Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun. Antal födda och döda är tämligen stabilt under perioden. Det dör ca 500 personer per år och det föds ungefär lika många barn per år. 2013 hade vi ett födelseöverskott på 44 personer. Falun hade en relativt god befolkningsutveckling åren 2009, 2010 och 2013 med en ökning av 0,6-0,7 procent årligen. Publicering i Kolada under februari. Källa: SKL 27
22. Åldersstruktur, 2013 Falun Liknande kommuner övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Invånare 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 0-6 år 4 525 8,0% 4 126 7,7% 1 377 7,4% 2 782 8,4% 7-15 år 5 569 9,8% 5 202 9,7% 1 743 9,4% 3 236 9,7% 16-19 år 2 735 4,8% 2 534 4,7% 866 4,7% 1 533 4,6% 20-24 år 4 023 7,1% 3 515 6,6% 1 186 6,4% 2 317 7,0% 25-64 år 28 321 49,9% 26 211 48,9% 9 028 48,8% 16 934 50,9% 65-69 år 3 845 6,8% 3 876 7,2% 1 392 7,5% 2 081 6,3% 70-79 år 4 693 8,3% 5 014 9,4% 1 745 9,4% 2 659 8,0% 80+ 3 056 5,4% 3 111 5,8% 1 152 6,2% 1 716 5,2% Totalt 56 767 100% 53 588 100% 18 490 100% 33 258 100% Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, 65-69-70-79 och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N01957. Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Publicering i Kolada under februari. Källa: SCB 28
23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel % 2013 U Förvärvsarbetande per åldersgrupp Falun Liknande kommuner övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 16-19 år 16,6% 17,3% 21,6% 22,8% 18,3% 19,1% 20,0% 20,7% 20-24 år 57,8% 57,9% 64,9% 64,8% 63,1% 64,1% 62,2% 62,3% 25-34 år 76,8% 77,2% 78,5% 78,3% 77,2% 77,0% 76,9% 76,3% 35-49 år 87,9% 87,8% 87,8% 87,6% 86,0% 85,9% 85,7% 85,5% 50-59 år 86,1% 85,9% 84,7% 84,8% 84,1% 84,0% 82,8% 82,8% 60-64 år 72,1% 73,2% 68,6% 69,3% 68,6% 69,0% 68,1% 68,6% Andel 20-64 år 79,6% 79,7% 80,3% 80,3% 79,0% 79,1% 78,6% 78,5% Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N00913. Publicering i Kolada under december. Källa: SCB 29
24. Arbetslöshet mars månad, (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919. Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010. Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning i mars. Publicering i Kolada under april. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 30
25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. N Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955. 2012 103 av 290 2013 118 av 290 2014 109 av 290 Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Efterfrågan på arbetskraft är stark trots att det är en låg tillväxt. Mätning i mars. Publicering i Kolada under april. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 31
26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Källa: SCB. Kolada N03010. 2011 35 av 290 2012 33 av 289 2013 34 av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008-2012. Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. 2013 överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. För att förklara Faluns högre skatteintäktsnivå kan bl.a. också nämnas att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 32
27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2013, (%) Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00095, N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostar 2013 ca 50 procent mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten. Sedan rapportering i Kolada började (1996) har Falu kommun alltid lagt ner mer resurser (kr/invånare) på individ- och familjeomsorg än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även 2013, då individ- och familjeomsorg kostade 4 846 kr/invånare i Falun och 3 100-3 400 kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Faluns lämnade statistik för dessa verksamheter gör att osäkerhet finns om siffrorna och bör kontrolleras innan de kommenteras. Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 33
28. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad 2013, (%) Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadskostym inom gymnasieskolan (12,3 %), individ- och familjeomsorg (17,2 %) och äldreomsorgen (9,2 %). Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bryts 2013, då den höga kostnadsnivån minskas från en avvikelse på 40,5 % (2012) till 17,2 %. Det motsatta förhållandet gäller för grundskolan (-3,4 %). Men för gymnasieskolan och äldreomsorgen ökar kostnadsavvikelsen från 2010 till 2013 och är högre än vad strukturen motiverar. Förskola och skolbarnomsorg (+-0 %) ligger på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar. Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. När det gäller äldreomsorgen så beror den relativt stora förändringen av avvikelsen på kommunaliseringen av hemsjukvården från 2013. Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 34
29. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002. 2011 259 av 290 2012 257 av 290 2013 255 av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt balanserat resultat, -27,4%, vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Publicering i Kolada under juni. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 35
30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004. 2011 262 av 290 2012 275 av 290 2013 276 av 290 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen de två senaste åren beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB har bildats vilket inneburit att kommunala lån överförts till bolaget respektive nya lån tagits med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Bengt Thored, tel 023-82972 eller bengt.thored@falun.se 36
31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103. Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter. 2012 och 2013 påverkas resultaten positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning 48-49 mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet 2012 då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 37
32. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.källa: SCB. Kolada N03055. 2011 249 av 289 2012 254 av 290 2013 250 av 290 Utvecklingen av kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 25% de senaste fem åren. Moderbolaget Falus Stadshus AB:s lösen av koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka finansierats genom lån. Se även kommentar till Diagram 32 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser. Bengt Thored, tel 023 82972 eller bengt.thored@falun.se 38
33. Nöjd Region-Index Helheten N Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00402. 2014 26 av 54 Publicering Kolada maj. Källa: SCB:s medborgarundersökning 39
34. U. Nöjd Inflytande-Index Helheten N Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\ndet inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00408. 2014 39 av 54 Publicering Kolada maj. Källa: SCB:s medborgarundersökning 40
35. U. Nöjd Medborgar-Index Helheten N Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00401. 2014 26 av 54 Publicering Kolada maj. Källa: SCB:s medborgarundersökning 41
36. U. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng N Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen självuppskattande undersökning i kommunen. Kolada U00416. 2012 133 av 156 2013 95 av 178 2014 126 av 184 Publicering Kolada maj. Källa: Egen självuppskattande undersökning i kommunen. 42
37. U. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) U Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409. 2012 78 av 154 2013 98 av 176 2014 104 av 186 Det finns ett politiskt beslut om att Falu kommun ska ha uppnåt 15% ekologiskt till 2015. Detta mål är redan uppnått. I det nya miljöprogrammet som togs 2014 sattes ett nytt mål att till 2020 ska 40 % ekologiskt uppnås. Publicering i Kolada under november. Katarina Lindberg, tel 023-82748 eller e-post katarin.lindberg@falun.se 43