Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och folkhälsoperspektiv: visionen ett bilfritt Vänersborg. Vi har lagt fokus på området kollektivtrafik och framtidsutsikten för Vänersborg som cykelstad. Vi har försökt att hitta lösningar på vad samhället kan göra för att uppnå denna vision och gjort jämförelser mellan olika transportmedel. Inom miljö och folkhälsa finns uppsatta mål som går att sammankoppla med vårt arbete.
Från folkhälsopolitikens elva målområden 1 är det följande sex som går att koppla samman med vårt arbete för ett bilfritt Vänersborg: Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället och målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Goda kommunikationer i hela Vänersborgs kommun ger ökade möjligheter för invånarna att ta del av sociala och kulturella aktiviteter samt andra tillgångar som butiker, naturområden etc. Målområde 4. Hälsa i arbetslivet, målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och målområde 9. Fysisk aktivitet Enligt de hälsorekommendationer som anges ska varje person utföra någon fysiskt aktivitet minst 30 minuter per dag. Genom att varje dag cykla till jobbet kan varje enskild individ vara på god väg att uppnå detta mål. Fysisk aktivitet kan ses som friskvård vilket även minskar samhällets kostnader för sjukvård. En stillasittande befolkning kostar samhället åtta miljarder kronor årligen. Världshälsoorganisationen, WHO beräknar att om fem procent av den idag fysiskt inaktiva befolkningen lägger om sin livsstil enligt hälsorekommendationerna kan Sverige spara 300 miljoner kronor varje år 1. Målområde 5. Miljöer och produkter Inom detta målområde ingår sund utomhus- och närmiljö vilket kan bli resultatet av ett bilfritt Vänersborg. Minskat utsläpp och buller leder även till en sundare och trevligare miljö, vilket gör att vår hälsa och vårt välbefinnande stärks 1. En sund utomhusmiljö lockar dessutom invånarna till att vistas utomhus och därmed kanske väljer bort en stillasittande livsstil. Även en säker trafikmiljö ingår i detta målområde, vilket kan locka fler till att välja en aktiv transport. 1 www.fhi.se
Lokala miljömål för Vänersborgs kommun 2009-2011: Mål 1.1 Energianvändningen ska ständigt minska samtidigt som andelen använd förnyelsebar energi av den totala energianvändningen ska öka, mål 1.2 Utsläppen av växthusgaser ska minska samt mål 2. Luftföroreningen ska minska. Om man väljer att åka kollektivt, cykla eller gå krävs det mindre bränsle och energi vid transporten. Något som också är viktigt är att satsa på miljövänliga drivmedel som exempelvis biogas. Om kollektivtrafiken drivs av miljövänliga bränslen är skälet till att välja detta transportmedel istället för bilen ännu större. I Vänersborg drivs idag endast 2-4 bussar på biogas, men enligt Lars Rudström, utredningssekreterare för Vänersborgs kommun, har kommunen planer på att till år 2012 öka antalet biogasbussar till 12-14 bussar i Vänersborgs tätort. Det är även planerat att ett tiotal skolbussar ska drivas på biogas. Mål 8.1 Alla ska ha tillgång till levande stränder och strandmiljöer utmed vattendragen, sjöar och Vänerkust med avseende på natur, kultur och friluftsliv och mål 15.1 Planeringen ska leda till att den bebyggda miljön utgör en god och hälsosam livsmiljö. Arbete mot dessa mål kan ge förutsättningar för att alla i hela kommunen ska ha tillgång till kommunens resurser. Därför ska ett sammanhängande stråk för cyklister och fotgängare finnas tillgängligt i Vänersborgs kommun. En god kommunikation är en viktig förutsättning för att enkelt kunna förflytta sig till olika platser på ett bra sätt. Det är även viktigt att bevara grönområden för att det ska vara inbjudande att vistas i naturen. Mål 15.4 Trafikbullret ska minska I ett bilfritt Vänersborg skulle trafiken orsaka mindre buller, vilket gör att utomhusmiljön blir trevligare för folk att vistas i. Även detta lockar till fysisk aktivitet utomhus. Minskat buller ger allmänt bättre välbefinnande.
Vänersborg en cykelstad? För att Vänersborg ska bli en cykelstad ska det vara lätt för invånarna att välja cykeln som ett transportalternativ. För detta krävs en rad förutsättningar, av vilka vi har gjort en lista på förslag till förbättringar utifrån Cykelfrämjandets kriterier för utmärkelsen Årets Cykelfrämjarkommun. 2 Kriterium 1. Trafiksäkerhet Främjar eller har främjat cyklismen genom satsningar för en ökad trafiksäkerhet. Detta kan ha skett eller sker genom en målmedveten satsning innehållande en god trafikplanering vad avser utbyggnad av cykelbanor, cykelkörfält, cykelleder eller annan form av trafikplanering mellan motortrafik och oskyddade trafikanter. Det här kan Vänerborgs kommun göra för att uppnå detta kriterium: - Se till att ha säkra cykelbanor/-vägar. Detta är en viktig förutsättning för att man ska känna sig trygg i trafiken, och det är viktigt att detta gäller för hela kommunen så att alla har en möjlighet att cykla säkert. Något som vi har observerat är att det saknas cykelvägar på sträckan mellan Vänersborg och Frändefors. Idag tvingas man istället cykla utmed Europaväg 45. En bra cykelväg mellan Vänerborg och Frändefors skulle kunna få fler att cykla till exempelvis arbetet. Detta finns med som ett förslag i Vänersborgs kommuns översiktsplan för perioden 2006-2010, men enligt samhällsbyggnadsförvaltningen på Vänersborgs kommun kommer detta troligtvis inte genomföras inom denna tidsperiod. - För att kunna uppnå kriteriet trafiksäkerhet är det viktigt att underhålla cykelbanor/-vägar för bra sikt och god framkomlighet, genom tex. belysning, snöröjning och klippning av buskage. 2 www.cykelframjandet.se
Kriterium 2. Ökat cyklande för folkhälsan och miljön Bedriver eller har bedrivit kampanjer för att stimulera till ett ökat cyklande, som bedöms få ett bestående positivt resultat till gagn för folkhälsan och miljön. - Vänersborgs kommun kan bedriva någon slags kampanj för ökad cyklism, genom exempelvis information, reklam, anordning av allmänna aktiviteter så som cykellopp och cykelfixardagar (då invånarna får hjälp med service, säkerhetsåtgärder, etc.). Det är något som både de som arbetar med folkhälsa och miljö kan jobba tillsammans med, då Vänersborg som cykelstad skulle ge vinster för både miljön och folkhälsan. Exempel på tidigare projekt som bedrivits av Vänersborgs kommun och Vägverket region väst, är Lokal samling som syftade till att öka kunskapen om miljö- och trafikfrågor. - Kommunen skulle även kunna ordna allmänna cykelpooler, där invånarna vid ett flertal platser runt om i kommunen har möjlighet att lösa ut en cykel genom att exempelvis dra ett periodkort (liknande busskorten). Detta system finns i många städer runt om i Sverige och övriga världen och fungerar på så sätt att man kan lösa ut en cykel från ett poolställ och parkera den i vilket annat poolställ man vill. Detta är särskilt bra för tillfälliga besökare i Vänersborg som saknar tillgång till cykel. Kriterium 3. Personligt ansvar Genom information och/eller praktiskt handlande påvisat betydelsen av det personliga ansvaret för cyklistens egen säkerhet avseende fordonets utrustningsdetaljer och den personliga skyddsutrustningen. - Även om kommunen kan göra mycket är det ändå upp till varje individ att ta sitt ansvar, det vill säga om man cyklar eller inte samt vilken säkerhetsutrustning man använder. Det kan vara kommunens uppgift att informera men invånarnas ansvar att ta till vara på informationen.
Kriterium 4. Cykelfrämjande verksamhet i övrigt Genomför eller har genomfört annan verksamhet, som främjar cyklismens intresseområde. - Ha bra cykelvägar vid en trevlig miljö som till exempel grönområden, vattendrag, i närheten till bostadsområden, och inte i första hand belägna utefter motorvägarna. - Anordna rastplatser för cyklister där det finns informationstavlor (kartor, exempel på leder att cykla på, hur långt det är kvar av cykelsträckan, samt exempel på miljö- och hälsovinster för att uppmuntra folk till att fortsätta cykla), cykelpumpar samt toaletter m.m.
Bilen argument för och emot Här nedan finns vanliga argument som bilister ofta använder, och därefter har vi sammanställt motargument för dessa. Argument för att välja bilen istället för kollektivtrafik/cykel: 1. Dåligt väder 2. Mycket packning 3. Man vill slippa att åka tillsammans med andra människor 4. Inga/dåliga cykelvägar 5. Det går ingen kollektivtrafik när/dit man vill åka 6. Bekvämlighet/lathet 7. Det är billigare att åka bil än kollektivt 8. Spara tid/stress 9. Det är kul att köra bil Motargument: 1. Om man åker kollektivt är detta inget större problem. Att använda regnkläder är en mindre uppoffring och kan lätt bli en enkel vana. 2. Oftast i vardagen när man använder detta argument handlar det mest om lathet. En lösning för cyklister vid större packning kan vara att använda cykelväskor, -korgar och -vagnar. Dock är problemet svårlöst vid större laster som möbler, byggmaterial m.m. 3. Visserligen vistas man ute bland människor vid kollektivt resande, men även här går det att resa ensam. Frågan är om detta argument är tillräckligt nog för att välja bilen. 4 och 5. Detta är problem som existerar men som kan lösas genom en bra samhällsplanering. 6. Att cykla eller gå är ett enkelt sätt att få sin vardagliga motion på, som gör att du kan vara bekväm och lat senare utan dåligt samvete. 7 och 8. Se vår jämförelse mellan olika transportsätt under nästa rubrik. 9. Detta är en värderingsfråga om hur man egentligen prioriterar miljön och hälsan.
Jämförelser mellan olika transportsätt Vi har valt att jämföra olika transportmedel utifrån faktorerna tid, kostnad och utsläpp. Sträckan som vi har valt att studera är Onsjö hållplats Vänersborg Resecentrum (4,3 km). Bil: Tid: 8 minuter 3 Tiden kan beräknas ännu längre vid broöppning, rödljus etc. Kostnad: 17:30 kr/resa I denna prisberäkning ingår bensinpris (här 12 kr/liter), värdeminskning, underhåll, parkering, försäkring, skatt, besiktning, service samt reparation. Beräkningarna utförs även på en ny bil med nypriset 175 000 kr. Beräkningarna baseras på att bilen körs 1 500 mil per år. 4 Idag blir troligtvis kostnaden något högre då bensinpriset ligger på cirka 13 kr/liter. Kostnaden för resan divideras med antalet resenärer i bilen, vi tror dock att det är vanligt att man åker ensam, speciellt som jobbpendlare. Utsläpp: Enligt beräkningar redovisade i Rapport, SVT, släpper den bensindrivna bilen med lägst utsläpp ut 99 g koldioxid per kilometer, och den med högst utsläpp 500 g/km. Medelvärdesutsläppet per kilometer enligt Vägverket är 173 g/km 5. Utifrån detta värde betyder det att sträckan Onsjö Vänerborg skulle ge ett utsläpp på ca 744 g koldioxid per resa. 3 www.eniro.se 4 www.familjeekonomi.se 5 www.vv.se
Buss: Tid: 12 minuter 6 (exklusive broöppning etc.) Kostnad: 9 kr/resa. Här finns dock en mängd olika kostnader beroende på vilket betalningssätt man väljer. Denna beräkning grundar sig på det billigaste alternativet för en vuxen (ToV-laddning 400 kr/30 dagar), då man reser två gånger/vardag/månad (44 resor). Ungdomspriset ligger på 6:80 kr/resa med motsvarande laddning (300 kr/30 dagar). Utsläpp: En buss är större än en bil och kräver därmed mer bränsle, vilket betyder större utsläpp, men eftersom bussen kan hantera ett större antal passagerare blir det mycket mindre utsläppsmängd per person. Ju fler vi är som åker kollektivt, desto mindre andel per person. Cykel: Tid: cirka 15-20 minuter Kostnad: Beroende på cykelns inköpspris samt kostnader för underhåll varierar den totala kostnaden mycket. Inköpspriset kan variera mellan ett par hundralappar till tusentals kronor. Jämfört med alla andra fordon är cykeln överlägset billigast. Rörliga kostnader plus kapitalkostnader för en cykel per år borde hamna runt 600-800 kr/år om man har cykeln i ett tiotal år och cyklar 200-300 mil/år och gör småreparationer själv. Den summan räcker bara till 15-20 mils bilåkning om man tar hänsyn till bilens alla kostnader. 7 Utsläpp: I princip inga, bortsett från tillverkningen, men relaterat till biltillverkningen är det försumbart. Gå: Tid: ca 45 minuter Kostnad: 0 kr Utsläpp: Inga 6 www.vasttrafik.se 7 www.cykelguiden.nu
Sammanfattning Många väljer idag bilen istället för buss på grund av de höga busspriserna. Tittar man dock på våra beräkningar där man åker buss två gånger per dag blir det väsentligt billigare, även för vuxna. Räknar man bara vad det kostar för bensinen blir bilresan mycket billigare, men som bilägare tillkommer en hel del andra kostnader som man slipper som bussresenär. Trots att buss egentligen är billigare än bil är det ändå för höga priser för att det ska vara tillräckligt attraktivt för att välja detta alternativ. Dessutom måste bussförbindelserna vara goda: både finnas i stor utsträckning i kommunen och vara tillräckligt frekventa. Tidsförlusten i fråga är inte alls stor: tar man bussen blir resan i vår jämförelse bara fyra minuter längre än bilresan. Väljer man aktiv transport (cykla eller gå) får man dessutom in vardagsmotion samtidigt som man reser, vilket betyder att man faktiskt kan spara övrig motionstid genom denna kombination. Dessutom är den aktiva transporten i princip helt gratis och det blir heller inga utsläpp av att cykla eller gå vilket i jämförelse med att betala för sin bränsledrivna resa definitivt är ett mycket bra alternativ, rent av det absolut bästa. För att uppnå visionen ett bilfritt Vänersborg tycker vi att en utveckling av Vänersborgs kommuns cykelvägnät är nödvändigt. För att folk ska kunna välja det bästa transportalternativet ur miljö- och hälsosynpunkt är det viktigt att hela Vänersborgs kommuns har tillgång till cykelbanor och -vägar. Det är individens ansvar att transportera sig smart, men för detta krävs förutsättningar som bara samhället kan ansvara för. Ett bilfritt Vänersborg skapar en hälsosammare och miljövänligare omgivning. Ett Agenda 21- och folkhälsoarbete av: Jesper Wennerdahl & Linnéa Gustafsson Sommaren 2009