Hur de nationella centralbankerna påverkar ECB:s penningpolitik:

Relevanta dokument
Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Chefdirektörens hälsning

Ekonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E

Finlands Banks strategi

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker

FINLANDS BANK FINLANDS BANK

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Ekonomisk rapport Översikt

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, Helsingfors Telefon (växel) Telefon (informationen)

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Ekonomisk rapport Översikt

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Inledning om penningpolitiken

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk rapport Översikt

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Ekonomisk rapport Economic Bulletin Economic Bulletin EmBargo EmBargo Issue 2 / 2016 Utgåva 2 / 2016 Issue 2 / 2016

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Krisen, tillväxten och sysselsättningen

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om den ekonomiska politiken för euroområdet. {SWD(2015) 700 final}

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Inledning om penningpolitiken

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Makrokommentar. April 2017

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Ekonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel första strecksatsen,

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Makrokommentar. Januari 2017

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Inledning om penningpolitiken

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

skuldkriser perspektiv

Riksbanken och penningpolitiken

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Vart tar världen vägen?

Inledning om penningpolitiken

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. Februari 2017

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Penningpolitiskt beslut

Innehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1

Riksbanken och dagens penningpolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

Figur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Vart är finansmarknaden på väg?

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / ,5E 7,5E

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Inledning om penningpolitiken

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Den nordiska modellen

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Ärende 6. Finansiell rapport kommunkoncernen per

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Möjligheter och framtidsutmaningar

Transkript:

Erkki Liikanen Suomen Pankki Hur de nationella centralbankerna påverkar ECB:s penningpolitik: mål och reaktioner på kriserna 28.10.2015 1

Finlands Bank deltar i beslutsfattandet om penningpolitiken Finlands Banks chefdirektör deltar som medlem av ECB-rådet i besluten om penningpolitiken för euroområdet Beredningen av besluten sker också i ECB:s rådgivande kommittéer med deltagande från alla euroländers centralbanker Genomförandet av de penningpolitiska besluten sker i de nationella centralbankerna 2

ECB-rådet fattar beslut om penningpolitiken Vitas Vasiliauskas Yannis Stournaras Jan Smets Ilmārs Rimšēvičs Gaston Reinesch Jens Weidmann Ignazio Visco Peter Praet Christian Noyer Ewald Nowotny Vice ordförande Vítor Constâncio Yves Mersch Ordförande Mario Draghi Jozef Makúch Sekreteraren Luis María Linde Josef Bonnici Benoît Cœuré Erkki Liikanen Carlos Costa Chrystalla Georghadji Ardo Hansson Patrick Honohan Boštjan Jazbec Klaas Knot Sabine Lautenschläger 3

Fem exempel på Finlands Banks prioriteter inom Eurosystemet under de senaste åren 1. Full tilldelning av likviditet till fast ränta 2. Direkta monetära transaktioner (OMT) 3. Genomsynlighet och ansvarighet 4. Riskkontroll och riskhantering 5. Framtidsindikationer om penningpolitiken 4

1. Full tilldelning av likviditet till fast ränta Mål: att på nytt få de korta penningmarknadsräntorna under kontroll likviditetsbehovet ökade nästan obegränsat efter Lehman Brothers fall förfarandet med full tilldelning till fast ränta säkerställde likviditetsförsörjningen till bankerna, vilket bidrog till att återställa den penningpolitiska transmissionen i euroområdet FB föreslog detta förfarande redan före och strax efter krisens utbrott som ett effektivt verktyg för räntestyrning. om de teoretiska motiveringarna se Tuomas Välimäki: Bidding in fixed rate tenders: theory and experience with the ECB tenders, Bank of Finland Discussion Papers, 1/2002. 5

2. Direkta monetära transaktioner (OMT) Syftar till att åstadkomma en fullständig spärr mot destruktiva scenarier om sönderfall av euroområdet, med allvarliga konsekvenser för prisstabiliteten i euroområdet FB:s experter har utformat och förespråkat klara och verksamma villkor (som kopplar köpen till makroekonomiska anpassningsprogram eller förebyggande program) Köpen är penningpolitiskt motiverade så länge som programvillkoren uppfylls fullt ut och Efter en positiv evaluering fattar ECB-rådet självständigt beslut om att inleda, fortsätta eller avbryta transaktionerna ( Finnish window ) 6

3. Genomsynlighet och ansvarighet: redogörelser för ECB:s penningpolitiska beslut ECB publicerar regelbundet redogörelser för ECBrådets penningpolitiska diskussioner från och med januarimötet. Redogörelserna innehåller en översikt av de senaste händelserna och ger en balanserad bild av den penningpolitiska diskussionen. Målet är att förklara orsakerna till de penningpolitiska åtgärderna och öka allmänhetens förståelse av ECBrådets bedömning av det ekonomiska läget och de resulterande penningpolitiska åtgärderna. 7

4. Riskkontroll och riskhantering När centralbanken tar till okonventionella verktyg i sin penningpolitik blir det per definition svårare att i förväg förstå konsekvenserna av politiken. Vidare gäller att ju större transaktionsvolymerna är desto större är riskerna. Därför är behovet att kontrollera och hantera riskerna i utövandet av penningpolitiken nu mer angeläget än någonsin tidigare. FB har förespråkat större riskmedvetenhet inom Eurosystemet: chefdirektören är sedan 2009 ordförande för revisionskommittén (Audit committe) 8

5. Framtidsindikationer om penningpolitiken [4 juli 2013] För närvarande konstaterar ECB-rådet att det räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. [2 september 2015 ] Värdepappersköpen kommer att genomföras åtminstone fram till slutet av September 2016, eller längre om så behövs, och i alla händelser till dess att ECB-rådet ser en varaktig anpassning av inflationsbanan som överensstämmer med målet, dvs. att inflationen ligger under, men nära, 2 % på medellång sikt. FB har förespråkat symmetri i prisstabilitetsmålet och åtaganden att nå detta mål, för att framtidsindikationerna ska få maximalt genomslag på inflationsförväntningarna. 9

ECB-rådet på Malta 22.10.2015: Graden av penningpolitisk ackommodering kommer att ses över i december 2015 While euro area domestic demand remains resilient, concerns over growth prospects in emerging markets continue to signal downside risks to the outlook for growth and inflation. The strength and persistence of the factors that are currently slowing the return of inflation to levels below, but close to, 2% in the medium term require thorough analysis. The Governing Council stated in October that the degree of monetary policy accommodation will need to be re-examined at December monetary policy meeting, when the new Eurosystem staff macroeconomic projections will be available. 10

ECB-rådet på Malta 22.10.2015: Graden av penningpolitisk ackommodering kommer att ses över i december 2015 Den inhemska efterfrågan i euroområdet är fortsatt motståndskraftig men oron över utsikterna på tillväxtmarknaderna fortsätter att signalera nedåtrisker för tillväxt- och inflationsutsikterna. Det behövs en grundlig analys av hur starka och ihållande de faktorer är som för närvarande fördröjer inflationens återgång till nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. ECB-rådet konstaterade i oktober att graden av penningpolitisk ackommodering bör omprövas vid det penningpolitiska mötet i december då Eurosystemets experters nya makroekonomiska framtidsbedömningar är tillgängliga. 29.10.2015 Erkki Liikanen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland 11

Eurobarometer: Förtroende för ECB Källa: Standard Eurobarometer 83 Spring 2015 28.10.2015 Erkki Liikanen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland 12

Det ekonomiska läget i Finland 28.10.2015 Erkki Liikanen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland 13

Finlands styrkor och utmaningar Snabb tillväxt i många år efter EMU-starten Starka institutioner Högt utbildad arbetskraft Stabil finanssektor Stor strukturförändring (IT och pappersindustrin) Försämrad konkurrenskraft Rysslands ekonomiska problem 14

Från en högpresterande avancerad ekonomi till svag tillväxt 15

Period av låg tillväxt - vad hände efter 2008? Unik kombination av cykliska och strukturella chocker Finanskrisen utländsk efterfrågechock Elektronikindustrin, skogsindustrin Ryssland Den åldrande befolkningen Befolkningen i arbetsför ålder (15 64 år) krymper sedan 2010 Ökning av åldersrelaterade offentliga utgifter Har lett till: låg produktivitet, låga investeringar Den finansiella sektorn har fungerat stabilt under hela perioden 16

Förändring i mervärde efter 2007 Direkt inverkan på BNP av produktionsförlust i elektriska och elektroniska apparater: -4,5 % 17

Relativa arbetsenhetskostnader försämrades 18

Varuexport på 2006 års nivå 19

Varuexportens värde: Finland och Sverige 20

Arbetslösheten har ökat 21

Euroområdet växer snabbare än Finland 22

Befolkningen i arbetsför ålder (15 64 år) minskar 23

Åtgärder som behövs: Sätt att förbättra tillväxtpotentialen och konkurrenskraften Enhetsarbetskostnaderna måste stiga långsammare än i konkurrentländerna under flera år framöver. Strukturella reformer som stärker förutsättningarna för tillväxt. Målmedvetet strukturpolitiskt program som genomförs ambitiöst och med framförhållning. Reformer som stärker förutsättningarna för tillväxt. Den offentliga sektorns skuldsättning måste bromsas. 24

Strukturella reformer Pensionsreform 2014 FB:s beräkning: minskar hållbarhetsgapet med ca 1 %-enhet Vårdreformen, produktivitet i offentliga tjänster och minskning av kommunernas uppgifter och skyldigheter Ökad konkurrens inom privata tjänster ökad produktivitet Utbud av arbetskraft åldrande befolkning och brist på arbetskraft Utbud av tomter: statens avtal med kommunerna i huvudstadsregionen 28.10.2015 Erkki Liikanen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland 25

Finlands styrkor under de senaste åren Ingen kraftig skuldsättning i den privata sektorn I en nordisk jämförelse har de finländska hushållen den lägsta skuldsättningsgraden Offentliga sektorns skuld mindre än i de flesta andra EU-länderna Inga stora bubblor på fastighetsmarknaden Bra situation för bankerna Kapitaltäckningen så god att tillräcklig avkastning på eget kapital förutsätter ökad kreditgivning och utökad affärsverksamhet 26

European Digital City Index Källa: Nesta och European Digital Forum, European Digital City Index. 27

Tack! 28