Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras



Relevanta dokument
Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari

Teknikutveckling för framtidens snabba tåg

KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige?

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Effektiva tågsystem för godstransporter

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj Oskar Fröidh.

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 mars 2016

Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB

frågor om höghastighetståg

Vad är grönt i GrönaTåget?

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Lyntog Ett paradigmskifte i internasjonal samferdseltenkning

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.

Gröna Tåget Framtida tågprestanda och bangeometri

Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson Rickard Persson

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Tranås stationsläge på HH

A. Introduction. Sammanfattning

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG Upprättad av: Staffan Hultén 2014/ /4

YTTRANDE. Datum Dnr

Moderna höghastighetståg

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Regionala utvecklingsnämnden

6 oktober

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 27 maj 2016

Avreglering av persontrafiken på järnväg

KTH Järnvägsgruppen under 25 år. Evert Andersson Föreståndare Stefan Östlund Sebastian Stichel 2011-

Förbättrade miljöprestanda. Evert Andersson Kungl Tekniska Högskolan (KTH) Järnvägsgruppen

Agenda. Hur går det för SJ SJ köper nya tåg SJ Norge AS Trafiken mellan Stockholm-Oslo. Anders Larsson

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

En ny generation järnväg

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år statusrapport

Stora trafikavbrott och förseningar och dess orsaker och effekter

Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Evert Andersson Prof em järnvägsteknik. KTH & SJK 21 november 2012

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Förord. Stockholm i december Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 december 2015

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

Gröna Tåget forskningsfrågor inom marknad och trafik

GRÖNA TÅGET ETT FUD-PROGRAM FÖR NORDISKA HÖGHASTIGHETSTÅG Bakgrund

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

Sammanfattnin: Bilaga

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Fördubblingsprojektet. Björn Sundvall, Svensk Kollektivtrafik Bergen

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 5 februari oskar@infra.kth.se

Höghastighetståg i Sverige Affärsmässighet och samhällsnytta

Höghastighetståg i Sverige

Resande och trafik med Gröna Tåget

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

TYPDATA FÖR KLASS1-TÅG I SVERIGE

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari oskar@infra.kth.se

Svealandsbanan de första åren

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Minskad energiförbrukning och högre hastigheter

Kort historia. Norrtågstrafiken

KINNEKULLEBANAN Ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Laxå Gullspång Mariestad Götene Lidköping Vara

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

PM Skånebanan TRV 2016/ [Projektnummer NY] 1(5)

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Hogia Transport Systems

Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling

Gröna Tåget Resande, ekonomi och tågkoncept

Transkript:

Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av Järnvägsgruppens publikation 9702 Effektiva tågsystem för framtida persontrafik Järnvägsgruppen KTH

EFEKTIVA TAGSYSTEM: - "Tåg till halva priset" Sammanfattning av förstudie Genom teknikutveckling och ökade krav på miljöanpassade transportlösningar har jänvagen kommit in i en ny utvecklingsfas. Ett problem är dock att dagens tåg ofta är olönsamma för operatörerna, samtidigt som resenärerna tycker att det ar för dyrt att åka tåg. För att lösa detta krävs inte bara organisatoriska åtgäder utan också att en ny generation av tåg utvecklas. Det gäller särskilt regionala snabbtåg som i dag är mycket svåra att få lönsamma samtidigt som behovet av sådana tåg ökar. Investeringarna i infrastruktur möjliggör etablering av regionala snabbtåg samtidigt som de kan bidra till att skapa fungerande regionala arbetsmarknader. Denna förstudie syftar till att systematiskt analysera möjligheterna att åstadkomma "Tåg till halva priset" dvs minska kostnaderna och öka attraktiviteten så att tågets marknadsandel kan fördubblas jamfört med i dag. För att åstadkomma detta måste priset för resan vara under marginalkostnaden för bil. Studien avser huvudsakligen snabba regionaltåg på avstånd mellan 30-300 km med uppehåll var 20-30 km. Denna typ av tåg möjliggörs t ex genom utbyggnaden av banorna runt Malaren, Vastkustbanan och uppgraderingen av stambanorna. Studien ar tvarvetenskaplig och avser att ge en helhetsbild av hela tågsystemet från marknad - trafik - tågkoncept - till teknik. Tidsperspektivet ar 10 år framåt dvs omkring till år 2007 då nuvarande infrastrukturplaner skall vara fårdigstallda. Studien avser huvudsaldigen persontrafik vilket aven innefattar samordningen med godstrafiken i blandad trafik. De viktigaste kraven från de framtida resenarerna och marknaden är kort restid och hög turtathet. Kort restid ar inte bara viktig för resenarerna som viii nå olika resmål över dagen utan också för operatörerna för att minska kostnaderna och hinna med fler turer per dag med samma fordon och personal. Hög turtathet är viktig för att få flexibilitet och för att kunna erbjuda direkta resor utan byten och tåg med olika antal uppehåll. God komfort, service och rattidighet är också grundlaggande krav. Dessa kundkrav måste dessutom uppnås till en lagre kostnad och pris an i dag. Det som krävs för att uppnå dessa mål är många små motorvagnståg i stället för som i dag få långa loktåg. Motorvagnstågen måste vara flexibla och möjliga att multipelkoppla alltifrån en minsta enhet på en vagn. Topphastigheten måste vara 250 km/h med god acceleration och retardation och med möjlighet till korglutning för att också kunna användas på äldre banor. För att få goda prestanda och hög flexibilitet krävs drivning på alla axlar. Då kan också återmatande broms användas som driftbroms vilket spar energi och kostnader. Ny teknik som IGBT-omriktare och permanentmagnetmotorer och fiberkompositmaterial ger lättare tåg och bättre prestanda. Mycket viktigt är också att kunna utnyttja standardiserade komponenter och att tillverka tågen i större serier. Det kräver att ansvaret för produktutveckling går över från operatörerna till tillverkarna som måste kunna sälja fordon på en internationell marknad.

En av de viktigaste faktorerna för att få en kostnadseffektivt fordon är utrymmesutnyttjandet, dvs att kunna erbjuda många men komfortabla sittplatser i varje vagn. Olika sätt att åstadkomma detta är att utnyttja tvåvåningståg eller breda tåg samt att lägga ned stor omsorg vid utformningen av sittplatser och området omkring resenären. Tvåvåningståg är vanliga på kontinenten men en nackdel är att de inte kan förses med korglutning. Det kan däremot bredare tåg som är möjliga att införa i Sverige och norden. Genom att öka bredden från 3,1 till 3,5 m kan 3+2 sittning arrangeras med god komfort. I kombination med bättre ergonomiskt utformade sittplatser innebär det ca 25 % fler sittplatser per vagn. Undersökningar av resenärernas preferenser visar att en sådan möblering uppfattas som minst lika positiv som dagens vanliga 2+2 sittning. Viktigt är också att åstadkomma ett flexibelt sittplatsarrangement som kan ställas om från 2 klass till 1 klass: "Skolbuss till vardags och turistklass till helgen". En utvärdering av dessa åtgärder visar att de sammantaget kan minska kostnaderna med ca 50 % för ett regionaltåg på t ex Mälarbanan jämfört med i dag. Detta kan åstadkommas genom en kombination av att investeringarna i infrastruktur utnyttjas maximalt och de nya fordonen med effektivare utrymmesutnyttjande och ny teknik som tillverkas i större serier med standardiserade komponenter. Restiderna kan minskas med 20 % genom högre hastighet och bättre acceleration och retardation. Genom att köra fler mindre enheter kan turtätheten åtminstone fördubblas vilket möjliggör ännu kortare restider genom att vissa tåg kan köra direkt och andra i stället göra fler uppehåll och samtidigt öka tillgängligheten. Målet om "tåg till halva priset" synes således gå att uppnå samtidigt som attraktiviteten ökar väsentligt men för att uppnå detta krävs en systemsyn där alla delar från marknad till teknik genomförs samtidigt.