1 (8) Sida Stockholm Deltagarna samlade i konferenslokalen på Scandic Hasselbacken. Rickard Sjöblom, SSG. Årets organisatör för Hydraulikdagarna.
2 (8) Sida SSG Hydraulikdagar 2014 Den 2:a april 2014 genomfördes SSG Hydraulikdagar på Scandic Hasselbacken i det natursköna området på Djurgården i Stockholm. Totalt samlades 41 personer med ett intresse för hydraulik och inför temat Hälsa, miljö och Säkerhet. För första gången möttes hydraulikgrupperna från järnbruken och pappers- och massaindustrin i ett gemensamt forum runt ett gemensamt tema. Genom att låta SSG vara navet i sammankomsten kunde industriernas hydraulikexpertis samlas runt ett serverat bord där deras önskemål var i fokus. Här vill SSG passa på att ge ett stort tack till ordförandena i hydraulikgrupperna, Morgan Markkula SCA och Lennart Strandberg Projekthydraulik, för deras idéer och engagemang till att göra sammankomsten möjlig. Föreläsningarna avlöste varandra i tät följd med ämnen som behandlade hudexponering, ny energieffektiv hydraulolja, miljö och brandperspektiv och arbetsmiljöarbete. Dagen startade redan klockan nio där schemalagda föreläsningar höll på till klockan 17 varvid en s.k. teknikkaraoke startades upp. Syftet med teknikkaraoken var att vem som helst fick ta plats på scenen för att sprida sitt budskap. Allt från nyheter på marknaden till öppna frågeställningar välkomnades. Hydac passade på att vara först upp med en presentation om statisk elektricitet i filter och de problem som detta kan oraska samt Hydacs nya filter som har visat sig vara en lösning på problemet. Ett bra exempel på säkerhetstänk och innovation! Nästa presentatör var från Europafilter som visade hur deras högeffektiva filter kan förlänga livslängden och verkningsgraden i ett system. En annan intressant aspekt de visade på att med kvalitativ rening räcker det med att tillsätta förbrukade additiv i oljorna så är det i stort obegränsad livslängd på en hydraulolja. Miljötänk med kostnadsbesparing i fokus! Sammanfattningsvis blev det hela en mycket lyckad tillställning med positiva omdömen från deltagarna. SSG levererade nytta ännu en gång! Presentationsmaterialet från föreläsningarna finns att ladda ned från SSGs hemsida: http://www.ssg.se/hydraulikdagar/. Se högermenyn. Tack vare sista-minuten förändringar i föreläsningarna stämmer inte publikt program. Följden i detta dokument återspeglar dock föreläsningsgången. DAG 1 - föreläsningsdagen Dagen inleddes med en kort presentation från Rickard Sjöblom, SSG, om dagens tema. I ett försök att väcka tankarna hos deltagarna anspelades det på hållbar utveckling och att arvet som alla lämnar efter sig är upp till barnen att bära. Att hela tiden tänka på hälsa, säkerhet och miljö är inte lätt, men med en gemenskap i ett intresse finns det alltid råd och hjälp att hämta. Calle Lindblom, SSAB, och Morgan Markkula, SCA, berättade kort om hydraulikgruppernas historia och hur de under årtiondena har växt upp. Sammanfattningsvis har Järnbrukens hydraulikgrupp (AUH) funnits i snart 40 år och pappers- och massas hydraulikgrupp (SHU) närmare 20 år med en diger lista på komponent underhållspersonal och nyckelpersoner på anläggningarna.
3 (8) Sida Med kort varsel kunde Åke Byheden ställa upp med att visa en presentation om en helt ny hydraulikolja som Statoil hade tagit fram. Den hade nyligen genomgått labtester hos både Projekthydraulik i Borlänge och hos Oil-mek i Skövde/Uddevalla. Testerna utfördes i riggar som skulle återspegla ett verkligt system med en standard VG 46 som referens. Bl.a. mättes motordriftsegenskaper i ett system med 52 meters ledning. Vad man kom fram till var en sänkning av aktiv motoreffekt med ca 30 %. Vidare såg man ett stabilare tryck- och temperaturområde där den nya oljan hade mindre variationer från kallt tillstånd till varmt. Den nya oljan benämns HydraWay EE och är av lågviskostyp och spänner över ett större temperaturområde än de hydraulikoljor som finns på marknaden idag. Åke Byheden. Manager Development Ind. Products, Statoil Lubricants Anders Boman, IMM Karolinska Institutet föreläste om hudens egenskaper och hudreaktioner på toxiska ämnen. Deltagarna fick sig en grundlig genomgång av hudens barriärer och lager. Anders visade hur huden kunde absorbera kemiska ämnen och vilka reaktioner som då kunde uppstå. En bråkdel av de 3400 listade allergener sim finns i den s.k. INCIlistan gicks igenom. Anders berättade även att säkerhetsdatablad kan vara missvisande då ämnen måste nå upp till vissa gränsvärden för att vara tvingande att ha med i en innehållsförteckning. Anders fortsatte med att berätta att läroböcker säger att hydraulikoljor är hudirriterande, men en större studie på hur de är irriterande och långtidspåverkan finns inte utförd. Avslutningsvis berättade Anders om en studie där försökspersoner fick bära plåsterlappar med ett antal olika hydruloljor, både nya och använda, traditionella och miljöklassade, under 24 timmar innan man synade hudförändringar. Studien visade att det inte statistiskt går att säkerställa några skillnader och att tillfällig exponering i få fall ger irritation. Dock finns frågan kvar om hur huden reagerar vid upprepad exponering. Rådet från Anders är att använda hudsalva för att inte få torra händer som ökar risken för att kemiska ämnen tar sig djupare ned i huden. Handskar ska vara personliga och bytas ut om föroreningar når insidan. Anders Boman. Hudtoxikolog, docent Enheten för arbets- och miljödermatologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
4 (8) Sida Näste talare var Bengt Sahlin som ledde deltagarna genom den snåriga djungeln av arbetsmiljöarbete och nyttan med det. Bland många anmälda arbetssjukdomar visade det sig att hudbesvär är en inte helt obetydlig faktor. Antalet författningar från arbetsmiljöverket minskar och därför blir det allt viktigare med interna rutiner som tolkar de mer generella AFS:arna. För kemisk arbetsmiljösäkerhet finns kemireglerna men för att på arbetsplatsen ge akt på risker bör checklistor för riskbedömning upprättas. För att minska olyckor måst man anmäla tillbud. Ju mer som anmäls, ju mer kan åtgärdas och därmed förbyggs olyckor. Slutligen visade Bengt att även avfallshantering är en del i arbetsmiljöarbetet och att det är viktigt att redan från början tänka på hur en uttjänt produkt ska tas om hand. Bengt Sahlin. Arbetsmiljökonsult, HAMS-konsulterna Michael Försth visade upp en presentation som besvarade frågan hur farlig en oljedimma kan vara ur brandsynpunkt. Michael inledde med vilka risker en brand kan utgöra då den till skillnad mot en kontrollerad förbränning innehåller en uppsjö av okontrollerade ämnen. För provning av hydraulikoljor hade SP byggt testriggar där olja under tryck fick ge upphov till en oljedimma som fick passera förbi en antändningskälla som kunde vara en gasbrännare eller en het plåt. Oljedimma visade kunna bli explosiv till skillnad mot ett läckage som bildar en pöl. Som ett nästa steg gjordes tester för att kunna CFD-simulera en oljedimmas spridning i ett rum. Detta har lett till en möjlighet att riskbedöma en läcka med datorkraft. Michaels slutråd var att undvika antändningskällor såsom lysrörsarmaturer och öppna volymer mellan möjliga läckageområden samt att installera Splashguards vid potentiella läckagekällor. Michael Försth. SP Fire Research
5 (8) Sida Marcus Vestersgrens föredrag handlade om SPs lista över hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i den svenska standarden SS 15 54 34 och erfarenheter från listans användning. För att en olja ska få vara med i listan måste en tillverkare eller leverantör lämna in en ansökan tillsammans med komplett recept. Recepten hanteras under personlig sekretess av SP. SP granskar sedan ingående ämnens hälso- och miljöaspekter och överensstämmelse med kraven i bl.a. SS 15 54 34. Förutom hänsyn till hälsa och miljö ser man även på tekniska krav såsom slitage, vattenhalt och oxidationsstabilitet. Det pågår även diskussioner om att revidera standarden med ytterligare tekniska- och miljöegenskaper. Även en utökning av SP-listan kan vara aktuell. SP har en liknande lista för smörjfetter. Marcus Vestergren. SP Kemi, Material och Ytor Lars Arvidsson inledde med ett perspektiv av hans arbetlivserfarenhet om hur påtryckningar och lobbyism har lett fram till de miljökrav på oljor som finns idag. För att ge lite grunddata om påverkande faktorer för en oljas livslängd redogjorde Lars beräkningsmodellen som kallas Arrenius-ekvationen som påvisar att tid, temperatur och aktiveringsenergin är variabler som bestämmer en kemisk reaktions hastighet. Vidare visade Lars att i en oljas oxidationsprocess bildas tillslut bara koldioxid och vatten. Lars menar på att råolja är en naturprodukt, den började bildas för hundratals miljoner år sedan och sker så än idag. Idag har man även upptäckt bakterier som äter olja. Labtester visar att åldringsbeskrivande parametrar ofta ger ett bättre resultat för basoljor än vad esterbaserade basvätskor ger. Särskilt syratalet kan vara av stor differens vilket gör att en använd miljöolja kan vara direkt frätande även om den bryts ned snabbt. En konventionell olja går att återvinna, återanvända och Lars Arvidsson. Civ.ing. i kemisk är enkel att upparbeta medans det för en esterbaserad olja processteknik, VPdiagnose är det motsatta. Med god rening och en god del eftertanke vid val av olja kan man få ett system som håller länge och är miljövänligt i hela kedjan.
6 (8) Sida Svenolof Karlsson. Beteendevetare, SK resurs AB Att arbeta med arbetsmiljö är en aspekt, men man måste även arbeta hårt med säkerhetskulturen, vilket Svenolof Karlsson skulle påvisa. Genom att aktivt blanda in deltagarna i diskussioner blev föreläsningen mer levande. En säkerhetskultur kan beskrivas som så har vi alltid gjort eller underlåtenhet att registrera risker. En säkerhetskultur kan även ta en form utanför anläggningen i form av negativ publicitet i form av ryktesspridning som sedan blir allmän sanning. Att vara ett föredöme och belöna de som gör rätt och anmäla fel och brister gynnar faktiskt hela företaget. Om personalen känner sig tryggare och tagna på allvar finns det studier som visar att företagen år igen 2,2 ggr satsade pengar på utveckling av säkerhetskulturen. Detta till största delen i förbättrat varumärke och ökad motivation och tillfredsställelse. Svenolof gav som sluttips att: var systematisk, leta efter interna ambassadörer, lyssna, lär och ta del av andras erfarenheter men kopiera inte och använd www.ssg.se Säkerhetskulturarbete. Företagets praktiska tillämpning av policyn för säkerhetskulturen skapas genom medarbetarens handling.
7 (8) Sida Ledamöter i hydraulikgrupperna samlade utanför Gröna Lund DAG 2 Årsmöten och studiebesök för ledamöterna Dagen efter föreläsningarna hade hydraulikgruppernas ledamöter sina årsmöten. Inne på Gröna Lund hade det anordnats två lokaler för AUH respektive SHU. Efter att årsmötena hade haft sin gilla gång sammanstrålade de två hydraulikgrupperna för att se en film om riskhantering gällande hudpenetration av trycksatta oljor. Efter filmen begav sig grupperna ut på rundvandring inne på Gröna Lund för att få information från Peter Andersson om hur säkerhet och hydraulsystem var uppbyggt på en tivolianläggning. Ca 8 attraktioner hade hydraulik i systemet och fokus låg på redundans, kvalitet och läckhantering. Tidpunkten var väl lämpad då samtliga attraktioner just då kontrollerades inför säsongsstart. Verkstäder och hydraulikrum var därför tillgängliga och utrustning kunde studeras närmare. Gröna Lund tillämpar funktions- och säkerhetskontroller löpande, där alla attraktioner måste klareras på morgonen för att få brukas under dagen. Vissa attraktioner har även extra kontroller mitt på dagen. Peter Andersson, avdelningschef attraktionsteknik.
8 (8) Sida Om SSG Standard Solutions Group AB SSG effektiviserar svensk industri, och det har SSG gjort sedan i mitten på 50-talet. Roten till SSG började på SCA i Sundsvall med en avdelning som arbetade med att ta fram interna företagsstandarder. 1971 frigjordes verksamheten från SCA och blev stående på egna ben som Skogsindustriella Standardiseringsgruppen. SSG arbetar efter devisen Samarbete ger resultat, för vi tror att om industrin kan arbeta tillsammans för att hitta gemensamma lösningar på gemensamma problem kan svensk industri bli mer effektiv och konkurrenskraftig i dagens knivskarpa konkurrens. SSG består nu av c:a 50 anställda, med en jämn fördelning av män och kvinnor. SSG är ganska unikt i dels sitt arbetssätt men också i sin struktur. I SSG finns tre affärsområden, Hälsa, Säkerhet, Miljö, Inköp & Logistik och teknik som har ett tiotal kommittéer kopplade till sig. Till dessa kommittéer finns 60 arbetsgrupper med närmare 500 experter inom områdena teknik, el, instrument, mekanik, ytskydd, rör, logistik med mera. De här experterna känner kontinuerligt av sin marknad och på så sätt har SSG ett unikt nätverk och tillgång till renodlad och skarp kompetens, de främsta företrädarna för svensk industri. Kommittémedlemmarna kommer från olika företag och branscher och arbetar tillsammans under vår vision för att effektivisera svensk industri: Affärsmässig framgång genom industriellt samarbete Vart är vi inom SSG på väg? Som vår vision säger så vill vi att våra tjänster ska vara det självklara valet för svensk industri och det är så vi jobbar. Vi vill stärka den svenska industrin och göra den mer konkurrenskraftig. Vårt arbete att få fler att arbeta tillsammans stannar dock inte vid Sveriges gränser utan sträcker sig utanför. Vår ambition är att även fler företag utomlands ska kunna använda våra produkter och tjänster och på så sätt få fler att arbeta tillsammans. På så sätt skapas en hållbarare framtid genom att resurseffektiviteten ökar och även driftsäkerheten. Idéen med SSGs verksamhet är att alla ska bli vinnare. Trots alla få känner till oss vid namn, så är vi väldigt duktiga på det vi gör, att skapa ordning och reda och att effektivisera svensk industri. Tveka inte att ta kontakt med oss, vad det än gäller. SSG Hydraulikdagar riktar sig mot de som arbetar med hydraulik. Man kan vara aktiv inom underhåll, inköp, konstruktion eller vara i kontakt med hydraulik på annat sätt. Hydraulikdagarna arrangeras en gång per år, normalt under perioden mars - april. Under två dagar hålls föreläsningar inom ett utvalt ämnesområde och ett studiebesök.