1 25 Ur innehållet: Konjunkturinstitutet: Byggkonjunkturen fortsatt stark Låg IT-användning i byggsektorn Stigande fritidshuspriser i hela landet Finland bygger mest Hälften av befolkningen bor i småhus Entreprenadindex E84 sidorna 16 24
Innehåll ARTIKLAR Ekonomisk månadsöversikt 3 Konjunkturinstitutet Oktoberbarometern 4 Nationalräkenskaper 5 BI: Låg IT-användning i byggsektorn 6 7 BI: Vi behöver öka bostadsbyggandet i Sverige! 7 Byggpriser 8 9 Fritidshuspriser 1 11 Bostadsbyggandet i Norden 12 Boendet i Sverige 13 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar 14 Så här räknar du med index 15 tabeller Tabell 1.1 Entreprenadindex E84 för husbyggnad och anläggningar 16 18 1.2 E84, underentreprenader 19 2 1.3 E84, basgrupper 21 24 2. Faktorprisindex (FPI) för flerbostadshus exkl. löneglidning 25 2.1 FPI för gruppbyggda småhus exkl. löneglidning 25 2.4 FPI för jordbruksbyggnader 26 2.5 (Tidigare 6.3) Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 26 3.4 Index för betongrör 27 3.5 Anläggningsmaskinindex 27 4.1 Räntor 27 6.1 Arbetskostnadsindex för arbetare inom industrin 28 6.2 Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor 28 7.1 Konsumentprisindex 29 7.2 Nettoprisindex 29 8.1 Nybyggnad och ombyggnad: Påbörjade och färdigställda bostadslägenheter 3 8.2 Bygglov 3 9.1 Byggnadskostnader för flerbostadshus och gruppbyggda småhus med avdrag för bidrag 31 9.2 d:o, men utan avdrag för bidrag 31 1.1 Byggnadsprisindex (BPI) för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 32 1.2 BPI för flerbostadshus och gruppbyggda småhus utan avdrag för bidrag 32 1.3 Fastighetsprisindex för småhus (tabellen utökad) 33 1.4 Fastighetsprisstatistik för permanenta småhus 33 11 FPI för bostäder inkl. löneglidning 34 Anslagstavla 35 Omslagsbild: Läggning av fjärrvärmerör, Tyresö Fjärrvärme är en resurssnål och miljövänlig uppvärmningsform med många fördelar som t.ex. säker och jämn tillgång på värme och varmvatten, tyst och luktfri uppvärmning, enkel att sköta och inga olje- eller pelletsbilar i bostadsområdet. Nackdelen är beroendet av en leverantör på orten. Det finns fjärrvärme i 27 av landets 29 kommuner. Idag har 58 tätorter fjärrvärmenät och på flera håll i landet byggs fjärrvärmen ut. Drygt 1 procent av landets villor är anslutna, nära 8 procent av flerbostadshusen och ca 6 procent av lokaler. Det gör att fjärrvärme idag svarar för omkring hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Foto: Arne Orrgård Frågor om index? Förfrågningar om indextal och indexseriernas användning: Fråga efter Byggindex Statistiska centralbyrån, tfn 8-56 949 98 vx Sveriges Byggindustrier, tfn 8-698 58 vx SCB & BI 25 ISSN 283-3735 Webbsidor www.scb.se www.bygg.org www.byggindex.scb.se Producent Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges Byggindustrier (BI) Ansvarig utgivare Lars Melin, SCB Redaktion Gunilla Hedengren, SCB & Siv Rydell, BI Tabellansvarig (tab 1.1 2.4, 11) Eva Frölander, SCB Grafisk form Ateljén, SCB Tryckeri EO Print AB Beställning Abonnemang kan beställas från: SCB Publikationstjänst 71 89 Örebro tfn 19-17 68 e-post: publ@scb.se eller från AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm tfn 8-457 1 e-post: marknad@byggtjanst.se Medlemmar i Sveriges Byggindustrier får Byggindex till reducerat pris. Beställning tfn 8-698 58 76 e-post: info@bygg.org Nästa nummer utkommer ca 15 december 25 MILJÖMÄRKT 341 65 TRYCKSAK
Ekonomisk månadsöversikt Indexutvecklingen i sammandrag Indexserie Indextal Förändring i procent 1) Sep Okt Okt-5 Okt-5 25 25 Sep-5 Okt-4 Faktorprisindex 3) exkl. löneglidning och moms (24 = 1) Flerbostadshus: Totalt därav: Entreprenörens kostnad Byggherrekostnad Byggmaterial Arbetslön (exkl. löneglidning) 14,3 14,7 1,6 15,8 12,1 14,7 15,2 11, 16,3 12,1 +,5 +,5 +,4 +,5 ±, +3,5 +3,8 +,5 +4,5 +1,6 Gruppbyggda småhus Totalt därav: Entreprenörens kostnad Byggherrekostnad Byggmaterial Arbetslön (exkl. löneglidning) 13,4 13,7 +,3 +2,8 13,7 14, +,3 +3, 11,4 11,7 +,3 +1,1 14,1 14,4 +,2 +3,4 12,1 12,1 ±, +1,6 Entreprenadindex E84 (1984 1 = 1) Projektering 511 Tjänstemannalöner 411 Schaktmaskiner 511 Övriga maskiner 512 Transporter 611 Elkraft (husbyggnad) 721 192, 192,3 +,2 +1,7 29 29 ±, +3,1 219 219 ±, +4,7 222 222 ±, +2,9 26 263 +1,2 +6, 31 312 +3,8 +7,6 Prisindex för inhemsk tillgång ITPI (199=1) Totalt därav: Verkstadsvaror Aug Sep Sep-5 Sep-5 25 25 Aug-5 Sep-4 143,5 143,3 -,1 +5,8 118,6 118,3 -,3 +1, Konsumentpriser (198 = 1) Prisbasbelopp 25: 39 4 kr och 26: 39 7 kr Konsumentprisindex totalt: därav: Boende Hyreslägenhet: Hyra Egnahem: Totalt (Se även tab 7.1) Egnahem: Vatten och och bostadsanknutna tjänster El och bränsle Nettoprisindex totalt: 279,9 281,9 +,7 +,6 326,7 327, +,1 +,4 482,6 482,6 ±, +2,5 223,8 224, +,1-1,8 591,1 591,1 ±, +2,5 529,9 534,1 +,8 +2,7 237, 239,3 +,7 +,1 2) 1 Beräknat på indextal med flera decimaler. 2 Vid beräkningen av den procentuella förändringen har hänsyn tagits till att konsumtionens sammansättning förändras över tiden. Den angivna procentuella förändringen kan därför skilja sig från de publicerade indextalens procentuella förändring. 3 Nytt basår 24 = 1. Se även sid 26. Byggindex 1 5
Konjunkturinstitutet Oktoberbarometern Byggkonjunkturen fortsatt stark Den svenska industrikonjunkturen har förbättrats under tredje kvartalet i år. Konfidensindikatorn har stigit och ligger nu klart över genomsnittet. Orderingången har ökat på bred front och framför allt på exportmarknaden har tillväxten varit stark. Även produktionsvolymen har ökat betydligt, medan sysselsättningen har fortsatt minska. Företagens förväntningar inför fjärde kvartalet tyder på att såväl ordersom produktionstillväxt blir god. Man räknar dock med fortsatta personalnedskärningar under perioden. Byggindustri: Aktiviteten har ökat betydligt Byggkonjunkturen är fortsatt stark och såväl byggande som orderingång har stigit ytterligare under tredje kvartalet i år. Orderläget är gott och fyra av fem företag är nöjda med uppdragsvolymen. Sysselsättningen har stigit och branschen börjar dessutom få problem med att hitta lämplig arbetskraft. Närmare en tredjedel av företagen uppger att det är brist på arbetskraft. Anbudspriserna har ökat något under året. Byggindustrin är optimistisk inför fjärde kvartalet och räknar med att såväl byggandet som orderingången kommer att fortsätta uppåt. Utsikterna på ett års sikt är fortsatt optimistiska och drygt hälften av företagen räknar med att aktiviteten kommer att öka. Åkerier: Efterfrågan utvecklades klart bättre än väntat Efterfrågan på transporttjänster har stigit ytterligare de senaste månaderna och utvecklingen har varit klart bättre än vad företagen räknat med. Resursutnyttjandet är relativt högt och andelen företag som uppger otillräcklig efterfrågan som trång sektor har minskat. Antalet anställda tycks dock ha varit ungefär oförändrat under perioden. Detsamma gäller försäljningspriserna. Företagen räknar med att efterfrågan fortsätter att öka under de närmaste månaderna, men tillväxten bedöms bli måttlig. Sysselsättningsplanerna är mer optimistiska än på länge och antalet anställda väntas stiga något. Flertalet företag räknar med oförändrade priser, men vart femte företag aviserar höjningar under perioden. Datakonsulter och dataservice: Fortsatt stigande efterfrågan, men sysselsättningstillväxten har mattats Efterfrågan har fortsatt att stiga under tredje kvartalet. Trots att efterfrågan successivt har förbättrats under ett par års tid är närmare hälften av företagen missnöjda med volymen på inneliggande uppdrag. Sysselsättningen har ökat men tillväxten var relativt måttlig och svagare än vad företagen hade räknat med. Bristen på arbetskraft är lindrig och andelen företag som har rekryteringssvårigheter är lägre nu än i slutet av förra året. Försäljningspriserna har varit ungefär oförändrade under perioden. Branschen räknar med fortsatt ökad efterfrågan under fjärde kvartalet. Förväntningarna är emellertid mer dämpade än på länge och även sysselsättningsplanerna är mindre expansiva än för de närmast föregående kvartalen. Försäljningspriserna bedöms bli ungefär oförändrade. Nettotal 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 1995 Uppdragsverksamhet: Stark efterfrågetillväxt och ökad brist på arbetskraft Efterfrågan har varit stark under tredje kvartalet och utfallet var klart bättre än vad företagen hade räknat med. Orderläget har förbättrats ytterligare och företagen är i stort sett nöjda med volymen på inneliggande uppdrag. Sysselsättningen har fortsatt att stiga och närmare hälften av företagen uppger att man har ökat antalet anställda under perioden. Samtidigt har bristen på arbetskraft blivit mer påtaglig. Än så länge är dock rekryteringsproblemen betydligt mindre än vad de var vid senaste konjunkturtoppen för 5-6 år sedan. Försäljningspriserna har inte ändrats nämnvärt. Företagen är optimistiska och räknar med fortsatt god efterfrågan för fjärde kvartalet. Även sysselsättningen väntas stiga ytterligare och samtliga delbranscher planerar att öka antalet anställda. Försäljningspriserna bedöms stiga något, men det är endast vart femte företag som aviserar höjningar för perioden. Datorkonsulter och dataservice Efterfrågan på företagets tjänster 96 Förväntan 97 98 Utfall 99 1 2 3 4 5 För vidare information kontakta Konjunkturinstitutet, Roger Knutsen, tfn 453 59 6, e-post: roger.knutsen@konj.se 4 Byggindex 1 5
Nationalräkenskaper De fasta bruttoinvesteringarna höjer BNP Andra kvartalet innebar en höjning av BNP med 2,3 procent. Detta utfall låg väl i linje med utvecklingen de senaste tre kvartalen, dock är det sämre jämfört med början av 24. Jämfört med den snabbräkning som publicerades fjärde augusti, har BNPutvecklingen höjts med,1 procentenheter både första och andra kvartalen. Det var i synnerhet de fasta bruttoinvesteringarna som uppvisade en ökning överstigande BNP-utvecklingen (8,7 procent), men även hushållens konsumtionsutgifter hade en högre utveckling, (+ 3 procent). Övriga variabler exklusive lagerinvesteringarna hade en utveckling som låg under BNP. Under de senaste fyra kvartalen, d.v.s. från tredje kvartalet 24 och fram till nu, har de fasta bruttoinvesteringarna därmed ökat med 8,1 procent. Expansiva inslag i investeringarna under andra kvartalet var maskiner och transportmedel, plus 13 procent, samt bostäder, plus 18 procent. Övriga byggnader och anläggningar steg endast marginellt. Näringslivets investeringar ökade med 1 procent, offentliga myndigheter orkade en- dast höja med drygt 2 procent. Inom näringslivet steg tillverkningsindustrin med närmare 16 procent. BNP:s användningssida speglas i produktionssidan. Där steg produktionen i näringslivet med 2,9 procent, tjänstebranscherna ökade med 3,1 procent och varuproducerande branscher steg med 2,4 procent. Byggindustrin, som ett bra exempel på en varuproducerande bransch, steg med 5,7 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin, ökade med,9 procent, vilket är den starkaste utvecklingen sedan första kvartalet 21. Antalet sysselsatta däremot var i stort sett oförändrat jämfört med andra kvartalet 24. BNP, fasta bruttoinvesteringar och övriga försörjningsbalanskomponenter säsongrensade tal 1,2 1,1 1,,9 2 1 kv 1 2=1 2 3 Övriga variabler BNP Fast Bruttoinvestering 4 5 För vidare För information vidare information kontakta kontakta Boverket, SCB, Hans-Åke Eddie Karlsson, Palmgren, tfn 455-35 8-5631 945 67, 36, e-post: e-post: hans-ake.palmgren@boverket.se eddie.karlsson@scb.se Byggindex 1 5 5
Låg IT-användning i byggsektorn Sverige tillhör sedan länge de länder som ligger längst framme vad gäller användning och spridning av IT (ofta benämnt ICT - information and communication technology). Detta avspeglas också i statistiken över företagens IT-användning. SCB:s kartläggning för år 24 visar att i det närmaste vartenda företag med mer än 1 anställda använder en eller flera datorer. Datoranvändningen är i stort sett lika hög i samtliga branscher och storleksklasser. Om man istället mäter datoranvändningen inom företagen, d.v.s. hur många av de anställda som använder en dator i jobbet, blir skillnaden större mellan företagen. Av samtliga anställda i näringslivet, i företag med minst 1 anställda, använder två tredjedelar dator. I företag med 1 49 anställda är andelen lite drygt hälften, medan den i företag med fler än 2 anställda är drygt 7 procent. Det finns också stora skillnader mellan olika branscher. I toppen ligger den finansiella sektorn och energisektorn där omkring 9 procent av de anställda använder dator (se diagram). I botten ligger byggbranschen där endast 28 procent använder dator i arbetet. Att datoranvändningen är lägre i en typisk hantverksbransch som byggsektorn är naturligt, men man kan ställa sig frågan varför vi inom byggsektorn ligger så mycket lägre än andra mer hantverksmässiga sektorer som handel, hotell och restaurang (knappt 7 %) samt transportnäringen (ca 55 %). Eftersom ökad datoranvändning ger betydande vinster, t.ex. snabbare kommunikation, finns här alltså en stor potential för effektivisering och förbättring, men samtidigt givetvis ett stort utbildningsoch programvaruutvecklingsbehov och bättre kontroll över varuflödena. Att ha en hemsida har under det senaste decenniet blivit ett allt viktigare sätt att marknadsföra sig och att informera Datoranvändning i näringslivet Källa: SCB Finans Företagstjänster Handel, hotell & restaurang Kommunikation Övriga tjänster Transport Energi Tillverkningsindustrin Bygg Procent 2 4 6 8 1 Andel av företagen Andel av de anställda Företag med hemsida Källa: SCB Finans Kommunikation Företagstjänster Handel, hotell & restaurang Övriga tjänster Transport Energi Tillverkningsindustrin Bygg Procent 2 4 6 8 1 Hemsida Hemsida med annat språk om företagets tjänster eller produkter. Andelen företag som har en hemsida uppgår totalt sett till 82 procent. Även här ligger byggsektorn lågt. Endast 63 procent av byggföretagen hade en hemsida. Man kan också notera att det faktum att branschen i helt övervägande grad är nationell slår igenom också på hemsidorna; endast ca 1 procent av byggföretagen har information på ett främmande språk på sin hemsida att jämföra med hälften av företagen inom finanssektorn. En av de effektiviseringsvinster som finns med ICT är att hantera beställningar och inköp. Inom näringslivet totalt har knappt 3 procent av företagen sådana system. Hela 7 procent av företagen köpte varor och tjänster elektroniskt via internet. Kommunikationssektorn ligger högst och drygt 4 procent har speciella inköpssystem, och mer än 8 procent av företagen handlar via internet. Bygg ligger återigen lågt då knappt 1 procent av företagen har speciella inköpssystem, men omkring 55 procent av företagen gör dock inköp elektroniskt. Med tanke på de stora inköpsmängder sektorn har, liksom den ambitionen att öka det industriella byggandet liksom modultänkandet, torde andelen inköp över nätet öka ganska kraftigt framöver. Av mer naturliga skäl med tanke på byggprojektens omfång och att varje projekt är unikt, används försäljning via internet bara i mycket begränsad omfattning inom byggsektorn. Bara ca 7 procent av byggföretagen utnyttjar nätet till detta. Vad använder företagen i övrigt internet till? De användningsområden som omnämns i SCB:s rapport är service & support, finansiella transaktioner med banker m.m., ladda ner digitala varor, program och tidskrifter, analy- Kommunikation Källa: SCB IT och inköp Finans Företagstjänster Handel, hotell & restaurang Övriga tjänster Transport Energi Tillverkningsindustrin Bygg Procent 2 4 6 8 1 Använder internet vid inköp IT-inköpssystem För vidare information kontakta BI, Lars Jagrén, tfn 8-98 58 62, e-post: lars.jagren@bygg.org 6 Byggindex 1 5
sera konkurrenter samt för att utbilda personalen. I diagrammet intill återges dels genomsnittet för näringslivet, dels byggsektorns användning. Som syns är skillnaderna ganska små. Det viktigaste användningsområdet med internet är att söka allmän information, följt av finansiella transaktioner. Det sistnämnda är vanligare i byggföretagen än generellt i näringslivet. Å andra sidan använder byggföretagen nätet till utbildning och konkurrentanalys i mindre utsträckning än genomsnittet. En slutsats av genomgång är att datoranvändningen i byggföretagen är koncentrerad till vissa avdelningar inom kontoren/huvudkontoren, medan datoranvändningen ute på de olika projektplatserna är liten. IT verkar framför allt användas i samband med olika typer av centrala finansiella redovisnings- och bokföringssystem. Vad gäller inköp via internet har den andelen ökat, men är fortfarande lägre än genomsnittet i näringslivet. Det torde alltså finnas en betydande potential för en fortsatt effektivisering av byggprocessen genom ökad ITanvändning och IT-kommunikation mellan samtliga deltagare i ett projekt, liksom genom en ökad användning av elektronisk handel. Med tanke på det låga datoranvändandet bland de anställda kräver det dock sannolikt betydande investeringar i utbildning och programvara. Källa: SCB Vad används internet till? Utbilda personal Analysera konkurrenter Ladda ner program mm Service o support Finansiella transaktioner Allmän info Procent 2 4 6 8 1 Byggsektorn Genomsnitt Vi behöver öka bostadsbyggandet i Sverige! Bostadsbyggandet i Sverige har ökat de senaste åren, men ökningen sker från historiskt sett mycket låga nivåer. Enligt BI:s prognos påbörjas 31 5 bostäder under 25. Det är en nivå som är mycket låg i förhållande till vad vi byggt i landet de senaste 65 åren. Bortsett från den nuvarande svackan vi befinner oss i så är det bara under två år sedan andra världskriget som vi byggt färre bostäder än vad vi gör idag. Det låga byggandet innebär att bristen på bostäder fortsätter att öka i landet. Antal påbörjade lägenheter 194 25 12 1 8 6 4 2 194 5 6 7 8 Källa: SCB,BI, 25 års uppgift är prognostiserad 9 Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät uppger 111 kommuner att de har brist på bostäder. I dessa kommuner bor ungefär 6 procent av landets befolkning. För fem år sedan bodde en tredjedel av befolkningen i en kommun med brist på bostäder och för tio år sedan var siffran ungefär 1 procent. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har nyligen konstaterat att vi behöver ett nettotillskott av ungefär 195 bostäder de kommande tio åren. Detta till följd av att de omfattande förändringar i befolkningens ålderssammansättning också kommer att ge återverkningar på bostadsmarknaden Regeringens nuvarande målsättning är att det ska byggas 3 bostäder per år. Lägger vi ihop detta finns ett behov om cirka 5 bostäder per år. Bostadsbyggandet i Sverige står sig samtidigt dåligt i konkurrens med vår omvärld. Våra nordiska grannar har under hela 2-talet haft en bostadsproduktion per invånare som vida överskrider vår egen. Trots att Sveriges befolkning är nästan dubbelt så stor som den i såväl Norge, Finland som Danmark har det byggts ungefär lika många bostäder, eller fler, i dessa länder under de senaste åren. Island är i en särklass i Norden och bygger nästan tre gånger så många bostäder per invånare som Sverige. Slutsatsen är tydlig: Det finns behov av att öka byggandet av bostäder i landet ytterligare. I Sverige har byggts och byggs fortfarande få bostäder i förhållande till vad våra grannländer bygger. Sverige bör därför sträva efter att nå en marknadsmässig nivå på bostadsbyggandet så snart som möjligt. Antal påbörjade lägenheter per 1 innevånare 2 25 1 8 6 4 2 Norge 2 1 2 Island Finland Danmark Sverige Källa: BNL, Dansk Byggeri, Byggnadsindustrin RT Finland, Federation of Icelandic Industries, Regeringskansliet, Boverket, SCB och BI 3 4 5 För vidare information kontakta BI, Björn Wellhagen, tfn 8-698 58 65, e-post: bjorn.wellhagen@bygg.org Byggindex 1 5 7
Byggpriser Järn- och stålpriserna åter på väg uppåt Faktorprisindex för flerbostadshus steg med,5 procent mellan september och oktober. På årsbasis ökade faktorpriserna med 3,5 procent. Sept okt 25 +,5 % Mellan september och oktober 25 ökade faktorprisindex med,5 procent. Entreprenörens kostnader gick upp med,5 procent, främst beroende på ökade kostnader för transporter, drivmedel och elkraft samt för byggmaterial. Kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft steg med 2,3 procent, medan priset på byggmaterial gick upp med,5 procent. Entreprenörens övriga omkostnader steg med,3 procent. Kostnaderna för löner och maskiner var oförändrade. Byggherrekostnaderna steg med,4 procent, vilket huvudsakligen beror på ökade allmänna kostnader samt ränteökningar. Störst påverkan på byggmaterial hade järn och stål, där prisökningarna tagit fart igen, samt elmateriel. Priset på järn och stål steg med 1,8 procent, medan priset på elmateriel steg med 1,2 procent. Övriga materialgrupper hade liten eller ingen påverkan på byggmaterialpriserna totalt. Okt 24 okt 25 +3,5 % Faktorprisindex steg med 3,5 procent mellan oktober 24 och oktober 25. Motsvarande förändring i årstakt var +3,5 procent i juli, +3,1 procent i augusti och +3,2 i september. Entreprenörens kostnader steg med 3,8 procent på årsbasis, vilket drog upp totalindex med 3,4 procentenheter. Byggmaterial har som vanligt haft den största påverkan på entreprenörens kostnader på årsbasis. Priset på byggmaterial ökade med 4,5 procent, vilket påverkade faktorprisindex totalt uppåt med 2,1 procentenheter. Transporter, drivmedel och elkraft steg med 8,5 procent. Ökningen beror bland annat på att priset på dieselolja gick upp med 29,4 procent. Kostnaderna för maskiner steg med 3,3 procent. Entreprenö- Utvecklingen för olika produktionsfaktorer Oktober 24 oktober 25 Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. löneglidning och moms procent 1 8 6 4 2-2 -4-6 TOTAL = + 3,5 1 Byggmaterial 2 3 4 5 Maskiner Arbetslöner Procentenheter 6 Transporter, drivmedel och elkraft 7 Omkostnader 8 Byggherrekostnad Bredden på staplarna motsvarar produktionsfaktorns viktandel i procent vid beräkning av faktorprisindex för flerbostadshus. Staplarnas höjd motsvarar den genomsnittliga prisutvecklingen för respektive varugrupp. Förändringar efter kostnadsslag och inverkan på totalindex Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. löneglidning och moms Kostnadsslag Procentuell Inverkan på förändring totalindex 9 1 Okt-4 Okt-5 Okt-4 Okt-5 Okt-3 Okt-4 Okt-3 Okt-4 1. Byggmaterial +6,7 +4,5 +3, +2,1 2. Lönekostnader exkl. löneglidning +1,8 +1,6 +,3 +,3 3. Maskiner +2,8 +3,3 +,2 +,2 4. Transporter, drivmedel, elkraft +5,7 +8,5 +,3 +,5 5. Omkostnader +2, +2,5 +,3 +,3 1 5. Entreprenörens kostnad +4,6 +3,8 +4,1 +3,4 6. Byggherrekostnad -,2 +,5 -, +,1 Totalt +4,1 +3,5 +4,1 +3,5 Faktorprisindex beskriver utvecklingen av entreprenörens kostnad respektive byggherrekostnaden. Förändringen av kostnadsslagen vägs samman till ett totalindex. Byggherrekostnaderna utgörs av ränte- och kreditivkostnader, kostnader för projektering och centrala administrationskostnader. rens övriga omkostnader och lönekostnader ökade med 2,5 respektive 1,6 procent. Byggherrekostnaderna gick upp med,5 procent på årsbasis. 8 Byggindex 1 5
Byggpriser 1 procent 8 6 4 2-2 Utvecklingen för olika byggvaror Oktober 24 oktober 25 Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. moms TOTAL = +4,5 Betongvaror 1 2 Armeringsstål Trävaror 3 Snickerier 4 5 Procentenheter Bredden på staplarna motsvarar byggvarugruppens viktandel i procent av allt byggmaterial i beräkningen av faktorprisindex. Staplarnas höjd motsvarar den genomsnittliga prisutvecklingen för respektive varugrupp. Järn och stål exkl. armeringsstål Vita varor Material för målning 6 VVSmaterial Golvmaterial 7 Elmateriel 8 9 Övr. * här ingår bl.a. material till värmeisolering, soputrustning, gips- och träbaserade skivor, papp m.m. 1 Förändring efter varuslag Faktorprisindex för flerbostadshus Varuslag Prisförändring i procent Okt-4 Okt- Okt-5 Okt-4 Elmateriel +1,2 +1,5 Övr. byggmaterial* +2,3 +3,8 Järn och stål +19,8 +3,7 Snickerier +3,3 +3,3 Vita varor +,9 +3,3 Betongvaror +7,4 +3,1 Material för målning +2,4 +3,1 Armeringsstål +39, +2,9 VVS-material +4,1 +2,7 Golvmaterial +,4 +1,2 Trävaror +, +,3 S:a för byggmtrl. +6,7 +4,5 Fakta till diagrammet Faktorprisindex jämfört med KPI Faktorprisindex för flerbostadshus har mellan oktober 24 och oktober 25 ökat med 3,5 procent. Konsumentprisindex (KPI) uppvisar för perioden september 24 till september 25 en uppgång med,6 procent (senast kända index vid tryck av Byggindex). Från januari 1995 till oktober 25 har faktorprisindex för flerbostadshus ökat med 33,8 procent. Den allmänna prisökningen (KPI) mellan januari 1995 och september 25 var 12,2 procent. Internet Diagram som visar årsutvecklingen för faktorprisindex och konsumentprisindex finns även på SCB:s hemsida på internet som kan nås under adressen www.scb.se. Diagrammet - liksom även en kort presentation av faktorprisindex och ett par tabeller - ligger under ämnesområdet Priser och konsumtion. Under detta ämnesområde finns även uppgifter om byggnadsprisindex. Ytterligare uppgifter som rör 5 4 3 2 1-1 -2 Faktorprisindex och konsumentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år 1998 99 1 2 3 4 Faktorprisindex för flerbostadshus exkl. löneglidning Konsumentprisindex, enligt den nya metoden Källa. SCB Data t.o.m. oktober 25 byggande finns under ämnesområdet Boende, byggande och bebyggelse. Uppgifter om faktorprisindex m.m. finns även i Sveriges statistiska databaser, som kan nås gratis via SCB:s webbsida och på Byggindex webbsida under adressen www.byggindex.scb.se. 5 För vidare information kontakta SCB, Byggindex, tfn 8-56 949 98, e-post: marcus.otterstrom@scb.se Byggindex 1 5 9
Fritidshuspriser Stigande fritidshuspriser i hela landet Fritidshuspriserna steg under 25 för tolfte säsongen i rad. Jämför man perioden april-september (kvartal 2 och 3) i år med motsvarande period 24 är uppgången knappt 1 procent på riksnivå. Prisutvecklingen från 199 och framåt illustreras i nedanstående diagram. Tabellen visar på rejält stigande priser i stora delar av landet, undantaget är Kronobergs län där priserna i princip är oförändrade. Blekinge har haft den kraftigaste prisutvecklingen. Jämfört med föregående år har priserna stigit med 27 procent. Noterbart är att prisutvecklingen i Västra Götaland samt Stockholm och de angränsande länen Uppsala och Södermanland, är lägre än medelvärdet för riket. Dyrast i Stockholm och Skåne I undersökningen om var i landet de dyraste fritidshusen försålts under säsongen ingår de kommuner där det gjorts minst 1 köp i båda perioderna. 148 kommuner uppfyllde detta krav. I 38 kommuner översteg medelpriset 1 miljon kronor, vilket är 8 fler kommuner än förra året. De allra högsta medelpriserna återfinns i Stockholm och Skåne. I Vaxholm, Vellinge, Båstad, Nacka och Tyresö kommun såldes fritidshusen för i snitt 2 miljoner kronor. Samtliga dessa kommuner är kustkommuner. Prisutvecklingen i kommunerna För beräkning av prisutvecklingen krävs fler köp per kommun än för nivåskattningarna ovan. Gränsen har här satts vid 25 köp. I årets undersökning var det 82 kommuner som hade 25 köp eller fler 24 och 25. I tabellen nedan redovisas de tio kommuner som haft de största prisuppgångarna mellan säsongen 24 och 25. Sölvesborg i Blekinge är den kommun där priserna stigit mest. Uppgången på 37 procent är den särklass högsta i landet. Blekinge nämndes även ovan som det län där prisuppgången varit störst. Omsättningen Preliminärt var det drygt 6 fritidshus i Sverige som bytte ägare under perioden april september 25. Det är i nivå med antalet 24. Mätt som andel av det totala beståndet innebär det att knappt 1,6 procent av fritidshusen omsatts via marknadsmässiga köp. Sett till länsnivå är omsättningen som högst i Västmanlands län med 2,4 procent. På Gotland, där det enligt fastighetstaxeringen 24 finns 6 882 taxeringsenheter taxerade som fritidshus, såldes 72 av dessa. Det motsvarar 1 procent av beståndet och är den lägsta omsättningssiffran bland länen. Utvecklingen i länen Prisutvecklingen för fritidshus 199 25 Prisutvecklingen på fritidshus länsvis 2:a och 3:e kv 25 jämfört med motsvarande period 24 21 index 199=1 Län Prisutveckling 19 17 15 13 11 9 199 91 92 93 94 95 96 Indexserien i diagrammet bygger på den s.k. köpeskillingskoefficienten (K/Ttalet) som är köpeskilling dividerat med taxeringsvärde (för åren 1996-22 basvärde och K/B-tal) för varje försåld fastighet. Tidsserien omfattar de köp som 97 98 99 1 2 3 4 5 gjorts under perioden april-september åren 199-25. Efter ett par år med prisnedgång i början av 199-talet har priserna på fritidshus stigit oavbrutet de senaste tolv åren. Stockholm +7 Uppsala +7 Södermanland +4 Östergötland +15 Jönköping +18 Kronoberg + Kalmar +13 Gotland +19 Blekinge +27 Skåne +11 Halland +15 Västra Götaland +7 Värmland +15 Örebro +3 Västmanland +11 Dalarna +5 Gävleborg +15 Västernorrland +13 Jämtland +15 Västerbotten +13 Norrbotten +17 1 Byggindex 1 5
Fritidshuspriser Topp tio i prisutveckling Kommuner med miljonpriser Kommun Prisutveckling Sölvesborg +37 Norrköping +3 Härryda +29 Vellinge +28 Kungsbacka +26 Åre +25 Båstad +25 Jönköping +23 Falun +23 Luleå +23 På kommunnivå varierar omsättningsintensiteten mer. Tre kommuner i Skåne, Staffanstorp, Bjuv och Svedala, utmärker sig genom att ha en omsättning på över 5 procent. Lägst omsättning kan noteras från en rad kommuner där inte ett enda fritidshus försålts under säsongen enligt den preliminära statistiken. Exempel på sådana kommuner (som har ett någorlunda stort bestånd av fritidshus) är Salem, Sollentuna och Skara. Säsongsvariation Ser man till antalet, varierar försålda fritidshus rejält över året. Antalet förvärv i juni 24 är exempelvis 5 gånger fler än i februari samma år. Perioden april t.o.m. september motsvaras av kvartal 2 och 3. De senaste fem åren med definitiv statistik 2 24 står Antal sålda fritidshus efter år och månad 2 1 5 1 antal 2 24 Kommun Medelköpeskilling Vaxholm 2 537 Vellinge 2 463 Båstad 2 246 Nacka 2 228 Tyresö 2 19 Värmdö 1 864 Trosa 1 736 Göteborg 1 636 Österåker 1 59 Kungsbacka 1 582 Halmstad 1 555 Tanum 1 57 Trelleborg 1 465 Kävlinge 1 445 Lysekil 1 432 Höganäs 1 43 Ekerö 1 422 Strömstad 1 42 Haninge 1 42 Upplands-Bro 1 36 Huddinge 1 358 Nynäshamn 1 329 Botkyrka 1 32 Tjörn 1 287 Kungälv 1 282 Simrishamn 1 264 Sotenäs 1 232 Håbo 1 199 Orust 1 166 Nykvarn 1 157 Ystad 1 118 Kristianstad 1 112 Varberg 1 88 Södertälje 1 7 Stenungsund 1 65 Falkenberg 1 57 Malung 1 57 Östhammar 1 1 dessa kvartal för drygt 65 procent av fritidshusförsäljningarna. Underlaget till prisstatistiken för fritidshus är beviljade lagfarter. Det datum som används är tillträdesdatum. Detta är normalt ett senare datum, ca. 1 2 månader, än det datum själva köpet görs upp. 5 2 1 2 3 4 För vidare information kontakta SCB, Jonas Edblom, tfn 8-56 941 97, e-post: jonas.edblom@scb.se Byggindex 1 5 11
Bostadsbyggandet i Norden Finland bygger mest Finland bygger mest både i antalet lägenheter och mätt som antalet nybyggda lägenheter per 1 invånare. Danmark har ökat sitt byggande varje år under 2-talet liksom Sverige som dock har det klart lägsta byggandet av lägenheter mätt per 1 invånare. Bostadsbeståndet Antalet lägenheter i det totala bostadsbeståndet i de nordiska länderna år 24 är som följer, Sverige 4 38, Finland 2 635, Danmark 2 65 och Norge 2 285 lägenheter. Ser man på antalet bostäder per 1 invånare innebär detta att det finns som lägst 483 lägenheter i Danmark och som högst 55 lägenheter per 1 invånare i Finland. Nybyggda bostäder År 24 färdigställdes 29 949 lägenheter i Finland, 25 283 i Sverige, 23 69 i Norge och 23 356 lägenheter i Danmark. För att kunna jämföra de nordiska ländernas lägenhetsbyggande är nedanstående jämförelser beräknade på antalet nybyggda lägenheter per 1 invånare. Flest lägenheter per 1 invånare byggdes år 24 liksom tidigare år under 2-talet i Finland, där det färdigställdes 5,7 lägenheter. Därefter följer Norge och Danmark med ett färdigställande på 5,2 respektive 4,3 lägenheter per 1 invånare. Liksom under alla tidigare år på 2-talet intar Sverige sista platsen. Trots ett stadigt ökande färdigställdes inte mer än 2,8 lägenheter genom nybyggnad per 1 invånare i Sverige år 24. Sett över åren 2 24 har nybyggandet av lägenheter ökat varje år i Danmark och Sverige. I Finland minskade lägenhetsbyggandet mellan åren 2 22 för att därefter öka igen. I Norge slutligen ökade byggandet mellan åren 2 och 21 för att därefter minska 22 och sedan Antal bostäder per 1 invånare 24 Färdigställda bostäder per 1 invånare 24 Färdigställda bostäder per 1 invånare öka igen och 24 låg nybyggandet på samma nivå som år 22. Sifferunderlaget i denna artikel är 2 24 hämtat från statistiska centralbyråer i respektive land. För vidare information kontakta Rein Billström, 8-56 947 97, e-post: rein.billstrom@scb.se 12 Byggindex 1 5
Boendet i Sverige Hälften av befolkningen bor i småhus Hälften av Sveriges befolkning bor i ett småhus ägt av hushållet. Räknar man även med dem som bor i de hyres- och bostadsrättslägenheter som är småhus bor ungefär 58 procent av befolkningen i småhus. Hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen bland dem som bor i flerbostadshus. Skillnaden är inte så stor mellan hur män och kvinnor bor totalt sett. Det finns dock skillnader i vissa grupper. När det gäller ensamstående med barn bor män i större utsträckning än kvinnor i småhus och då oftast i ett småhus de själva äger. Bland ensamstående kvinnor med barn är det vanligare att bo i ett hyrt småhus än vad det är bland de ensamstående männen med barn. Boendet varierar med åldern Ålder och i vilket stadium man är i livet, påverkar hur man bor. Närmare 6 procent av barnen 19 år bor i ett småhus ägt av hushållet. Ser man till småhusboendet oavsett upplåtelseform bor nästan 7 procent av barnen i småhus. I 2-årsåldern flyttar många hemifrån och då vanligtvis till ett flerbostadshus med hyresrätt. I åldern 2 29 år bor drygt 6 procent i flerbostadshus varav en fjärdedel i bostadsrätt. I denna åldersgrupp bor omkring 5 procent i en bostad som hyrs i andra hand. I åldersgruppen 3 49 år bor 6 % i småhus I 3-årsåldern bildar många familj och hyresrätt byts ofta mot äganderätt i småhus. I åldern 3 49 år bor drygt 5 procent i ett ägt småhus. Cirka 6 procent bor i småhus oavsett upplåtelseform. Fortfarande övervägande småhus fram till 65 år Andelen som bor i småhus fortsätter att öka fram till pensionsåldern och minskar därefter. I åldern 5 64 år bor 65 procent i småhus. Vid åldern 65 74 år är det fortfarande runt 6 procent som bor i småhus, medan det i åldersgruppen 75 år och äldre endast är 4 procent. I dessa åldersgrupper ser fördelningen olika ut för kvinnor och män. Det är vanligare bland män att bo i småhus, 65 procent i åldersgruppen 65 74 år mot 55 procent för kvinnor i samma åldersgrupp. Bland de äldsta, 75 år och äldre, ser det ungefär likadant ut, ungefär hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna bor i småhus. Det är däremot ungefär lika många om man ser till antalet kvinnor och män som bor i småhus i de båda åldersgrupperna. Så här mycket betalar vi för vårt boende En jämförelse visar stora skillnader i boendeutgift mellan hushåll i ägt småhus respektive bostads- och hyresrätt. I småhusen är boendeutgiften i genomsnitt 68 3 kronor, medan den är 53 2 kronor i hyresrätt och 55 7 kronor i bostadsrätt. Att hushållen i småhus betalar mer förklaras bland annat av att småhusen i snitt är större än både bostads- och hyresrättslägenheter. Det finns även andra skillnader. Exempelvis ingår det ofta trädgård och garage när man äger ett småhus. Å andra sidan förväntas man sköta arbete såsom snöskottning och gräsklippning själv. En annan skillnad är den kapitalinsats man har i sin bostad när man äger sitt småhus eller har en bostadsrättslägenhet. Statistiska centralbyrån redovisar från och med undersökningsår 23 statistik över boendet för hela Sveriges befolkning. Syftet med den nya statistiken är att belysa dels hur individer och hushåll bor, dels hur boendeekonomin för hushållen ser ut. Förklaringsruta Med småhus menas hus för ett eller två hushåll och flerbostadshus är ett hus för tre hushåll eller fler. Boendeutgift beräknas utifrån en delmängd av hushåll i populationen. Detta för att tillförlitlighet och jämförbarhet ska bli så bra som möjligt samt att utgifterna ska vara rena boendeutgifter och inte inkludera annat. Hela befolkningen uppdelad på hustyp, upplåtelseform och kön 23. Procent Småhus Flerbostadshus Hyresrätt Särskilt Övrigt 2) Samtliga Antal Därav Därav i 2:a hand boende tusental Totalt Ägande- Bostads- Hyresrätt Totalt Bostads- Hyresrätt rätt 1) rätt i 1:a hand rätt i 1:a hand Samtliga 57,5 49,6 2,4 5,5 38,5 11,9 26,6 1,3,5 2,2 1 8 743 Kvinnor 55,7 47,6 2,5 5,6 4,1 12,4 27,7 1,4,8 2, 1 4 426 Män 59,5 51,7 2,4 5,4 36,7 11,3 25,4 1,3,3 2,4 1 4 317 1 Till Äganderätt räknas förutom ägda småhus även ägda jordbruksfastigheter som är småhus. 2 Till Övrigt räknas inneboende, andelslägenhet och annan typ av hustyp än hus för 1, 2 eller flera familjer. För vidare information kontakta SCB, Karin Rosén Karlsson, tfn 19-17 69 98, e-post: karin.rosen@scb.se Byggindex 1 5 13
1 8 6 4 2 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar 12 miljoner ton byggvaror transporterades med svenska lastbilar 24 Under år 24 utgjorde schaktmassor en fjärdedel av alla transporterade varor, 84 miljoner ton. Varutransporter med tydlig anknytning till byggverksamhet följer ofta byggkonjunkturerna. Schaktmassor, d.v.s. jord, sten, grus och sand, är den största varugruppen som transporteras på lastbil. Andra varutransporter Andra varuslag, kopplade till byggverksamhet, som kan särskiljas i undersökningen är sågade och hyvlade trävaror, cement, kalk och byggnadsmaterial i bearbetad form. Under år 24 utgjorde dessa varugrupper tillsammans 6 procent, eller 18 miljoner ton, av allt transporterat gods i inrikes trafik med svenska lastbilar. Totalt transporterades 12 miljoner ton byggvaror med svenskregistrerade lastbilar i inrikes trafik under 24. Transport av byggvaror sker främst med lastbil. Godstransporter på järnväg utgjorde totalt 58 miljoner ton år 23 att jämföras med 32 miljoner ton på lastbil. Transporterade schakt- 3 25 2 15 1 5 Byggvaror och samtliga varuslag transporterade med lastbil Procenttalen anger byggvarornas andel av totalen Tusentals ton 35, %,6 % 2,1 % massor på järnväg var,2 miljoner ton, sågade och hyvlade trävaror,6 miljoner ton och kalk, cement och byggnadsmaterial,2 miljoner ton. Kort presentation av undersökningen Fr.o.m. år 2 ersattes de tidigare undersökningarna Varutransporter på väg respektive Svenska lastbilar i utlandet med en gemensam undersökning avseende både nationella och internationella varutransporter med svenska lastbilar. Den nya undersökningen heter Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar och följer den nya EU-förordningen, (EG/nr 1172/98) avseende statistikrapportering om varutransporter på väg, som antogs den 1 januari 1999. Undersökningen, som är en urvalsundersökning, genomförs av SCB på uppdrag av SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. Undersökningen skall täcka alla transporter på väg Lastbilstransporter procentuell fördelning Övrigt 67,9 % I övrigt ingår bl.a.: Trävaror, ex. rundvirke till pappersindustrin Livsmedel Styckegods Färdigvaror Mineraloljor Sopor, avfall, snö m.m. Cement, kalk, byggnadsmaterial i bearbetad form 11,2 % Byggvaror 2,1 % Sågade, hyvlade trävaror 6,7 % Schaktmassor 82,1 % med svenskregistrerade lastbilar i trafik (maximilastvikt om minst 3,5 ton) och urvalsstorleken är ca 3 lastbilar per kvartal. Resultat från undersökningen publiceras kvartals- och årsvis på SCB:s och SIKA:s webbplatser. Basinformationen består av transporterad godsmängd, utfört transportoch trafikarbete med fördelning på bl.a. varuslag. De uppgifter som samlas in avseende varuslag redovisas enligt EU:s klassificering NST/R (Nomenclature uniforme des merchandises pour les statistiques de transport). Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar är mycket konjunktur- och säsongberoende och återspeglar förändringar i byggverksamhet, industriproduktion m.m. Som alla statistiska undersökningar har de skattade värdena en viss statistisk osäkerhet, vilken redovisas i rapporterna från undersökningen. Totalt transporterade varor med svenska lastbilar, inrikes (milj. ton) 21 22 2 24 Schaktmassor 77,3 84,1 72,2 84, Sågade, hyvlade trävaror 6,4 7,8 7,7 6,8 Cement, kalk byggnadsmaterial i bearbetad form 13,3 12, 12,4 11,5 Summa byggvaror 97, 13,9 92,3 12,3 Övrigt 27,3 211,2 29,7 216,2 Totalt 4, 15,1 2, 18,5 22 23 24 För För vidare vidare information kontakta SCB, SCB, Louise Nina Ahlin-Fallberg, Grönborg, tfn tel: 19-17 19-17 68 41, 61 53, e-post: e-post: nina.gronborg@scb.se louise.fallberg@scb.se 14 Byggindex 1 5
Så här räknar du med index Kort presentation Index är ett jämförelsetal. För att kunna räkna om ett belopp med hänsyn till indexutvecklingen mellan två tidpunkter krävs att indextalen omräknas till förändringstal eller procenttal. Man kan vid indexregleringen räkna fram antingen indextillägget (A) separat eller slutligt belopp inkl. indextillägg (B). Om man multiplicerar förändringstalet enligt A med 1 fås indexförändringen i procent. Om man minskar förändringstalet enligt B med 1 och multiplicerar med 1 fås indexförändringen i procent A. Indextillägg i Indextillägg = 2 - i 1 x belopp B. Slutbelopp inkl. indextillägg Slutbelopp = x belopp inkl. idextillägg i 1 i 2 i 1 i 1 = Indextal vid bastidpunkten (tidpunkt 1) i 2 = Indextal vid jämförelsetidpunkten (tidpunkt 2) Förändringstalet som skall multipliceras med det belopp som skall regleras är ett uttryck för indexförändringen i procent. Exempel Ett belopp om 5 : skall regleras med index. Basmånadens indextal (i 1 ) uppgår till 115. Indextalet vid tidpunkten 2 (i 2 ) uppgår till 12. 12-115 =,435;,435 x 5 = 217,5 115 Slutbelopp inkl. indextillägg enligt (B) 12 = 1,435; 1,435 x 5 = 5217,5 115 Här görs en kortfattad genomgång av tillämpning och indexuträkning för olika index på byggområdet Faktorprisindex för bostäder Faktorprisindex för bostäder beräknas genom sammanvägning av delserierna i E84. Faktorprisindex, exkl. löneglidning, kan ses som en total byggkostnadsindex och användas för reglering av byggkostnadsutvecklingen, om man föredrar att använda en totalindex. Delserien för entreprenörens kostnader i faktorprisindex (för flerbostadshus) är ett alternativ till E84 för reglering av husbyggnadsentreprenader. Detta gäller främst vid mindre entreprenader eller i de fall kontraktssumman inte uppdelats enligt reglerna för E84. För faktorprisindex finns inga tillämpningsföreskrifter. Man kan avtala om att använda sig av föreskrifterna för E84 i tillämpliga delar, t.ex. regeln om en oreglerad del vid indexuträkningen. Se beräkningsformel för E84. Entreprenadindex, E84 För E84 finns särskilda tillämpningsföreskrifter utarbetade. I entreprenadindex motsvaras basindex av basmånadens indextal (i b ) och jämförelseindex av utförandemånadens indextal (i u ). En värdering måste enligt reglerna för E84 göras av hur stor del av entreprenaden som utförs månad för månad under entreprenadperioden. Indexregleringen sker månadsvis för de månader som arbete utförts enligt: i Indextillägg enligt E84 = u - i b x,9 x v i b v=värdet av under månaden utfört arbete på byggarbetsplats Förändringstalet räknas fram med 4 decimaler. Konstanten,9 anger att endast 9 procent av kontraktssumman skall regleras. För användning av entreprenadindex krävs att kontraktsbeloppet är uppdelat i grupper enligt tillämpningsföreskrifterna. Tillämpningsföreskrifterna för E84 finns numera på Byggindex webbsida www.byggindex.scb.se. För vidare information kontakta SCB, Byggindex, tfn 8-56 949 98 Byggindex 1 5 15
POSTTIDNINGAR A-POST