BERÄTTANDE PLAN Gatuparkering används i hög grad för att utnyttja mark effektivt och för att skapa liv på gatorna. Bullerplank, trädridå och carports används som bullerskydd och visuell avskärmning mot järnvägen. Raden av stora villor fortsätter med nya stadsvillor. De tjockare huskropparna är föreslagna verksamhetslokaler. En plats som nästan försvunnit tas upp igen. Järnvägsspåren bevaras väl synliga i en park och tillsammans med de två järvägsbyggnaderna utgör området en värdefull kulturmiljö. Omgivningen utformas så att sammanhanget mellan de tre elementen tydligt kan upplevas. Området utnyttjas till stor del för regionalt viktiga funktioner och centrumfunktioner på grund av det goda läget. Skogsbryn och stengärdsgård behålls för att få mjukare övergång mot bebyggelsen och för att bevara landskapsrummet. Den gamla vägen från Bäckaslöv in mot staden har tydlig riktning som tas upp i den nya huvudgatan. Gatan där handel samlas går mellan områdets tre torgplatser. Skola med tomt som har plats för utbyggnad. Parkeringshus och konferans/ hotellanläggning eller dylikt Längs gatans norrsida skapas illusionen att kvartersstaden fortsätter för att binda samman gamla och nya rutnätsstrukturen. Tydlig fortsättning på Södra Järnvägsgatan med trädrad som fortsätter skapar en naturlig huvudgata. EUROPAN 6 I VÄXJÖ - FÖRSLAG FREDRIK SÖDERBERG EXAMENSARBETE 20 POÄNG VID PROGRAMMET FÖR FYSISK PLANERING, BTH BERÄTTANDE PLAN
PRINCIPKARTOR B B BH KJ B KJ K BHK S 1,5-2 2-2,5 2-3 3-3,5 3-4 FUNKTIONER B: Bostäder H: Handel S: Skola K: Kontor J: Lätt industri BYGGNADSHÖJD - antal våningar ÖVERGRIPANDE GÅNG- OCH CYKELNÄT HUVUDGATOR EUROPAN 6 I VÄXJÖ - FÖRSLAG GRÖNSTRUKTUR FREDRIK SÖDERBERG EXAMENSARBETE 20 POÄNG VID PROGRAMMET FÖR FYSISK PLANERING, BTH PRINCIPKARTOR
KONSEKVENSER Området som i förslaget bebyggs omfattar cirka 36 ha eller 360 000m 2. I en utbyggnad enligt förslaget rymmer nya byggnader i området 45 000m 2 verksamhetsyta och drygt 1000 lägenheter. Av dessa lägenheter finns 39 i enfamiljshus, 125 i radhus och resten i flerbostadshus. Av verksamhetsytan är 4000m 2 lämplig för småindustri, resten för kontor och handel etcetera. Dessutom finns plats för en skola och ett parkeringshus med mellan 90 och 150 platser. Detta ger ett ungefärligt exploateringstal på 0,42. Det innebär att byggnadernas bruttoarea är 42% av markarean. Ett genomförande av de väsentliga delarna i förslaget som gör att strukturen fungerar innebär att vissa byggnader och anläggningar måste flyttas eller rivas. Det gäller en mindre distributionsanläggning för bränsle med små cisterner som har tidsbegränsat tillstånd, fem stora baracker med lågt värde som tillhör försvarsmakten och slutligen kommunens fastighet för tekniska kontoret. För att planen ska kunna genomföras i sin helhet krävs även att man flyttar två verksamheter med bilförsäljning/ verkstad. 75
76
KÄLLOR OCH LITTERATUR Ahlberg, N., 1998, Stadens mönster de historiska kartorna berättar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, ISBN 91-7209-092-8. Boverket, rättsekretariatet, 1997, NRL, NRF, MKBF, PBL, PBF, BVL, BVF, OVK, KA, SAK., Karlskrona, ISBN: 91-7147-370-X. Ejvegård, P. m fl, 1991, Daggmaskens dilemma idéer för en mer ekologisk stad, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, ISBN 91-7032- 612-6. Elfström, J., 1991, Landskapsbildsanalys, Movium/inst för landskapsplanering Sveriges lantbruksuniversitet. Ellefsen, K.O. & Tvilde, D., 1991, Realistisk Byanalyse, Arkitektavdelningen NTH 1991, Norges tekniske hogskole, Trondheim. Gehl, J., 1996, Life between buildings, Arkitektens Forlag, Köpenhamn, ISBN 87-7407-173-4. Gustavsson, R. & Ingelöf, T., 1994, Det nya landskapet, Skogsstyrelsen, Jönköping, ISBN 91-88462-10-2. Larsson, L.-O., 1991, Växjö genom 1000 år, Norstedts Förlag AB, Stockholm, ISBN 91-1- 913952-7. Larsson, L.-O. & Petersson, T., 1975, Växjö från forntida marknadsplats till nutida regioncentrum, Lions Club, Växjö. Lynch, K. 1960, The image of the city, The M.I.T. Press, Massachusetts. Miljöverndepartementet (Mvdep), 1993, Stedsanalyse- innhold og gjenomföring, Oslo, ISBN 82-7243-958-6. Selling, E., 1976, Växjö historia stadsplaner utveckling bevarande, Miljö- och Hembygdsföreningen, Växjö. Thiis-Evensen, T. & Nybö, K.N., 1992, Byens uttrykksformer en metode for estetisk byformning Universitetsforlaget, Oslo, ISBN 82-00-21703-5. Thor, L. & Trampe, J., 1976, Växjö centrum : kulturhistorisk byggnadsinventering och bevarandeförslag, Smålands museum, Växjö. Åström, K., 1993, Stadsplanering i Sverige, Byggförlaget, Stockholm, ISBN 91-7988-080-0. TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER Norberg-Schulz, C.,1992, Om platskvalitet, Arkitektur 1992:2, s34. Ahlgren, K., 2000, Kvarts miljard ska investeras, Smålandsposten 2000-10-19. Friberg & Larsson, Om manligt och kvinnligt i planeringens könsneutrala värld, Nordisk Arkitekturforskning 1999:2. Leo, S. 2000, Villapriser stiger i Växjö, Smålandsposten 2000-11-01. Svensson, Å. 2000, Överpriser tas ut för studentrum, Smålandsposten 2000-09-12. Vagstein, A., 1993, Kvalitativ stedsanalyse, Byggekunst 1993:3. OPUBLICERADE KÄLLOR Andrén, H. m.fl., 2000, Europan 6, Program för en arkitekttävling, Växjö kommun, Stadsbyggnadskontoret. Björkman, K., 1998, Varberg och Byens uttrycksformer, examensarbete 20 poäng, Institutionen för Fysisk planering, Högskolan Karlskrona/ Ronneby, Karlskrona. Eckhardt, E., 1998, Att möta staden stadsbildsanalys och stadsförnyelseförslag Kristianstad, examensarbete 20 poäng, Institutionen för Fysisk planering, Högskolan Karlskrona/Ronneby, Karlskrona. Växjö kommun, 1997, Översiktsplan för Växjö stad, antagen av kommunfullmäktige 1997-02- 27. Ånelius, P., 2000, Antagandehandling Dpl 214.1 2000-10-12, Växjö kommun, Stadsbyggnadskontoret. 77