Anteckningar gjorda av Ingela Jacobsson och Jenny Ek med reservation för ev. missuppfattningar.

ANTECKNINGAR: SDR:s tolkkonferens för länsförbund, föreningar och andra till SDR anslutna förbund/föreningar den 25 februari 2012 i Hedensalen, ABF huset i Stockholm Anteckningar gjorda av Ingela Jacobsson och Jenny Ek med reservation för ev. missuppfattningar. Inledning & presentation Ragnar Veer hälsar alla välkomna. Ragnar beskriver bakgrunden till Tolktjänstutredningen hur SDR arbetat med tolkfrågorna i olika instanser och att det till slut tillsattes en utredning. Nu har betänkandet kommit och det är den vi ska jobba med idag, vi jobbar endast med avsnitt 6 där alla förslag finns. Vi kommer att notera alla synpunkter och ta med detta till remissvaret senare. Vi har ännu inte hört något när remissen kommer men vi är på departementet och tjatar på dem. Vi kan alltså inte ta upp frågor som handlar om de problem som finns idag, det finns inte tid till det tyvärr. Det får vi ta på ett annat forum vid ett annat tillfälle. Jenny Ek informerar om hur SDR tänkt sig att lägga upp denna dag. Vi ska arbeta i sk bikupor, och OM ni har synpunkter så talar ni om det, har ni inga synpunkter så behöver ni inte redovisa något. Presentationsrunda alla presenterar sig, deltagarlista finns på sidan 19. Ragnar Veer informerade om hur SDR arbetat med tolkfrågorna under många år. Tolkverksamheten har flera stora brister. En brist har varit att det inte finns någon instans där man kan anmäla tolkbrist eller missnöje med en tolkning. I Hälso och sjukvårdslagen, dit tolkverksamheten tillhör, finns Patientnämnder dit man kan anmäla felaktigheter inom vården. SDR beslöt att driva en kampanj om att anmäla tolkbrist till Patientnämnden. Anmälningarna trillade in och Patientnämnderna visste inte hur de skulle hantera dessa anmälningar. SDR väckte frågan hos Socialstyrelsen, som är den myndighet som har tillsynsansvar även för tolkverksamheten. Socialstyrelsen skrev en rapport till regeringen. SDR intensifierade kontakter med riksdagspolitiker och landstingspolitiker, med föreningarna Talför, STTF, Tolkledarna, till HRF och FSDB. Det var ett tufft arbete då det var många olika beslutsfattare vi försökte påverka. Talför hjälpte oss en bit på vägen då de hade direktkontakt med en Jan Gumble hos SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. De ordnade en stor konferens med flera representanter från olika departement. SDR, HRF och FSDB deltog i denna konferens. Vi beskrev hur tolkverksamheten fungerade här i Sverige och vilka stora brister den har. Vi lyfte upp ett exempel att arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för tolkverksamheten i arbetslivet. Där måste döva gå till AF för att skriva på ett intyg att man har nedsatt arbetsförmåga om man ska få tolk, det är diskriminerande. Kulturdepartementet ansvarar för kulturen men vi döva får inte ta del av kulturen här i Sverige för tolkning inom kultur prioriteras inte. 1

Några månader efter konferensen beslutades det att en utredning skulle genomföras. Henrik Gouali anställdes som departementssekreterare och han skulle ta fram kommittédirektiv till en utredning. Kommittédirektiv är något som styr en utrednings arbete så det var väldigt viktigt att vi påverkade kommittédirektivets innehåll. Henrik är fullt teckenspråkig och väl insatt i dövrealia mm. Vi hade möten med honom där vi lämnade våra synpunkter. Vi blev väldigt nöjda med direktivet när den var klar. Regeringen beslöt att tillsätta en utredning och tillsatte SPSMS generaldirektör Greger Bååth till utredare. Detta väckte starka reaktioner hos många och vi respekterar det. Dock hade vi fördelen att Greger är teckenspråkkunnig och väl insatt i tolkfrågor. Utredningen tillsatte Martin Färnsten och Susanne Ritseson som utredningssekreterare. De bildade en expertgrupp samt en referensgrupp. SDRs representant i referensgruppen var Ragnar Veer. SDR beslöt att tillsätta en egen arbetsgrupp/referensgrupp med representanter från olika områden. SDR valde två dövföreningar vars städer har helt olika typ av tolkverksamhet Stockholm där alla tolkar har egna bolag och Örebro där alla tolkar jobbar åt landstinget. Vi tog med dem för att ha att jämföra fördelar och nackdelar. Arbetet pågick under ett år och det var ett väldigt intensivt arbete. Resultatet ser vi här, detta betänkande. Vad tycker SDR då om detta betänkande? SDR tycker det i överlag är bra. Att tolkbeställningarna bara ska ha en ingång, att det ska finnas en nationell samordning, att staten tar ansvar och att bildtelefoniverksamheten och texttelefoniverksamheten också ska ligga under den nya myndigheten. Det SDR inte är nöjda med är utbildningsområdet, där är det fortfarande luddigt. Det är även oklart med ansvars och finansieringsprincipen. Bikupefördelning gjordes. 6.1 En statlig myndighet Flera anser att det ska vara fler regioner än vad som står i förslaget. Viktigt att ha brukarinflytande i varje region. DHB bör involveras då de är sekundära tolkanvändare. Vem/vilka bevakar hur tolkbrukarråden gör sitt jobb? Har primära och sekundära tolkanvändare samma ingång? Lite oklart där. Tycker att de regionala brukarråden ska följa de planerna som finns på storregionerna. Hur uppfattas ordet tolkmyndighet det säger inget om att det handlar om teckenspråk, det kan uppfattas som att det är andra språk också. Ragnar informerar att idag är de administrativa kostnaderna 25 % och om det ska bli fler regioner måste vi tänka på att de administrativa kostnaderna då ökar kraftigt. Med det nya förslaget sparas det 50 miljoner kronor i bara administration. 6.2 En ny lag om tolktjänst Det verkar vara omöjligt med rättighetslag, kan man ta bort det med LSS tänkande om timmar m.m? 2

Vi ser att det finns väldigt olika. Regeringen är väldigt generösa med statliga medel till t ex Paralympics, där får varje aktiv inom t ex bågskytte varsin egen tränare medan vi får nej om vi vill ha tolkar. Flera anser att man ska ta bort timbegränsningen. Idag har vi patientnämnden, men vart ska vi vända oss till hos den nya myndigheten om vi har klagomål eller synpunkter? Det är viktigt att de ska vara opartiska, dvs inte i själva myndigheten utan utanför. Det är också viktigt att föra statistik, vem gör det? Ragnar: DO har fått in 12 anmälningar om diskriminering, alla de 12 är studenter som inte fått tolkar. DO kan inget göra då anledningen till att de inte fick tolkar var att det helt enkelt inte fanns tolkar, d v s det var brist på tolkar. Då kan en rättighetslag ge praktiska problem. Döva har också rätt till livskvalitet och då behövs det tolkar vid fler tillfällen t ex när man är döende och ligger på hospice t ex. Då ska man inte vara ensam med sin ångest och oro utan ska när man helst behöver det få ha dialog med personal kurator mm med tolk oavsett tid på dygnet. 6.2.1 Definition av tolkning Att översätta och tolka är inte samma sak. Att kalla det för överföring av samtal är inte okej. Det ska även vara tolkning för alla som behöver tolkning punkt och slut. Ska inte dela upp i olika grupper. Det som står i förslaget är helt fel! Var finns skrivet om relätolk? Finns faktiskt de som behöver relätolkar. En definiering av ordet budskap önskas. Ett exempel, t ex en döv är språksvag och förstår inte signaler i språket. En hörande säger till den döve att det är kallt här inne, fönstret är visst öppet och visar med ansiktsuttryck att man underförstått vill att den döve som står närmast fönstret ska stänga det. Tolken ska då inte översätta ordagrant utan ska ge budskapet så den döve förstår att han/hon ska stänga fönstret. Lyckas tolken med det då har tolken gjort rätt. En definition ska inte vara lång, det begränsar för mycket. En definition ska vara kort, då kan man tolka det mer fritt. Ordet budskap är ett begrepp som bör utredas mer. Samordning är ett annat begrepp som man bör titta mer på så det inte blir negativt. 6.2.2 Definitioner av primära och sekundära tolkanvändare Ragnar Veer förklarar att t ex anhöriga får rätt att beställa tolk, så är det inte idag. SDI är inte nöjda. Vad betyder sekundär? SDI har mycket kontakt med hörande. TC i Stockholm ifrågasätter vem som ska betala tolk och när SDI ska ha möte med sin huvudsponsor Folksam t ex tycker TC att Folksam ska betala och försöker ta kontakt med Folksam men SDI har stoppat det för gör TC det då finns risken att Folksam drar sig ur sponsorskapet och det betyder döden för SDI. Samma sak när SDI ska ha möten med RF, Riksidrottsförbundet, försöker TC lägga över betalningsansvaret på RF och det får vi 3

AnteckningarfrånTolkkonferens25februari2012 bråkaomattdeinteskagöradet.rfstödjersdiattstatenskatasittansvarnärdet gällertolkar. Ragnar:Dethandlarmycketomfinansiering.VimåstetittapåFNkonventionenför personermedfunktionsnedsättning. SDU:Näravgörsdetomdetärprimärellersekundär?Ärdetvidtolkbeställningen? Vem/vilkaavgörochHURavgördedet? Enorsaktillattmandelatuppdetiprimärochsekundärärförattstatenbehöverha beräkningsunderlag,dövgruppenärlitenochhörandegruppenärstor.devillha statistikpådetta. OmjagringerTCochvillbeställa,vemgörbedömningen?Omdetärenhörandesomvill träffaendöv? Ragnar:Idagharvidetproblemetmendetkommerattförsvinnasen. Detärenmedicinsksynattvisomfunktionshindradeärprimäraochdesomärnormala ärsekundära,gillarintedensynen. Äralltidhörandesekundär?Jagtyckerdetärettbraförslagattdelauppdet,förCODAt exskaintetavåratolkar. 6.2.3Vardagstolkningupphörsombegrepp RagnarinformerarattdetförstaSDRtoguppmedutredningenvarjustbegreppet vardagstolkningochattdetskulletasbort,ochdetfickgehördirekt. Ingendiskussionkringdetta. 6.2.4Tolktjänstioffentligverksamhet Ragnarskissarpåblädderblocketochklargörskillnadenmellanfinansieradrespektive ofinansieradtolktjänst.sebild: 4

Vid ofinansierad tolktjänst är betalningsskyldigheten inte helt utrett. Sverige har under en längre tid utvecklat det som resulterat i förvaltningslagen, lika behandling av studenter, avsättning med 0,3% av den totala budgeten av högskolor och universitet för studenters tillgänglighet och skollagen där det fortfarande är oklart kring om beslut av särskilt stöd kan gälla teckenspråkstolkning. Ragnar berättar att han är lite orolig över att utredningen betonat arbetsgivarens finansieringsansvar för tolkkostnader till döva anställda, detta enligt ansvars och finansieringsprincipen. Vi vill egentligen ha bort det och att arbetstagarna får fri tillgång till tolk. Men enligt förslaget har tolktjänstmyndigheten ansvaret för tolk till arbetslivet, utbildning, hälso och sjukvårdsbesök och fritidsaktiviteter som t ex 50 årsfester m.m. Kommuner och staten ska finansiera tolk för döva enligt förvaltningslagen. Har ni diskuterat olika begrepp som finns i förslagen bör och ska? Det är inte bra att det står bör, ska är bättre. Svar från Ragnar: Den nuvarande förvaltningslagen 8 gäller fortfarande idag. Just nu bereder man i regeringen en översyn av förvaltningslagen formulering där man överväger att ändra från bör till ska. Om man ändrar i förvaltningslagen kan man även ändra i tolktjänstlagen. En regional fråga Polisen i Stockholm är själva skyldiga att ordna tolk om någon behöver men de är inte skyldiga att ta tolkar från TC. Önskemålet är att alla ska beställa genom Tolktjänstmyndigheten så att det säkerställs att tolkuppdraget sker enligt tolkanvändarnas behov och önskemål om särskild tolk m.m. Bikupediskussion Vi vill att Tolktjänstmyndigheten ska överta all tolkverksamhet. Idag brukar TC hjälpa andra myndigheter men vi vill ha EN ingång. Utredningen föreslår att Tolktjänstmyndigheten ska rekommendera att alla inom stat och kommun ska avtala tolkservice med myndigheten men de kan inte vara tvingande. Det kan dessvärre leda till att vi till slut får tre huvudmän och tre olika telefonnummer för tolktjänsten. Ragnar: Jag har en annan uppfattning eftersom jag gärna ser att det finns flera finansieringsparter av tolktjänsten. Anledningen är att staten vid ekonomisk kris kan kapa av tolktjänsten då är det bra om andra har beredskap att finansiera sina delar. Vi vill ha en ingång med regionala kontor. Utredningen har klargjort att staten inte kan ställa krav på kommunerna, som är självständiga. Så fungerar samhällsstrukturen idag. Tycker att det är självklart att varje myndighet ska ha finansieringsansvar men i Stockholms kommun blir det att alla kommuner ringer till 40 olika tolkbolag för att få tolk. De ska betala men göra sin beställning genom Tolktjänstmyndigheten. Grupp 1: I förslaget står det att Tolktjänstmyndigheten får men varför står det inte ska. Jag förstår att ni förklarat skillnaden mellan bör och ska men varför står det får erbjuda? Ragnar svarar: Det ligger i skillnaden mellan rättighetslag och skyldighetslag, eftersom det är olika typer av lagar så används olika begrepp. 5

Jag är orolig kring tolkarnas kompetens och kvalitet. Döva kanske behöver tolk till en juridisk situation men tolken saknar juridisk kompetens. Därför vill jag att alla tolkbeställningar gör genom Tolktjänstmyndigheten så att man kan skicka rätt tolk med rätt kompetens skickas till rätt situation. Vi hoppas på att formuleringen kan ändras till ska. 6.2.5 Tolktjänst erbjuds i situationer av privat karaktär samt vid fritids och föreningsaktiviteter Ragnar: Här står det får eftersom det är en skyldighetslag. Vi vill att det ska stå ska och inte får. Det är en synpunkt jag har fått i uppdrag att förmedla idag annars anser vi att det blir för svagt. Ragnar: Vi har drivit det gentemot utredningen. Bikupediskussion Grupp 6: Vi hann inte diskutera färdigt men vi ser att det finns bättre förutsättningar till finansiering där det idag finns prioriteringar. Men vi ställer oss undrande till om pengarna kommer att räcka? Det har hänt i Stockholm att pengarna tog slut vilket innebär att ingen får tolk. Grupp 5: Inga kommentarer Grupp 4: Det största problemet är de uppdrag som idag är lågt prioriterade. Grupp 3: Inga kommentarer. Grupp 2: Det är inte tillräckligt bra. Situationer fundera vidare på om formuleringen är lämplig. Grupp1: Varför är de så noga med att ange just kategorier istället för att vi kan få tolk till Ragnar svarar: Anledningen är att Tolktjänstmyndigheten här tar kostnadsansvaret. Grupp 1: Det vore bättre om det är tolk till allt. Ragnar Veer: Jag har deltagit på möte med en viss Urban på Socialstyrelsen om anmälningar till patientnämnden. Jag minns inte efternamnet. Urban frågade mig om jag kunde avgränsa mitt tolkbehov och jag blev lite ställd med tanke på hur varierande intressen och livsstilar våra medlemmar har. Jag svarade honom att jag skulle vilja vända på det kan du prova att begränsa ditt behov av att delta i samhället? Vi är ofrivilligt begränsade i våra liv men vi vill delta på allt möjligt precis som alla andra. Vi kan inte begränsa vårt behov. Jag vill att vi släpper begränsningarna till tolk så att alla beställer när de behöver tolk. Staten ska finansiera och det är därför de behöver ramar till vilka uppdrag de ska finansiera. Vi vill inte ha det så men staten behöver det. Jag har en lång lista men kan lämna den till Jenny Ek sen. Vi vill ut på europa nivå men det kommer att bli en prioriteringsfråga. Det finns en fri rörlighet inom EU men det nämns inte i utredningens arbete, vilket gör mig orolig. Det kan skapa högra prioriteringar i arbetslivet men lägre på andra områden. Vi vill ha tolk till allt. Bättre att vi betonar en privat karaktär vilket betyder att vi bestämmer när vi behöver tolk. 6

6.2.6 Tolktjänst erbjuds i arbetslivet Vi har jobbat hårt med den här punkten för det är viktigt att få möjlighet att delta i arbetslivet. Där finns också helt olika förutsättningar för döva det kan handla om hantverkaryrken, arbete inom vård och omsorg. Det är mycket varierande. Vi har argumenterat och diskuterat, bland annat med egen företagare som t ex Judit som har en egen skönhetssalong. Det är tungt att vara egen företagare och döv det präglas av behov av fortbildning, sökande av tolkanslag, företaget får finansiering i efterskott och mycket administration. Vi hoppas nu att förslaget är bra. Bikupediskussion Grupp 2: Det står i betänkandet att arbetsgivaren har ansvaret att betala för tolkkostnaden men har de verkligen råd? Det drabbar döva och deras möjlighet till jobb. Det är fortfarande dåligt formulerat. Det är inte arbetsgivaren som ska behovsprövas utan jag som tolkanvändare. Grupp 6: Det står får erbjuda men vi vill att det ska stå ska erbjuda. Ragnar: Det är återigen skillnaden mellan rättighetslag och skyldighetslag. Jag har diskuterat den här situationen med Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och hon hänvisar till arbetsmiljölagen. Personer med funktionsnedsättning har rätt till anpassade lokaler men det är engångskostnader för arbetsgivaren. För döva är det annorlunda och problematiskt med ansvars och finansieringsprincipen vilket Hillevi Engström förstod efter vårt samtal. Vi är fortfarande inte nöjda men vi fortsätter kampen. 6.2.7 Tolktjänstmyndighetens behovsprövning Bikupediskussion Grupp 1: Vi är glada att det nu finns med men vi anser att behovsprövningen ska bort. Istället ska man erbjuda tolk till primära och sekundära grupper utan att beakta kostnaden. Varför ska det beaktas när vi har betalat skattepengar? Grupp 2 och 3 instämmer. Grupp 3: Det måste finnas kvar en viss prövning, men man ska inte ta allt för stor hänsyn till kostnaden. Grupp 4 instämmer. Grupp 5: Vilket råd är det som ska behovspröva? När och hur ofta ska de träffas? Det är viktigt att det är samma personer som utför prövningen så att det blir en rättvis bedömning för alla. Grupp 6: Det finns ett fast anslag från staten vilket innebär att det ska kosta si och så mycket. Om vi tar bort behovsprövningen låta vi alla få tolk. Föreställ er den dag en döv astronaut får ett uppdrag i rymden vad kostar det att ta med en tolk? Ragnar skämtar och frågar om tolkarna är villiga till självmordsuppdrag. Jag undrar hur en behovsprövning kan överklagas? Hur kan tolkanvändarna ifrågasätta tagna beslut? Ragnar: Nästa punkt är valfrihetstimmar det är kanske lösningen på den nyss ställda frågan. Gruppen tycker att SDR ska jobba för att Tolktjänstmyndigheten får en större finansiering. 7

Det finns i utredningens förslag att ett samhällsområde ska erbjudas tolkning utan behovsprövning är bra. Ragnar: Vi har ingen erfarenhet av fri tillång till tolk så vi vet inte hur det påverkar tolkverksamheten. Om formuleringen i Förvaltningslagen 8 byt till ska, då får vi diskutera på regeringsnivå hur det påverkar. Utredningen har som målsättning att tolktjänsten ska vara fri men de behöver ramar. Det kommer alltid att finnas tolkanvändare som beställer tolkar till samma dag vilket medför till oundvikliga prioriteringar. Tankar kring att göra bedömning: jag behöver tolkar för att delta i ett årsmöte i Kiruna två timmar eftersom min barndomsvän bor där. Då måste vi diskutera värdegrunden, det kan bedömas som ett icke prioriterat uppdrag fastän det kan vara mycket viktigt för mig som individ. Det innebär vidare att vi organisationer inte tar ansvar för bedömningen utan det överlåts till myndigheten. Är det tolktjänstrådet som ska göra bedömningar? Det är viktigt att vi organisationer har möjlighet att påverka. Ragnar: När Tolktjänstmyndigheten är etableras ska den ha en dialog med organisationerna men hur den dialogen ser ut är en organiseringsfråga. Men var i dagordningen bedömningar tas upp vet vi inte eftersom det blir en senare fråga. I Örebro har vi tidigare haft nedskärningar och stod inför prioriteringar. Vi på DFÖ svarade att vi inte ville diskutera prioriteringar eftersom alla tolkuppdrag är lika viktiga. Det är mycket personligt vad vi själva anser är viktigt att få tolkar till. Det är viktigt att ha livskvalitet i åtanke när vi diskuterar hur uppdragen prioriteras olika. Arbetslivet prioriteras framför fritid men döva själva kanske värderar fritidsaktiviteten mer och hur påverkar det livskvaliteten? Ragnar: En parallell tanke är om att min största dröm i livet är att ha en segelbåt. Innan jag kan uppnå min dröm behöver jag kunskap om hur jag kan segla med min båt. Jag behöver tolkar till kurserna men får avslag, vilket medför att jag omöjligen kan uppnå min dröm och det försämrar min livskvalitet. På sikt kan det medföra högre sjukvårdskostnader med anledning av mina försämrade livsvillkor samt dess negativa påverkan på min hälsa. Men utomlandsresor har diskuterats i utredningen. Om döva vill göra en gruppresa men får avslag på sin tolkbeställning kan det innebära en försämrad livskvalitet. Utredningen har inte skrivit något om det. Det finns inte heller något tydligt utsagt vad som gäller för utomlandsuppdrag det blir nästa steg. 6.2.8 Målgruppen för den nya lagen om tolktjänst Ragnar förstår inte varför gruppen med språkproblematik finns med här. Jenny Ek svarar att det nog beror på att Telesvar och Talsvar finns med så därför finns denna grupp med här. En viktig sak är att man ska vara mantalsskriven i Sverige för att få tolk. Hur gör man när man vill plugga utomlands eller om personer från andra länder vill hit och plugga? Ragnar berättar att det finns en döv tjej från Österrike som pluggar ett särskilt program på Uppsala Universitet. Den utbildningen finns inte i Österrike och då betalar Österrike hennes tolkar. 8

Hur ska man göra med de som söker asyl här i Sverige? Ska inte de ha rätt till tolkar till t ex förhör mm? Hur ska man bedöma dem som har talskada om de har rätt till tolk? Vem gör den bedömningen? Gillar inte ordet problematik. Jag mår dåligt när jag läser detta. Det är som att peka ut att Du har språkproblem! Man ska använda rätt ord och detta är definitivt inte rätt ord, ordet måste bytas ut. Alla håller med Tord. Måste man använda begreppet barndomsdöva??? Tycker det räcker man skriver döva. Ragnar: vi har diskuterat detta och begreppet har följt med från tidigare utredningar tex Teckenspråkets ställning samt i FN konventionen. Vi vill ändra detta till en ny term. Eftersom vi har fri rörlighet i Europa vill jag det ska stå med, så vi döva också har fri rörlighet när det gäller tolkar. Ragnar: Referensgruppen har diskuterat detta och målet är att i hela Europa ska det finnas samma modell kring tolkverksamheten då underlättar det allt. EUD jobbar hårt för att höja tolkkvaliteten på EU nivå, det påverkar då direkt till nationell nivå. Detta med tolk till asylsökanden tror jag hör ihop med förvaltningslagen så de har nog rätt att få tolkar den vägen. Det är lite skillnad mellan norden och Europa. I norden har vi rätt till tolk om jag är svensk men är i Norge och behöver akut tolk. Vi har visserligen fri rörlighet i Europa men det krävs att man har jobb och boende ordnat själv. Vi måste bevaka detta arbete på EU nivå. Jag undrar hur detta med SOS alarm fungerar utomlands? Funkar det i Europa? Ragnar: Det finns ett projekt som heter Reach 112. Tekniska lösningar finns men hur löser man det med språket? Det har hänt att en döv svensk råkat ut för en olycka i Thailand och kontaktat SOS International i Köpenhamn. En svensk tolk råkade befinna sig i Thailand på semester och ställde upp och åkte till andra änden av Thailand och tolkade. Det finns mänskliga hjärtan hos tolkar också. Om jag jobbar hos ett företag här i Sverige och de bestämmer sig för att förlägga en arbetsresa eller konferens utomlands i Europa hur funkar det med tolk? Vem ska då betala? Det borde finnas bättre samarbete i norden. Det finns en person som flyttat från Finland till Härnösand. Det hände en olycka och det blev väldigt rörigt med tolkar, det borde finnas en smidigare lösning. 9

Ragnar svarar att i nya förslaget är resor i tjänst mer tydligt och starkare nu medan om jag som privatperson vill ha tolk till t ex en föreläsning har det blivit sämre men vi jobbar vidare med den frågan. Jag har en fundering om en svensk (som fortfarande är svensk medborgare) bor permanent utomlands kommer hit under sommaren har de rätt att få tolkar här i Sverige då? 6.2.9 Valfrihetstimmar Ragnar: V har inte idag brukarmakt men med detta nya lagförslag får vi brukarmakt. Ett exempel, det är 4 döva som vill ha tolk men det finns bara 3 tolkar. En av brukarna kräver att få ta av sina valfrihetstimmar och då är samordnarna skyldiga att prioritera den beställningen högst. Vi har skämtsamt kallat detta för rött kort. Ett scenario en döv som är mycket ensam och tycker om att spela bridge. Bridgeföreningen ordnar julbord med bridge på julafton. Tolkbeställning görs. Brukaren använder sina valfrihetstimmar och begär tolkar. Hur ska samordnarna lösa det? Ge tolkarna extra betalt, t ex 10 000 kr för två timmars jobb??? Vår grupp är positiv till valfrihetstimmar. En undrar bara om det är just det med rött kort som gäller, finns det inte andra sätt? Ragnar: Det handlar om brukarmakt, att vi får bestämma. Nu idag bedöms det och avvägs och vi brukare får konkurrera om tolkar. Nu kan vi använda vår makt om vi inte får tolkar. Vi i SDR har diskuterat detta, vi är emot detta för om jag beställer tolk finns det två perspektiv det ena perspektivet är en bedömning att du har rätt att få tolk, det andra perspektivet är att jag vet att jag har rätt att få tolk. Jag beställer tolkar och jag vet jag har rätt att få tolk, men de säger nej av vilken orsak då= det kolliderar! Det känns då inte bra att jag använder mitt röda kort om jag vet att det drabbar andra döva och varför ska jag använda mitt röda kort om det är brist på tolkar? Då är det inte bedömningen som av avgörande i detta fall. Det blir också en konstig situation att jag ska t ex spara mina timmar och vänta tills året är slut tex till julafton. Känns inte bra att ha det så. Om det finns gott om pengar till tolkverksamheten då behöver detta med valfrihetstimmar inte finnas. Det är mycket antaganden hit och dit och det känns inte bra. Detta är ett samhällsansvar, jag vill inte vara med om att konkurrera med andra och använda detta system med valfrihetstimmar. Känns inte bra. SDI: Om Zlatan får rött kort i tre matcher det skiter han i men för oss är det en annan sak. Jag som ordförande vill göra ett bra jobb, om jag måste välja mellan ordförande och privat så är det klart jag prioriterar ordförandeskapet. Familjen får stiga åt sidan. Vår grupp hade samma diskussion när ska man använda detta med valfrihetstimmar? Om jag får nej dagen innan hur ska de hinna ordna tolkar om jag vill utnyttja mina valfrihetstimmar? 10

Jag reagerar på ordet kategori. Vad är kategori? Det är olika typ av tolkning inom olika grupper. I Finland får tolkanvändare 180 per år och dövblinda har rätt till 360 timmar per år. Om timmarna tar slut har man rätt att söka nya timmar. Det blir väldigt konstigt om jag söker utbildning ska jag räkna hur många timmar jag behöver, om jag behöver tolkar i arbetslivet ska jag söka för ett visst antal timmar det blir för mycket byråkrati och det vill vi undvika. Ragnar: Vi i referensgruppen har invändningar mot valfrihetstimmarna. Jag representerar inte tolkutredningen här utan SDR, jag vill bara tala om vad de har diskuterat. Om de ska ha systemet om valfrihetstimmar, hur blir det med tex sjukhusbesök? Det ska inte ingå i dessa valfrihetstimmar tycker vi. Regeringen eller myndigheten ska fastställa antalet valfrihetstimmar, är det brukarmakt då? De kan ju plötsligt besluta sig för att sänka antalet timmar för oss, känns inte bra. I alla artiklar i FN konventionen där man talar om olika grupper så står det att olika grupper inte får ställas mot varandra. Jag upplever här att med detta förslag ställs vi mot varandra, om jag nu tolkat detta rätt. Gäller valfrihetstimmar i föreningslivet också? Ragnar: Valfrihetstimmarna är individuella. Om jag driver en föreningsverksamhet och beställer tolk för flera andra, blir det mina timmar som det tas ifrån? Hur funkar det? Om jag arbetar för allmänheten så blandar man in mina privata timmar, hur ska det lösas? Om jag åker på utflykt, får jag använda mina valfrihetstimmar då? Jag gillar inte detta, det spelar ut oss mot varandra. Om jag t ex är duktig på svenska, missar teckenspråkstolk men begär skrivtolk i stället (för att spara mina valfrihetstimmar), kan jag göra så? Om jag begär att använda mina valfrihetstimmar men ändå missar tolk vad händer då? Det står på sidan 243 i betänkandet att för att kunna begära sina valfrihetstimmar måste man göra det ett visst antal dagar innan. Lite förvirrande om kategorier om tolkmetod? Tror inte de menar om kategorier om tolkmetod utan om vilken grupp man tillhör. Ragnar: Martin Färnsten i referensgruppen sa att man kan leka med tanken att en dövblind får 40 timmar andra grupper får 20 timmar, man räknar antalet tolkbrukare då får man fram en ram, då finns det alltid garantier att man får tolkar. 11

Det är farligt att binda upp sig på ett visst antal timmar. Om vi säger att alla får 100 timmar var. Efter ett tag märker man att alla inte använder sina 100 timmar och då drar de ner på antalet timmar. Det är farligt, jag vill inte ha det så. Du kan sälja dina timmar på svarta marknaden. (skämtsamt) Ragnar: Det fanns kupongsystem förut, vi kan göra samma sak här. 6.2.10 Ledsagning till anslutning till tolktjänst Ragnar detta berör endast dövblinda så ingen diskussion. 6.2.11 Tolktjänstmyndigheten får erbjuda rikstolktjänst Tycker det ska gälla andra organisationer också som t ex SDI och andra. Det kan inte gälla SDHS för de har begränsad målgrupp, d v s de som är intresserade av dövas historia. Jobbar de intressepolitiskt? Klart alla inte kan ingå där, t ex kan inte husvagnsklubben få RTT för alla har inte husvagn och de jobbar inte intressepolitiskt. SDI: Vi har uppvaktat Kulturdepartementet fem gånger och diskuterat om tolkar. Kulturdepartementet hänvisar oss till Socialdepartementet. Det är fel att bollas så där, de måste tänka om. SDI: Vi reagerar om att det står i betänkandet att Deaflympics inte har rätt till RTT tolkar, vi håller med om det och för oss är det självklart att vi inte ska använda RTT till Deaflympics men vi ställer oss frågande till varför man valde att skriva om just det i betänkandet? Ragnar: Några här vet inte riktigt vad RTT står för så han förklarar bakgrunden och syftet med RTT. SDI och Regnbågen har ansökt om att få ta del av RTT men RTTs styrelse var nödgade att avslå deras ansökan. RTT har äskat om höjt statsbidrag men fått avslag och det nuvarande bidraget räcker inte för att ta in fler organisationer. RTT anser att detta blir en fråga för den nya tolkmyndigheten att ta itu med. RTT bör vara kvar som begrepp men vi ser gärna att det ska finnas tolkar med spetskompetens d v s kunna fler länders teckenspråk mm. SDI har även problem med landstingen som inte vill stå för kostnaderna för de aktiva som deltar i Deaflympics. Då har vi fått hota med att världsstjärnorna får stanna hemma. Det är så onödigt att vi ens ska behöva ha den diskussionen med landstingen. 6.2.12 Tolktjänstmyndigheten får erbjudas genom tolk på plats eller genom distanstolkning Distanstolkning kan användas på internationell nivå, tekniken finns idag. Nu idag står det att det bara är på nationell nivå men vi kan trycka på att det också ska gälla på internationell nivå. Meningen där det står bör definieras som tolkning ordet bör vill vi byts ut och det ska stå ska i stället. 12

Vi måste vara försiktiga här. Tekniken utvecklas i rasande fart och det finns en risk att tekniken tar över. Det är viktigt att vi markerar att tekniken är bara ett komplement och får inte ta över den fysiska tolkningen. Var och en ska få avgöra själva vilken metod man vill ha. Vad betyder ordet distanstolk? Det är ej distanstolkning det är som bildtelefoniförmedling. Två olika begrepp som kan förvirra. Bildtelefoni har förmedling, är det samma som distanstolkning? Om jag t ex ligger på sjukhus och har bildtelefon med mig. En sköterska kommer in och vill ha ett kort samtal, jag använder tolk på distans, är det distanstolkning eller bildtelefonitjänst? 6.2.13 Stöd till personligt biträde Behöver extra pengar ör att tillgodose dövas behov i arbetslivet. Ingen bikupa. 6.3.1 Motiven för valfrihetssystem är giltiga för tolktjänster Menar utredningen att jag får bestämma vilken tolk som jag ska ha? Ragnar: Summeringen är liksom 6.3.2 om LOV 6.3.2 Tolktjänstmyndigheten får tillhandahålla valfrihetssystem i enlighet med det förfarande som anges i LOV Idag finns det valfrihet kring exempelvis tandvård och tanken är att tolktjänsten ska kunna tillämpas enligt LOV. Bikupediskussion 1: Det är bra med valfrihet för döva men det passar bara storstäder och inte småstäder, för då riskerar man att favorisera enskilda tolkar. Valfriheten är beroende på en god tillgång till tolkar. Problemet när LOV tillämpas är att man kan beställa tolk till billigt pris men det är inte den tolk jag vill ha. Jag kan beställa tolk till t ex AF för då bestämmer jag själv, men om AF beställer åt mig och jag får en tolk jag inte vill ha. Hur löser man det? Det här gäller inte val av enskild tolk utan av tolkbolag. Vi på SDR emotsatte oss detta. Vi förstår problematiken för småstäder men om tolkbolagen ska överleva måste de ha en god kvalitet, för att bli populära. I Jönköping har man under en period haft många tolkuppdrag och låtit andra tolkbolag ta uppdragen. Men hur ska tolkarna garanteras få en jämn löneutbetalning? Ragnar: Det har varit intensiva diskussioner i referensgruppen om det här. Utredningen har sagt att Tolktjänstmyndigheten ska ha både egna anställda tolkar och upphandlade tolkar. Det innebär att tolkarna får välja om de vill vara statligt anställda eller inte. Vi är medvetna om de regionala skillnader som finns. Tolktjänstmyndigheten kan ha regionala avtal med regionala tolkbolag för att tillfredsställa tolkbehov i glesbygd. 13

LOV är bättre än dagens system. Jag deltog på ett möte med Stockholm Läns Landsting (SLL) för några dagar sedan om upphandling. De gör lite fel eftersom de ska ha ett urvalssystem där man ansöker om att få lägga anbud. Det innebär att inte alla får lägga anbud, eftersom SLL har rätt att bestämma. Små företag med kanske 2 anställda ställs utanför och blir utan avtal. Ansvarig person för upphandlingen sa att vi vill ha flera underleverantörer/hängavtal till de större bolagen. LOV kan lösas om vi har samma pris för alla ett pris oavsett tolkbolag och då blir det fritt för oss att välja. Det grundläggande för att alla tolkbolag ska få möjlighet att lägga anbud är att de kan leverera tolktjänst med god kvalitet. Stockholm har drabbats eftersom SLL upphandlat alla tolkbolag. Vi har haft diskussioner med tolkchefen eftersom döva får vänta på lediga tolkar från samma tolkleverantör och det är inte bra. Grupp 3: Vi stöder LOV och instämmer i föregående talare. Men vi undkommer inte att en extern beställare måste ringa till 40 olika bolag. Det blir att tolkbolagen får följa Darwins teori bättre anpassa sig för att överleva. Grupp 4: Det här är i enlighet med FN konventionen eftersom det är helt rätt att döva ska få välja vilken tolk de ska använda. Om vi istället tar LOU kan döva få dåliga tolkar, om upphandlingen görs på ett dåligt sätt. I annat fall kan LOU vara lika bra och alla får samma möjligheter. Bra! Grupp 5: Nöjda Grupp 6: nöjda. Vi får inte glömma att vi alla är olika. Vi kan inte förutsätta att tolkar blir favoriserade vi alla har olika smaker och kvaliteten bland tolkarna kan variera mycket. Ragnar: Innan vi tar en kaffepaus. Jag funderar på om jag kan välja sjuksköterska när jag ligger på sjukhuset? Vi får inte ha höga förväntningar, vi kan diskutera möjligheter och utvecklingen framöver. Kvaliteten kan variera mycket men om kvaliteten är god och jämn så kanske vi inte behöver diskutera vilja att välja enskilda tolkar. 6.3.3 Förvaltningslagens tillämpning Ragnar: Behöver vi ha en bikupa? (svar nej) 6.4.1 Tolkanvändning och framtida tolkbehov vid utbildning som regleras i skollagen bör kartläggas ytterligare Ragnar: Jag betonade att universitet och högskolor avsätter 0,3% till studenter med särskilt stöd. Men kring vuxenutbildning kan inte tolkcentralerna i landet svara eftersom kommunerna upphandlar tolkar själva. Utredningen har inte heller utrett detta noggrant pga tidsbrist men kontentan blev att Tolktjänstmyndigheten kommer att be regeringen m att erhålla uppdrag för att utreda vidare kring hur definitionen i skollagen. Det är ett brist på underlag idag. Det har fungerat bra med universitetstolkningarna men det är 61% av dessa 0,3% som går till teckenspråkstolkning. Vi vill ha en egen enhet inom Tolktjänstmyndigheten för utbildningstolkning. Ska det stå bör? Det är viktigt att det ska finnas tolkar oavsett vilken skolform jag läser. 14

Ragnar: Utredningen har diskuterat det här och de tror att det vore bra med egen enhet för universitetstolkningarna för att säkerställa en högre kvalitet på tolkarna med bl a en högre utbildning. Det ska finnas en flexibilitet. Om en döv är specialist inom en viss teknik och det finns en tolk om behärskar det område, då ska man kunna använda den tolken. Det här kring högskolor och tolkar. Jag har bevittnat att studenterna använt, av högskolan, anställda tolkar till andra typer av tolkuppdrag. De tolkarna ska vara inriktade på endast utbildning. Jag har en historia inom ekonomisk redovisning och vid min utbildning fick jag tolkar från Linköpings Tolkcentral. Jag hade två tolkar men det fungerade inte och jag meddelade att jag inte ville ha dem. Det medförde till att jag hoppade av utbildningen eftersom AF hade upphandlat tolkar och det fanns inga alternativa tolkar. Andra myndighetsansvariga ska inte kunna beställa själva utan ska beställa genom Tolktjänstmyndigheten så att de har det övergripande ansvaret och kan ordna den finansiella karusellen internt. Dalarnas högskola har två fastanställda tolkar när jag pluggade där. Varför slösa resurser när de kan arbeta i andra sammanhang eller vid andra tolkuppdrag? För Stockholms universitets del om vi avsatt 0,3% och det inte finns några döva studenter, då används pengarna till något annat. Universitetet skulle vägra att överlåta pengarna till Tolktjänstmyndigheten. Det är omöjligt att tvinga andra att göra si och så. Jag förslog att det ska finnas fem regioner för universitetsstuderande. Högskoleverket svarade nej eftersom vi ska nöja oss med de 0,3% som finns. Många universitet har inte de pengarna de flesta har inga döva studenter. Det blir ett hinder direkt. Två studentrepresentanter deltog på Högskoleverkets möte. Fördelarna med tolkar på universitetet är att de kan följa med döva studenter till deras framtida arbetsplats/arbetsliv. Tolken besitter redan den kompetens som den döva har. Ragnar: Det är mycket komplext eftersom vi också har lagar och åsikter. Vi måste först ändra lagarna för att få genom en förändring. När Tolktjänstmyndigheten etableras så kan vi kontinuerligt påverka verksamheten. Tidigare hade Örebro Universitet egna anställda tolkar och det fanns i alla fall en samordnare. Nu har universitetet istället upphandlat tolkar och Tolkcentralen skickar olika tolkar till utbildningsuppdragen. En döv student kan ha tio olika tolkar och jag vill att vi ska undvika sådana situationer. Jag har haft tur för när jag pluggade hade Göteborgs universitet fast anställda tolkar. När jag började arbete fanns samma tolkar till förfogande. Mycket bra! Viktigt att kunna få tolkar som kan området beroende på vad den döva läser, ekonomi/juridik m.m. 15

Ragnar: Jag är medveten om problematiken på Örebro Universitet. Studenterna där kan använda studentkåren för att uppmärksamma problematiken. 6.4.2 Tolktjänst vid högskoleutbildning och vid utbildning som anordnas an enskild huvudman Här är det viktigt att vi kräver en ordentlig utredning. Om en döv vill gå en individuell utbildning till t ex kiropraktor hur blir det då? Ragnar: Detta har jag diskuterat mycket med utredningssekreteraren Susanne Ritseson och vi har gått igenom olika lagar och regler. Det finns en orsak till att det är som det är. Offentligt finansierade skolor, universitet, högskolor m.fl. regleras av en lag och där får man formella betyg. Privata utbildningar tillhör inte detta och man får inte betyg, i stället får man certifikat eller intyg. Det har hänt att en döv lyckades komma in på Valand konstskola i konkurrens med flera hundra hörande men den döve kunde inte gå utbildningen p g a att skolan inte kunde betala tolkar. Vi bevakar denna fråga oerhört noga. 6.5 Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net, Texttelefoni och Telsvar samt distanstolkning Örebro Läns Landsting har uppdraget Bildtelefoni.net idag. I höstas var uppdraget ute på upphandling. Ett annat företag, Verbaldigitalus AB, vann upphandlingen. Örebro Läns Landsting har överklagat och nu ligger ärendet hos Kammarrätten. Om vi får en ny tolkmyndighet slipper vi sånt. Vi får besked inom två veckor hur det blir med överklagandet. Några får vänta länge på bildtelefon medan andra får snabb hjälp. Detta med att döva får vänta på bildtelefon hör inte riktigt hit, det är en annan fråga. Här handlar det om själva uppdraget om Bildtelefoni. Eftersom det varierar hur snabbt döva får bildtelefon, är det något som den nya tolkmyndigheten kan hjälpa till med? Påverka processen kring förskrivning av bildtelefoner? Är Bildtelefoni.net och Textelefoni.se företagsnamn? Vad händer om t ex Verbaldigitalus AB vinner i Kammarrätten? Har de rätt att använda ordet Bildtelefoni.net samt hemsideadressen eller ägs det av Örebro Läns Landsting? Jag kan nämna att Eniro har texttelefoni.se. och inom parentes så har inte Örebro Läns Landstings tolkar i Bildtelefoni.net inte så hög kvalitet. Det går inte att säga att de är bäst. Det är PTS som ansvarar för Bildtelefoni.net och de har ett nationellt ansvar. Idag är det Örebro Läns Landsting som har huvudansvar för själva verksamheten men det finns tolkförmedlingar på flera platser så det är inte bara tolkar från Örebro. Om det inom ett landsting är kö till bildtelefoner så är det viktigt att dövföreningen i det berörda landstinget är aktiva och påtalar detta problem. Ett landsting har nämnt för oss att ingen har klagat eller hört av sig så då låter de köerna vara kvar. 16

6.6 Försöksverksamhet med tolktjänst utan behovsprövning Alla var eniga om att det är bra med försöksverksamhet. Vi vet inte var det kommer att bli, det får vi veta senare. 6.7 Uppföljning och tillsyn av tolkverksamheten Ragnar förklarar enligt skiss på blädderblock hur Tolkmyndighetens rådgivande roll kommer att se ut. Det är viktigt att ta hänsyn till glesbygden. Det är en förvaltningsmyndighet så det är viktigt att vi som personer kan göra anmälan om vi inte är nöjda. 7. Kostnadsberäkningar Statsbidrag 75 mkr har stått stilla sen 1999. Lönebidrag Samhall AF har mycket pengar som inte används. Fortbildning i arbetslivet som är 60 000 kr per person/år finns med i de pengarna. RTT bör få mer pengar. 8.1 Tidsplan m.m. Ragnar informerar om gången, hur det fungerar med att skapa en ny myndighet mm. Tanken är att den nya myndigheten ska komma i gång 1 januari 2014 men att man då ska kunna börja boka tolkar från hösten 2013. 8.2 Ikraftträdande bestämmelser Kommer vi dövföreningar att få fortlöpande information om hur det går? Svar ja. Det blir en stor process, vi måste tänka på alla avtal som landstingen har och alla bolag som finns hos en del landsting. Det är lokaler vars hyreskontrakt som ska sägas upp. Det är ett stort arbete som ligger framför dem. Vi har lite erfarenhet från västkusten, förut var vi tre län och nu är det ett län. Det tar 1 2 år innan allt flyter på, vi måste räkna med lite barnsjukdomar och störningar i början. Vi måste gå den politiska vägen och inte via utredningen. Det är väldigt viktigt. Omställningsbidrag kommer det att finnas? Om tex Region Skåne har fast avtal i tre år hur gör man då? David tipsar om Nysams rapport kan vara bra för alla att läsa. I Kronoberg finns 3 tolkar anställda. Vem ska anställa de tolkarna i framtiden? Blir det bara privata bolag eller hur blir det? Det står inget att Tolkmyndigheten ska anställa tolkar men de ska ha hälften anställda och hälften från egna bolag. Vi vet inte hur det ska se ut exakt men någon form av anställning ska tolkarna ha självklart. I Jönköping är vi väldigt nöjda med den tolkverksamhet vi har idag, vi har den bästa tolkchefen man kan ha. Vi har förståelse för att det inte fungerar så bra på andra platser 17

men varför ska man ändra på något som är bra på en plats? Varför inte ändra på organisationen på de platser där det inte funkar? Ragnar: vi har pratat noga med representanter från Danmark hur deras tolkmodell fungerar. De är väldigt nöjda och får alltid tolkar. Utredningens förslag liknar den danska modellen. I Finland har det varit rörigt, det har inte fungerat så bra men är bättre nu. Vi måste vara beredda på att hjälpa till och att det inte dyker upp för många barnsjukdomar som stör verksamheten. Apropå frågan om Jönköping så kan det mycket väl bli så att Tolktjänstmyndighetens regionkontor kommer att förhandla med Jönköping Landsting och då kan man behålla samma verksamhet som funkar bra. Och vad händer nu? Betänkandet kom ut den 14 december. Ragnar har pratat med handläggaren Tarja Birkoff på Socialdepartementet och frågat när remissen kommer. Hon vet inte och hänvisar till att regeringen håller på att bereda ärendet. Så vi bara väntar och väntar. Den 23 februari var Ragnar med på Funktionshindersdelegationens möte och tog upp Tolkutredningens betänkande med minister Maria Larsson (hon är ordförande i delegationen). Maria Larsson verkar avvaktande och anser att det ekonomiska underlaget inte var bra. Staten är inte intresserad av att skapa en ny myndighet. Vi hoppas att remissen kommer ut senare i vår. Ragnar frågar alla hur viktigt är det för er att den nya tolklagen ska genomföras? Eller vill ni ha kvar den nuvarande modellen? Alla stödjer starkt det nya förslaget! Det största är att man ändrar perspektiv, från sjukvård till språk det är en stor grund och vi måste få igenom detta. Ragnar informerar om arbetet med den nya diskrimineringslagen som dragit ut på tiden. DHR driver frågan hårt och till idag har det gått 461 dagar och inget har hänt. Regeringen har olika syn på lagen och tycker det är för dyrt att genomföra. En annan utredning, Fritt val av hjälpmedel, där blir en av konsekvenserna att man får betala mer för hörapparater. Vi får hoppas att vi lyckas bättre med denna utredning än de andra. SDR för en kontinuerlig diskussion med de andra handikappförbunden och vi har deras stöd i vårt arbete. Vi är solidariska mot varandra och stöttar varandra i olika frågor. Vi kommer att lämna rapporter kontinuerligt till er i föreningarna. Kanske demonstration? Om resultatet inte blir bra, är ni beredda på att slå ihop oss och visa departementen vårt missnöje med tex demonstration? Svar JAA! Vid datorn Ingela Jacobsson och Jenny Ek 18

Deltagare Tolkkonferens 25 februari Blekinge Dövas Länsförening David Tanoh Gävleborgs Dövas Länsförbund Lars Silverdahl Kia Silverdahl Stockholms Dövas Förening JoakimHagelin Adeby Mona Riis Nadi Farkas Mimount Tebibel Skånes Dövas Länsförbund Per Thomas Örlegård Dövas Förening i Kronobergs län Torvald Erlandsson Östergötlands Dövas Länsförbund Bernt Hahn Västra Götalands Dövas Länsförbund Tobias Engström Benny Persson Södermanlands Dövas Länsförbund Irene Kindborg Västerbottens Dövas Länsförbund Jörgen Lundström Uppsala Läns Dövas Förening Birgit Burman Y Läns Dövas Förbund Thyra Lindström Dalarnas Dövas Förening Mattias Hellöre Maria Sandin Norrbottens Dövas Teckenspråksförening Eva Sjöberg 19

Kalmar Läns Dövas Förening Eva Jakobsson Lena Nilsson Jönköpings Läns Dövas Förbund Gordon Johansson Åsa Gustavsson Johnny Slotts (för Vätterbygdens Dövas Förening) Dövas Förening i Örebro Län Stefan Ståhlbom Värmlands Dövas Länsförening Anna Eriksson Sveriges Dövas Idrottsförbund Sven Emil Karmgård Arne Lundquist Riksförbundet Regnbågen Eva Lilja Sveriges Dövas Ungdomsförbund Henrik Sundqvist Sveriges Dövas Riksförbund Ragnar Veer Jenny Ek Ingela Jacobsson Tomas Hellström Britt Karmgård Tord Rådahl Göran Alfredsson Anna Lena Olehn Åsa Henningsson 20