvecklingen av den ska se ut för att öka tillgängligheten och förbättra bemötandet såväl internt som externt. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. Under året har nya hemsidor för verksamheterna sjösatts vilket förhoppningsvis upplevs som ett bidrag till bättre tillgänglighet. Både informationen och formen har utvecklats och blivit mer användarvänlig och inbjudande. I år infördes möjligheten att anmäla sig till Kulturskolan via en e-tjänst som förbättrat tillgängligheten. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2012 2013 Målvärde 60 60 57 62 Andel elever som upplever att de får ett gott bemötande 85% 88% 90% 89% Nämndens årsredovisning 14
4.3 Hälsosamt liv KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Förvaltningen erbjuder en stor flexibilitet vad gäller olika utbildningar, studieupplägg och arbetsinriktade åtgärder för att attrahera så många elever som möjligt. Skolorna arbetar aktivt och systematiskt för att tidigt identifiera elever som har svårigheter inom olika områden och på så sätt förebygga frånvaro och studieavbrott. Det har resulterat till att vi har hög andel unga som får en gymnasieexamen inom fyra år och därmed också har fått goda förutsättningar för etablering i vuxenlivet. Föreläsningar genomförs varje år med hälso- eller livsfrågor som till exempel kost, doping/kosttillskott, droger mm. I ämnesplaner för flera ämnen, t.ex. Idrott och Hälsa, tas hälsa och närliggande områden upp. Tillsammans med andra förvaltningar inom "En dörr in" tittar vi nu på hur vi kan intensifiera det drogförebyggande arbetet. Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka? SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka? 2012 2013 Målvärde 6,6 7,2 7,2 6,9 8,1 8,1 8,1 4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Skolorna har ett nära samarbete med polisen och lägger stor vikt vid att följa den progression som finns framtagen i skolförvaltningarnas handlingsplan för drogfri miljö LAST ń, samt drogpolicyn. Alla elever erbjuds ett hälsosamtal med skolsköterska där man får tillfälle att diskutera livsstilsfrågor. Elevhälsan gör särskilda insatser i elevgrupper där lärarna ser behov av det. Rökning är ett prioriterat område blir en extra uppmärksammat på Elof Lindälv under 2015. Med anledning av den högaktuella drogdebatten om Cannabis och spice som råder, de ökade liberala attityderna till droger och diskussionen kring en eventuell legalisering av cannabis som förekommer på internationell nivå och nationell nivå, finns det all anledning att stärka det drogförebyggande arbetet. Förvaltningen diskuterar inom "En dörr in" hur det gemensamma förebyggande arbetet kan utvecklas, stärkas och ytterligare uppmärksammas under 2015. Verksamheten arbetar enligt den handlingsplan som finns framtagen för droger. Skolorna har ett bra samarbete med Polisen och genomför några gånger per termin kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger. Dessa kontroller kan ske på både skolans och på Polisens initiativ. Nämndens årsredovisning 15
Mätning 2012 2013 Målvärde Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol, åk 8 91% 87% 93% 81% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak, åk 8 94% 90% 95% 88% Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika 86% 92% 82% 4.5 Bättre fritid KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Deltagande i Kulturskolans verksamhet bidrar i högsta grad till att barn och ungdomar känner sig nöjda med sin fritid. Många av våra elever är med i flera kurser och tillbringar mycket stor del av sin fritid med estetisk verksam inom och utanför Kulturskolan. Mätning 2012 2013 Målvärd e Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten 87% 94% 76% 83% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 93% 90% 79% 4.6 Trygg kommun KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Andelen gymnasieelever som uppger att de känner sig trygga i skolan uppgick i senaste elevenkäten till 98%. Nämnden har med anledning av tidigare uppföljningar som också visat att eleverna känner sig trygga inte vidtagit några ytterligare åtgärder eller aktiviteter. Målet har stark koppling till skolornas arbete med det nationella målområdet "Normer och värden" samt gymnasieskolornas och vuxenutbildningen likabehandlingsarbete. Arbetet med kränkande behandling är delegerat till respektive verksamhetschef och rektor. Gymnasieskolornas likabehandlingsplaner revideras årligen. Samtliga upphandlade utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen har som skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som varje år ska revideras. Mätning 2012 2013 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 66 67 67 Nämndens årsredovisning 16
4.7 Företagsvänlig kommun KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Under året har flera insatser genomförts för att stärka ungas företagsamhet och företagande, ett kontinuerligt samarbete med omvärlden finns men behöver stärkas. Ett gemensamt strategiskt arbete för att vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka har genomförts. Under året har antalet elever som driver företag genom Ung företagsamhet minskat, en negativ trend som vi tar på stort allvar. Flera satsningar och insatser kommer därför ske under året. Under sommaren fick ett 20-tal ungdomar chansen att utbildas och driva egna företag genom konceptet Sommarlovsentreprenörer. Kompetenscentrum har tillsammans med Näringslivsenheten fortsatt med mötesplats Företagsfredag. Sista fredagen i månaden finns företagsstödjande organisationer på plats för att träffa nya/etablerade företag. Kompetenscentrum har tillsammans med Näringslivsenheten fortsatt att sträva efter att utveckla Kungsbacka till en än mer företagsvänlig kommun. Representanter har deltagit i företagsnätverk, programråd, Teknik- och Vårdcollege, besökt enskilda företag samt deltagit i både kommunala och regionala nätverk med fokus på behovsinventering för att på bästa sätt matcha utbildningsutbudet mot kompetensbehovet. Mätning 2012 2013 Målvärde Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 63 63 70 SKLs mätning i Insikten är förändrad och inte lanserad för än, varför senast kända utfall tas upp här. 4.8 Minskat försörjningsstöd KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Projektet Plug In Plug In med sina 7 delprojekt och cirka 700 elever/unga som deltagit under två år har som huvudmål att öka andelen elever som genomför gymnasiet. Forskning visar att ej genomförd gymnasieutbildning minskar möjligheterna till egenförsörjning. Kompetenscentrum I maj 2013 startade Projekt Entré Kungsbacka som ett samverkansprojekt mellan Kompetenscentrum, och Arbetsförmedlingen. Projektet bidrog till att samtliga ungdomar (471 individer enl AF) som deltagit kommit närmare arbetsmarknaden. 201 personer var i slutet av 2013 ute i arbete. I december 2013 beviljades Projekt Entré Kungsbacka 2.0. Målet var att arbeta med implementering av metoden. Slututvärdering pågår, men redan nu konstateras att projektet under har bidragit till minskat antal nybesök på Försöjningsstödsenheten, Individ & Familjeomsorgen. Nämndens årsredovisning 17
kortare tid i arbetslöshet för målgruppen. ökad förståelse och effektivare samverkan mellan samverkande parter. Under deltog även Kompetenscentrum tillsammans med Halmstad och Laholm i en förstudie (ESF); Projekt 16-24, för målgruppen 16 till 24 år. En förstudie genomfördes även inom GR; Mellan rum 2,0 i samverkan mellan GR och Arbetsförmedlingen. Mätning 2012 2013 Målvärde Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 2,8% 2,5% 2,2% 2,8% 4.8.1 Ungdomsarbetslösheten skall minska Projektet Plug In med sina 7 delprojekt och 700 elever/unga som deltagit under två år har som huvudmål att öka andelen elever som genomför gymnasiet. Andelen elever som klarat sin gymnasieexamen har ökat till drygt 94%. Förutsättningarna för att sedan komma vidare till egenförsörjning är enligt forskning därmed stor för den elevgruppen. I maj 2013 startade Projekt Entré Kungsbacka som ett samverkansprojekt mellan Kompetenscentrum, och Arbetsförmedlingen. Projektet bidrog till att samtliga ungdomar (471 individer enl AF) som deltagit kommit närmare arbetsmarknaden. 201 personer var i slutet av 2013 ute i arbete. I december 2013 beviljades Projekt Entré Kungsbacka 2.0 med målet att arbeta med implementering av metoden. Slututvärdering pågår, men redan nu kan konstateras att projektet under har bidragit till minskat antal nybesök på Försöjningsstödsenheten, Individ & Familjeomsorgen. kortare tid i arbetslöshet för målgruppen. ökad förståelse och effektivare samverkan mellan samverkande parter. Förstudieprojekt som Kompetenscentrum deltagit i är Projekt 16-24 tillsammans med Halmstad och Laholm samt Mellan rum 2,0 i samverkan mellan GR och Arbetsförmedlingen. Mätning 2012 2013 Målvärde Andel ungdomar i arbetslöshet 12,3% 10,2% 8,4% 9,8% Nämndens årsredovisning 18
4.9 Minskad energianvändning KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Gymnasie & Vuxenutbildning hyr lokaler av förvaltningen för Service och följer därmed deras villkor för fastigheter och energibesparingsåtgärder. Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 2012 2013 Målvärde 176 171 168 160 4.10 Ekologiska livsmedel KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Livsmedelsinköparna vid RL, Café Lindälv och restaurang Kockmössan eftersträvar att handla ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. I dagsläget har skolan inte haft tillgång till någon mätmöjlighet där man kan se totala andelen inköpta ekologiska livsmedel. Skolan når dock inte upp till 25%. Prisskillnaden mellan ekologiska råvaror och vanliga råvaror är inom vissa råvarugrupper för stor för att vi skall ha råd att köpa ekologiskt fullt ut. Under 2015 kommer vi använda samma mätmetod som Serviceförvaltningen börjar använda. Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent 2012 2013 Målvärde 16% 17% 26% 22% Nämndens årsredovisning 19
4.11 Minskade koldioxidutsläpp KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Samåkning, kollektiva färdmedel och tåg eftersträvas och används så långt det är möjligt. Investeringar av fordon görs i enlighet med s " Policy för fordon och tillämpningsanvisningar". I den framtida schemaläggningen för Kulturskolans lärare som planeras kommer det att organiseras samåkning för lärare i samma arbetslag och genom effektivare lokalplanering ska bilåkandet kunna minska mellan många olika skolor. Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2012 2013 Målvärde -0,47% -6,5% 0,9% -2,5% 4.12 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade I dagsläget är 40% av verksamheterna miljöcertifierade. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs Gymnasium är certifierade enligt Skolverkets modell "Skola för hållbar utveckling". Beda Hallbergs gymnasium är inte miljöcertifierade än, men har som ambition att under nästa läsår jobba med Skolverkets modell. På Kompetenscentrum har arbetet påbörjats. All personal har genomgått grundläggande miljöutbildning. Under har källsortering införts inom Kompetenscentrums samtliga verksamheter och lokaler; Södra Torggatan, Kicken, Magasinet samt Kompetensverkstan. Under året infördes även sortering i det gemensamma elevköket samt i det kök som används av utbildningsanordnarna. Man kan i detta läge konstatera att det saknas kommunövergripande riktlinjer kring förvaltningarnas interna miljöarbete, till exempel avfallssortering, vilket bromsar processen för miljödiplomering inom Kompetenscentrums verksamhet. Måluppfyllelsen är därmed omöjliggjord. På Kulturskolan har arbetet med miljöcertifieringen ännu inte påbörjats. Mätning 2012 2013 Målvärde Andel verksamheter som är miljöcertifierade 40% 50% 40% 100% Nämndens årsredovisning 20
4.13 Bra skola KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Andelen elever i som för första gången erhöll gymnasieexamen var 94,1% jämfört med 89,2 % i hela Sverige. För yrkesprogrammen var andelen med examen 92,6% och för de högskoleförberedande programmen var andelen 94,9%. Vi kan även se positiva resultat ser vi när det gäller andelen elever som når examen inom 3 år. För yrkesprogrammen i Kungsbacka var andelen 76,8% och för riket 66,6%. Totalt var det 74,1% i Kungsbacka som klarade en examen inom 3 år, jämfört med 63,4 i riket. Detta är en effekt av målinriktat arbeta under flera år, bla genom projekt Plug In, kring att öka förutsättningarna för att elever ska kunna fullfölja sin utbildning. Konkreta exempel och åtgärder för att nå målet är projekt kring BFL (bedömning för lärande), ge bästa möjliga studiero genom en trygg skola, utökning av den specialpedagogiska kompetensen för att kunna erbjuda lärarna kontinuerlig kompetensutveckling. Digitala verktyg får också en ökad betydelse. Inom vuxenutbildningen är det i kommunen en högre genomströmning av godkända sfi-studerande på alla studievägar jämfört med riket. Det är också en lägre andel elever som avbryter studier i Kungsbacka vuxenutbildning än i riket. Mätning 2012 2013 Målvärde Andel elever med gymnasieexamen 94,1 100% Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program 82% 70% 96% Andel SFI-elever med godkänt betyg 66% 84% Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget godkänd på genomförda kurser Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 91% 91% 90% 92% 52% 55% 56% Nämndens årsredovisning 21
4.13.1 6 månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Myndigheten för Yrkeshögskolan samlar varje år in data angående de f.d. studerandes sysselsättning 6 månader efter avslutad utbildning. För Yrkeshögskolan Kungsbacka skall siffrorna för anmälas till myndigheten senast 2015-01- 31. I nedanstående tabell redovisas statistik för avslutade utbildningar juni. Sysselsättning 6 månader efter avslutad utbildning: Avslutade utbildningar juni : Examinerade Ej anträffbara I arbete/studier Byggprojektör CAD-BIM 20 1 19 18 Certifierad mjukvarutestare 16 2 10 7 Energianalytiker Bygg 9 3 6 4 Redovisningsekonom med ITkompetens 23 1 20 18 Totalt 68 7 55 47 Procent totalt i förhållande till anträffbara 90% 77% I arbete knutet till utbildningen Mätning 2012 2013 Målvärde Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning 95% 65% 77% 95% 4.13.2 Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden skall öka I elevenkäten som genomfördes svarade 65% av eleverna stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra på frågan Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått under gymnasietiden. Åtgärder för att nå målet Karriärvägledning under de tre gymnasieåren har genomförts vid flera tillfällen i klasserna Alla elever har erbjudits enskilda samtal Ökad tillgänglighet, genom ett teamarbete hos vägledarna Aktiviteter i öppen miljö på skolorna t ex information om högskoleprovet, CV-skrivning Nämndens årsredovisning 22
Planeringsarbete med arbetslagen på skolorna har påbörjats Uppföljning gjorts i studerandeenkät och även i samband med utförd aktivitet på skolan. Arbete med studie- och yrkesvägledningen på gymnasieskolorna och uppdraget från GV har implementerats. Ett kvalitetsarbete påbörjades för att säkerställa Andelen elever som är nöjda med studie och yrkesvägledningen ska öka i enlighet med nämndens mål samverkan mellan gymnasieskolorna och Kompetenscentrum-Vägledningen genomförs, så att uppdraget enligt Skolverkets allmänna råd säkerställs och att rollfördelning och ansvar tydliggörs Mätning Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden 2012 2013 Målvärde 73% 73% 65% 85% 4.14 Attraktiv arbetsplats KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna I syfte att stärka arbetsmiljöarbetet har en utbildning i samverkansavtalets grunder, former för samverkan samt tillämpning av samverkansavtalet i vardagen genomförts för alla chefer inom förvaltningen. Nästa steg är att under januari 2015 genomföra samma utbildning för samtliga representanter inom förvaltningens och de lokala samverkansgrupperna. Resultatet avseende Medarbetarenkät visar på förändringar sedan förra mätningen 2012. Samtliga enheter inom förvaltningen har tagit fram handlingsplaner med åtgärder för fortsatt arbete med resultatet. En förvaltningsövergripande beslutad åtgärd innebär att i samarbete med företagshälsovården genomföra ett program för alla chefer under 2015, i syfte att stödja och utveckla arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har under hösten utrett möjligheten till och beslutat att införa fler karriärtjänster. Rekrytering till totalt fem förstelärartjänster påbörjades under hösten och beräknas tillsättas under våren 2015. Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 2012 2013 Målvärde 7,1-6,8 8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 91 Medarbetarindex Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 7,1 6,8 7,6 Nämndens årsredovisning 23
5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till Kommunstyrelsen. Nämnden för Gymnasie- och vuxenutbildning har genomfört en invånardialog under vilken berörde Kulturskolans framtida inriktning. Sammanlagt bidrog 330 personer med synpunkter, idéer och förslag. Nämnden eller förvaltningen har inte skapat någon organisation för arbetet med invånardialoger. Det finns heller ingen systematik i att identifiera eventuella områden för framtida invånardialoger. Mätning Status direktiv Delvis uppnått 5.2 Direktiv försörjningsstöd KF:s formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Huvuduppdragsgivare för enheten för Arbetsliv på Kompetenscentrum är Individ och Familjeomsorgen. Kontinuerligt arbete pågår avseende effektivisering av samverkan. Strukturer för löpande information sinsemellan är skapade. Flödet från handläggare inom försörjningsstödet till enheten har ökat stadigt under året. Kunskapen om varandras verksamheter ökar succesivt. Ett positivt arbetsklimat enheterna emellan råder. Metodutveckling och effektivisering av flödesprocessen för deltagare på EFA, har ökat tydligheten och förståelsen hos hänvisade deltagare. (Allt ovanstående avser deltagare i allmänhet, för ungdomar i synnerhet se projekt Entré Kungsbacka; Tidiga insatser vid starten av arbetslöshet förebygger ingången och beroende av försörjningsstöd) Senaste siffror avseende försörjningsstöd visar också på en minskning av antalet ungdomar som är försörjningsstödberoende. Mätning Status direktiv samverkan IFO Delvis uppnått Nämndens årsredovisning 24
5.3 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp. Tillgängligheten till Kulturskolans aktiviteter kan diskuteras ur många olika aspekter. Det gäller undervisningens geografiska placering, tid på dagen, kostnad och möjlighet till deltagande oberoende av eventuella funktionsnedsättningar. Vi strävar efter att vara tillgängliga på så många skolor som möjligt. Undervisningen i dans, konst och teater är dock koncentrerad till centrala Kungsbacka, primärt till Fyren och Esteten. Eftersom all undervisning numera är hänvisad till eftermiddags- och kvällstid har vi mycket stor belastning på de centrala lokalerna och ser på sikt ett behov av fler och större centrala undervisningssalar. Kvällsundervisningen minskar tillgängligheten, särskilt för de elever som bor i de yttre delarna av kommunen och som inte utan svårighet kan vara kvar på skolan på eftermiddagen, eller på något sätt ta sig till Kungsbacka under eftermiddagen/kvällen. Avgiften är ytterligare en parameter i bedömningen av tillgängligheten. Vår bedömning är att fler familjer skulle ha möjlighet att delta om terminsavgiften sänktes. Undervisningen för barn med funktionsnedsättning utvecklas under året genom lärarfortbildning och genom att erbjuda fler barn tillgång till våra kurser. Mätning Status direktiv Kulturskolans utbud Delvis uppnått 5.4 Kulturskolan skall verka för att öka tillgängligheten genom nya arbetsformer, ex gruppundervisning, samt erbjuda ett varierat och efterfrågat utbud av kurser. Kulturskolans undervisning står inför stora och stimulerande utmaningar. Musikundervisningen utvecklas alltmer mot att i olika former av gruppundervisning ta tillvara den stimulans som finns i att i ett socialt sammanhang få musicera tillsammans med andra. Under året har vi till exempel provat på att organisera en del av pianoundervisningen som "Drop in", dvs att flera elever har längre tid tillsammans med läraren. Eleven kan då välja att spela allt mellan 20 minuter och två timmar per vecka. Vi ligger också i startgroparna för en verksamhet under arbetsnamnet Musikfritids där man också erbjuds mer tid och där elevernas delaktighet kommer att styra mycket av verksamheten. Ett nytt inslag i vårt kursutbud är studiokurser, skapande av bland annat digital musik i studiomiljö. Nästa år ska utbudet också byggas på med film och silversmide. Film och digitalt skapande var mycket efterfrågat i invånardialogen. Mätning Status direktiv ökad tillgänglighet Kulturskolan Delvis uppnått Nämndens årsredovisning 25
5.5 Yrkeshögskolan skall kontinuerligt bedriva utbildningar av differentierade karaktär med lokal/regional näringslivsanknytning Totalt var det 1186 ansökningar inskickade till Myndigheten för Yrkeshögskolan och 377 utbildningar beviljades. Yrkeshögskolan Kungsbacka beviljades en utbildning Byggprojektör CAD/BIM med start hösten. Hösten startar därmed följande utbildningar på Yrkeshögskolan: CAD-konstruktör - produktutveckling/design, Administratör IT-system, och Byggprojektör - CAD/BIM Inför tilldelningen av utbildningar i januari 2015 har Yrkeshögskolan ansökt om sju utbildningar varav tre är omansökningar och fyra är nyansökningar. När ansökningsomgången stängdes den 9 september hade myndigheten fått in 1399 ansökningar och man har därefter meddelat att man kommer att kunna bevilja mellan 20-25% (280-350 utbildningar) vilket är färre än året innan och därmed är konkurrensen större beträffande tilldelningen. Mätning Status direktiv Yrkeshögskolan Delvis uppnått 5.6 Entreprenörskap - Vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka som en inspirationskälla och plats för synliggörande av entreprenöriella insatser och samverkan i. Under våren skedde flera olika insatser/utvärderingar för att klargöra Made by Kungsbackas roll och framtida möjligheter. Ett beslut att pausa den årliga inspirationsdagen togs vilket frigjorde utrymmer för ett viktigt strategiskt arbete. En treårsplan för konceptet samt en handlingsplan har jobbats fram. Arbetet har skapat en större förståelse för vad och hur MbK kan vara en katalysator och ett stöd i arbetet. Kungsbacka backar i antalet elever som driver företag genom Ung företagsamhet, en negativ trend som vi tar på fullaste allvar. Under våren sker därför satsningar på flera plan, inspirationsaktiviteter för elever samt utbildningar/stöd för lärare och rektorer. Målet är att fler elever ska få möjlighet att testa på företagande. Under våren kommer en grupp med utvalda personer från våra verksamheter gemensamt delta på den nationella Samverkan Skola Arbetslivs konferensen. Detta som ett led i att tillsammans bli ännu bättre inom området samt som ett led i vårt kommande arbete som värd för konferensen 2017. Under 2015 kommer implementeringsarbetet av Kungsbackas gemensamma Strategi för entreprenöriellt lärande att påbörjas och flera olika aktiviteter för samverkan genomföras. Mätning Status direktiv Entreprenörskap Uppnått Nämndens årsredovisning 26