Vart är finansmarknaden på väg?

Transkript

1 Pentti Hakkarainen Finlands Bank Vart är finansmarknaden på väg? Mariehamn Offentligt 1

2 På det hela taget är den finansiella stabiliteten i Finland god Finanssystemet i Finland har varit stabilt trots en svag ekonomisk utveckling. Banksystemets soliditet är god och bankerna har stärkt sin kapitaltäckning. Trots att räntenivån redan länge har varit på en låg nivå har bostadspriserna varit nära det långfristiga genomsnittet i förhållande till löntagarnas inkomster och hushållens skuldsättningstakt har avmattats Offentligt 2

3 Fortfarande många osäkerhetsmoment på den internationella finansmarknaden Tillväxtutsikterna i euroområdet kräver en expansiv penningpolitik, men en räntemiljö med låga räntor under en lång tid är också förknippad med risker: höga värderingar av t.ex. bostads- och aktiepriser hög skuldsättning större risktagning bankernas svaga lönsamhet i Europa Politisk oro De globala tillväxtutsikterna Offentligt 3

4 Hushållens skuldsättning ökar, men i långsammare takt än tidigare 140 Hushållens skuldsättning i Finland % Kreditgivning till hushåll i procent av BNP Kreditgivning till hushåll i procent av den disponibla inkomsten Kreditgivning i förhållande till BNP, trend* Avvikelse från trend (höger skala) Bank- och bostadsmarknadskrisen i början av 1990-talet Procentenheter Kreditgivning inkl. utlåning till bostadsbolag. *Beräknat med hjälp av ett ensidigt Hodrick Prescott filter med en utjämningsparameter (lambda) lika med Källor: Statistikcentralen och Finlands Banks beräkningar Offentligt 4

5 Banksystemet är i hög grad koncentrerat i Finland Herfindahlindexet för kreditsektorn Index FI EE GR NL LT MT HR CY SK DK PT SI LV BE CZ HU SE ES BG RO IE PL FR GB IT AT LU DE Källa: Europeiska centralbanken Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 5

6 Makrotillsynens primära syfte är att främja det finansiella systemets stabilitet Makrotillsynen strävar efter att minska sannolikheten för finanskriser och att minimera konsekvenserna för finanssystemet och makroekonomin. Makrotillsyn genomförs via makrotillsynsverktyg, som koncentrerar sig på två mål: 1) Att minska cykliska och strukturella systemrisker på förhand och på så sätt sannolikheten för finanskriser. 2) Att stärka det finansiella systemets och institutionens motståndskraft mot olika chocker. Makrotillsynen kompletterar även penningpolitiken Offentligt 6

7 Resultaten av EBA:s stresstest Resultaten av stresstestet publicerades Bankerna har förbättrat sin motståndskraft och är nu bättre rustade mot ekonomiska chocker än i stresstestet Av de finska bankerna deltog bara OP Gruppen i EBA:s stresstester Nordea Bank Finland Abp och Danske Bank Abp deltog via sina moderbolag. Kapitaltäckningen för alla tre banker låg kvar på en god nivå också i ett negativt makroekonomiskt scenario. Stresstest är tillsynsverktyg som används på alla banker av tillsynsmyndigheter; offentliggörs bara för de stora Offentligt 7

8 Är den största förändringen först på kommande? Det finansiella systemet digitaliseras i allt högre grad en utmaning för bankernas traditionella affärsmodell Offentligt 8

9 Tack! Offentligt 9

10 Extra bilder Offentligt 10

11 De finska bankerna har avsevärt förbättrat sin soliditet Den totala kapitaltäckningsgradens spridning 30 % Variationsbredd Vägt medeltal Median ,1 % 19,0 % Källa: Finansinspektionen. Offentligt 11

12 Men det finns också sårbarheter: Sårbarheterna kan indelas i tre grupper: - Risker kopplade till den globala utvecklingen - Risker som beror på konjunkturbundna sårbarheter - Risker som beror på strukturbundna sårbarheter Offentligt 12

13 Konjunkturbundna sårbarheter i Finland De mest kostsamma finanskriserna hänger samman med en överhettad bostadsmarknad och en stark ökning av antalet hushållskunder. Den nuvarande skuldsättningstakten har avmattats och de relativa bostadspriserna har sjunkit nära genomsnittet på lång sikt. Men hushållen har haft omfattande skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna och skuldsättningen har fortsatt att öka. Detta har hänt trots det relativt svaga ekonomiska konjunkturläget. Om utvecklingen fortsätter, kräver detta en noggrannare uppföljning Offentligt 13

14 Endast starka och stabila banker kan fungera väl och låna pengar Banklån är en viktig finansieringskälla i Europa % av BNP Lånens totalbelopp 127 Banker Lånens totalbelopp Banker Lånens totalbelopp Banker Lånens totalbelopp Banker Lånens totalbelopp Tillväxtekonomier Euroområdet Förenta staterna Japan Kina Banker % 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Ett högt antal dåliga lån minskar bankernas resurser att ge lån Ökningen av långivningen i kvartilerna för andelen oreglerade fordringar Q Q4 2015; Den genomsnittliga ökningen av kreditgivningen för varje kvartil De minsta andelarna oreglerade fordringar De största andelarna oreglerade fordringar Kvartil 1 Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 Obs.: Grundar sig på andelen oreglerade fordringar av långivningen till företag under det sista kvartalet 2014 och på tillväxttakten för lån utan betalningsanmärkningar mellan det sista kvartalet 2014 och det sista kvartalet Källor: ECB och ECB:s beräkningar. Källa: BIS. Offentligt 14

15 Bostadspriserna nära genomsnittet 220 De relativa bostadspriserna och prisförändringen per år Bostadspriserna i förhållande till löntagarnas inkomsnivå Bostadspriserna i förhållande till löntagarnas inkomsnivå, trendavvikelse (högra skalan)* Årstillväxten i realpriserna på bostäder (högra skalan) Bank- och bostadsmarknadskrisen i början av 1990-talet Index, 1981/I = 100 Indexpoäng * Beräknats med ett ensidigt Hodrick-Prescott-filter med utjämningsvärdet Källor: Statistikcentralen och Finlands Banks beräkningar. -80 Offentligt 15

16 Skuldsättningen har ökat då även den ekonomiska konjunkturen har varit svag den låga räntenivån har hållit ränteutgifterna på låg nivå Skuldsättningsgrad och räntebörda för finländska hushåll Hushållens skuld i procent av den disponibla inkomsten Hushållens ränteutgifter i procent av den disponibla inkomsten (höger skala) Bank- och bostadsmarknadskrisen i början av 1990-talet % % Källor: Statistikcentralen och Finlands Banks beräkningar Offentligt 16

17 Konjunkturbundna risker: Under kriser sköter hushållen sina hushållslån, men skär ner på sin konsumtion. Minskad konsumtion har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. För tillfället: Utvecklingen av bostadspriserna och hushållslånen bör hållas under särskild uppsikt. Offentligt 17

18 Strukturbundna sårbarheter i Finland Bankerna har stora volymer bolån i sina balansräkningar: stark koppling mellan banksystemet och bostadsmarknaden. En stor andel av bankernas finansiering kommer direkt från marknaden; sårbarhet mot potentiell finansiell oro. Stor koppling och koncentration inom den finansiella sektorn i Finland. Finansmarknaden är mer koncentrerad i Finland än i det övriga euroområdet. Stark koppling mellan de finska och de övriga nordiska bankerna. Offentligt 18

19 Den nordiska bankernas finansiering är mycket beroende av marknadsfinansiering Banksektorns utländska skuld Bankernas skuld % av BNP Bankernas kortfristiga skuld 0 Storbritannien Finland Svergie Danmark Norge Tyskland Källa: Världsbanken Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 19

20 Antalet obligationer säkerställda med bolån är avsevärt också i Finland 200 Långivningen inom banksektorn i Finland och finansieringens struktur Masskuldebrev sammanlagt Täckta masskuldebrev Masskuldebrev utan säkerhet Bankcertifikat Lån till allmänheten och offentliga samfund Insättningar Strukturellt finansieringsunderskott (lån-insättningar) Md. euro Källa: Finansinspektionen Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 20

21 Även volymen utestående obligationer säkerställda med bolån har ökat kraftigt i Finland 35 De finländska bankerna har skaffat en stor andel finansiering med täckta masskuldebrevslån Täckta masskuldebrev (kreditstock) Täckta masskuldebrevslån (nya emitterade) från årets början Md. euro /I Källor: European Covered Bonds Council ( ), Finlands Bank (2010-) och Bloomberg. Offentligt 21

22 Banksystemet är mycket sammanlänkat i Finland Andelen kreditinstitut i inhemsk och utländsk ägo av kreditinstitutens sammanräknade balansräkning % FR Filialer utanför EU Dotterbolag utanför EU Filialer i EU-länderna Dotterbolag i EU-länderna Inhemska banker GR DE SE ES NL IT DK PT AT Källa: Europeiska centralbanken. GB SI CY BE HU LV PL IE FI BG MT LU SK RO LT CZ EE Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 22

23 Vilka åtgärder kan vidtas för att minska riskerna? Offentligt 23

24 Makrotillsynsverktyg måste användas snabbt när riskerna har identifierats Olika tillsynsverktyg måste användas när riskerna ökar och då de redan är höga: Kontracykliska verktyg kan användas när riskerna ökar, men då riskerna redan är höga, måste man öka motståndskraften. Viktigt är att myndigheterna har tillräckliga verktyg för att vidta motåtgärder och identifiera riskerna innan det är för sent. Offentligt 24

25 Finansinspektionens makrotillsynsbeslut till Q2/2016 Offentligt 25

26 Beslutsfattande om makrotillsyn i Finland Analys av systemiska risker görs i Finlands Bank tillsammans med Finansinspektionen. Finlands Bank deltar också tillsammans med Finansinspektionen och finansministeriet i beredningen av beslut om användningen av makrotillsynsverktyg. Beslut om användningen av makrotillsynsverktyg fattar i Finansinspektionens direktion. Finlands Bank, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utser alla en medlem till direktionen. Offentligt 26

27 Europeiska bankunionen Finanskrisen visade behovet av en harmoniserad reglering och övervakning av bankverksamheten i hela EU och särskilt i euroområdet. I juni 2012 gjordes en överenskommelse i Europeiska rådet att bryta den onda cirkeln mellan banker och stater. Inrättning av två nya institutioner, bankunionens centrala inslag : - Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) - Den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM) Tillsynsmekanismen fungerar fullt ut sedan 11/2014, resolutionsmekanismen sedan 1/ /2015 presenterade kommissionen ett lagstiftningsförslag om att lägga en ytterligare del till bankunionen, det europeiska insättningsgarantisystemet (EDIS). Offentligt 27

28 EBA:s stresstest 2016 Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authoritity, EBA) prövade de största europeiska bankernas motståndskraft med hjälp av ett stresstest. I stresstestet deltog sammanlagt 51 banker från 15 EU- och EES-länder, som tillsammans täcker 70 procent av banksektorn inom EU. Stresstestet analyserade kapitaltäckningsutvecklingen för banker mot två scenarier: ett basscenario och ett stresscenario som speglar en svag makroekonomisk utveckling. Stresscenariot innefattar en makroekonomisk nedgång i kombination med prisfall på fastigheter och pågår under tre år, från dec 2015 till dec Offentligt 28