SOS #1-14 BUSINESS MAG. I FOKUS: DRIVKRAFTERNA BAKOM CSR SID 6 TREND: VOLONTÄRVÅGEN SID 21 UTBLICK: SOS BARNBYAR I UKRAINA SID 22 SVERIGES HETASTE KAFFEVAGN: Samuel brygger rättvisemärkt SID 10
Ledare JUST NU Vikten av ert engagemang CSR OCH HÅLLBART företagande är mer aktuellt är någonsin. Det hålls seminarier och lanseras nya böcker och studier i ämnet. Jag välkomnar utvecklingen och följer den med spänning. Och ser med förväntan fram emot den dag då CSR går från ord till handling, då det inte är kontroversiellt att arbeta med de här frågorna, utan en självklarhet. För i denna uppsjö av fina begrepp vi slänger oss med är det lätt att glömma bort varför vi egentligen jobbar med de här frågorna. Det ska sättas strategier och skrivas redovisningar med fokus på hållbarhet. Det ska kommuniceras och implementeras. Men det får inte bara bli ord på papper. I grund och botten handlar CSR om att se till att vi alla får en hållbar samhällsutveckling. Bakom varumärkesarbetet är det människorna som arbetar på företagen som sätter bollen i rullning, påverkar sina kollegor och får samarbetet med SOS Barnbyar att bli starkt, levande och långsiktigt. Det är riktiga människor som ni som gör det möjligt för mina kollegor och mig att göra vårt jobb, och tillsammans skapar vi ett värdigt liv för världens barn. Jag ville bara påminna er om det. Tack för ert engagemang oumbärligt och aldrig sinande. Trevlig sommar! Pia Watkinson Chef företagssamarbeten & stora givare, SOS Barnbyar SOS Business Mag #1/2014 Utgivare: SOS Barnbyar Kontakt: info@sos-barnbyar.se Hemsida: www.sos-barnbyar.se Produktion: Spoon Redaktör: Meryem Can Art Director: Erik Westin Tryckeri: Åkessons tryckeri Papper: Amber graphic Omslagsfoto: Ida Knudsen Är du intresserad av ett samarbete eller ge ett bidrag? Kontakta företagsavdelningen på 08-545 832 00. Aldrig har världens bistånd varit så högt som 2013, konstaterar OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Förra året ökade biståndet med 6,1 procent till motsvarande 878 miljarder kronor. JEANS AV PLAST I höst lanserar musikern Pharrell Williams och klädföretaget G-Star Raw en jeanskollektion av plast. Denimtyget är tillverkat av återvunnen plast från världens hav och stränder, och samarbetet ska uppmärksamma miljöhotet från plastföroreningar. Googla raw for the oceans för att läsa mer! 2 SOS BUSINESS MAG 1 2014
Viktigaste sommarkassen SOS Barnbyars tygkasse är gjord helt av återvunna material. Textilarbetarna har fått extra betalt för att kompensera skillnaden mellan minimilön och levnadslön, och alla frakter är miljö kompenserade. Illustrerad av Liselotte Watkins och producerad av Another Textile Company. Kostar 59 kr på Apoteket och Hemtex. HYFSAT HÅLLBAR är boken som ger argument för företag att starta eller driva på det befintliga hållbarhetsarbetet. Konkreta exempel och verktyg varvas med coachning. Dessutom förklaras varför hyfsat hållbart är hållbart nog. Cirka 200 kr. Tips! Almedalen Almedalsveckan är en viktig hållpunkt nu under supervalåret. SOS Barnbyar tipsar om seminarierna med fokus på hållbart företagande. Hållbar konsumtion: Lets go bananas! Försäljningen av ekologiska och Fairtrade-märkta bananer ökade kraftigt förra året. Är utvecklingen önskvärd inom andra livsmedelssegment? Vem har i så fall möjlighet och ansvar att påverka? Löfbergs, 2 juli. Policy mot barnarbete saknas Hur agerar världens största företag mot barnarbete? I Global Child Forums studie ingår 1 032 företag från 63 länder, även Sverige. 38% 38 procent av företagen saknar en policy mot barnarbete. 4% 62% 86% 14% 86 procent saknar riktlinjer om produktansvar och säkerhet när det gäller försäljning till barn. Bland reseföretagen är det bara fyra procent som tar ansvar för att motverka sexuellt utnyttjande av barn. Företagarens roll i framtidens samhällsbygge Samhällsutmaningarna kräver att företagen tar en mer aktiv roll, oavsett om det rör sig om klimatet, mångfald eller jämställdhet. Hur skapas samverkan? Dagens industri/postkodlotteriet, 2 juli. Generation kooperation unga tillsammansföretagare med värderingar 70 procent av Sveriges unga vill starta företag tillsammans med andra och CSR blir allt viktigare. Vad driver den nya värderingsdrivna företagargenerationen #Generationkooperation? Coompanion och Ekobanken, 3 juli. SOS BUSINESS MAG 1 2014 3
FOTOGRAFENS VAL DONETSK, UKRAINA En prorysk demonstration är på väg mot den administrativa byggnaden i Donetsk i östra Ukraina. Samtidigt pågår livet som vanligt i staden. Människor helgflanerar och barnen trivs i solen. Leken tar dock slut med en förskräckelse när kravallpolisen förstärker närvaron i väntan på demonstrationen. Paul Hansen Född i Göteborg, numera bosatt i Stockholm. Arbetar som fotograf på Dagens Nyheter sedan 2000. Har även arbetat på Expressen, Göteborgs- Tidningen och som frilansfotograf och skribent i New York. Tilldelades 2012 fotovärldens prestigefyllda pris World Press Photo of the Year. 4 SOS BUSINESS MAG 1 2014
SOS BUSINESS MAG 1 2014 5
FOKUS Hjälpsamhet betalar sig Vi mår bra av att ge. Men att hjälpa andra är också en outnyttjad källa till motivation och framgång. Den som ger tjänar dessutom mer pengar. TEXT ÅSA LOVELL + ILLUSTRATION KRISTIAN INGERS varta siffror på sista raden lighet att förbättra sin situation. Tidigt S är det de flesta företagsledare eftersträvar. Men människa som drömde om att sjunga i min karriär handlade det om att få en är det verkligen tanken att inse att hon kunde göra det. I mitt på pengar som får dig att gå till jobbet om mornarna eller finns det starkare drivkrafter till att jobba hårt? Jag drivs av att förändra, utveckla och förbättra vår verksamhet. Dels den interna organisationen, dels vår verksamhet gentemot kunderna så att de i sin tur ska bli mer framgångsrika, säger Markus Granlund, vd för teknikkonsultföretaget Semcon. Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Sida, är inne på samma linje. nuvarande arbete har jag möjlighet att bidra mycket större och bredare att få människor ur fattigdom. Det ger mening med mitt arbetsliv, säger hon. Enligt Adam Grant, professor vid Wharton Business School och författare till boken Ge och ta, är den största outnyttjade källan till motivation en känsla av att serva andra att fokusera på hur vårt arbete bidrar till andra människors liv har potential att göra oss mer produktiva än om vi fokuserar på att hjälpa oss själva. Det som alltid drivit mig är människors utveckling och möj- Charlotte Petri Gornitzka, Sida. I grunden handlar det om att vi mår bra av att hjälpa andra. >>> 6 SOS BUSINESS MAG 1 2014
Är det tanken på pengar som får oss att gå till jobbet eller finns det starkare drivkrafter till att jobba hårt? Forskningen visar att ett högre syfte är värdefullt på flera sätt. SOS BUSINESS MAG 1 2014 7
NIKLAS S. BERNSTONE samma religion, samma etnicitet, samma antal barn, samma stad, samma utbildningsnivå allt lika förutom att en familj gav 100 dollar mer till välgörenhet än den andra familjen, fann han att den givande familjen kom att tjäna i genomsnitt 375 dollar mer än familjen som inte gav bort pengar. Statistisk kopplat helt till gåvan. Arthur Brooks var själv överrumplad av resultatet. I en artikel för Bringham Young University skriver han: Jag gjorde vad varje universitetsprofessor skulle ha Jag drivs av att förändra, utveckla och förbättra vår verksamhet. Markus Granlund, Semcon. >>> Forskare har i studie efter studie bevisat att människor mår bättre av att ge bort pengar än att spendera dem på sig själva. Genom magnetröntgenkameror har forskare kunnat avläsa att de delar av hjärnan som är relaterade till välbefinnande aktiveras när man skänker bort pengar. Samma mekanismer gäller om man ger av sin tid. DEN AMERIKANSKE nationalekonomen Arthur Brooks har tagit tesen ett steg längre. I en studie ämnad att bevisa att de som har mer pengar ger bort mer pengar upptäckte han att människor som ger mer till välgörenhet, också tycktes tjäna mer. När han jämförde två identiska familjer gjort i en sådan här situation: Jag gjorde mig av med all data. Jag skaffade ny mjukvara. Jag letade upp nya data. Jag gjorde nya beräkningar. Men jag kom hela tiden fram till samma resultat. Hans slutsats blev att det helt enkelt finns ett samband mellan att ge mer och tjäna mer. Känslan av glädje och tillfredsställelse från givandet leder helt enkelt till att vi arbetar hårdare och tjänar bättre. ÖVERSATT TILL företagsvärlden skulle lönsamheten därmed påverkas positivt om alla anställda upplevde att de jobbade för ett högre syfte. Detta är inte Markus Granlund främmande inför. Semcon har satsat stort på att integrera ett hållbarhetstänk i alla delar av organisationen. Vi har kommit fram till att vi inte bara tar ansvar, utan att vi når de affärsmässiga mål vi sätter upp genom att jobba med hållbarhet på alla plan. Vi erbjuder 8 SOS BUSINESS MAG 1 2014
mer och mer lösningar med hållbarhetstänk till våra kunder. Det finns ingen konflikt mellan hög lönsamhet och ett hållbart företagande och erbjudande. ÄVEN CHARLOTTE Petri Gornitzka har, genom Sidas samarbeten med bland annat Volvo, sett hur företag kan hjälpa utvecklingsländer genom en långsiktigt hållbar strategi. Volvo har tillsammans med oss startat en mekanikerutbildning i Afrika. Vi driver verksamheten för att undvika fattigdom, för Volvo handlar det om att säkra arbetskraft i framtiden. I sådana här projekt bidrar företag till både samhällsnytta och egennytta i samma projekt och det skapar både engagemang och stolthet. Semcon stödjer även ett par av SOS Barnbyars barnbyar i Indien, både med pengar och engagemang från den lokala verksamheten. Detta har haft ytterligare positiv påverkan på företaget. Arthur Brooks, Initiativet har skapat enorm stolthet i vår författare. organisation. Det har med vår företagskultur att göra; vi visar att vi är ett bolag som tar ansvar för att vi vill, inte för att vi måste, säger Markus Granlund. Han menar att man måste ha klart för sig att allting hänger ihop. Har vi inte den här typen av engagemang och en värld som fungerar som vi vill att den ska fungera, så fungerar inte heller bolaget. Jag är helt övertygad om att det finns medarbetare som jobbar på Semcon och som känner att de genom vår gemensamma insats bidrar till en bättre värld. 3 saker som styr vårt givande Hur kommer det sig att vi kan skänka tusentals kronor till ett naturkatastrofdrabbat område på andra sidan jorden och samtidigt ignorera tiggaren på gatan? Goda gärningar är sällan rationella. Arvid Erlandsson, doktorand vid Lunds universitet, studerar vilka mekanismer som styr våra val och delar in dem i tre huvudområden. Hjälpa med hjärtat 1 Man känner empati för offret eller blir illa berörd av en situation och vill hjälpa till. Ju mer berörd man blir, desto mer hjälper man till. Till exempel får identifierade personer med namn och bild oss att känna mer och ge mer, medan oidentifierade offer berör oss mindre. Hjälpa med hjärnan 2 När vi upplever att vår insats inte kommer att göra någon skillnad minskar vår benägenhet att hjälpa till. Vid tillfällen då vi ser att vår insats kan göra stor skillnad, att vi kanske till och med kan lösa problemet på egen hand, är vi mer villiga att ge. Här spelar proportioner en avgörande roll. Vi är mer benägna att ge ett bidrag som kan rädda samtliga 100 invånare i en liten by, än att ge samma bidrag för att rädda 100 personer i en miljonstad. Hjälpa enligt boken 3 Det är troligare att vi hjälper grupper som vi identifierar oss med, eftersom vi då anser oss ha ett ansvar för situationen. Människor som har varit i ett land där behovet av hjälp är stort vill ofta skänka pengar till just det landet, eftersom de känner större ansvar för situationen där än i andra länder. På samma vis är ett företag mer benäget att göra hjälpinsatser i ett land där det har verksamhet, även om situationen i ett annat land kan väcka lika mycket känslor och insatsen göra minst lika mycket nytta. SOS BUSINESS MAG 1 2014 9
SAMUELS CSR-TIPS Välj dina råvaror med stor omsorg jag skulle aldrig kunna sälja något som jag själv inte kan stå bakom. Tro på din grej det är det viktigaste. Auel Coffee Shop utanför Stockholm har blivit en snackis. Kunderna reser långväga för att få ta del av den etiopiska kulturens skatt kaffet. 10 SOS BUSINESS MAG 2 2014
INTERVJU Vi vill beröra så många som möjligt Samuel Berhane, ägare till den lilla kaffevagnen i Kista, brinner för Fairtrade och för att erbjuda sina kunder en kopp riktigt gott etiopiskt kaffe. TEXT ANNA BJUR + FOTO IDA KNUDSEN ad betyder namnet Auel? V Företagets namn Auel är även namnet på dagens första kopp kaffe i vissa delar av Etiopien. Den första koppen är väldigt speciell och viktig, och därför brukar vi alltid bjuda vår allra första kund för dagen på en gratis kopp kaffe. Vad fick dig att börja servera kaffe? Som van kaffedrickare har jag besökt alla slags kaféer du kan tänkta dig, från riktigt lyxiga till mindre fina. Jag har till slut insett att det allra godaste kaffet är det som min mamma gör, på äkta etiopiskt vis. Och det var så hela idén började. Jag tänkte att svenskarna som är ett av världens mest kaffedrickande folk förtjänar verkligen det bästa kaffet. Hur ser kaffekulturen ut i Etiopien? I Etiopien har man en 2000 år lång kultur av att dricka kaffe. Man dricker kaffe hela dagarna och njuter av en kopp tillsammans med nära och kära, en av de mest heliga ceremonierna. Hur gör ni kaffet? Själva processen startar med att vi använder en av världens finaste kaffebönor. De är odlade Fairtrade och direktimporteras råa från Etiopien, utan några mellanhänder. Vi lägger ner mycket pengar och energi på att kaffet ska vara både ekologiskt och rättvisemärkt. När vi får de gröna bönorna rostar vi dem i speciella stekpannor över grillar, tills de blir bruna och fina. Sedan kokar vi kaffet i lerkrukor på grillen det är så uråldrigt det bara kan bli, utan några moderna maskiner. Varför väljer ni att servera rättvisemärkt kaffe? Av många skäl. Ett av dem är att vi har släktingar i kaffebranschen i Etiopien. Vi vet att de arbetar under väldigt tuffa och orättvisa förhållanden. Kaffeodlarna får dåligt betalt och blir ofta utnyttjade. Det är så orättvist och det är därför vi brinner för Fairtrade. Vår dröm, och det vi strävar efter, är att kaffeodlarna i Etiopien ska få bättre arbetsförhållanden och bättre betalt för sitt kaffe. Vad är det bästa med ditt jobb? Vårt mål med Auel Coffee Shop är att beröra så många som möjligt. Folk som besöker oss tackar verkligen för upplevelsen, tar ett foto och säger hej då med ett stort leende på läpparna. AUEL I SOCIALA MEDIER Auel Coffee Shop finns på både Facebook och på Instagram, med flera hundra följare. Där läggs foton på kaffedrickande kunder upp och hur processen går till när de brygger kaffet. Facebook: facebook.com/auelcoffee Instagram: auelcoffee SOS BUSINESS MAG 2 2014 11
TREND Engagemangets nya era Vi nöjer oss inte längre med att hålla grytan kokande eller höra skramlet i bössan. Det individuella samhällsengagemanget har bytt kanaler. Något som ställer nya krav på företagen. TEXT SUSANNA LINDGREN stället för att låta I ett medlemskap signalera vad vi stödjer organiserar vi oss i allt högre grad själva i saker vi brinner för. Vi organiserar oss på nätet, går ut och demonstrerar och vill med konkreta volontärinsatser bidra till förändring. Flera nya trender styr oss. Och både anställda och kunder kräver att företagen tar ett ökat socialt ansvar och redovisar resultatet. Många anställda hos våra samarbetsföretag vill följa med ut i fält för att med egna ögon se vad bidragen till SOS Barnbyar gör för skillnad. Vi ser en ökad vilja hos företagen att få konkret återkoppling på sina stödprojekt, för att kunna visa både anställa och kunder hur deras bidrag renoverat en medicinklinik i Burundi eller byggt familjehem i Ukraina, säger Pia Watkinson, chef för företagssamarbeten på SOS Barnbyar i Sverige. I CSR I PRAKTIKENS trendrapport för 2014 2015 konstateras även att många vill ge av sin tid. Många av SOS Barnbyars samarbetsföretag bidrar med både tid och spetskompetens där den kan komma till nytta för arbetet i fält. Vårt partnerföretag Semcon, med kontor i Bangalore, bidrar Se filmen med den frysande pojken! Sök Would you help a freezing child? på Youtube. Ett antal nya trender styr vårt givande och vårt engagemang, enligt en ny rapport. både ekonomiskt och med expertis kring energisparande och hållbara byggmetoder vid renoveringen av en barnby i Indien. Vi 12 SOS BUSINESS MAG 1 2014
Organiserar insamling på nätet. Skänker pengar via sin smartphone. Arbetar i ett soppkök. Köper bokmärken från Adlibris. Demonstrerar på torget. Köper rättvisemärkt. Driver ett företag som renoverat en skola i Burundi. Har ett fadderbarn i Filippinerna. Vi ser en ökad vilja hos företagen att få konkret återkoppling på sina stödprojekt. tillåter dock inte volontärarbete i våra barnbyar eftersom vi arbetar med barn som ofta är svårt traumatiserade och vi har lokalt anställd personal och kompetens, säger Pia Watkinson. Trendrapporten lyfter också ett ökat intresse för lokal påverkan. Många företag har en lokal koppling till något av de 133 länder vi arbetar i, men det finns andra sätt att skapa en lokal känsla för en global situation. SOS Barnbyar i Norge gjorde en lyckad kampanj i sociala medier där en pojke placerades frysande utan jacka på en busshållplats i Oslo. Kampanjen kopplades till barnen i Syrien och resultatet blev en rekordinsamling. EN ANNAN TYDLIG trend är att det ska vara snabbt och enkelt att göra skillnad. Ny teknik gör det lätt att skicka ett bidrag med ett sms eller ett knapptryck. Att aktivt välja köp av vissa varor är en annan enkel metod. Adlibris bokmärke med ett klick i kassan för tio kronor genererade 1,6 miljoner kronor till SOS Barnbyars verksamhet i Kambodja. Vi har flera exempel där våra partnerföretag ser en ökad försäljning i gemensamma kampanjer med oss. Apoteket och Micki Leksaker har ett antal produkter som regelbundet säljs till förmån för SOS Barnbyar, vilket gett företagen en försäljningsökning på uppåt 45 procent. Är du intresserad av ett samarbete med SOS Barnbyar Sverige eller vill du ge ett bidrag? Kontakta företagsavdelningen på 08-545 832 00. SOS BUSINESS MAG 1 2014 13
INTERVJU KNAPRIG PIONJÄR Att stödja utsatta barn har varit en del av Signhild Arnegård Hansen och Svenska Lantchips företagsidé sedan starten för 23 år sedan. TEXT GÖRREL ESPELUND + FOTO SVENSKA LANTCHIPS ad innebär hållbart V företagande för Svenska Lantchips? Det har alltid varit en viktig del av företaget. Ett av våra egna barn är funktionshindrat och redan från början bestämde vi att så snart vi hade möjlighet skulle företaget stödja organisationer som jobbar med utsatta barn. Vi gillade SOS Barnbyars koncept, att man hjälper barn på plats i den miljö och kultur där de är födda. Även familjetanken, att barnen får en mamma och syskon, tilltalade oss. Har ni sett några konkreta effekter av era satsningar? Vi har varit fadderföretag sedan i mitten av 1990-talet och vårt stöd går i dag till verksamheten i Baltikum och i Ukraina. Några konkreta effekter av vårt CSR-arbete har vi inte märkt. Å andra sidan är satsningen ut ifrån en personlig övertygelse, och inte som ett led i någon marknadsföringsstrategi, så vi har aldrig haft förväntningar på att vi skulle få något SIGNHILDS TRE BÄSTA CSR-TIPS 1 2 3 CSR måste vara en integrerad del av affärsidén. Hållbarhetsarbetet ska finnas med i de tankar och målsättningar som genomsyrar affärsplanen. Engagera personalen. Alla i organisationen ska vara medvetna om företagets värderingar. Ta ett steg i taget. Det går inte att fixa allt på en gång men se till att hela tiden röra dig framåt, i rätt riktning. tillbaka. En personlig tillfredsställelse, och kunskapen om att vi bidrar med de resurser som vi kan, är det som räknas för oss. 14 SOS BUSINESS MAG 1 2014
Vilken roll har CSR i framtidens företagsmodeller? CSR kommer att spela en större och större roll. Både anställda och konsumenter är i dag mer medvetna om företags värderingar. Värderingarna har blivit en del av verksamheten och då blir hållbarhetsarbete och CSR en del av företagets själ och kultur. Om någon konsument uppmärksammar vårt engagemang, ser vi det som en bonus för de goda krafterna. CSR i ett vidare begrepp däremot tror jag kommer att ha betydelse för konkurrenskraften framöver för de flesta företag, i synnerhet när du ska rekrytera personal. Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna just nu? I västvärlden har frågorna om miljö och energiförbrukning hamnat i fokus. I länder som inte respekterar mänskliga rättigheter är den frågan viktigast. Tittar vi på tjänsteföretag ligger fokus på affärsetik och antikorruptionsarbete, man ser också till nästa led och hur företagets kunder arbetar med dessa frågor. Just nu är du i USA. Ser du någon skillnad mellan företagen där och i Sverige? Jag tycker att debatten bland små företag är mer levande i Sverige, medan de amerikanska företagen är mycket mer synliga i samhället, eftersom sponsring och aktivt stöd av närsamhället är en del av deras kultur. De företag inom livsmedelsbranschen jag möter i USA är noga med att arbeta med mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, hälsa och goda anställningsvillkor. Och det är också en del av CSR. Signhild Arnegård Hansen Ålder: 53 år. Yrke: Styrelseordförande för Svenska Lantchips. Har även styrelseuppdrag i flera olika bolag i Sverige och i USA. Familj: Maken Michael och sex barn mellan 12 och 26 år. SOS BUSINESS MAG 1 2014 15
FOKUS Begreppen för hållbart företagande blir allt fler och innebörden breddas. Samtidigt ökar kraven på öppenhet och transparens. Och den snabba utvecklingen ser ut att fortsätta. TEXT GÖRREL ESPELUND ör tio år sedan var inställningen hos många större F svenska bolag att de inte behövde kommunicera frågor som mänskliga rättigheter, miljö och socialt ansvarstagande. Inte så länge de gjorde rätt. I dag förväntas företag arbeta med hållbarhet och CSR, samtidigt som det finns ett betydligt större krav på öppenhet och transparens. En annan skillnad är att begreppet i dag omfattar betydligt fler frågor än förr. I början handlade CSR i flera branscher mest om mänskliga rättigheter, nu är förväntningarna mycket bredare. De senaste två åren har exempelvis frågor som antikorruption och var företag betalar skatt blivit heta, säger Niclas Ihrén, senior rådgivare på Sikander Public Contribution och strateg på tankesmedjan Demos Helsinki. Han har arbetat med hållbarhets frågor i över 15 år och ser att utvecklingen drivits framåt i en samverkan mellan media, enskilda organisationer och allmänheten. Även staten har haft en stor betydelse. När regeringen 2007 bestämde att alla statliga bolag måste kunna redovisa >>> 16 SOS BUSINESS MAG 1 2014
HÅLLBARHET ARBETSVILLKOR CSR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ÅTERVINNA MILJÖ SOCIALT ANSVAR JÄMLIKHET ANTIKORRUPTION EKONOMI SLUTNA KRETSLOPP CSP Hållbara avtryck i historien 1948. FN:s generalförsamling antar den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna. 1949. SOS Barnbyar grundas och den första barnbyn öppnas i Imst, Österrike. 1962. Rachel Carsons bok Tyst vår kritiserar den stora användningen av miljögifter, främst DDT, inom jordbruket. SOS BUSINESS MAG 1 2014 17
Niclas Ihrén, senior rådgivare på Sikander Public Contribution och strateg på tankesmedjan Demos Helsinki. >>> sina hållbarhetsmål påverkades även andra. Plötsligt var det en stor grupp bolag som var tvungna att göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI, Global Reporting Initiative, och då spred det sig även till det privata näringslivet. UTVECKLINGEN GÅR NU mot ett ökat fokus på innovation och helt nya företagsmodeller som ska bidra till ett mer hållbart företagande. De bolag som arbetat med CSR ett tag måste nu lägga i en ny växel. Utmaningen ligger i att förändra sina arbetsmodeller från grunden. Industrin har exempelvis hittills arbetat med nya råvaror och nu svänger till exempel trenden mot att i stället arbeta i slutna kretslopp och med återvunna material. Ikea är ett exempel på ett företag som håller på att förändra verksamheten på djupet, anser Niclas Ihrén. Bland annat installeras solceller på alla varuhustak, men mer intressant är hur företaget håller på att förändra sin affärsverksamhet. Bland annat diskuterar man att ha visningsrum inne i städerna och hemleverans som standardmodell, ett sätt att minska biltrafiken till Ikeas varuhus som ofta ligger utanför stadskärnan. Bengt E. Johansson, Sveriges CSRambassadör på utrikesdepartementet, ger ett annat exempel på utvecklingen under 2000-talet. Tidigare hävdade detaljhandeln, oavsett om det gällde kläder, mat eller andra konsumtionsvaror, att den endast var en marknadsplats som inte kunde ta ansvar för de produkter som salufördes. I dag tar man ansvar för de produkter man säljer, säger han. UTVECKLINGEN VERKAR inte avstanna. Om fem, tio år är CSR en avgörande faktor för företagens konkurrensförmåga. De företag som då saknar en CSRplan kommer att ha svårt att hantera risker i sin verksamhet, de kommer att få svårare att marknadsföra sig och rekrytera personal, och de kommer att få större 1971. Barbara Ward grundar International Institute for Environment and Development. Begreppet hållbar utveckling tar form. 1976. OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) tar fram riktlinjer för multinationella företag. Riktlinjerna har omförhandlats fem gånger. 1987. Brundtlandrapporten definierar begreppet hållbar utveckling som: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter antas av FN:s generalförsamling. Barnkonventionen fyller 25 år i år. 18 SOS BUSINESS MAG 1 2014
Trenderna i USA Den webbaserade nyhetsbyrån CSR Wire i USA har listat fem aktuella trender inom ansvarsfullt företagande. 1 Jakten på nya material Världens naturresurser håller långsamt på att ta slut. Nike är ett av de företag som gått i bräschen för utvecklingen av nya material och till sin hjälp har de tagit både Nasa och USAID, USA:s motsvarighet till Sida, till hjälp. 2 Detaljerad matmärkning Konsumentpåtryckningar har lett till en mer detaljerad märkning av matprodukter. Den senaste trenden är märkning av genmodifierade grödor (GMO). 3 Involvera personalen Företag har börjat se nyttan av att engagera personalen i hållbarhetsarbetet. De anställda kan bland annat välja hur de ska påverka och engagera sig i företagets CSRarbete. 4 Socialt hållbart företagande På Harvard Business School ser man tydligt hur studenter dras till företag med affärsidéer som har en tydlig positiv inverkan på samhället. För de unga handlar det enbart om lönen ett arbete måste kännas meningsfullt och ge tillbaka till samhället. 5 Ökat fokus på klimatanpassning Företag kan inte längre enbart fokusera på hur verksamheten påverkar miljön och klimatet, nu gäller det att hålla koll på hur klimatförändringarna kommer att påverka företagen. Det framsynta bolaget har redan börjat analysera klimatrisker som kan påverka verksamheten och hur man klarar nya utmaningar som följer med klimatförändringarna. problem att finansiera sig och skaffa kapital, säger Bengt E. Johansson. Visserligen är det företagen som ansvarar för sina handlingar men eftersom staten har gjort internationella åtaganden och lagt fast vissa målsättningar har regeringen låtit ta fram en nationell handlingsplan med gemensamma riktlinjer. Därför tog man 2013 fram skriften Hållbart företagande Plattform för svenskt agerande. Det är en nationell handlingsplan som redovisar en gemensamt framtagen linje som bygger på de riktlinjer som >>> 1992. Riokonferensen, FN:s konferens om miljö och utveckling, antar handlingsprogrammet Agenda 21. 1997. Kyotoprotokollet sluts men träder inte i kraft förrän 2005, då Ryssland skrivit på. 2004. Wangari Maathai, får FN:s fredspris, det första som delas ut till någon inom miljöområdet. 2005. Barnens fredspris instiftas av Kids- Rights Foundation. Det första priset delas ut postumt till den sydafrikanske hiv-aktivisten Nkosi Johnson. 2000. Världens ledare antar åtta mätbara mål för att förbättra livet för världens fattiga, bland annat målen minskad barnadödlighet och att alla barn ska få gå i grundskolan. SOS BUSINESS MAG 1 2014 19
Var står EU i CSR-frågan? EU:s CSR-strategi drogs upp 2011 och definierar CSR som företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället. Strategin uppmuntrar företag att se CSR i ett brett perspektiv som omfattar såväl miljö som socialt ansvarstagande, etik, respekt för mänskliga rättigheter och ett konsumentperspektiv. Syftet med strategin är bland annat att främja företagens sociala ansvar och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, ansvarsfullt företagande och nya arbetstillfällen. Kommissionen vill med strategin även hävda EU:s globala inflytande inom området. För att uppmuntra och synliggöra ansvarsfullt företagande instiftades 2013 en utmärkelse som tilldelas europeiska företag för sitt innovativa arbete inom området. Just nu pågår ett arbete där man utvärderar EU:s CSR-strategi för att se hur den fungerar och vilka utmaningar den står inför. Bengt E. Johansson, Sveriges CSRambassadör på utrikesdepartementet. >>> tagits fram inom OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, och i olika FN-beslut. Bland annat har FN-organet Global Compact tagit fram principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. I Sverige har frihet på nätet lagts till. Regeringens vision för hållbart företagande är att alla företag har en långsiktig syn på värdeskapande och bedriver en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Samtidigt beskrivs hållbart företagande som något av en profilfråga för Sverige och är viktigt i arbetet för att nå olika samhällsmål, bland annat genom att bidra till omställningen till en grön ekonomi. Och även om Sverige ligger långt fram i arbetet, återstår flera utmaningar. Niclas Ihrén på Respect nämner frågor som rör miljö, biodiversitet, kväveanvändning, men också matförsörjning när världens befolkning växer och finansiell och ekonomisk hållbarhet. Olika studier har visat att näringslivet efterfrågar mer internationella regler och förordningar, det skulle ge bättre styrning i frågorna utan att snedvrida konkurrensen. 2002. FN håller ett särskilt toppmöte om barn och antar en deklaration och handlingsplan med namnet A world fit for children. 2012. Rio+20 har huvudteman grön ekonomi och det institutionella ramverket för hållbar utveckling. 2013. Regeringen tar fram skriften Hållbart företagande Plattform för svenskt agerande. 2013. Kyotoprotokollet förlängs till 2020 men endast ett begränsat antal industriländer är med. USA och Kina står utanför avtalet. 20 SOS BUSINESS MAG 1 2014