Sociala insatsgrupper. Slutredovisning av regeringsuppdrag 2014

Sociala insatsgrupper Slutredovisning av regeringsuppdrag 2014

Innehåll Innehåll 1. Inledning...5 2. Genomförande av uppdraget...7 2.1 Aktiviteter i uppdraget...7 2.2 Informationsmaterial...8 2.3 Kommunikation...8 2.3.1 Hemsida...8 2.3.2 Nyhetsbrev...8 3. De sociala insatsgrupperna...9 4. De deltagande individerna...11 5. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter...13 5.1 Nolltolerans mot narkotika...13 5.2 Enhetlighet kontra kommunal självständighet...13 5.3 Anmälningsskyldighet till socialnämnden...13 5.4 Utvärdering...14 5.5 Avseende samverkande myndigheter och aktörer...14 5.5.1 Arbetsförmedlingen...14 5. 5.2 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor...15 5.5.3 Polisen...15 5.5.4 Skolan...15 5.5.5 Socialtjänsten...17 5.5.6 Statens institutionsstyrelse...18 5.5.7 Sveriges Kommuner och Landsting...18 6. Diskussion kring förutsättningar för fortsatt arbete...19 6.1 Samordning...19 6.1.1 Regeringskansliet...19 6.1.2 Kommunal förvaltning...20 6.2 Elevhälsan...20 6.3 Barn- och ungdomspsykiatrin...21 6.4 Ekonomi...21 6. 5 När är man mest motiverad att lämna en kriminell livsstil...21 6.6 Andra möjligheter som kan användas...21 6.6.1 Allmänna arvsfonden...22 6.6.2 Socialt ansvarfull offentlig upphandling...22 6.6.3 Sociala investeringsfonder...22 6.7 Implementering...22 7. Avslutande kommentarer...23 7.1 Polisen och sociala insatsgrupper...23 7.1.1 Polisens deltagande avgörande...23 7.1.2 Sociala insatsgrupper är en form av samverkan.23 7. 1.3 Sociala insatsgrupper i den nya polismyndigheten...23 7.2 Socialstyrelsen och sociala insatsgrupper...24 7.3 Socialtjänsten och sociala insatsgrupper...24 7.4 Skolan och sociala insatsgrupper...25 8. Rikspolisstyrelsens slutsatser...27 8.1 Allmänt...27 8.2 Bedömning...27 Bilaga...29 3

Sociala insatsgrupper 4

Inledning Inledning Regeringen gav i mars 2011 Rikspolisstyrelsen (RPS) i uppdrag att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. 1 Uppdraget redovisades i slutet av oktober 2012. 2 Den 21 februari 2013 beslutade regeringen att uppdra åt RPS att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för att öka spridningen av arbetsmetoden i landet. 3 I uppdraget framgick att RPS skulle samråda med Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Vidare skulle samråd ske med Sveriges Kommuner och Landsting och relevanta aktörer i det civila samhället. Uppdraget delredovisades den 31 oktober 2013 4 och denna slutredovisning kommer inte omfatta det som redovisades där. I slutredovisningen kommer generella slutsatser som kunnat dras under uppdraget redovisas, samt RPS uppfattning kring utmaningar och utvecklingsområden för arbetet och förslag till fortsatt hantering av arbetssättet. 1 Ju2011/1906/KRIM. 2 Poa-483-1713/11. 3 Ju2013/1370/PO. 4 A001.937/2013. 5

Sociala insatsgrupper 6

2. Genomförande av uppdraget 2. Genomförande av uppdraget I arbetet med sociala insatsgrupper har ett flertal myndigheter och organisationer involverats. Dessa är Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen (BO), Skolverket, Socialstyrelsen (SoS), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens institutionsstyrelse (SIS), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF [tidigare Ungdomsstyrelsen]) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samtliga av dessa myndigheter och organisationer har erbjudits att delta både i projektets styrgrupp och arbetsgrupp. Styrgruppen har sedan projektet startades upp haft fem möten. SoS har deltagit i samtliga styrgruppsmöten och Arbetsförmedlingen, BO och SKL i alla utom ett. Styrgruppen har letts av chefen för Polisavdelningen, Anders Hall. Christina Kiernan (RPS) har varit projektledare och Anette Karlsson (RPS) projektets kommunikationsstrateg. I arbetet har också deltagit handläggaren Maria Agge (RPS). BO är inte delaktig i den gemensamma viljeförklaringen, vilken redovisades i delredovisningen, eller i övrigt informationsmaterial som tagits fram gemensamt inom arbetet med sociala insatsgrupper. Detta då BO som ombudsman för barn och unga inte kan riskera att uppfattas som partisk rörande ett projekt som riktar sig till just barn och unga. 2.1 Aktiviteter i uppdraget RPS uppdrag har varit att stödja arbetet med sociala insatsgrupper och också verka för att fler inrättas där behov finns. RPS har därför arbetat dels med aktiviteter i syfte att stödja de polismyndigheter och kommuner som arbetar med och startar upp sociala insatsgrupper, dels genom att sprida kunskap om arbetsmetoden, både inom kommuner och i andra myndigheter utanför polisen, så att fler områden ska kunna bedöma om det finns ett behov av att inrätta sociala insatsgrupper. I syfte att stödja dem som startat upp arbetet med sociala insatsgrupper under föreliggande regeringsuppdrag har RPS tillsammans med SKL inrättat ett nätverk för medarbetare från socialtjänsten och polisen. Ett första nätverksmöte genomfördes 22 november 2013. Genom SKL:s försorg har också en grupp för områden som arbetar med sociala insatsgrupper startats upp inom ramen för det digitala verktyget Project Place. Syftet med nätverket är att öka möjligheten till erfarenhetsutbyte och stöd. Deltagare i nätverket kan nå varandra direkt med frågor, kommentarer eller annat man vill dela med sig av. Nätverket är slutet och alltså enbart tillgängligt för inbjudna deltagare. Den 23 januari 2014 genomförde RPS en konferens i samverkan med polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms stad och länsstyrelsen i Stockholm. Konferensen riktade sig till beslutsfattare inom främst polisen och staden/kommunerna, samt de som arbetar praktiskt med sociala insatsgrupper i Stockholms län. Syftet med konferensen var dels att sprida information om arbetsmetoden, dels att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. RPS anordnade den 10 februari 2014 ett studiebesök för projektets arbetsgrupp hos den sociala insatsgruppen i Eskilstuna. Syftet med besöket var att få ta del av hur planeringen av arbetet gick till samt hur arbetet operativt genomfördes. Projektledaren har deltagit i och föreläst om arbetsmetoden vid: Euromet symposium, anordnat av SIS. Euromet är en sammanslutning av organisationer och föreningar från elva europeiska länder som arbetar 7

Sociala insatsgrupper med vård och behandling av omhändertagna barn och ungdomar Regional konferens om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, i Eslöv SIS norra och södra ledningsgrupper för institutionschefer förebygg.nu i Göteborg Folkhälsoinstitutets årliga seminarium för länsstyrelsernas ANDT-handläggare Konferens om ungdomsbrottslighet anordnad av Centrum för kunskapsutveckling Årsmöte för danska SSP-samordnare (Skola, Socialtjänst, Polis) Nordiska skolledarkongressen Ungdomsmottagningskonferens, anordnad av bl.a. Föreningen Sveriges ungdomsmottagningar Polishögskolans grundutbildning och vidareutbildningen för ungdomsbrottsutredare Under maj månad har fyra workshops genomförts, två i Stockholm, en i Jönköping och en i Malmö. Syftet med dessa var att ta tillvara de yrkesverksammas kunskap och erfarenhet, diskutera arbetsmetoden samt definiera lokala framgångsfaktorer och utmaningar. En punkt i programmet var också att ge kort information om de nationella verksamheterna samt informera om möjligheter att bistå i det lokala arbetet. Representanter från deltagande myndigheter och aktörer från de 40 områdena bjöds in och sammanlagt deltog ca 125 personer vid dessa tillfällen. Även representanter från de nationella samverkansmyndigheterna deltog. Till workshop i Stockholm bjöds även Stockholm stads samordnare för sociala insatsgrupper samt två representanter från socialtjänsten in, för att ta del av det nationella arbetet och informera om arbetet med sociala insatsgrupper i Stockholms stad. Därutöver har nationella riktlinjer för polisens arbete i sociala insatsgrupper fastställts och spritts i polismyndigheterna. 2.2 Informationsmaterial Under tiden för uppdraget har följande trycksaker producerats: En informationsfolder med information om arbetssättet riktat till ungdomar och vårdnadshavare. Foldern är en samproduktion med samtliga myndig- heter som ingår i det nationella projektet, förutom BO. 5 En kort information om anmälningsskyldigheten jml. 14 kap. 1 socialtjänstlagen som riktar sig till polis- och skolanställda. Anmälningsskyldigheten är grunden för polisens och skolans initiala kommunikation med socialtjänsten. Informationen är en samproduktion med RPS, Socialstyrelsen och SKL. 6 En broschyr om arbetssättet sociala insatsgrupper, riktat till dem som är intresserade av hur arbetssättet ska fungera, vem som ska göra vad osv. Broschyren är ett komplement till Socialstyrelsens vägledning som är mer omfattande och detaljerad. Broschyren är en samproduktion med samtliga myndigheter som ingår i det nationella projektet, förutom BO. Därutöver har Karlskrona, för att sprida sina positiva erfarenheter av arbetsmetoden, tagit fram en elva minuters informationsfilm om sociala insatsgrupper. I filmen får vi höra 17-åriga Claudia och hennes mamma som har fått tillbaka hoppet om framtiden genom att delta i sociala insatsgrupper. Filmen finns här: http://polisen.se/sig 2.3 Kommunikation 2.3.1 Hemsida Precis som tidigare är polisens webbsida stommen i kommunikationen, både avseende nyhetsförmedling och kunskapsöverföring. 2.3.2 Nyhetsbrev Under projekttiden har månatliga nyhetsbrev getts ut. Nyhetsbrevet tar upp aktuella ämnen med anknytning till sociala insatsgrupper. Innehållet bjuder på en mix av projektnyheter, erfarenhetsutbyte från aktiva områden varvat med information om ungdomsrelaterade verksamheters tjänsteutbud som kan bidra till att föra arbetet framåt. Nyhetsbrevet har ca 500 prenumeranter och skickas ut från projektledningen via e-post. Vem som helst kan anmäla sig till nyhetsbrevets sändlista, kostnadsfritt. 5 Detta då BO som ombudsman för barn och unga inte kan riskera att uppfattas som partisk rörande ett projekt som riktar sig till just barn och unga. 6 Vid tidpunkten fanns inget lämpligt informationsmaterial framtaget. I juni 2014 publicerade Socialstyrelsen reviderade handböcker och nytt informationsmaterial avseende anmälningsskyldigheten. 8

3. De sociala insatsgrupperna 3. De sociala insatsgrupperna I samband med de workshops som anordnades samlades kunskap in kring områdenas organisation för arbetet samt hur verksamheten genomfördes. Utöver detta har områdena getts möjlighet att skriftligt beskriva sin verksamhet. Samtliga områden har också beretts möjlighet att sakgranska och komplettera avsnittet som berör deras eget område. Övergripande kan sägas att det finns samverkan på individnivå inom ramen för arbetsmetoden i ett antal områden i landet. Verksamheten är olika utformad och innehåller olika funktioner beroende på vald målgrupp samt lokala förutsättningar. Generellt kan sägas att de flesta områden som startat upp verksamhet i detta det andra av RPS uppdrag, har valt att ha en samordnare/koordinator inom socialtjänsten som har en avsatt del av sin tjänst till att samordna arbetet med sociala insatsgrupper. En relativt stor del av samordnarens tid har gått till att informera om arbetsmetoden inom socialtjänstens olika avdelningar och enheter samt förklara och förankra vad socialtjänsten ansvarar för och hur socialtjänsten ska genomföra sin del i samverkan. Sociala insatsgrupper ses som allt från en samverkansform till en egen insats inom socialtjänsten och målgruppen för arbetet sträcker sig från tidiga tonår, där det handlar om rent förebyggande, till 30-åringar, där det mer handlar om avhopparverksamhet. Se bilaga för varje områdes beskrivning av sin verksamhet. 9

Sociala insatsgrupper 10

4. De deltagande individerna 4. De deltagande individerna Inom ramen för arbetet med sociala insatsgrupper har RPS inhämtat uppgifter om individernas brottslighet från de polismyndigheter som deltagit i uppdragen. Det inrapporterade materialet är i vissa delar ofullständigt inrapporterat och det kan därför finnas ett antal fler individer med positivt utfall än som redovisas. Redovisade uppgifter är inte att anse som en vetenskaplig undersökning. Data, som har hämtats ur polisens register, avser de individer som givit sitt samtycke till informationsöverföring och därmed kunnat ingå i arbetet med sociala insatsgrupper. Brottslighet har redovisats från första förekomst i registren fram till datum för samtycke och därefter fram till 140531. Även uppgift om individens ålder vid första anmälan och vid tiden för redovisningen har inhämtats. 254 personer har deltagit i arbetet sedan regeringsuppdraget 2011 startade. Dessa individer har tillsammans begått 3448 brott fram till dagen för samtycke till informationsöverföring och deltagande i arbete med sociala insatsgrupper. Brotten är t.ex. misshandel, grov misshandel, narkotikabrott, stöld, rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel, utpressning, våld mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, mordbrand, olaga vapeninnehav, våldsamt motstånd, klotter, häleri, skadegörelse, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt, grov fridskränkning, mordförsök m.m. Debutålder Antal 60 50 40 36 37 56 43 Antal 150 120 90 118 131 30 20 23 21 60 10 0 1 1 6 7 5 5 8 9 7 10 11 12 13 14 15 16 2 3 17 18 0 1 1 19 20 21 12 Ingen uppgift 30 0 Pågår Avslutade 5 Ingen uppgift Debutålder för deltagarna, i polisens register, sträcker sig från 6 år till 21 år. Deltagarna har varit 13 år 32 år när de ingått i en social insatsgrupp. 118 individer är pågående arbete och 131 individer har avslutat sitt deltagande i sociala insatsgrupper. Att en individs deltagande avslutats kan t.ex. bero på individens bristande motivation, att individen tagit tillbaka sitt samtycke till informationsöverföring, att individen blivit omhändertagen/sitter i fängelse eller att individen inte längre har behov av insatsen. 11

Sociala insatsgrupper Efter avslutade SIG (136 st) 35% 8% 6% 29% 22% Inga brott 1-3 brott 4-7 brott 8 eller fler brott Ingen uppgift Av de 131 individer där sociala insatsgrupper har avslutats har, oavsett anledning till att arbetet avslutats, 29 % dvs. 38 personer, inte begått några brott alls. I flera fall har individen förändrat omfattningen och karaktären på sin brottslighet under och efter insatsen i förhållande till innan insatsen påbörjades och begår färre och mindre grova brott. Det går inte att ur detta material dra några vetenskapliga slutsatser om individers minskade brottslighet beror på deras deltagande i sociala insatsgrupper. För att göra en bedömning av om arbetssättet har effekt måste hänsyn tas också till andra faktorer i den unges liv. 12

5. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter 5. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter Grundläggande I arbetet med sociala insatsgrupper har vissa övergripande erfarenheter gjorts som har bäring på förutsättningarna för arbetet. Därutöver har lokala erfarenheter gjorts och åsikter har framförts till RPS från polis, socialtjänst och andra aktörer. Några områden ligger utanför själva verksamheten med sociala insatsgrupper men RPS bedömer att det är viktigt att kort belysa vad som framkommit inom ramen för detta uppdrag. 5.1 Nolltolerans mot narkotika I arbetet med sociala insatsgrupper har påpekats från socialtjänstens håll att det är komplicerat med individer som har en liberal inställning till droger och ibland lämnar positivt ibland negativt urinprov. Det är grundläggande att förstå att man inte kan missbruka narkotika när man ska hitta ett sätt att leva ett normalt liv. Ett avslutat missbruk är också en förutsättning för att kunna bli aktuell för aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen. Det har också framkommit att det inom socialtjänsten på vissa orter finns en oklar syn på narkotika och brott och socialtjänsten har inte ansett att ett narkotikamissbruk är tillräcklig grund för att ingå i en social insatsgrupp. Men eftersom all hantering med narkotika är olaglig, begår en individ som missbrukar narkotika brott. Det finns således inga tveksamheter kring att en individ som bara missbrukar narkotika kan ingå i en social insatsgrupp om individen i övrigt stämmer in på de kriterier man satt upp för deltagande avseende ålder, omfattning av brottslighet osv. Det är viktigt att hitta bra sätt att göra ungdomar medvetna om risker med narkotika och andra icke narkotikaklassade substanser. Här bör särskilt pekas på det växande problemet med den handel som sker via nätet, både med klassade och icke klassade substanser. Det finns ett behov av information om risker med att handla substanser där köparen inte har någon aning om vad de innehåller, i vilken koncentration de säljs eller hur de påverkar kroppen. 5.2 Enhetlighet kontra kommunal självständighet I och med att huvudansvaret för verksamheten med sociala insatsgrupper ligger hos socialtjänsten, som är kommunal, står det varje kommun/område fritt att själva välja t.ex. sin målgrupp, sin organisation och sina kriterier för deltagande i arbetet, både avseende individen och andra myndigheter och aktörer. Detta medför att enhetlig metodutveckling blir komplicerad. För att kunna effektivisera arbetet med sociala insatsgrupper och dra nytta av goda exempel måste arbetet bli mer enhetligt. Detta skulle till exempel kunna ske genom att det sattes fasta ramar avseende vad arbetsmetoden innebär när det gäller t.ex. åldersgrupp, problembild och deltagande kompetenser. Ett sätt att göra detta är att vara tydlig i vägledande dokument för socialtjänsten. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för ungdomar som har kommit långt på sin kriminella bana och eftersom det är ett resurskrävande sätt att arbeta på bör målgruppsanpassningen vara hög. En tydlig struktur för vad arbetet innebär borde underlätta för kommuner/områden att bedöma om de har behov av just detta arbetssätt. 5.3 Anmälningsskyldighet till socialnämnden Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden 13

Sociala insatsgrupper 5.5.1 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda sig av s.k. tidiga insatser för arbetssökande som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Denna möjlighet underlättar arbetet med den målgrupp som finns i de sociala insatsgrupperna. Insatserna består i första hand av täta besök med exempelvis gruppaktiviteter, vägledning, utredande, motiverande och/eller coachande samtal och kontakt med specialist. Det finns också möjlighet att använda olika programinsatser såsom praktik, förberedande utbildning samt studier på folkhögskola. Arbetsförmedlingen har haft utpekade chefer och arbetsförmedlare i samtliga av projektets kommuner/ områden för att kunna delta i verksamheten med sociala insatsgrupper om behov funnits. Arbetsförmedlingen har deltagit i de sociala insatsgrupperna på tretton orter varav man på sju orter haft ett konkret uppdrag med arbetssökande. Totalt har sjutton arbetssökande varit aktuella för en insats från Arbetsförmedlingen i form av kartläggning, bedömning av arbetsförmåga, praktik, förberedande arbetsom de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. 7 Inom ramen för arbetet med sociala insatsgrupper har identifierats ett stort behov av att sprida information om denna skyldighet i de verksamheter som berörs, särskilt inom polisen och skolan. Det är viktigt att öka förståelsen för att det inte är ett fritt val om man vill anmäla till socialnämnden eller ej och att det inte heller är tillräckligt att meddela sin chef eller annan att man är orolig. Socialstyrelsen har under 2014 reviderat både internt och externt material på området, vilket underlättar kunskapsspridningen. Särskilt viktigt är det att sprida kunskapen om att anmälningsskyldigheten omfattar även äldre barn upp till och med 17 år och där problematiken kan röra deras eget beteende. RPS arbetar med att höja kunskapsnivån på området i alla delar av polisverksamheten och rekommenderar polismyndigheterna att man i den lokala samverkan diskuterar med socialtjänsten vilka uppgifter som ska tas med i anmälan för att höja kvaliteten. Det finns också ett behov av att sprida information inom socialtjänsten att äldre barn som har ett normbrytande beteende och/eller har utvecklat en kriminell livsstil är lämpliga för arbetsmetoden sociala insatsgrupper. Socialtjänsten har ofta en uppdelad organisation där mottagarna för inkomna anmälningar om barn som far illa inte är samma verksamhetsgren som de som arbetar med sociala insatsgrupper. 5.4 Utvärdering I pilotuppdraget med sociala insatsgrupper utvärderades samverkan mellan främst socialtjänst och polis nationellt av Ersta Sköndals högskola. Utvärderingen visade bl.a. att samverkan ökat och att kvaliteten i samverkan höjts genom projektet. Ersta Sköndal genomför nu en utvärdering av effekter på individnivå i Stockholms län på uppdrag av Stockholms Stad, Polismyndigheten i Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholm. Denna utvärdering beräknas vara färdig i slutet av 2014. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera arbetet med sociala insatsgrupper. Enligt 7 Se 14 kap. 1 socialtjänstlagen för lagrummets fullständiga lydelse. uppdraget ska Socialstyrelsen utvärdera effekterna på individnivå för de personer som varit föremål för arbete i en social insatsgrupp och en del i utvärderingen är att undersöka hur de personer som varit föremål för arbete i en social insatsgrupp har upplevt det och vilka lärdomar berörda aktörer kan dra av resultatet. För att få ett ordentligt genomslag för arbetsmetoden nationellt behövs tydliga skäl att implementera detta resurskrävande samarbete. Då måste man kunna visa på att arbetsmetoden ger tillräckliga goda resultat. Det är därför viktigt att utvärdera metoden sociala insatsgrupper och dess påverkan för individen. Först då kan man veta att arbetet inriktas mot rätt målgrupp samt att samhällets resurser används ansvarsfullt. 5.5 Avseende samverkande myndigheter och aktörer Inom ramen för det pågående arbetet med sociala insatsgrupper har några utmaningar och utvecklingsmöjligheter identifierats för fortsatt arbete med sociala insatsgrupper i samverkande myndigheters verksamhet. Kunskapen har kommit till RPS kännedom bl.a. genom de konferenser och workshops som genomförts. 14

5. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter 5.5.4.1 Befintliga förutsättningar Både skollagen och läroplanen innehåller grundmarknadsutbildning samt start i Krami. Tre personer har fått anställning i anslutning till insatsen. Flera av de sociala insatsgrupperna har valt att arbeta med åldersgrupperna under 16 år. På dessa orter har det inte varit aktuellt med Arbetsförmedlingens medverkan. I flera områden har socialtjänsten påtalat att man har egna praktikplatser för yrkespraktik. Om socialtjänsten har egna praktikplatser är det viktigt att kommunikation med Arbetsförmedlingen sker. 5.5.2 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten har en, i delar, verksamhet som är mycket närliggande rättsväsendets. Det finns stora fördelar att vinna genom att koppla myndighetens verksamhet närmare mot rättsväsendefrågor. Som exempel kan nämnas den verksamhet som myndigheten driver avseende unga mäns våld. Myndighetens arbete bör tydligare kopplas till rättsväsendet och kriminologiska teorier m.m. Att förstå orsaker till mäns våld och koppla dem till hur samhället ser på pojkar respektive flickor är viktiga delar av det förebyggande arbetet mot unga mäns våld oavsett vem som utsätts för våldet. 5.5.3 Polisen 5.5.3.1 Rikspolisstyrelsen RPS har regeringens uppdrag att stötta arbetet med sociala insatsgrupper. Det har under uppdragets gång blivit tydligt att andra myndigheter kommit att räkna med att RPS ska hantera alla delar av verksamheten med sociala insatsgrupper även när det gäller andra yrkesgrupper än polisen. Denna förväntning kan vara ett resultat av att RPS, i enlighet med regeringens uppdrag, har tagit ett stort ansvar i utvecklingen och uppföljningen av arbetsmetoden. Detta är dock inte möjligt och det finns ett behov av att andra myndigheter och aktörer tar ett eget ansvar när det gäller sina respektive verksamheter, t.ex. avseende att utbilda sin personal. 5.5.4 Skolan Att skolan har en stor betydelse som skyddsfaktor är välkänt och den är i många fall den arena där problem blir synliga tidigt. I synnerhet gäller detta barn och ungdomar som riskerar att utveckla ett normbry- tande/problemskapande beteende. Det är avgörande att uppnå förståelse för skolans betydelse, när det gäller att tidigt uppmärksamma och förmedla signaler om riskbeteende till socialtjänsten. Tidig upptäckt och insatser kring normbrytande beteende är sannolikt en av de största förebyggande insatserna som finns i vårt samhälle. Förhållandevis små insatser i detta skede minskar behovet av omfattande insatser i ett senare skede. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar. I gruppen av ungdomar med stor skolfrånvaro och/eller normbrytande beteende, finns en betydande andel med olika funktionsnedsättningar som ADHD, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi etc. Alla aktörer som deltar i sociala insatsgrupper behöver information och ökad kunskap avseende funktionsnedsättningar och dess konsekvenser för skolprestationer och vardagssituationer. En ungdom som har svårigheter med koncentration, uppmärksamhet och impulskontroll, behöver stöd när det gäller kunskapsinhämtning och skolprestationer, men även för att organisera sin tillvaro generellt och därutöver förståelse för sin funktionsnedsättning. Även om det kan verka annorlunda kanske ungdomen gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Sekundära problem som t.ex. bristande självkänsla på grund av misslyckanden, är ofta ett större hinder för personen än själva funktionsnedsättningen. I arbetet med sociala insatsgrupper har setts exempel på ungdomar som inte haft en fungerande skolgång sedan årskurs 4. Många av ungdomarna har en negativ skolidentitet, som bottnar i tidiga tillkortakommanden i skolan. För att hantera detta använder sig då ungdomarna av negativa strategier som undvikande (t.ex. skolfrånvaro), förnekande etc. Att representanter för skolan finns med i sociala insatsgrupper, både kontinuerligt och i tillräcklig omfattning, är av största vikt. I vissa områden upplever man svårigheter med skolans representation. Där det fungerar väl, har ofta skolrepresentanterna ett tydligt mandat och utrymme från rektor/verksamhetschef. 15

Sociala insatsgrupper läggande fundament avseende utförandet av den demokratiska fostran. Det finns också kunskapskrav avseende rättigheter och rättsskipning t.ex. i samhällskunskap. 8 Trots detta har det i arbetet med sociala insatsgrupper blivit tydligt att många ungdomar inte vet vad som är brottslighet och vad som inte är det, vilka rättigheter och skyldigheter man har och vad polisen har rätt att göra eller är skyldiga att göra. Det finns ett stort behov av att redan tidigt i skolgången ge möjligheter att i ämnesövergripande sammanhang få diskutera för att förstå det svenska rättssystemet och dess tillämpning. Denna diskussion bör sedan leva vidare under skolgången och anpassas till elevernas ålder och mognad. I skollagen framgår att huvudmannen för verksamhet som avses i skollagen och den som är anställd i sådan verksamhet, på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Den lagstadgade skyldigheten att samverka visar på skyldigheten och nödvändigheten av att det finns fungerande former för samverkan mellan skola och andra viktiga samhällsorgan. Samverkan är inte bara en fråga om att vilja samverka utan är en komplex process som kräver prioritering, kunskap och planering. För att vara långsiktigt hållbar behöver samverkan dessutom integreras och förankras i den ordinarie verksamheten. En viktig förutsättning för att samverkan ska lyckas är att ledningen inom de berörda organisationerna aktivt tar ställning för samverkan. 9 5.5.4.2 Fritidshemsverksamheten Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande. Det handlar om att stödja utveckling av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten. Precis som skolan har fritidshemmet ett kompensatoriskt uppdrag. 8 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 9 Nationell strategi för samverkan Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Skolverket. Fritidshemmets pedagogik bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer mellan elever och mellan elever och personalen är viktiga redskap i arbetet. En utgångspunkt kan vara att lärandet sker ständigt och inte enbart i arrangerade inlärningssituationer. För personalen handlar det om att uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i vardagen där eleverna utmanas i sitt lärande. 10 För att kunna utföra sitt uppdrag så som det beskrivs krävs utbildad personal och förutsättningar för pedagogisk sysselsättning vilket bl.a. ger personalen en möjlighet att se eleverna utifrån andra perspektiv. Det är också viktigt att det ges möjlighet till samverkan med den övriga pedagogiska verksamheten. Fritidshemmets verksamhet ska komplettera skolans vilket innebär att ha extra fokus på elevens sociala utveckling. 5.5.4.3 Anpassad studiesituation Under arbetet med sociala insatsgrupper har framförts att gymnasieskolan nu har blivit mindre flexibel när det gäller anpassning av studiesituationen. Introduktionsprogrammet har ett större krav på antal studietimmar/vecka än tidigare. Tidigare kunde också en studieplan innebära enstaka eller ett fåtal lektioner. Det har dock framförts att bristande dokumentation och bristfälliga rutiner när det gäller överlämning från grundskolan sannolikt är ett större hinder när det gäller att anpassa skolsituationen. Hur en bra överlämning ska säkerställas finns angivet i grundskolans läroplan, i avsnittet Övergång och samverkan. 11 På nationellt program upplever man inte samma brist på dokumentation och information innan skolstart. Sannolikt beror detta på att eleverna på nationellt program, i större utsträckning har resursstarka föräldrar som kan bistå med information. På nationellt program är kraven nu högre än tidigare då det gäller att uppnå gymnasiebehörighet. 10 Fritidshem Skolverkets allmänna råd med kommentarer, s. 13-15. 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). 16

5. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter 5.5.5 Socialtjänsten 5.5.5.1 Socialtjänstens organisation I de flesta områden som ingår i RPS projekt är de båda verksamheterna myndighetsutövning respektive verksamhet för öppenvård inom socialtjänsten, skilda från varandra. Detta påverkar socialtjänstens möjlighet att överföra information inom sin egen verksamhet. Det finns oklarheter kring hur öppenvård och myndighetsutövning ska förhålla sig till varandra och om de är olika verksamhetsgrenar eller inte. Om de är samma verksamhetsgren (ligger under samma nämnd) ska det enligt Socialstyrelsen inte föreligga sekretess mellan dem, men om verksamheterna ligger under olika nämnder föreligger det sekretess. Socialtjänsterna i områdena har gjort olika bedömningar av om, och hur, de kan föra över information. Ytterligare en dimension tillkommer när öppenvården upphandlas från en privat aktör. All information som polisen, skolan och andra aktörer överför till socialtjänsten adresseras till myndighetsutövningen. Socialtjänsten gör en förhandsbedömning utifrån den inkomna informationen. Om stödbehovet inte bedöms vara tillräckligt omfattande inleds ingen utredning och informationen arkiveras hos myndighetsutövningen och vidarebefordras inte till öppenvården där sociala insatsgrupper ligger i en stor del av de områden som ingår i RPS uppdrag. Även information från SIS om individens skolgång, i samband med utslussning från institution, som skickas till socialtjänsten hamnar hos myndighetsutövningen och förs in i individens akt. Informationen når därmed inte skolan på hemorten och, beroende på hur verksamheten organiserats lokalt, ibland inte heller den sociala insatsgruppen. Det har nyligen införts en sekretesslättnad för socialtjänsten i förhållande till polisen när det gäller möjligheten att överföra information i ett brottsförebyggande syfte. 12 Denna lättnad verkar dock inte ha påverkat arbetet med sociala insatsgrupper i så stor omfattning. Behovet för socialtjänsten att kunna berätta för polisen när de fått kännedom om en ung person som har begått brott och som de bedömer är lämplig för arbetsmetoden kvarstår. Det är viktigt att betänka att en möjlighet att kunna diskutera unga personer på individnivå tidigt är betydligt mindre ingripande än att de senare blir dömda för brott. I samband med sekretesslättnaden infördes också en möjlighet för socialtjänsten att återkoppla till anmälaren att en anmälan gjorts, men bara om detta efterfrågades och om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. 13 RPS vill särskilt framföra vikten av att återkoppling blir obligatorisk så att anmälare förväntar sig detta och kan reagera om ingen återkoppling sker. 5.5.5.2 Kriminalitet som problem Såsom påpekades redan i slutredovisningen av pilotprojektet med sociala insatsgrupper finns utmaningar inom socialtjänsten avseende arbete med/mot kriminalitet. Trots att ungdomar som begår brott är en angelägenhet för socialtjänsten, både avseende dem som inte fyllt 15 år och avseende dem under 18 år som döms till påföljd, så har det i arbetet med sociala insatsgrupper framkommit att socialtjänsten ofta anser att enbart kriminalitet hos en individ inte är ett av de områden socialtjänsten arbetar med. Detta innebär att det uppfattas som att det inte finns så många insatser som socialtjänsten kan besluta om som är riktade mot en ung persons kriminalitet. 5.5.5.3 Aktörer i den sociala insatsgruppen Det är socialtjänsten som, utifrån individens behov, väljer vilka andra myndigheter och aktörer som ska ingå i arbetet med sociala insatsgrupper. Detta ställer krav på att socialtjänsten har god kunskap om vilka aktörer som finns att tillgå och vad de kan göra. Många myndigheter kan bistå, särskilt om de kommer med i arbetet i ett tidigt skede. I det fortsatta arbetet med individen har, från socialtjänsthåll, pekats på vikten av att arbeta med hela familjen så att individen kan få bästa möjliga stöd hemifrån. Att lägga stora resurser på en ungdom utan att göra något åt familjesituationen där så behövs, riskerar att resultera i att den unge snabbt återfaller i gammalt beteende. Andra involverade myndigheter och aktörer, såsom exempelvis Arbetsförmedlingen eller missbruksvård, borde kunna bistå föräldrar till individer som ingår i sociala insatsgrupper för det fall de inte redan gör det. 12 Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet, prop. 2011/2012:171. 13 14 kap. 1 b socialtjänstlagen (2001:453). 17

Sociala insatsgrupper Ett annat exempel kan vara att familjen till en individ som deltar i sociala insatsgrupper blir föremål för familjestödjande insatser från socialtjänsten. 5.5.5.4 Stöd för enhetlighet Socialtjänsten har pekat på ett behov av att få den lagstiftning som ligger till grund för socialtjänstens arbete tolkad. Ett behov av tydliga riktlinjer för hur man ska arbeta i särskilda situationer och som pekar ut goda och mindre goda exempel har identifierats. I och med att socialtjänsten är kommunal, med det kommunala självstyret som utgångspunkt, blir detta extra viktigt. Man kan jämföra med den rättssäkerhetsdiskussion som finns, att man ska dömas likadant oavsett var i Sverige man åtalas. För sociala insatsgrupper handlar det om en möjlighet att få ett liv fritt från kriminalitet. Även om det finns en mängd anledningar till att man som ung begår brott bör det finnas nationellt enhetliga bedömningsgrunder för när stöd ska ges. Idag är det helt upp till respektive kommun/område när man bedömer att någon är i behov av stöd och vilken sorts stöd som ges. Stödet ges utifrån socialsekreterarens egen kunskap om kriminalitet, vilka insatser som kommunen har och om socialsekreteraren tycker att någon annan aktör bör blandas in. 5.5.5.5 Dygnet-runt-tjänstgöring Under projektet har det påtalats ett behov av att socialtjänsten rör sig ute i samhället och finns i tjänst på dygnets alla tider. Detta för att underlätta samarbetet med polisen och ge bättre möjlighet för respektive aktör att arbeta inom ramen för sin faktiska verksamhet. När polis och socialtjänst arbetar tillsammans operativt kan polisen fokusera på sitt arbete med utredning och lagföring medan socialtjänsten kan ta hand om t.ex. praktiska frågor som vart brottsoffer får krishjälp, boende och annat. Att socialtjänsten befinner sig ute i ungdomars miljö och ser hur en individs verklighet ser ut innebär också ett helt annat utgångsläge i samverkan. Vid en workshop uttalade en socialsekreterare att arbetet med sociala insatsgrupper har lett till insikten att socialtjänstens bild av de individer de arbetar med ofta är väldigt naiv och att man har fått en helt annan bild genom att ta del av polisens upplevelser. I en sådan mer operativ socialtjänst skulle verksamhet med fältassistenter kunna ingå. Sådana finns idag inom många kommuner men dessa är inte alltid hemmahörande i socialtjänsten utan kan organisatoriskt höra under exempelvis kultur- och fritidsnämnden. Då blir det viktigt att rutinerna kring barn-i-fara-anmälningarna är tydliga och kända för personalen. Det är inte heller alla kommuner och områden som har fältassistenter. 5.5.6 Statens institutionsstyrelse Inom SiS vårdas ungdomar som är omhändertagna med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller som avtjänar sluten ungdomsvård. Majoriteten befinner sig på låsbara avdelningar. Brottsligt beteende är en vanlig orsak till placeringen hos SiS framför allt för pojkar. Inom sluten ungdomsvård har majoriteten dömts för brott med våldsinslag, men det är inte ovanligt att även ungdomar inom LVU-vården har begått allvarligare brott. Majoriteten av ungdomarna hos SiS ingår i målgruppen för sociala insatsgrupper. En planerad utslussning i samarbete med en social insatsgrupp skulle för många kunna bidra till bättre anpassning på hemorten. Hittills är det emellertid enbart ett fåtal ungdomar hos SiS som fått stöd av en social insatsgrupp vid utslussning och efter hemkomsten. Det är socialtjänsten som är ansvarig för alla insatser efter utskrivning alternativt frigivningen men SiS kan aktivt efterfråga arbetsmetoden när en individ ska slussas ut. SiS roll är också att motivera den unge till att ge sitt samtycke och att stödja arbetet i den sociala insatsgruppen. Att göra en bra överflyttning till hemmiljön för en individ efter en institutionsplacering eller påbörja ett aktivt arbete med individ som har problem och riskerar att placeras ger kommuner/områden ekonomiska vinster då placeringstiden sannolikt kan hållas kortare. 5.5.7 Sveriges Kommuner och Landsting En av SKL:s uppgifter är att stödja och bidra till att utveckla sina medlemmars verksamhet och i arbetet med sociala insatsgrupper har de varit ett viktigt komplement till RPS i förhållandet till socialtjänsten, vilket gett ytterligare legitimitet till arbetet. För att få ytterligare effekt av SKL:s engagemang kan frågan om ungdomsbrottslighet behöva uppmärksammas mer inom de delar av organisationen som stöder socialtjänsten och skolans verksamhet. 18

6. Diskussion kring förutsättningar för fortsatt arbete 6. Diskussion kring förutsättningar för fortsatt arbete Några förhållanden bör belysas tydligare för att ytterligare peka på utvecklingsmöjligheter i arbetet med sociala insatsgrupper. 6.1 Samordning 6.1.1 Regeringskansliet RPS har uppmärksammat att ett antal regeringsuppdrag som berör varandra, och i delar rör liknande områden, har givits till olika myndigheter. Utöver RPS eget uppdrag avseende sociala insatsgrupper så har regeringen givit ett flertal uppdrag på samma eller närliggande tema: Uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering 14 Regeringen beslutar att ge Statens institutionsstyrelse (SiS) i uppdrag att stödja huvudmännen, dvs. kommuner och landsting, i deras arbete med att upprätta en samordnad individuell plan för de personer för vilka en sådan ska upprättas enligt 3 f hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen gör bedömningen att samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan förstärkas ytterligare om SiS kan utveckla metoder för att stödja huvudmännen, dvs. kommuner och landsting, i deras arbete med att upprätta en samordnad individuell plan för de personer som har behov av en sådan och som vistas på institutioner som bedrivs av myndigheten. Uppdrag att pröva en strukturerad modell för skolan inom Statens institutionsstyrelse 15 Regeringen beslutar att ge Statens institutionsstyrelse (SiS) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag att pröva en strukturerad modell för skolverksamheten inom SiS under 2013 2015. Modellen ska genom samverkan mellan olika aktörer skapa bättre förutsättningar för en obruten skolgång och god förankring i skolan för de ungdomar som vårdas inom SiS. Med utbildning avses såväl skolgången under institutionsvistelsen som efter utskrivning. Uppdrag till Kriminalvården om förstärkta insatser för unga i kriminalvård 16 Kriminalvården ska genomföra en särskild satsning på åtgärder ägnade att förstärka det återfallsförebyggande arbetet för unga under verkställigheten. Utgångspunkten är att unga dömda efter verkställigheten ska vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk. Satsningen ska bl.a. omfatta ett aktivt motivationsarbete i syfte att förmå den unga att ändra livsstil och lämna kriminella grupperingar. Insatserna ska utgå från de faktorer som har störst betydelse för återfall i brott såsom kriminella värderingar och kriminellt umgänge, men även innefatta åtgärder som bidrar till att förbättra unga dömdas förutsättningar på arbetsmarknaden. 14 Dnr S2014/2927/FS. 15 Dnr S2012/4969/FST. 16 Dnr Ju2013/4394/KRIM. 19

Sociala insatsgrupper Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld 17 Regeringen uppdrar åt Ungdomsstyrelsen att genomföra insatser med fokus på att ur ett jämställdhetsperspektiv ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar i syfte att bekämpa mäns våld mot kvinnor genom att förebygga pojkars och unga mäns utsatthet för och användning av våld. Inom ramen för uppdraget ska Ungdomsstyrelsen göra en studie av pojkars och unga mäns attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld. Ungdomsstyrelsen ska också sprida resultatet av studien i befintliga nätverk för myndigheter och organisationer som har unga som målgrupp för insatser. Slutligen ska Ungdomsstyrelsen lämna förslag till fortsatta åtgärder. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet 18 Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma och sprida information anpassad till barn, unga och föräldrar som tydliggör vad socialtjänsten ska erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget även stimulera kommunerna att göra sin socialtjänst tydlig, synlig samt lättillgänglig för barn och unga på lokal nivå. Det är viktigt att inte begränsa denna del till barn och unga som redan idag får insatser från eller har kännedom om socialtjänsten. Därför ska en särskild satsning göras för att underlätta och stimulera socialtjänsten att göra sig synlig, känd och lättillgänglig för barn och unga i allmänhet. Skolverkets uppdrag nr. 32, Regleringsbrev avseende 2014 Skolverket ska under 2014 och 2015 utarbeta och sprida ett kunskapsstöd till personal i förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för vägledning i hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen ska tolkas och tillämpas. Uppdraget ska ske i samråd med Socialstyrelsen och Allmänna Barnhuset. Uppdrag om jämställdhet 19 Regeringen ger Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag att genomföra en jämställdhetssatsning riktad till pojkar och unga män i syfte att förebygga våld och sexistiskt beteende. MUCF ska stimulera ett antal kommuner och organisationer inom det civila samhället att i pilotprojekt använda sig av något eller några av de preventionsprogram som visar goda resultat inom området, sedan dessa anpassats till lokala förhållanden. Dessa uppdrag och arbeten berör varandra i större eller mindre omfattning. Det är också i flera fall så att andra verksamheter, utöver den som fått uppdraget, blir berörda exempelvis Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Risken för dubbelarbete, eller t.o.m. ett kontraproduktivt utfall, är överhängande då man inom ramen för varje pågående uppdrag tar fram rutiner och processer som troligtvis i fler fall involverar samma myndigheter, men det är olika personer som deltar från berörda myndigheter. I och med att det inte finns någon koppling i uppdragen går det inte heller att dra nytta av goda exempel och identifierade, nya eller gamla, fungerande arbetssätt. Det är viktigt att nyligt vunnen kunskap kan användas och att fungerande arbetssätt tas tillvara och utvecklas. 6.1.2 Kommunal förvaltning Även inom kommunal förvaltning behöver det tydliggöras hur frågor hör ihop för att kunna nå bästa möjliga verksamhet och undvika dubbelarbete. Frågor som berör ungdomar med ett normbrytande beteende kan idag hanteras, i olika aspekter, inom ett flertal nämnder i en kommun, vilket ställer stora krav på samordning. Det kan t.ex. handla om, utöver kommunstyrelsen, skolnämnd, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd. En erfarenhet som gjorts i arbetet med sociala insatsgrupper är att det är avgörande att socialtjänstens verksamhet (myndighetutövning och öppen- 17 Dnr U2011/2232/UC. 18 Dnr S2013/5139/FST. 19 Dnr U2014/4531/UCR. 20

6. Diskussion kring förutsättningar för fortsatt arbete vård) ligger under samma nämnd då de annars har sekretess gentemot varandra. 6.2 Elevhälsan En viktig aspekt av skolans verksamhet är att det finns tillgänglig och tillräcklig elevhälsa. Det är Skolverkets uppfattning att huvudmannens uppdrag att avgöra hur mycket personal en skola ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar 20 bör kompletteras med krav på att huvudmannen ska se till att det finns tillräckligt med resurser för att genomföra elevhälsans uppdrag utifrån skollagens krav. Som beskrivits i avsnitt 5.5.4 kan skolans betydelse, när det gäller att tidigt uppmärksamma och förmedla signaler om riskbeteende till socialtjänsten, inte underskattas. Elevhälsan är en viktig samverkanspartner lokalt. Det är avgörande att samverkande parter an vänder möjligheten till samtycke avseende informationsöverföring för att kunna arbeta på individnivå oavsett om det handlar om sociala insatsgrupper eller inte. 6.3 Barn- och ungdomspsykiatrin I arbetet med sociala insatsgrupper har det tydliggjorts ett behov av att få med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i arbetet. På några få ställen är BUP en del i individarbetet. Behovet finns dock för många fler individer. Ett hinder i att utveckla BUP:s delaktighet i sociala insatsgrupper är bristen på nationell samordning. Detta leder till att varje område måste hitta sitt eget sätt att närma sig BUP vilket är resurskrävande och föga framgångsrikt. Det finns ett behov av att tydliggöra vikten av att även sjukvården kommer med i arbetet med sociala insatsgrupper. För BUP:s deltagande i sociala insatsgrupper på lokal nivå torde regional samverkan vara nyckeln. Det har framförts till RPS att den regionala samverkan mellan landsting och kommun behöver ses över och stärkas. 6.4 Ekonomi Arbetet med sociala insatsgrupper bedrivs inom ramen för given budget i områdena. Det har inte tillskjutits några medel nationellt. För de flesta involverade myndigheter och aktörer riktar sig sociala insatsgrupper till individer som redan är aktuella inom respektive verksamhet. När det gäller t.ex. Arbetsförmedlingen utgör dessa ungdomar en ny målgrupp såtillvida att de tidigare, av olika skäl, inte varit aktuella som arbetssökanden. Om Arbetsförmedlingen blir involverade i det lokala arbetet innebär det ökade kostnader för myndigheten. Detta måste uppmärksammas och åtgärdas så att inte Arbetsförmedlingen måste anpassa sitt deltagande i samverkan utifrån bristande ekonomiska resurser. 6.5 När är man mest motiverad att lämna en kriminell livsstil Det har i arbetet med sociala insatsgrupper uppmärksammats att det, bland annat inom polisen, finns en diskussion kring när man lämpligtvis ska bistå en individ att lämna en kriminell livsstil. Det finns många som menar att en individ inte kan nå rätt motivation förrän man upplevt tillräckligt mycket dåligt och sannolikt hunnit bli över 30 år. Det finns forskning som pekar på att det är bättre med insatser så tidigt som möjligt i livet, men det finns en tveksamhet från samhällets sida att gå in tidigt, i förskoleålder eller tidiga skolår, utifrån ett stämplingsperspektiv. Här är det viktigt att vara tydlig med att insatsen görs för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar i livet och insatsen kan t.ex. innebära föräldrastödjande åtgärder. Det handlar inte om insatser för att någon ska slippa bli kriminell. Snarare är det ett sätt att undvika att normbrytande beteenden blir starkare och leder till kriminella handlingar. 21 Sociala insatsgrupper är inte ett arbetssätt som konkurrerar med t.ex. avhopparverksamhet. Det handlar i stor utsträckning om två olika grupper av individer. Sociala insatsgrupper riktar sig mot ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil; avhopparverksamhet riktar sig till största delen mot individer med en väl etablerad kriminell livsstil. Det kan dock finnas behov av interna gränsdragningar och också visst tydliggörande gentemot andra myndigheter, vars verksamhet och insatser är desamma oavsett om individen är 17 eller 30 år gammal. 6.6 Andra möjligheter som kan användas En viktig förutsättning för individer som vill leva ett normalt liv är sysselsättning. Inom ramen för arbetet 20 Vägledning för elevhälsa, Skoverket och Socialstyrelsen. 21 Andershed och Andershed, Normbrytande beteende i barndomen, s.211 ff. 21