Överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Elestorp 6:6 m fl (Norrvikens Trädgårdar), Båstads kommun

BESLUT 1(10) Vår referens Förvaltningsavdelningen Rättsenheten Bengt Månsson 040/044-25 22 01 Rudolf Abelin Kattviksvägen 353 269 91 BÅSTAD Norrviken-Boarp-Karups vägsamfällighetsförening nr 210 Mantalsbacken 45 269 95 BÅSTAD Norrvikens Trädgårdssällskap (NTS) c/o Björkman Köpmansgatan 21 269 33 BÅSTAD Överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Elestorp 6:6 m fl (Norrvikens Trädgårdar), Båstads kommun Länsstyrelsen avvisar Rudolf Abelins och Norrvikens Trädgårdssällskaps överklaganden såvitt gäller frågan om exploateringsavtalet. Länsstyrelsen avslår överklagandena i övrigt. Redogörelse för saken Kommunfullmäktige i Båstads kommun beslutade den 22 oktober 2008 att anta detaljplan för Elestorp 6:6 m fl (Norrvikens Trädgårdar), Båstads kommun. Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten för uppförande av restaurang, utbildningslokaler, studentboende och mindre handelslokaler samt konsthall i direkt anslutning till det som är Norrvikens nuvarande besöksområde och bostäder och någon form av hotellanläggning/andelsboende strax utanför detta. Detaljplanen syftar även till att stärka skyddet för de delar inom planområdet som utgörs av den egentliga trädgårdsanläggningen samt omgivande skogsområden. Detaljplanen skall ersätta nuvarande gällande planer; området omfattas formellt sett av gällande områdesbestämmelser (generalplan enligt tidigare planlagstiftning) samt av en detaljplan från 1989. Genomförandet av detaljplanen regleras i exploateringsavtal. Norrviken2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 25 20 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 25 20 5050-3739

BESLUT 2(10) Kommunfullmäktiges beslut har överklagats av Rudolf Abelin, Norrviken-Boarp- Karups vägsamfällighetsförening nr 210 Vägsamfällighetsföreningen - och Norrvikens Trädgårdssällskap (NTS) Trädgårdssällskapet. Till stöd för överklagandena har sammanfattningsvis anförts bl.a. följande. Rudolf Abelin: Det föreslagna exploateringsprojektet i Norrvikenområdet strider mot riksintressena enligt 4 kap. miljöbalken och exploateringen strider enligt 3 kap. 6 miljöbalken även mot riksintresset för naturvård och för friluftsliv. Samtliga områden är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt, varför exploateringen även strider mot 3 kap. 3 miljöbalken. Projekten innebär otillåten skada för flera hotade arter och nyckelbiotoper. Den större vattensalamandern, som ingår i EU:s art- och habitatdirektiv både i bilaga II och IV 92/04/EEC, finns sannolikt både i bäckravinen och på lågplatån. Föreslagen bebyggelse strider också mot den avvägning i markanvändningsfrågan mellan allmänna och enskilda intressen som skall göras inför planbeslutet enligt 2 och 3 kap. plan- och bygglagen. I en sådan avvägning skall företräde ges åt en sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning med markresurser. Landskapet nedanför Norrviken har utomordentliga vistelsevärden för friluftsmänniskor som rör sig utmed det havsnära området nedanför branterna från mellanplatån. Bestämmelsen i 4 kap. 1 miljöbalken innebär att riksdagen genom lagstiftningen bestämt att natur- och kulturvärden skall ges företräde när andra konkurrerande anspråk prövas. Vägningen mellan olika intressen är redan gjord och det innebär således att natur- och kulturintressen skall ges företräde. Det är de samlade naturoch kulturvärdena som finns i hela det geografiska området som skall beaktas. Vid tillämpningen skall ett helhetsperspektiv anläggas på vad som är en lämplig utveckling i det geografiska området. Utvecklingstendenser som kan äventyra områdets egenart i olika avseenden och därmed minska dess värde för friluftsliv och turism i ett långsiktigt perspektiv skall undvikas. Miljökonsekvensbeskrivningen visar inte att detaljplanens genomförande inte medför en påtaglig skada på riksintressena enligt 3 kap. miljöbalken. Den visar inte heller att projektets genomförande är tillåtligt i förhållande till de två riksintressena enligt 4 kap. miljöbalken. Eftersom det finns arter i området som ingår i EU:s art- och habitatsdirektiv måste miljökonsekvensbeskrivningen bevisa att skada på dessa arter inte uppstår. Miljökonsekvensbeskrivningen bevisar inte detta. Någon antagen översiktsplan eller fördjupad översiktsplan som förutsett den i detaljplanen tänkta exploateringen föreligger inte. I planhanteringen har sakägare

BESLUT 3(10) och andra berörda inte beretts tillfälle att ge synpunkter på planeringens mål och förutsättningar eftersom planarbetet skett utan ett inledande programskede så som föreskrivs i 5 kap. 18 och 22-21 plan och bygglagen. Kommunfullmäktige i Båstad beslutade den 19 december 2001 om direktiv för översiktsplaneringen vad gäller Norrvikenområdet. Detta beslut följs inte i dag. I dag utgår paneringen felaktigt från att den nu antagna detaljplanen, som skall ersätta 1989 års detaljplan, måste innehålla nya byggrätter. Genomförandetiden för 1989 års plan gick ut 2004 och kommunen är i sin fulla rätt att ändra planen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 19 december 2001, vilket fortfarande gäller. Rudolf Abelin har yrkat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan och exploateringsavtal hävs. Vägsamfällighetsföreningen: Vägen mellan Norrvikens trädgårdars entré och Boarpskorset och har namnet Boarpsvägen är en enskild väg med statsbidrag. Handelscentrat i Boarp är attraktivt och många besökande använder Boarpsvägen. Gymnasieskolorna Apelryd och Akademi Båstad har elever som passerar här. I den antagna planen finns inte den enskilda vägen redovisad och utredd. Vägen tål inte ytterligare belastning. Under högsäsong har uppmätts 476 fordon per dygn och vissa timmar på dagen kan det bli 60-70 fordon per timme. Studentbostäderna har tillkommit för att ge exploatören byggrätter och har inget berättigande i den känsliga miljön. De är en storslagen miljö som uppenbarar sig när man kommer innanför grindarna och denna miljö tåler inte några störande byggnader. Kommunens naturvårdsprogram ger inte utrymme för de föreslagna hotellvillorna eller studentbostäder. I Norrvikenområdet finns naturtyper och arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, bl.a. den stora vattensalamandern. Om Norrviken-Troentorp och liknande områden exploateras kommer Sverige enligt Artdatabanken få mycket svårt att leva upp till sina internationella åtaganden. Om Norrvikens trädgårdar skall behålla sin status och särprägel bör de förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Trädgårdssällskapet har i överklagandet, vad gäller detaljplanens förhållande till miljöbalken och plan- och bygglagen samt förfarandet, i allt väsentligt anfört samma omständigheter som Rudolf Abelin åberopat i sitt överklagande. Därutöver har Trädgårdssällskapet anfört i huvudsak följande. Den föreslagna omfattande exploateringen motiveras med att man ekonomiskt skall säkra drift och investeringar i Stiftelsen Norrvikens trädgårdar. Till detaljplanen har knutits ett exploateringsavtal som saknar juridiskt bindande skrivningar om den finansiering

BESLUT 4(10) av trädgårdarna som kommunen hävdar skall bli resultatet av de planerade byggrätterna i detaljplanen. Planen medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden samt riksintressen och är därför inte förenlig med bestämmelserna i miljöbalken och plan- och bygglagen. Den bärande tanken i Norrvikens trädgårdar är samspelet mellan konst och natur som idé och verklighet, en komposition i rummet där ingen del kan tas bort eller förvanskas utan att helheten tar skada. Oförståelsen för anläggningens egenart och värde framgår inte bara av detaljplanen utan också av den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen och dess redovisning av hur planen uppfyller de nationella, regionala och lokala miljömålen. Med hänsyn till den skada den föreslagna nybebyggelsen gör på den Abelinska anläggningens kultur- och naturvärden uppfyller planen inte ens miljöbalkens och plan- och bygglagens grundläggande krav på lokalisering av bebyggelse. När det gäller naturvärdesbedömningarna i området har Naturcentrum AB utfört en inledande studie under två dagar i slutet av oktober 2007. Utredarna påpekar att inventeringen inte är tillfyllest eftersom den genomförts under en kort period under sen höst, när både växter och djur dåligt eller inte alls går att inventera. Trots påpekandet har inte någon kompletterande inventering genomförts. Naturcentrum AB har i sin sammanfattning betonat de unika naturvärdena och funnit att samtliga objekt har naturvärden samt att två objekt framhållits som särskilt värdefulla. Ytterligare ett skyddsvärt område har identifierats av Naturcentrum, nämligen bäckravinen vid Norrvikens infart. I de av Naturcentrum identifierade skyddsvärda områdena föreslår detaljplanen exploatering. Länsstyrelsen har i yttrande över detaljplanen påpekat att den stora vattensalamandern förekommer inom planområdet. Med anledning av länsstyrelsens påpekande har exploatören anlitat Ekologgruppen AB, som i intervju i Sydnytt uppgav att deras utredning var otillräcklig. ArtDatabanken har i Norrvikenområdet identifierat minst tre habitat inom området som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. ArtDatabankens bedömning är att bara en bråkdel av områdets skyddsvärda arter är upptäckta och att det krävs fler inventeringar. Eftersom den utredning som exploatören lät utföra ej omfattade hela planområdet har forskarna Marika Stenberg och Per Nyström utfört en kompletterande undersökning. De påpekar i sin rapport miljökonsekvensutredningen saknar inventeringsunderlag för andra skyddade arter. Om detaljplanen genomförs kommer rådande riksintressen att påtagligt skadas och planen står i strid med nationella, regionala och lokala skydd. Planen tillåter ny bostadsbebyggelse på tidigare oexploaterade områden, som ligger långt från tätort och den stämmer inte med av kommunfullmäktige tidigare antagna mål för översiktsplaneringen. Den

BESLUT 5(10) negligerar naturvärdesklassningar och nyligen gjorda inventeringar och är ett hot mot områdets myllrande våtmarker och levande skogar samt reducerar den biologiska mångfalden och förstör kulturvärdena. De känsliga vattenförhållandena kommer att påverkas. Avverkning i områdets skogsbestånd kommer att reducera luftfuktigheten och ändra vind- och ljusförhållanden faktorer som är en förutsättning för den varierande växtligheten. Fragmentiseringen av lågplatåns sammanhängande ädellövskog kommer att förstöra livsmiljön för ett flertal värdefulla arter. De resterande skogspartierna kommer då också att berövas den brynzon som krävs för att dämpa vindarna. Det medför risk för stormfällning, vilket Norrviken hittills varit förskonat från. Utan skydd mot de hårda havsvindarna kommer trädgårdarnas mikroklimat att äventyras. Detaljplanen förstör det medvetet skapade samband mellan natur och kultur som framför allt konstituerar Norrvikens trädgårdars egenart och kulturhistoriska värde. De föreslagna nybyggnaderna innebär ett så stort ingrepp i det Abelinska parklandskapet, att såväl parklandskapets betydelse som historiskt dokument som dess upplevelsevärden går förlorade. Dessa skador är var för sig och tillsammans att betrakta som påtagliga i miljöbalkens mening och detaljplanen är därför oförenlig med bestämmelserna i såväl miljöbalken som plan- och bygglagen. Trädgårdssällskapet har yrkat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan och exploateringsavtal hävs. Skäl för beslutet Rudolf Abelin och Trädgårdssällskapet har utöver detaljplanen även överklagat det därtill hörande exploateringsavtalet. Länsstyrelsen, som är förhindrad att pröva frågan om ingångna avtal, avvisar överklagandena såvitt gäller exploateringsavtalet. Enligt 1 kap. 2 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Med hänsyn härtill äger kommunen själv, inom vida ramar, att avgöra hur marken ska disponeras samt hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Stor vikt bör således tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen företagit. Vid en överprövning av kommunens beslut om antagande av detaljplan bör beslutet upphävas endast om kommunen i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna

BESLUT 6(10) intressen, eller i de fall då kommunen förfarit felaktigt vid handläggningen av planärendet. Länsstyrelsens prövning i ett ärende avseende en överklagad detaljplan avser därför i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, dvs. frågor som rör de klagandes enskilda intressen. Enligt 1 kap. 5 PBL skall, om inte annat är föreskrivet, vid prövning av frågor enligt PBL både enskilda och allmänna intressen beaktas. I 5 kap. 2 PBL föreskrivs att skälig hänsyn ska tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden, som kan inverka på planens genomförande. Vidare anges att detaljplanen inte får omfatta större område än som är befogat med hänsyn till bl.a. syftet med planen. Enligt 2 kap. 1 PBL skall mark och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 3 miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Enligt 2 kap. 2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror ska främjas. Hänsyn ska tas till förhållandena i angränsande kommuner. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds. Bebyggelse skall enligt 2 kap. 3 PBL lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice och möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Enligt 5 kap. 18 PBL skall detaljplanen grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Om planen kan antas

BESLUT 7(10) medföra en betydande miljöpåverkan ska bestämmelserna i 6 kap. 11 18 och 22 miljöbalken tillämpas. Enligt 6 kap. 11 miljöbalken skall en kommun som upprättar eller ändrar en plan göra en miljöbedömning av planen eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och enligt 12 skall inom ramen för en miljöbedömning upprättas en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Oavsett om ett beslut om antagande av detaljplan överklagas eller inte skall länsstyrelsen som regional planmyndighet kontrollera om planen uppfyller vissa i 12 kap. PBL uppställda krav. Enligt 12 kap. 1 PBL skall länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta en detaljplan, om det bl.a. kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses eller en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. Om länsstyrelsen vid denna kontroll finner att något riksintresse inte har blivit tillgodosett skall länsstyrelsen i egenskap av regional planmyndighet enligt 12 kap. 3 PBL upphäva kommunens beslut i sin helhet. Efter kontroll i detta hänseende har länsstyrelsen den 12 november 2008 beslutat att inte pröva kommunens antagningsbeslut. Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. För planområdets östra del gäller detaljplan från 1989, vilken medger byggrätt för lägenhetshotell med högst 15000 kvm bruttoarea samt konferenshotell med högst 240 rum. Genomförandetiden har gått ut men planen är alltjämt gällande. Vstra delen av planområdet omfattas av fastställd generalplan, vilken enligt 17 kap 4 PBL nu gäller som områdesbestämmelser. År 2001 inleddes arbetet med en fördjupad översiktsplan för området Norrviken-Kattvik-Boarp. Fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattarp var föremål för samråd under 2003 och har varit utställd igen under tiden 14 maj 23 juni 2007. Länsstyrelse har den 13 oktober 2003 yttrat sig över ett samrådsförslag och den 3 september 2007 avgett ett granskningsyttrande. Kommunfullmäktige i Båstads kommun antog den fördjupade översiktsplanen den 28 maj 2008. Den nu överklagade detaljplanen har utarbetats med utgångspunkt i den fördjupade översiktsplanens intentioner.

BESLUT 8(10) Länsstyrelsen gör följande bedömning. Med hänsyn till att den fördjupade översiktsplanen Norrviken-Kattarp, vilken varit föremål för samråd och utställning och därefter antagits, angett riktlinjer för Norrvikens fortsatta utveckling, får det enligt länsstyrelsens mening inte ha ansetts nödvändigt att detaljplanen föregåtts av ett särskilt planprogram. Den omständigheten att kommunfullmäktiges beslut överklagats till Länsrätten i Skåne län föranleder inte en annan bedömning. Som ovan anförts kan länsstyrelsen efter överklagande normalt endast pröva frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av ägare till intilliggande fastigheter, det vill säga frågor som rör de klagandes enskilda intressen. Byggnadernas anpassning till miljön hör till de allmänna intressen som kommunfullmäktige har att bevaka vid utarbetande av detaljplaner och i efterföljande bygglovgivning. Ett överklagat beslut om detaljplan som rör anpassning till miljön bör endast upphävas eller ändras på denna grund om den bebyggelse som planen medger på ett påtagligt sätt missanpassats till miljön och detta påverkar de klagandes egna fastigheter. Så har inte visats vara fallet i detta ärende. Länsstyrelsen har som regional planmyndighet enligt bestämmelserna i 12 kap. 2 PBL beslutat att antagningsbeslutet inte skall prövas enligt 1 i samma kapitel. Detta innebär att länsstyrelsen i denna egenskap funnit bl.a. att riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och att det inte kan befaras att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte har iakttagits. Det har inte genom överklagandena framkommit något som ger länsstyrelsen anledning att nu som besvärsmyndighet bedöma dessa frågor på annat sätt. Den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen finner länsstyrelsen inte så bristfällig att det finns skäl att häva planen på grund härav. Inte heller kan ytterligare inventeringar anses som nödvändig förutsättning för att godta planen. Vid prövning av ett överklagande ska länsstyrelsen, som anförts ovan, göra en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen men samtidigt beakta kommunens handlingsfrihet när det gäller utformningen av en plan.

BESLUT 9(10) Boarpsvägen är belägen utanför planområdet. Den omständigheten att vägen inte har utretts innan detaljplanen antogs, kan enligt länsstyrelsens mening inte medföra att planen av det skälet inte kan godtas. Vad Vägföreningen i övrigt anfört i överklagandet kan inte anses innebära att föreningen som sakägare drabbats av sådana olägenheter att detaljplanen med hänsyn till föreningens enskilda intressen inte kan godtas. Rudolf Abelin har inte gjort gällande att den antagna planen innebär någon olägenhet för honom i sin egenskap av sakägare eller att planen i något avseende påverkar hans fastighet. Vad Rudolf Abelin och Trädgårdsföreningen anfört i överklagandena innebär enligt länsstyrelsens bedömning inte att de som sakägare drabbats av sådana direkta olägenheter att detaljplanen med hänsyn till deras enskilda intressen inte kan godtas. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att detaljplanen inte kommer att innebära sådana betydande olägenheter för de klagande att planen inte kan godtas, att kommunen gjort en rimlig avvägning mellan motstående intressen, att kommunen i rimlig utsträckning beaktat kraven i 5 kap 2 PBL samt att det i övrigt inte har framkommit något om detaljplanens utformning eller om förfarandet som gör att detaljplanen inte kan godtas. Överklagandena skall därför avslås. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit länsöverdirektören Björn Risinger, beslutande, planhandläggaren Ola Jönsson, enheten för samhällsplanering, samt länsassessorn Bengt Månsson, rättsenheten, föredragande. Detta beslut kan överklagas hos Regeringen, se nedan. Björn Risinger Kopia till: Kommunfullmäktige i Båstads kommun Lantmäteriet i Skåne län Bengt Månsson

BESLUT 10(10) HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga Länsstyrelsens beslut skall Ni skriva till Regeringen (Miljödepartementet). Överklagandet skall dock skickas till Länsstyrelsen i Skåne län, Rättsenheten, 205 15 MALMÖ. Av överklagandet skall framgå vilket beslut Ni överklagar (ange diarienummer) och hur Ni vill att beslutet skall ändras. Ni bör också tala om varför Ni anser att beslutet skall ändras. Skrivelsen skall undertecknas. Uppge även namn och telefonnummer. Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning bör Ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver Ni veta mer om hur Ni skall göra kan Ni kontakta Länsstyrelsen, tel 040-25 20 00 (växel), eller få information på www.m.lst.se/overklaganden